Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att förslag snarast förelägges riksdagen om skälig pension till i motionen omförmälda reservtelegraf expeditörer. Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet, i den män redogörelse ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen. Över förevarande motion har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning, utlåtande avgivits av telestgrelsenr som antört i huvudsak följande.

1963-11-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:157, Skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att förslag snarast förelägges riksdagen om skälig pension till i motionen omförmälda reservtelegraf expeditörer. Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet, i den män redogörelse ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen. Över förevarande motion har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning, utlåtande avgivits av telestgrelsenr som antört i huvudsak följande.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1963

5

Nr 157

Utlåtande i anledning au väckt motion om pension till vissa reser

vtelegrafexpeditörer.

(5:e avd.)

I en inom andra kammaren av fröken Elmén in. fl. väckt motion (II: 611)

har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

att förslag snarast förelägges riksdagen om skälig pension till i motionen

omförmälda reservtelegraf expeditörer.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet, i den

män redogörelse ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen.

Över förevarande motion har, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, utlåtande avgivits av telestgrelsenr som antört i huvudsak

följande.

I motionen anföres bl. a., att enligt äldre bestämmelser telegrafexpeditörer

vid televerket blevo uppsagda från sin tjänst (även om denna var ordinarie),

i det fall att de gifte sig »utanför verket», att detta icke hindrade

verket att sedan låta dem tjänstgöra som reservtelegrafexpeditörer, att villkoret

för att få stå kvar såsom reservtelegrafexpeditör var att vederbörande

ständigt skulle stå till verkets förfogande samt att reservtelegrafexpeditörerna

varit en god tillgång för verket under tider, då verket haft ont om

folk, bl. a. under krigsåren och vid helger m. in. Det sammanlagda antalet

timmar, varunder de individuella reservtelegrafexpeditörerna tjänstgjort,

angives dock i många fall vara svårt att redovisa.

Enligt motionärernas mening borde de reservtelegrafexpeditörer, vilka

enligt de äldre bestämmelserna blivit uppsagda av televerket vid giftermål

men vilka fortsättningsvis stått till verkets förfogande under många år,

vara berättigade till någon form av icke behovsprövad pension.

Vad angår de i motionen åsyftade äldre bestämmelserna för televerket

beträffande avgångsplikt för kvinnor i ordinarie anställning vid ingående av

äktenskap vill styrelsen framhålla, att de ifrågavarande bestämmelserna,

vilka grundade sig på stadgande i Kungl. Maj :ts instruktion för telestyrelsen,

icke voro unika för televerket utan hade sin motsvarighet även inom

andra kommunikationsverk (postverket och statens järnvägar). Från början

voro bestämmelserna i fråga kategoriska; de modifierades emellertid

efter hand och slopades helt att gälla fr. o. in. den 1 juli 1920 eller således

för nära 43 år sedan. Ett flertal av dem, som på grund av bestämmelserna

hade måst taga avsked från ordinarie telegrafexpeditörsbefattning, bereddes

senare genom telestyrelsens försorg ånyo dylik anställning.

Någon skyldighet för dem, som efter avsked från ordinarie tclegrafexpeditörstjänst

fingo kvarstå såsom reservtelegrafexpeditörer, att »alltid stå

till verkets förfogande» har såvitt styrelsen kunnat finna icke existerat.

På förfrågan av telestyrelsen år 1921 förklarade sig emellertid vissa här

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1963

berörda reservtelegrafexpeditörer villiga att emottaga förordnande på bostadsorten

när helst sådant erbjödes dem; de erhöllo därvid gynnsammare

lönevillkor samt bättre rätt till förordnande än övriga reservtelegrafexpeditörer.

I de fall återanställning såsom ordinarie icke kommit till stånd för nu

avsedda anställningshavare, torde detta ha berott antingen på att vederbörande

själv överhuvudtaget icke önskat ånyo inträda i anställning med

full tjänstgöringsskyldighet eller också på att vederbörande icke kunnat

beredas ordinarie anställning vid televerket å bostadsorten och icke varit

villig underkasta sig flyttning till annan ort, där dylik anställning skulle

varit möjlig.

För dessa senare reservtelegrafexpeditörer har tjänstgöringens omfattning

i de skilda fallen varierat högst avsevärt.

Allt sedan den 1 juli 1920 ha funnits av Kungl. Maj :t utfärdade bestämmelser

angående årligt understöd åt viss icke-ordinarie personal vid televerket.

Dessa bestämmelser ha av telestyrelsen tillämpats bl. a. å reservtelegrafexpeditörerna.

I fråga om bl. a. reservtelegrafexpeditörer har såsom allmän förutsättning

för erhållande av understöd av nu nämnt slag alltid gällt, att vederbörande

vid avgången skall, där ej särskilda omständigheter föranleda undantag,

kunna räkna en tjänstetid av minst 25 år och prövas vara i behov av dylikt

understöd. Beträffande reservtelegrafexpeditör har sedan lång tid tillbaka

kravet i fråga om tjänstetid av styrelsen ansetts uppfyllt, om vederbörande

under minst 25 år stått till verkets förfogande för tjänstgöring

och därunder tjänstgjort sammanlagt minst 15 år.

I den mån ansökan om årligt understöd inkommit till styrelsen och

förutsättningar härför förelegat, har vederbörande tilldelats årligt understöd.

Beloppet av understödet har härvid fastställts på grundval av omfattningen

av vederbör andes tjänstgöring in. in. I ett par fall berörande i

motionen avsedda reservtelgrafexpeditörer har pensionsfrågan underställts

Kungl. Maj :ts prövning.

Reservtelegrafexpeditörerna kunna numera enligt bestämmelserna i Kungl.

Maj:ts brev till telestyrelsen den 12 maj 1961 angående pensionsrätt in. m.

för innehavare av vissa arvodesanställningar vid televerket erhålla pensionsrätt

enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR).

Vid sidan härav gälla alltjämt de ovannämnda bestämmelserna om årligt

understöd, och reservtelegrafexpeditör, som icke uppfyller villkoren för erhållande

av pension enligt SPR, har således möjlighet att i stället erhålla

årligt understöd, om hon fyller kraven härför.

Någon anledning att nu genom särskilda, generella bestämmelser tillerkänna

de i motionen åsyftade tidigare avgångna reservtelegrafexpeditörerna

någon form av icke behovsprövad pension kan telestyrelsen för sin del icke

anse föreligga.

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner sig telestyrelsen för sin del

böra avstyrka ett beslut av den innebörd, som i motionen ifrågasatts.

Utskottet. I den föreliggande motionen framförs förslag syftande till att

bereda vissa äldre reservtelegrafexpeditörer — vilka på sin tid nödgats avgå

från ordinarie anställning som telegrafexpeditör i samband med ingående

av äktenskap och därefter ställt sig till förfogande för tjänstgöring

»i reserven» — någon form av icke behovsprövad pension.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1963

7

Motionsförslaget berör förhållanden som ligger långt tillbaka i tiden.

Intill den 1 juli 1920 gällde — vid telegrafverket såväl som vid vissa av de

övriga kommunikationsverken — att ingående av äktenskap »utanför verket»

diskvalificerade ordinarie kvinnliga befattningshavare till fortsatt dylik

anställning; däremot stod det vederbörande fritt att övergå till extra

ordinarie tjänst, varmed dock följde skyldighet att vid behov tjänstgöra

även utanför bostadsorten, En del av de ordinarie telegrafexpeditörer, som

till följd av nu relaterade förhållanden lämnade sin ordinarie tjänst utan

att övergå till extra ordinarie anställning, åtog sig emellertid att fortsättningsvis

stå till verkets förfogande såsom reservtelegrafexpeditörer, varmed

följde skyldighet att mot ersättning tjänstgöra högst 60 dagar om

året.

Å reservtelegrafexpeditör tillämpas i första hand av Kungl. Maj :t utfärdade

generella bestämmelser om årligt understöd åt viss icke-ordinarie

personal vid televerket. Understödet, som motsvarar högst två tredjedelar

av den årsinkomst vederbörande senast åtnjutit, utgår efter behovsprövning.

Det är mot denna behovsprövning som motionärerna närmast vänder

sig. I övrigt preciseras motionsyrkandet inte på annat sätt än att den påyrkade

pensionsförbättringen sägs avse att bereda vederbörande »skälig

pension».

I anledning härav får utskottet erinra om att riksdagen lagt i Kungl.

Maj :ts hand att närmare reglera pensionsvillkoren för åtskilliga kategorier

av personal med speciella anställningsförhållanden, bland dem den personal

som i den föreliggande motionen åsyftas. I första hand ankommer

det alltså på Kungl. Maj :t att ta ställning till framställningar om uppmjukning

eller påbyggnad av redan utfärdade bestämmelser. Utskottet vill

emellertid som sin mening i sak framhålla, att utskottet i likhet med

telestyrelsen inte kan finna tillräckliga skäl förebragta för en ändring av

de nu gällande understödsbestämmelserna till förmån för en grupp sedan

länge avgångna anställningshavare på sätt i motionen åsyftas.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att motionen II: 611 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 5 november 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Närvarande: se under utlåtandet nr 158.

Reservation

av fröken Elmén.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.