Utlåtande i anledning av väckta motioner rörande statsbidragen till skolskjutsar m.m.
1963-11-12 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1963:160, Utlåtande i anledning av väckta motioner rörande statsbidragen till skolskjutsar m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1963
ö
Nr 160
Utlåtande i anledning av väckta motioner rörande statsbidragen
till skolskjutsar m.m.
(2:a avd.)
Utskottet har till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Eric Carlsson m. fl. (I: 323) och den andra inom andra kammaren avherr
Larsson i Hedenäset m. fl. (II: 381), i vilka hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om översyn snarast möjligt
av nu gällande bestämmelser för anordnande av skolskjutsar i enlighet med
vad i motionerna anförts;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Widén m. fl. (I: 77) och den andra inom andra kammaren av
herr Larsson i Norderön m. fl. (II: 86), i vilka hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning dels av
grunderna för statsbidrag till skolskjutsar med särskild hänsyn tagen till
förhållandena i glesbygder, dels av möjligheterna till decentralisering av beslutanderätten
i skolskjutsärenden till kommunerna i enlighet med vad i
motionerna anförts.
Beträffande motiveringen för motionsyrkandena torde få hänvisas till motionerna
I: 323 och II: 86.
över motionerna har yttranden i vederbörlig ordning inhämtats från skolöverstyrelsen
och svenska landskommunernas förbund.
Skolöverstyrelsen har i yttrande över motionerna I: 77 och II: 86 anfört
bland annat följande.
I motionerna påpekas de svårigheter som kan uppstå, när det gäller att
anpassa läs- och skolskjutstider till varandra. Problemet är icke nytt. I
syfte att undersöka bl. a. detta problem vid tillämpning av de nya timplanerna
för högstadiet har överstyrelsen låtit utarbeta typarbetsordningar för
högstadier av olika storlek och konstruktion. Dessa studier har givit vid
handen, att väntetiderna för högstadieeleverna kan beräknas utgöra cirka
tre timmar per vecka, om skoldagen antages börja och sluta samtidigt för
alla eleverna på högstadiet. För högstadiets del synes de nya timplanerna
i regel icke komma att medföra större svårigheter i fråga om anpassning
mellan skjuts- och lästider än tidigare.
När det gäller anpassningen av skolskjutstiderna till lästiderna för de
olika årskurserna på låg- och mellanstadierna synes de nya timplanerna
medföra större svårigheter än 1955 års undervisningsplan. I denna upp
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1963
togs nämligen alternativa timplaner, avsedda att reducera väntetiderna för
lågstadiets elever. Motsvarande alternativa timplaner saknas i läroplanen
för grundskolan.
Enligt överstyrelsens mening är det angeläget, att anpassningsfrågorna
beträffande låg- och mellanstadiernas olika årskurser liksom dessa årskursers
anpassning till högstadiet blir föremål för utredning i syfte att i möjligaste
mån utnyttja gemensamma skolskjutsar utan att alltför omfattande
väntetider uppstår för eleverna i de lägre årskurserna.
Beträffande det i motionerna berörda stadgandet i 7 § kungörelsen 1958:
380 rörande maximering av skjutsbidraget till belopp, motsvarande inackorderingsbidraget,
har överstyrelsen i underdånig skrivelse föreslagit
viss ändring av bestämmelsen i syfte att ge länsskolnämnderna ökade möjligheter
att, då fråga om tillämpning av begränsningsregeln uppstår, taga
hänsyn till föreliggande förhållanden i varje enskilt fall.
Vad därefter angår det nuvarande ansökningsförfarandet beträffande
skolskjutsar med särskilt insatta fordon är överstyrelsen medveten om att
detta medför ett betydande arbete för såväl kommunerna som länsskolnämnderna.
Det bör dock icke bortses från att ansökningsförfarandet erbjuder
kommunerna fördelen av att i förväg få en skjutsanordning prövad
i statsbidragshänseende, och att ett överflyttande av prövningen till rekvisitionsstadiet
efter skjutsningens slutförande skulle medföra ett visst risktagande
för kommunerna. Att gå än vidare och slopa sakgranskningen även
beträffande rekvisitionen torde med hänsyn till statens andel i skjutskostnaderna
knappast böra komma i fråga.
En sådan generalisering av statsbidragen till skolskjutsar som i motionerna
beröres vore enligt överstyrelsens mening högst önskvärd. Problemet
har tidigare varit föremål för utredning av allmänna statsbidragsutredningen,
av särskilda av överstyrelsen tillkallade sakkunniga och av skolskjutsutredningen
(se Prop. 1957:122, SU 1957:104, Prop. 1959: VIII ht
p. 222) men visat sig vara synnerligen svårlöst. Överstyrelsen har icke något
att erinra mot att frågan göres till föremål för ny utredning.
I yttrande över motionerna I: 323 och II: 381 har skolöverstyrelsen bland
annat framhållit följande.
De i kungörelsen 1958: 380 i fråga om skolvägens längd angivna minimiavstånden
såsom förutsättning för att statsbidrag skall kunna utgå är avsedda
att tillämpas i normala fall. Föreligger särskilda skäl har länsskolnämnden
möjlighet att medge statsbidrag även för elever med kortare skolväg.
De vägavstånd varom här är fråga avser icke elevernas gångväg mellan
hemmet och skjutshållplatsen utan skolvägen i dess helhet Uppstår
fråga om ytterligare underlättande åtgärder, exempelvis genom s. k. avstickare,
med hänsyn till den vägsträcka som eleven har att tillrvggalägga
mellan hemmet och skjutshållplatsen, får behovet därav och möjligheterna
att tillgodose detta behov bedömas med beaktande av förhållandena i varje
särskilt fall.
Den omständigheten att frågan om anordnande av skolskjutsar aktualiserats
på grund av skolindragning bör enligt överstyrelsens mening icke inverka
på bedömningen av skjutsbehovel.
Med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna av en uppmjukning av
de nuvarande väglängdsreglerna är överstyrelsen icke nu beredd att biträda
motionärernas önskemål i detta hänseende.
Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1963
7
Styrelsen för svenska landskommunernas förbund har i yttrande över
samtliga fyra motioner i huvudsak anfört följande.
Statsbidragen till skolskjutsar påverkas i vissa fall av att statsbidraget
till inackordering icke anpassats till kostnadsutvecklingen. När skjutskostnadernas
skälighet prövas genom jämförelse med den i statsbidragsförfattningen
förutsatta — nu orealistiskt låga — inackorderingskostnaden, uppkommer
fall där statsbidrag icke beviljas med normala 80 % av skjutskostnaden.
trots att denna varit lägre än vad verklig kostnad för inackordering
skulle ha blivit. Begränsningsregeln har alltså kommit att verka på ett sätt,
som icke förutsattes vid dess tillkomst.
Som framgått av det sagda finner styrelsen en viss översyn av bestämmelserna
om statsbidrag till skolskjutsar och inackordering nödvändig även
om de till grund för nu gällande statsbidragskungörelse liggande principerna
skulle bibehållas. Vid denna översyn av bestämmelserna synes det emellertid
befogat att också beakta de synpunkter, som framföres i nu föreliggande
motioner. Så kan det t. ex. inför grundskolans allmänna genomförande
finnas anledning att överväga, huruvida valet mellan skolskjuts och
inackordering i lika stor utsträckning som hittills bör avgöras utifrån ekonomisk
bedömningsgrund. Vidare framstår det för styrelsen som angeläget
att tanken om slopande av nuvarande ansökningsförfarande prövas. Enligt
styrelsens mening finns det icke fog för farhågor att en sådan åtgärd skulle
leda till slöseri med statens medel. Även om statsbidraget täcker större delen
av kostnaderna stannar dock på kommunen utgifter av den storleksordningen
att de utgör fullt betryggande incitament till nödig sparsamhet.
I motionerna I: 77 och II: 86 aktualiseras ånyo tanken om att söka förenkla
statsbidragsgivningen genom att basera den på visst pris per passagerarkilometer.
Styrelsen får med anledning därav erinra om, att denna
idé prövades i samband med de nuvarande statsbidragsreglernas tillkomst,
men då icke befanns möjlig att realisera.
Utskottet. I motionerna 1:323 och 11:381 har framförts önskemål om
en översyn av nuvarande bestämmelser om skolvägens minimilängd för att
statsbidrag skall kunna utgå. Utskottet vill i anslutning till skolöverstyrelsens
yttrande understryka, att de angivna minimiavstånden avser skolvägen
i dess helhet från bostaden till skolan. Då härtill kommer, att länsskolnämnden
om särskilda skäl föreligger kan medge statsbidrag till skolskjuts
även för elever med kortare skolväg, finner utskottet icke anledning
tillstyrka bifall till motion syrkandet i denna del.
I motionerna I: 77 och II: 86 samt I: 323 och II: 381 framhålles de svårigheter
som uppkommer genom att statsbidraget till skjolskjutsar maximeras
till ett belopp motsvarande statsbidraget till inackordering i enskilt
hem. Då skolöverstyrelsen i sitt yttrande meddelat, att överstyrelsen i skrivelse
till Kungl. Maj :t föreslagit viss ändring av denna bestämmelse i syfte
att ge länsskolnämnderna ökade möjligheter att ta hänsyn till föreliggande
förhållanden i varje enskilt fall, finner utskottet någon riksdagens åtgärd
för närvarande icke påkallad i förevarande avseende.
8
Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1963
Frågan om decentralisering av beslutanderätten i skolskjutsärenden till
kommunerna har berörts i motionerna I: 77 och II: 86. 1963 års organisationskommitté
för skolväsendets centrala ledning m. in. har upptagit skolskjutsarna
bland de ärenden, för vilka beslutanderätten föreslås ankomma
på skolstyrelserna. Kommitténs förslag är för närvarande föremål för remissbehandling.
Vidkommande den i motionerna I: 77 och II: 86 avhandlade frågan om
förenkling av statsbidragsgivningen genom införande av visst pris per passagerarkilometer
får utskottet framhålla, att utskottet icke funnit sig böra
tillstyrka att ny utredning i ämnet kommer till stånd.
I de nyssnämnda motionerna har jämväl påpekats de svårigheter som kan
uppstå, när det gäller att anpassa läs- och skolskjutstider till varandra.
För låg- och mellanstadierna har genom ändring i skolstadgan och i läroplanen
för grundskolans låg- och mellanstadium från och med den 1 juli
1963 vissa lättnader åstadkommits. Länsskolnämnderna har erhållit bemyndigande
dels att medge klass eller grupp av elever tillhörande årskurs 1
eller 2 att vara fri från undervisning två dagar i veckan, dels att medge
även annan fördelning av timantalet för gemensam undervisning av eleverna
respektive undervisning i grupp än vad som finnes angiven i timplanerna,
om detta med hänsyn till skolskjutsar och väntetider finnes erforderligt.
För högstadiets del föreligger icke motsvarande möjligheter. Skolöverstyrelsen
har i sitt yttrande uttalat, att de nya timplanerna i regel icke
kommer att medföra större svårigheter i fråga om anpassning mellan skjutsoch
lästider än tidigare. Enligt utskottets mening bör denna fråga ytterligare
undersökas. Det synes utskottet påkallat att skolöverstyrelsen verkställer
en förutsättningslös utredning i ärendet. Utskottet förordar, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna vad utskottet sålunda
anfört.
Utskottet hemställer,
I. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 77 och
II: 86, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört rörande anpassning mellan skjuts- och lästider
i vad avser högstadiet;
II. att motionerna I: 77 och II: 86 samt I: 323 och II: 381,
samtliga motioner i vad de avser statsbidragets maximering,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
III. att motionerna I: 77 och II: 86, i vad de icke behandlats
under I. och II., icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda;
IV. att motionerna I: 323 och II: 381, i vad de icke be
-
Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1963 9
handlats under IL, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 12 november 1963
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Närvarande: se under utlåtandet nr 161.
Reservation
av herr Eric Carlsson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1963:359 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts \proposition till riksdagen angående godkännande av fördrag om förbud mot kärnvapenprov i atmosfären, i ytt a1 i texten