Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner rörande statsbidragen till skolskjutsar m.m.

1963-11-12 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:160, Utlåtande i anledning av väckta motioner rörande statsbidragen till skolskjutsar m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1963

ö

Nr 160

Utlåtande i anledning av väckta motioner rörande statsbidragen

till skolskjutsar m.m.

(2:a avd.)

Utskottet har till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Eric Carlsson m. fl. (I: 323) och den andra inom andra kammaren avherr

Larsson i Hedenäset m. fl. (II: 381), i vilka hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om översyn snarast möjligt

av nu gällande bestämmelser för anordnande av skolskjutsar i enlighet med

vad i motionerna anförts;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Widén m. fl. (I: 77) och den andra inom andra kammaren av

herr Larsson i Norderön m. fl. (II: 86), i vilka hemställts att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning dels av

grunderna för statsbidrag till skolskjutsar med särskild hänsyn tagen till

förhållandena i glesbygder, dels av möjligheterna till decentralisering av beslutanderätten

i skolskjutsärenden till kommunerna i enlighet med vad i

motionerna anförts.

Beträffande motiveringen för motionsyrkandena torde få hänvisas till motionerna

I: 323 och II: 86.

över motionerna har yttranden i vederbörlig ordning inhämtats från skolöverstyrelsen

och svenska landskommunernas förbund.

Skolöverstyrelsen har i yttrande över motionerna I: 77 och II: 86 anfört

bland annat följande.

I motionerna påpekas de svårigheter som kan uppstå, när det gäller att

anpassa läs- och skolskjutstider till varandra. Problemet är icke nytt. I

syfte att undersöka bl. a. detta problem vid tillämpning av de nya timplanerna

för högstadiet har överstyrelsen låtit utarbeta typarbetsordningar för

högstadier av olika storlek och konstruktion. Dessa studier har givit vid

handen, att väntetiderna för högstadieeleverna kan beräknas utgöra cirka

tre timmar per vecka, om skoldagen antages börja och sluta samtidigt för

alla eleverna på högstadiet. För högstadiets del synes de nya timplanerna

i regel icke komma att medföra större svårigheter i fråga om anpassning

mellan skjuts- och lästider än tidigare.

När det gäller anpassningen av skolskjutstiderna till lästiderna för de

olika årskurserna på låg- och mellanstadierna synes de nya timplanerna

medföra större svårigheter än 1955 års undervisningsplan. I denna upp
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1963

togs nämligen alternativa timplaner, avsedda att reducera väntetiderna för

lågstadiets elever. Motsvarande alternativa timplaner saknas i läroplanen

för grundskolan.

Enligt överstyrelsens mening är det angeläget, att anpassningsfrågorna

beträffande låg- och mellanstadiernas olika årskurser liksom dessa årskursers

anpassning till högstadiet blir föremål för utredning i syfte att i möjligaste

mån utnyttja gemensamma skolskjutsar utan att alltför omfattande

väntetider uppstår för eleverna i de lägre årskurserna.

Beträffande det i motionerna berörda stadgandet i 7 § kungörelsen 1958:

380 rörande maximering av skjutsbidraget till belopp, motsvarande inackorderingsbidraget,

har överstyrelsen i underdånig skrivelse föreslagit

viss ändring av bestämmelsen i syfte att ge länsskolnämnderna ökade möjligheter

att, då fråga om tillämpning av begränsningsregeln uppstår, taga

hänsyn till föreliggande förhållanden i varje enskilt fall.

Vad därefter angår det nuvarande ansökningsförfarandet beträffande

skolskjutsar med särskilt insatta fordon är överstyrelsen medveten om att

detta medför ett betydande arbete för såväl kommunerna som länsskolnämnderna.

Det bör dock icke bortses från att ansökningsförfarandet erbjuder

kommunerna fördelen av att i förväg få en skjutsanordning prövad

i statsbidragshänseende, och att ett överflyttande av prövningen till rekvisitionsstadiet

efter skjutsningens slutförande skulle medföra ett visst risktagande

för kommunerna. Att gå än vidare och slopa sakgranskningen även

beträffande rekvisitionen torde med hänsyn till statens andel i skjutskostnaderna

knappast böra komma i fråga.

En sådan generalisering av statsbidragen till skolskjutsar som i motionerna

beröres vore enligt överstyrelsens mening högst önskvärd. Problemet

har tidigare varit föremål för utredning av allmänna statsbidragsutredningen,

av särskilda av överstyrelsen tillkallade sakkunniga och av skolskjutsutredningen

(se Prop. 1957:122, SU 1957:104, Prop. 1959: VIII ht

p. 222) men visat sig vara synnerligen svårlöst. Överstyrelsen har icke något

att erinra mot att frågan göres till föremål för ny utredning.

I yttrande över motionerna I: 323 och II: 381 har skolöverstyrelsen bland

annat framhållit följande.

De i kungörelsen 1958: 380 i fråga om skolvägens längd angivna minimiavstånden

såsom förutsättning för att statsbidrag skall kunna utgå är avsedda

att tillämpas i normala fall. Föreligger särskilda skäl har länsskolnämnden

möjlighet att medge statsbidrag även för elever med kortare skolväg.

De vägavstånd varom här är fråga avser icke elevernas gångväg mellan

hemmet och skjutshållplatsen utan skolvägen i dess helhet Uppstår

fråga om ytterligare underlättande åtgärder, exempelvis genom s. k. avstickare,

med hänsyn till den vägsträcka som eleven har att tillrvggalägga

mellan hemmet och skjutshållplatsen, får behovet därav och möjligheterna

att tillgodose detta behov bedömas med beaktande av förhållandena i varje

särskilt fall.

Den omständigheten att frågan om anordnande av skolskjutsar aktualiserats

på grund av skolindragning bör enligt överstyrelsens mening icke inverka

på bedömningen av skjutsbehovel.

Med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna av en uppmjukning av

de nuvarande väglängdsreglerna är överstyrelsen icke nu beredd att biträda

motionärernas önskemål i detta hänseende.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1963

7

Styrelsen för svenska landskommunernas förbund har i yttrande över

samtliga fyra motioner i huvudsak anfört följande.

Statsbidragen till skolskjutsar påverkas i vissa fall av att statsbidraget

till inackordering icke anpassats till kostnadsutvecklingen. När skjutskostnadernas

skälighet prövas genom jämförelse med den i statsbidragsförfattningen

förutsatta — nu orealistiskt låga — inackorderingskostnaden, uppkommer

fall där statsbidrag icke beviljas med normala 80 % av skjutskostnaden.

trots att denna varit lägre än vad verklig kostnad för inackordering

skulle ha blivit. Begränsningsregeln har alltså kommit att verka på ett sätt,

som icke förutsattes vid dess tillkomst.

Som framgått av det sagda finner styrelsen en viss översyn av bestämmelserna

om statsbidrag till skolskjutsar och inackordering nödvändig även

om de till grund för nu gällande statsbidragskungörelse liggande principerna

skulle bibehållas. Vid denna översyn av bestämmelserna synes det emellertid

befogat att också beakta de synpunkter, som framföres i nu föreliggande

motioner. Så kan det t. ex. inför grundskolans allmänna genomförande

finnas anledning att överväga, huruvida valet mellan skolskjuts och

inackordering i lika stor utsträckning som hittills bör avgöras utifrån ekonomisk

bedömningsgrund. Vidare framstår det för styrelsen som angeläget

att tanken om slopande av nuvarande ansökningsförfarande prövas. Enligt

styrelsens mening finns det icke fog för farhågor att en sådan åtgärd skulle

leda till slöseri med statens medel. Även om statsbidraget täcker större delen

av kostnaderna stannar dock på kommunen utgifter av den storleksordningen

att de utgör fullt betryggande incitament till nödig sparsamhet.

I motionerna I: 77 och II: 86 aktualiseras ånyo tanken om att söka förenkla

statsbidragsgivningen genom att basera den på visst pris per passagerarkilometer.

Styrelsen får med anledning därav erinra om, att denna

idé prövades i samband med de nuvarande statsbidragsreglernas tillkomst,

men då icke befanns möjlig att realisera.

Utskottet. I motionerna 1:323 och 11:381 har framförts önskemål om

en översyn av nuvarande bestämmelser om skolvägens minimilängd för att

statsbidrag skall kunna utgå. Utskottet vill i anslutning till skolöverstyrelsens

yttrande understryka, att de angivna minimiavstånden avser skolvägen

i dess helhet från bostaden till skolan. Då härtill kommer, att länsskolnämnden

om särskilda skäl föreligger kan medge statsbidrag till skolskjuts

även för elever med kortare skolväg, finner utskottet icke anledning

tillstyrka bifall till motion syrkandet i denna del.

I motionerna I: 77 och II: 86 samt I: 323 och II: 381 framhålles de svårigheter

som uppkommer genom att statsbidraget till skjolskjutsar maximeras

till ett belopp motsvarande statsbidraget till inackordering i enskilt

hem. Då skolöverstyrelsen i sitt yttrande meddelat, att överstyrelsen i skrivelse

till Kungl. Maj :t föreslagit viss ändring av denna bestämmelse i syfte

att ge länsskolnämnderna ökade möjligheter att ta hänsyn till föreliggande

förhållanden i varje enskilt fall, finner utskottet någon riksdagens åtgärd

för närvarande icke påkallad i förevarande avseende.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1963

Frågan om decentralisering av beslutanderätten i skolskjutsärenden till

kommunerna har berörts i motionerna I: 77 och II: 86. 1963 års organisationskommitté

för skolväsendets centrala ledning m. in. har upptagit skolskjutsarna

bland de ärenden, för vilka beslutanderätten föreslås ankomma

på skolstyrelserna. Kommitténs förslag är för närvarande föremål för remissbehandling.

Vidkommande den i motionerna I: 77 och II: 86 avhandlade frågan om

förenkling av statsbidragsgivningen genom införande av visst pris per passagerarkilometer

får utskottet framhålla, att utskottet icke funnit sig böra

tillstyrka att ny utredning i ämnet kommer till stånd.

I de nyssnämnda motionerna har jämväl påpekats de svårigheter som kan

uppstå, när det gäller att anpassa läs- och skolskjutstider till varandra.

För låg- och mellanstadierna har genom ändring i skolstadgan och i läroplanen

för grundskolans låg- och mellanstadium från och med den 1 juli

1963 vissa lättnader åstadkommits. Länsskolnämnderna har erhållit bemyndigande

dels att medge klass eller grupp av elever tillhörande årskurs 1

eller 2 att vara fri från undervisning två dagar i veckan, dels att medge

även annan fördelning av timantalet för gemensam undervisning av eleverna

respektive undervisning i grupp än vad som finnes angiven i timplanerna,

om detta med hänsyn till skolskjutsar och väntetider finnes erforderligt.

För högstadiets del föreligger icke motsvarande möjligheter. Skolöverstyrelsen

har i sitt yttrande uttalat, att de nya timplanerna i regel icke

kommer att medföra större svårigheter i fråga om anpassning mellan skjutsoch

lästider än tidigare. Enligt utskottets mening bör denna fråga ytterligare

undersökas. Det synes utskottet påkallat att skolöverstyrelsen verkställer

en förutsättningslös utredning i ärendet. Utskottet förordar, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna vad utskottet sålunda

anfört.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 77 och

II: 86, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört rörande anpassning mellan skjuts- och lästider

i vad avser högstadiet;

II. att motionerna I: 77 och II: 86 samt I: 323 och II: 381,

samtliga motioner i vad de avser statsbidragets maximering,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

III. att motionerna I: 77 och II: 86, i vad de icke behandlats

under I. och II., icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda;

IV. att motionerna I: 323 och II: 381, i vad de icke be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1963 9

handlats under IL, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 12 november 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Närvarande: se under utlåtandet nr 161.

Reservation

av herr Eric Carlsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:359 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts \proposition till riksdagen angående godkännande av fördrag om förbud mot kärnvapenprov i atmosfären, i ytt a1 i texten