Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående redovisningen av kommittékostnader.

1963-11-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:164, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående redovisningen av kommittékostnader.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 16b år 1963

1

Nr 164

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående redovisningen

av kommittékostnader.

(5:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Schött och Per Petersson (I: 361) och den andra inom andra kammaren

av herr Wennerfors (II: 423), har yrkats att riksdagen måtte i

skrivelse till Ivungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte i kommittékungörelsen

införa bestämmelser om att specificerade uppgifter om kommittés

kostnader, antal sammanträdesdagar, resor m. m. skall angivas på

väl synlig plats i kommitténs betänkande.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet, i den

mån ej redogörelse lämnas i det följande, hänvisa till motionen I: 361.

Över förevarande motioner har, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, utlåtanden avgivits av riksrevisionsverket och statskontoret.

Riksrevisionsverket har anfört följande.

Kontrollen av kommittéarbetets bedrivande främjas givetvis av en öppen

och fullständig kostnadsredovisning, varför det ur de synpunkter

riksrevisionsverket har att anlägga i förevarande hänseende saknas anledning

för ämbetsverket att motsätta sig ett genomförande av förslaget. Det

kan dock ifrågasättas om någon ytterligare effekt står att vinna genom ett

offentliggörande av kommittékostnaderna utöver vad som för närvarande

sker i bilaga till riksdagsberättelsen. Då denna innehåller en fullständig

och enligt rimliga krav tillräckligt specificerad förteckning över utgifterna

å de skilda huvudtitlarnas kommittéanslag, föreligger enligt riksrevisionsverkets

mening knappast heller behov av att i upplysningssyfte i annan

ordning lämna tillgång till samma uppgifter.

Såsom motionärerna framhåller kan en kostnadsredovisning i betänkandet

i fråga om vissa återstående kostnader endast ske med uppskattade

belopp. Detta gäller exempelvis tryckningskostnaden, vilken alltid torde

få uppskattas på grundval av en av tryckeriet verkställd och av statskontorets

tryckeriintendent granskad förhandsberäkning. En rättvisande redovisning

av kostnaderna för en kommittés arbetsresultat i enlighet med

motionärernas förslag skulle försvåras i fall, då flera betänkanden avlämnas

eller kommittén haft att i större omfattning avgiva yttranden i remitterade

ärenden eller eljest fullgjort arbete som ej lämnat resultat i

publicerad form.

Riksrevisionsverket vill slutligen erinra om att så sent som vid 1960 års

riksdag behandlats vissa av 1958 års besparingsutredning framlagda för
1

Dihang till riksdagens protokoll 1963. 6 saml. Nr 164

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 16b år 1963

slag till effektivisering av kommittéernas arbete (1960 års statsverksprop.

bil. 2: Gemensamma frågor, p. 7).

Statskontoret har anfört följande.

Såsom i motionerna antytts har kostnaderna för kommittéväsendet efter

hand undergått en betydande ökning. Statskontoret vill sålunda framhålla

att, medan kommittéutgifterna under budgetåren 1953/54, 1958/59

och 1961/62 uppgick till cirka 6, 8 resp. 13 milj. kronor, har för budgetåret

1963/64 den under kommittéanslagen å riksstaten erforderliga medelsanvisningen

beräknats till sammanlagt 17,6 milj. kronor. Kostnaderna

i fråga har således ungefär tredubblats under de senaste tio åren.

Motionärerna framhåller, att den ifrågasatta kostnadsredovisningen i

samband med framläggandet av vederbörande kommittés arbetsresultat

skulle förutom att på ett enkelt sätt ge upplysning om vad varje enskilt

kommittéarbete kostat — indirekt vara en drivfjäder för kommittén

att bedriva sitt arbete så att kostnader och tidsåtgång icke kommer att stå

i alltför hjärt kontrast till det resultat, som utredningen presterat. En

kostnadsredovisning i enlighet med motionärernas förslag skulle således

uppenbarligen utgöra ett led i de vid skilda tillfällen aktualiserade strävandena

för kommittéarbetets effektivisering.

Statskontoret vill beträffande frågan om kommittéarbetets effektivisering

framhålla, att redan tillkomsten av kommittékungörelsen med dess

föreskrifter rörande arbetets ordnande och planläggning på sin tid hade

till ändamål att i besparingssyfte åstadkomma en rationalisering av verksamheten

i fråga. Ytterligare åtgärder i angivna syfte har därefter över\ägts

i olika utredningssammanhang. Förslag i ämnet, främst av organisatorisk

art, utarbetades sålunda dels av en år 1946 för ändamålet tillkallad

sakkunnig, dels av den år 1947 tillkallade trycksakskommittén utan att

dock föranleda någon åtgärd. Även 1949 års rationaliseringsutredning behandlade

det statliga kommittéväsendet. Det i utredningens betänkande

(SOU 1950:8) härutinnan framlagda förslaget, innefattande bl. a. tillskapandet

av ett samordningsorgan för kommittéväsendet, föranledde liksom

nyssberörda förslag icke någon åtgärd. I anslutning till rationaliseringsutredningens

förslag ålades emellertid kommittéerna genom ändring i kommittékungörelsen

att före utredningsarbetets påbörjande till vederbörande

departementschef avlämna plan för sitt arbete.

De motioner, som härefter väckts vid 1954, 1955 och 1959 års riksdagar

angående översyn av kommittéväsendet i besparingssyfte har icke

föranlett åtgärder från riksdagens sida. Vad särskilt angår den vid sistnämnda

riksdag väckta motionen i ämnet (II: 133) må framhållas, att

allmänna beredningsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 1

bl. a. uttalade, att motionens syfte bäst kunde tillgodoses genom kontinuerligt

verksam övervakning och samordning och att det uppenbarligen

finge anses ankomma på det av författningsutredningen i dess betänkande

Regeringsarbete! (SOU 1958: 14) föreslagna regeringskansliet att bl. a.

handha dylik övervaknings- och samordningsverksamhet. Behandlingen av

författningsutredningens berörda förslag borde enligt utskottets mening

avvaktas.

Vissa synpunkter i fråga om kommittéväsendet har slutligen även framlagts

av 1958 års besparingsutredning i dess betänkande Besparingar inom

statsverksamheten (SOU 1959: 28). Enligt utredningens mening borde förutsättningar

kunna skapas för ett snabbare kommittéarbete, därest före

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 16i år i963

3

detsammas påbörjande inom vederbörande departement sammanställning

skedde av erforderligt grundmaterial. Utredningen föreslog vidare, att i

kommittékungörelsen skulle intagas föreskrift om att kommitté, vilken

icke avslutat sitt arbete inom den tid som kunde ha angivits i direktiven

eller i varje fall inom tre år från det den tillsattes, i skrivelse till vederbörande

departementschef skulle redovisa hur långt arbetet fortskridit

och ange skälen till att detsamma icke slutförts. Departementschefen

skulle härigenom få anledning att taga ställning till utredningsarbetets

fortsatta bedrivande. Statsmakternas ställningstagande till besparingsutredningens

sålunda berörda förslag innebar, att frågan om sammanställning

av grundmaterial finge avgöras individuellt. Beträffande tillägget till

kommittékungörelsen framhölls, att det — utöver den nuvarande föreskriften

i kungörelsen om en årlig arbetsberättelse — icke vore erforderligt

med ytterligare föreskrifter för ernåendet av det av utredningen avsedda

syftet (se prop. 1/1960, bil. 2, s 14 ff).

Med det ovan anförda har statskontoret velat belysa det betydande intresse,

som ägnats frågan om en effektivisering av kommittéväsendet. I

anledning av vad härvid anförts angående den betydelse, som tillkomsten

av ett centralt regeringskansli skulle kunna få för kommittéarbetets rationalisering,

vill statskontoret i detta sammanhang endast framhålla, att

förslag om inrättandet av ett dylikt organ senast upptagits i författningsutredningens

betänkande VI Sveriges statsskick (se SOU 1963: 16 s. 35).

Utöver de åtgärder av organisatorisk art, som hittills främst ansetts böra

ifrågakomma för ernående av effektivisering av kommittéarbetet, torde en

i varje betänkande lämnad kostnadsredovisning, som för övrigt icke bör

medföra nämnvärt merarbete för kommittéerna, vara väl ägnad att främja

ifrågavarande rationaliseringssträvanden. Mot bakgrunden härav och i

betraktande av kommittéväsendets inledningsvis antydda expansion föreligger

enligt statskontorets mening bärande skäl för åtgärder i motionernas

syfte.

Utskottet. I och för sig torde — vilket även vitsordas av de i ärendet hörda

myndigheterna -— en öppen och lättillgänglig kostnadsredovisning beträffande

kommittéernas arbete genom intagande av uppgifter därom i själva

kommittébetänkandena vara ägnad att främja kontrollen av arbetets bedrivande.

Med utgångspunkt härifrån och då en övergång till ett sådant redovisningssätt

knappast torde medföra något nämnvärt merarbete för de

utredande organen vill utskottet inte motsätta sig grundtanken i de väckta

motionerna, även om vinsten i upplysningssyfte av en dylik redovisning inte

bör överskattas. Samtidigt måste emellertid varnas för en sådan effekt av

den avsedda omläggningen, att därigenom indirekt skulle skapas en press

på tidsschemat till förfång för utredningsarbetets ändamålsenliga bedrivande

eller en hämsko med avseende på kommittéernas dispositioner exempelvis

i fråga om planläggning av studieresor eller anlitande av expertis. Såsom

motionärerna själva framhållit kan kommittékostnaderna över huvud taget

inte ställas i någon bestämd relation till arbetsresultatet ur dess kvantitativa

synvinkel.

Motionärerna utgår från att den förordade omläggningen skall stadfästas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 164 år 1963

genom uttrycklig föreskrift i kommittékungörelsen. Enligt utskottets mening

synes det möjligt att även utan författningsändring få till stånd en

övergång till ett nytt redovisningssätt i ifrågavarande avseende.

Utskottet har vid sin prövning av förevarande spörsmål ansett sig böra

föreslå riksdagen att ge Kungl. Maj :t till känna vad utskottet i ärendet anfört.

Utskottet hemställer fördenskull,

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 361 och

II: 423, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört.

Stockholm den 12 november 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, fröken Andersson, herrar

Einar Persson, Ivar Johansson, Bergman, Axel Johannes Andersson, Fritz

Persson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Edström, Bertil Petersson,

Bengt Gustavsson, Per-Olof Hanson, Åkerlund och Eric Carlsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren,

fröken Elmén, herrar Andreasson, Mellqvist, Svensson i Ljungskile,

fröken Olsson, herrar Gustafsson i Kårby, Nelander och Palm.

Reservation

av fröken Andersson, herrar Åkerlund, Staxäng och Palm.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631274

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:360 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående redovisningen av kommittékostnader. a1 i texten