Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om möjlighet att i grundskolans nionde årskurs välja ett tredje främmande språk.

1963-11-19 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:172, Utlåtande i anledning av väckta motioner om möjlighet att i grundskolans nionde årskurs välja ett tredje främmande språk.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1963

Nr 172

Utlåtande i anledning av väckta motioner om möjlighet att i

grundskolans nionde årskurs välja ett tredje främmande

språk.

(2:a avd.)

Utskottet har till behandling förehaft två likalydande motioner, väckta

den ena inom törsta kammaren av herr Hagberg (1:403) och den andra

inom andra kammaren av herr Turesson (11:494), i vilka hemställts att

riksdagen måtte besluta att eleverna i grundskolan bör beredas möjlighet

att i nionde årskursen välja ett tredje främmande språk.

Beträttande motiveringen för yrkandet torde få hänvisas till motionen

1:403.

Över motionerna har i vederbörlig ordning inhämtats yttrande från skolöverstyrelsen,

som därvid anfört följande.

I sitt betänkande (SOU 1961: 30) om utformning av obligatorisk nioårig

skola — grundskola — föreslog 1957 års skolberedning bl. a. en väsentligen

ny målsättning för undervisningen i främmande språk inom det allmänna

skolväsendet, alltså även för gymnasiets del. Den föreslagna målsättningen

kan i korthet sägas innebära, att undervisningen i främmande språk fram

till studentexamensnivå skall bygga på dels att alla elever får goda kunskaper

i ett för dem alla gemensamt främmande språk, nämligen engelska,

dels att den i övrigt skall göras mindre bunden till de tre hittillsvarande

språken, jämväl vad språkordningen beträffar.

Om detta skolberedningens förslag uttalar departementschefen i propositionen

nr 54 till 1962 års riksdag (s. 271 st. 4) följande.

Beträffande målsättningen för undervisningen i främmande språk inom

det allmänna skolväsendet bör vad beredningen anfört tills vidare kunna

gälla i avvaktan på ändringar som i fråga om de högre skolstadierna kan

komma att aktualiseras genom gymnasieutredningens arbete. Beredningens

förslag innebär i korthet, att varje student bör få goda kunskaper i engelska,

jämförelsevis goda kunskaper i tyska eller franska samt kunskaper

utöver de nyss nämnda beroende på det enskilda tillvalet motsvarande tre

års studier i ett tredje språk. I överensstämmelse härmed bör, som beredningen

föreslagit, eleverna vid påbörjandet av studierna i det andra främmande

språket — möjlighet härtill bör föreligga ej blott i årskurs 7 utan

även i årskurs 8 — få välja mellan tyska och franska.

Det bör framhållas att detta departementschefens förslag till riksdagen

utgjorde en integrerande del av hela förslaget om reformeringen av den

obligatoriska skolan.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1963

15

Riksdagen godkände i denna punkt enhälligt vad departementschefen

förordat (SäU 1962:1 s. 199).

Sedermera har 1960 års gymnasieutredning i skrivelse till Kungl. Maj :t

den 3 oktober 1962 meddelat, att gymnasieutredningen i sitt arbete med

förslag till ny läroplan för gymnasiet utgått från att gymnasiet i framtiden

kommer att motta elever, som läst tyska men ej franska, och elever

som läst franska men ej tyska i grundskolan. Båda kategorierna kommer

sålunda enligt gymnasieutredningen att på lika villkor få tillträde till gymnasiet.

Gymnasieutredningen erinrar om att de elever som innevarande läsår i

årskurs 7 av grundskolan läser enligt den nya läroplanen, skall normalt

avsluta sina studier i denna skola vårterminen 1965, varvid en del av dem

kommer att söka till gymnasium. Utredningen bedriver sitt arbete i sådan

takt att det nya gymnasiet skall kunna starta höstterminen 1965.

Skolöverstyrelsen finner under sådana förhållanden, att det inte är lämpligt

att nu frångå departementschefens av riksdagen godtagna förslag till

målsättning för undervisningen i främmande språk inom det allmänna

skolväsendet, överstyrelsen vill här också erinra om riksdagens uttalande

vid behandlingen av propositionen 1962:54, att organisatoriska försök ej

borde ta sikte på en ändring av grundskolans yttre organisation under

denna skolforms uppbyggnadsperiod (SäU 1962: 1 s. 178).

Utskottet. Genom beslut av 1962 års riksdag med anledning av propositionen

1962:54 har såsom målsättning för undervisningen i främmande

språk i grundskolan godtagits, att eleverna på högstadiet endast skall kunna

bedriva studier i två främmande språk.

Skolöverstyrelsen framhåller, att 1960 års gymnasieutredning vid sitt arbete

med förslaget till ny läroplan för gymnasiet utgått från denna förutsättning,

och anser det därtör icke lämpligt att nu frångå den godtagna

målsättningen.

Utskottet delar skolöverstyrelsens uppfattning och finner icke skäl tillstyrka

bifall till föreliggande motionsyrkande att eleverna i grundskolans

nionde årskurs skall beredas tillfälle att välja ett tredje främmande språk.

Utskottet hemställer alltså,

att motionerna 1: 403 och II: 494 icke må av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 19 november 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Närvarande: se under utlåtandet nr 169.

Reservation

av herrar Staxäng och Nilsson i Göingegården.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.