Utlåtande i anledning av väckta motioner om möjlighet att i grundskolans nionde årskurs välja ett tredje främmande språk.
1963-11-19 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1963:172, Utlåtande i anledning av väckta motioner om möjlighet att i grundskolans nionde årskurs välja ett tredje främmande språk.
Dokumentets text
14
Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1963
Nr 172
Utlåtande i anledning av väckta motioner om möjlighet att i
grundskolans nionde årskurs välja ett tredje främmande
språk.
(2:a avd.)
Utskottet har till behandling förehaft två likalydande motioner, väckta
den ena inom törsta kammaren av herr Hagberg (1:403) och den andra
inom andra kammaren av herr Turesson (11:494), i vilka hemställts att
riksdagen måtte besluta att eleverna i grundskolan bör beredas möjlighet
att i nionde årskursen välja ett tredje främmande språk.
Beträttande motiveringen för yrkandet torde få hänvisas till motionen
1:403.
Över motionerna har i vederbörlig ordning inhämtats yttrande från skolöverstyrelsen,
som därvid anfört följande.
I sitt betänkande (SOU 1961: 30) om utformning av obligatorisk nioårig
skola — grundskola — föreslog 1957 års skolberedning bl. a. en väsentligen
ny målsättning för undervisningen i främmande språk inom det allmänna
skolväsendet, alltså även för gymnasiets del. Den föreslagna målsättningen
kan i korthet sägas innebära, att undervisningen i främmande språk fram
till studentexamensnivå skall bygga på dels att alla elever får goda kunskaper
i ett för dem alla gemensamt främmande språk, nämligen engelska,
dels att den i övrigt skall göras mindre bunden till de tre hittillsvarande
språken, jämväl vad språkordningen beträffar.
Om detta skolberedningens förslag uttalar departementschefen i propositionen
nr 54 till 1962 års riksdag (s. 271 st. 4) följande.
Beträffande målsättningen för undervisningen i främmande språk inom
det allmänna skolväsendet bör vad beredningen anfört tills vidare kunna
gälla i avvaktan på ändringar som i fråga om de högre skolstadierna kan
komma att aktualiseras genom gymnasieutredningens arbete. Beredningens
förslag innebär i korthet, att varje student bör få goda kunskaper i engelska,
jämförelsevis goda kunskaper i tyska eller franska samt kunskaper
utöver de nyss nämnda beroende på det enskilda tillvalet motsvarande tre
års studier i ett tredje språk. I överensstämmelse härmed bör, som beredningen
föreslagit, eleverna vid påbörjandet av studierna i det andra främmande
språket — möjlighet härtill bör föreligga ej blott i årskurs 7 utan
även i årskurs 8 — få välja mellan tyska och franska.
Det bör framhållas att detta departementschefens förslag till riksdagen
utgjorde en integrerande del av hela förslaget om reformeringen av den
obligatoriska skolan.
Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1963
15
Riksdagen godkände i denna punkt enhälligt vad departementschefen
förordat (SäU 1962:1 s. 199).
Sedermera har 1960 års gymnasieutredning i skrivelse till Kungl. Maj :t
den 3 oktober 1962 meddelat, att gymnasieutredningen i sitt arbete med
förslag till ny läroplan för gymnasiet utgått från att gymnasiet i framtiden
kommer att motta elever, som läst tyska men ej franska, och elever
som läst franska men ej tyska i grundskolan. Båda kategorierna kommer
sålunda enligt gymnasieutredningen att på lika villkor få tillträde till gymnasiet.
Gymnasieutredningen erinrar om att de elever som innevarande läsår i
årskurs 7 av grundskolan läser enligt den nya läroplanen, skall normalt
avsluta sina studier i denna skola vårterminen 1965, varvid en del av dem
kommer att söka till gymnasium. Utredningen bedriver sitt arbete i sådan
takt att det nya gymnasiet skall kunna starta höstterminen 1965.
Skolöverstyrelsen finner under sådana förhållanden, att det inte är lämpligt
att nu frångå departementschefens av riksdagen godtagna förslag till
målsättning för undervisningen i främmande språk inom det allmänna
skolväsendet, överstyrelsen vill här också erinra om riksdagens uttalande
vid behandlingen av propositionen 1962:54, att organisatoriska försök ej
borde ta sikte på en ändring av grundskolans yttre organisation under
denna skolforms uppbyggnadsperiod (SäU 1962: 1 s. 178).
Utskottet. Genom beslut av 1962 års riksdag med anledning av propositionen
1962:54 har såsom målsättning för undervisningen i främmande
språk i grundskolan godtagits, att eleverna på högstadiet endast skall kunna
bedriva studier i två främmande språk.
Skolöverstyrelsen framhåller, att 1960 års gymnasieutredning vid sitt arbete
med förslaget till ny läroplan för gymnasiet utgått från denna förutsättning,
och anser det därtör icke lämpligt att nu frångå den godtagna
målsättningen.
Utskottet delar skolöverstyrelsens uppfattning och finner icke skäl tillstyrka
bifall till föreliggande motionsyrkande att eleverna i grundskolans
nionde årskurs skall beredas tillfälle att välja ett tredje främmande språk.
Utskottet hemställer alltså,
att motionerna 1: 403 och II: 494 icke må av riksdagen
bifallas.
Stockholm den 19 november 1963
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Närvarande: se under utlåtandet nr 169.
Reservation
av herrar Staxäng och Nilsson i Göingegården.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.