Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utnyttjande av militära m. fl. verkstäder för civil yrkesskolutbildning.

1963-11-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:174, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utnyttjande av militära m. fl. verkstäder för civil yrkesskolutbildning.

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 174 år 1963

19

Nr 174

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utnyttjande av militära

m. fl. verkstäder för civil yrkesskolutbildning.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Ebbe Ohlsson (I: 3) och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren

m. fl. (II: 4), har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa om utfärdande av sådana instruktioner till vederbörande

myndigheter att förutsättningar skapas för ett utnyttjande i största möjliga

utsträckning av militära verkstäder och andra verkstäder inom den offentliga

sektorn för civil yrkesskolutbildning.

Beträffande motiveringen för yrkandet torde få hänvisas till motionen I: 3.

Över motionerna har i vederbörlig ordning yttranden inhämtats från överstyrelsen

för yrkesutbildning och fångvårdsstyrelsen.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i sitt yttrande anfört bl. a. följande.

Frågan om utnyttjande av försvarets verkstäder för civil yrkesutbildning

är icke ny. Denna tanke behandlades i § 7 av den av riksdagens revisorer

år 1961 avgivna berättelsen. Revisorerna erinrade här att börja med om det

samarbete, som alltsedan år 1952 bedrivits mellan marinförvaltningen och

Stockholms läns landsting. I fortsättningen tog revisorerna upp frågan om

en eventuell utvidgning av detta samarbete i syfte att bättre än för närvarande

tillgodose behovet av yrkesutbildning. Av revisorernas berättelse framgår

emellertid att ett vidgat samarbete icke utan vidare kan komma till

stånd. De avslutar sålunda sin framställning i denna paragraf med hemställan,

att en undersökning snarast verkställes i syfte att klarlägga, om förutsättningar

finnes för att i ökad utsträckning upplåta militära verkstäder för

civil yrkesskoleutbildning.

Ovan nämnda paragraf av riksdagsrevisorernas berättelse remitterades av

Kungl. Maj :t till överstyrelsen för utlåtande, överstyrelsen delade helt revisorernas

uppfattning i denna fråga. I utlåtandet erinrade överstyrelsen om,

att vid intagningarna hösten 1961 till de centrala verkstadsskolorna inemot

50 % av de sökande måst avvisas av den anledningen, att de icke kunnat

beredas plats. Överstyrelsen kan nämna att proportionen avvisade hösten

1962 var praktiskt taget densamma som det föregående året. Behovet att öka

antalet platser vid yrkesskolorna är sålunda i dag lika angeläget som vid

den tid då revisorerna avgav här berörda berättelse.

Överstyrelsen ansluter sig till motionärernas uttalande om vikten av att

vidga yrkesutbildningen och av ett ökat samarbete i detta syfte mellan civila

och militära myndigheter. Det syfte motionärerna vill uppnå synes emellertid

förutsätta en särskild utredning på sätt riksdagens revisorer år 1961 föreslog.

överstyrelsen vill sålunda erinra om att behov av ett dylikt samarbete

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 174 år 1963

endast föreligger på orter, där ungdomens behov av yrkesutbildning icke

kan bli tillgodosett inom det ordinarie yrkesskolväsendets ram. För det fall

fråga uppkommer att sända ungdomar till annan ort än den där de bor,

uppkommer frågan om deras inkvartering. Verkstäderna torde vidare ofta

vara belägna inom militärt område. Härvid måste givetvis i varje enskilt fall

undersökas, om trots detta möjligheter föreligger att låta elever, lärare och

annan för undervisningen nödvändig personal fritt uppehålla sig inom den

del av det i övrigt avspärrade område, där verkstaden är belägen, överstyrelsen

har här endast pekat på ett par problem, som det framlagda förslaget

ger upphov till. Säkerligen blir de väsentligt flera, då man närmare tränger

in i förslagets innebörd.

Tanken att hänvisa yrkesskolelever till verkstäder vid fångvårdsanstalter

vill överstyrelsen bestämt avvisa. En dylik ordning skulle enbart skada yrkesundervisningen

för att icke tala om de risker, som ungdomar skulle bli

utsatta för. Annorlunda ställer sig naturligen förslaget, om fråga endast är

att taga i anspråk verkstäder, vilka fångvårdsmyndigheterna icke längre har

behov av och vilka är så belägna, att kontakt mellan internerna å anstalterna

och yrkesskoleeleverna icke behöver uppkomma. Även detta problem kräver

emellertid uppenbarligen en utredning, vilket jämväl är fallet med frågan,

huruvida andra verkstäder inom den offentliga sektorn skulle kunna tjäna

det ändamål varom här är fråga.

Under hänvisning till det anförda och till utlåtandet den 28 december 1961

över riksdagsrevisorernas förslag i här berört hänseende får överstyrelsen

tillstyrka, att en utredning kommer till stånd för att tillgodose det syfte,

som behandlas i de remitterade motionerna. Därest en dylik utredning kommer

till stånd, förutsätter överstyrelsen att den hlir representerad i denna.

Fångvårdsstyrelsen har i sitt yttrande anfört följande.

Fångvårdens verkstadsdrift omfattar f. n. totalt ca 3 200 platser. Av

dessa används ca 2 000 vid ett 80-tal olika verkstäder för egentlig industriproduktion

samt ungefär 300 platser för yrkesutbildning vid anstalterna

inom ungdomsgruppen. De återstående platserna disponeras för arbetsterapi

och mer eller mindre diversebetonad småindustri.

Arbetet intar en central plats i behandlingen av de intagna. När det gäller

det vuxna klientelet läggs tonvikten på arbetsträning i syfte att bl. a. vänja

de intagna vid en hög arbetstakt och lära dem uthållighet i arbetet. Det är

därför viktigt, att alla, som inte på grund av fysiska eller psykiska defekter

är arbetsoförmögna, får tillfälle att arbeta effektivt och att arbetet bedrivs

under förhållanden, som i möjligaste mån ansluter sig till dem som råder

inom det fria näringslivet. Inom fångvården tillämpas sålunda 45 timmars

arbetsvecka med 9 timmar dagligen måndag—fredag.

Även om yrkesutbildningen sätts i främsta rummet för dem som intagits

vid ungdomsgruppens anstalter, är också här viktigt att arbetsträningen inte

försummas. Samma krav på arbetstakt, uthållighet och förmåga att iakttaga

arbetstider gäller i lika hög grad för det yngre klientelet som för de vuxna.

Av vad ovan sagts och med hänsyn till den besvärande överbeläggning,

som råder vid fångvårdsanstalterna — en väsentlig ändring häruti är knappast

att motse under överskådlig framtid — torde det vara praktiskt ogenomförbart

att under vanlig arbetstid ställa verkstäderna till förfogande för

civilt bruk.

Vad beträffar möjligheterna att utnyttja fångvårdens verkstäder för af
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 174 år 1963

21

tonkurser, vill styrelsen först framhålla att ett sådant samarbete med den

civila yrkesundervisningen redan nu förekommer i begränsad omfattning,

varvid undervisningen sker under ledning och tillsyn av fångvårdens arbetsledare.

En mera omfattande utvidgning härav torde dock vara förknippad

med väsentliga olägenheter. Flertalet av de verkstäder, som kan ifragakomma,

finns nämligen vid slutna anstalter, där säkerhetskraven gör sig gällande

i särskilt hög grad. Risken för smuggling av varor och föremål, som är

begärliga för de intagna, är stor och obehöriga kontakter mellan intagna och

utomstående måste undvikas. De öppna anstalterna å andra sidan är huvudsakligen

förlagda på ett alltför långt avstånd till tätorter för att kunna bli

aktuella för det ändamål motionerna avser. Dessutom måste beaktas, att det

övervägande flertalet av anstaltsverkstäderna är — som framgår av vad inledningsvis

sagts — inrättade för en specialiserad och högt uppdriven produktion

och därför mindre lämpade för undervisningsändamål.

Med hänvisning till vad nu sagts får styrelsen framhålla, att möjligheter

att tillgodose de önskemål, som framförts i motionerna, f. n. inte föreligger

vid fångvårdens verkstäder. Om väsentligt ändrade förhållanden i sinom tid

skulle medföra att vissa verkstäder kan friställas, är styrelsen, som i princip

är positivt inställd till förslaget, självfallet beredd att ompröva sitt ställningstagande.

Utskottet. Frågan om utnyttjande av militära verkstäder för civil yrkesskolutbildning

har tidigare behandlats av riksdagen. I utlåtande över riksdagens

revisorers berättelse år 1961 uttalade statsutskottet (SU 1962: 114,

p. 7), att utskottet rent principiellt fann det ändamålsenligt, att man i ett

läge med outnyttjad kapacitet hos de militära verkstäderna genom lämpliga

hyresarrangemang i viss utsträckning uppläte dessa för civil yrkesskolutbildning.

Därmed skulle förutsättningar skapas för en mera ekonomisk drift

av verkstäderna samtidigt som lättnad bereddes de civila yrkesskolorna med

deras i många fall otillräckliga resurser i fråga om lokaler och maskinell

utrustning. Det antydda samarbetet mellan marinförvaltningen och Stockholms

läns landsting visade de fördelar, som härvidlag kunde uppnås. De

yttranden, som avgivits av andra militära förvaltningar än marinförvaltningen

tydde dock icke på att det i dagens läge förelåge den överskottskapacitet

hos försvarets verkstäder, som varit utgångspunkten för revisorernas

uttalande. Utskottet förutsatte emellertid, att kapacitetsutnyttjandet kunde

växla under olika tider, och räknade med att vederbörande militära myndigheter

hade sin uppmärksamhet riktad på de möjligheter till samverkan med

huvudmännen för den civila yrkesskolverksamheten, som i ett ändrat läge

kunde erbjuda sig.

Föreliggande motioner avser icke blott militära verkstäder utan även andra

verkstäder inom den offentliga sektorn, t. ex. fångvårdsanstalternas verkstäder.

Beträffande de sistnämnda har såväl överstyrelsen för yrkesutbildning

som fångvårdsstyrelsen ställt sig avvisande. Utskottet finner också

övervägande skäl tala emot ett utnyttjande av dessa verkstäder för civil yrkesskolutbildning.

Icke heller anser sig utskottet kunna tillstyrka att såsom

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 174 år 1963

i motionerna föreslagits hemställan göres om utfärdande av instruktioner

till vederbörande myndigheter i ärendet. Liksom överstyrelsen för yrkesutbildning

finner utskottet det emellertid önskvärt, att en utredning kommer

till stånd för att tillgodose syftet med motionerna I: 3 och II: 4. Utskottet

avstyrker sålunda bifall till förevarande motioner och förordar att

utskottet i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna vad utskottet anfört

rörande utredning i av utskottet angivna avseenden.

Utskottet hemställer,

I. att motionerna I: 3 och II: 4 icke må av riksdagen bifallas;
II.

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört rörande utredning av möjligheterna

att utnyttja militära verkstäder m. fl. för civil yrkesskolutbildning.

Stockholm den 19 november 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Närvarande: se under utlåtandet nr 169.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:370 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om ändrade övergångsbestämmelser för mariningenjörsJcCLClfGtt 07* a1 i texten