Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om en plan för trafiken i Stockholms södra skärgård.

1963-11-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:179, Utlåtande i anledning av väckta motioner om en plan för trafiken i Stockholms södra skärgård.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1963

1

Nr 179

Utlåtande i anledning av väckta motioner om en plan för trafiken

i Stockholms södra skärgård.

(4:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Alexanderson m. fl. (I: 99) och den andra inom andra kammaren

av herr Keijer m. fl. (II: 119), har hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t begär att en plan för ordnande av trafiken i Stockholms

södra skärgård måtte snarast utarbetas och föreläggas riksdagen.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen II: 119.

över motionerna har yttranden inhämtats från sjöfartsstyrelsen, länsstyrelsen

i Stockholms län, Stockholms läns landsting och Stockholms stad.

Sjöfartsstyrelsen tillstyrker att den föreslagna utredningen kommer till

stånd. Styrelsen säger sig därvid se frågan främst med hänsyn till vintertrafiken.

Med nu utnyttjat fartygsmaterial ställs nämligen avsevärda krav

på isbrytarassistans, vilket medför icke oväsentliga kostnader för statsverket.

Ett önskemål är att insatta fartyg i varje fall under normala vintrar

utan hjälp skall kunna uppehålla trafiken.

Länsstyrelsen i Stockholms län erinrar om att den i skrivelse till Konungen

den 18 juni 1956 lämnat en redogörelse för den dåvarande trafiksituationen

i Stockholms skärgård. Länsstyrelsen föreslog däri en analys

av trafikbehoven i skärgården i syfte att med ledning härav få en trafikplan

upprättad, som i görligaste mån kunde tillförsäkra skärgårdsområdet

en ur olika synpunkter tillfredsställande trafik.

En sådan trafikplan har sedermera upprättats men gäller endast den

mellersta och norra delen av skärgården, där huvudparten av trafiken sedan

länge ombesörjts av Waxholms Nya Ångfartygs aktiebolag. Länsstyrelsen

har i sitt yttrande den 21 juni 1961 över nämnda trafikplan bland

annat citerat följande ur ett av styrelsen den 25 februari samma år avgivet

utlåtande över det avtal, som då ingåtts mellan företrädare för det

allmänna och Waxholmsbolaget:

»Länsstyrelsen vill i detla sammanhang ifrågasätta, huruvida icke även

1 Hiliang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 179

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1963

trafiken inom de delar av skärgården, som ej innefattas i avtalen med

Waxholmsbolaget och Blidösundsbolaget, nu borde bli föremål för närmare

utredning. Svårigheterna att där bemästra trafiken, särskilt vintertid,

med förefintligt båtmaterial har visat sig stora, och på vissa delar av denna

skärgård har trafiken, då ishinder uppstått, helt nedlagts och sedan

fått ligga nere under åtskilliga månader.»

Vidare har länsstyrelsen i skrivelse till Konungen den 9 april 1963, bland

annat, hemställt att Kungl. Maj :t efter överenskommelse med Stockholms

stad och Stockholms läns landsting måtte uppdraga åt det utskott som

för narvarande företräder det allmänna vid understöd till trafikens ordnande

i det norra och mellersta skärgårdsområdet i Stockholms län att

följa utvecklingen av den reguljära båttrafiken jämväl i södra skärgårdsdelen

samt utreda och planera trafikens ordnande därstädes vid uppkommande

behov av stödåtgärder från det allmänna.

Länsstyrelsen förklarar sig slutligen vara helt ense med motionärerna

i deras hemställan om utarbetande av en plan för trafiken i Stockholms

södra skärgård och tillstyrker följaktligen bifall till densamma.

Stockholms läns landstings förvaltningsutskott har genom protokollsutdrag

från sitt sammanträde den 16 maj 1963 förklarat sig för det dåvarande

icke berett taga ställning i de frågor som beröres i motionerna

och därför avstått från avgivande av yttrande.

Stockholms stadskollegium har som eget yttrande åberopat innehållet i

en av föredragande borgarrådet avgiven promemoria, med däri intagna

yttranden av storstockholmsdelegationen och drätselnämnden. I promemorian

framhålles bl. a. följande.

I dagarna har företrädarna för det allmänna med Vaxholms stad träffat

ett preliminärt avtal om båttrafiken i skärgården under en tjuguårsperiod

framåt, räknat från den 1 oktober 1964 då nu löpande överenskommelse

med Waxholmsbolaget upphör att gälla. Mot bakgrunden av de tidigare

uppdragna riktlinjerna har man med detta avtal sökt tillrättalägga skärgardstrafiken

i det norra och mellersta området efter de ändrade resvanor,

som bilismens utveckling för med sig. Sjötrafiken skall bedrivas

till öar utan fastlandsförbindelse genom ett av Vaxholms stad ägt rederi.

Det allmänna har i avtalet förbundit sig lämna kreditgarantier på sammanlagt

6 miljoner kronor för anskaffning av erforderligt tonnage och

av det årliga nettounderskott, som väntas uppstå på trafiken, skall Vaxholms

stad svara för c:a 7 % och återstoden täckas med 30 % av Stockholms

stad, med 40 % av staten och med 30 % av landstinget.

Den kollektiva sjötrafiken i norra och mellersta skärgården har i jämförelse

med trafiken i södra skärgården hittills företett väsentliga olikheter.

Medan Waxholmsbolaget bedrivit sin trafik med direktbåtar från

Stockholm, har Stockholms Ångslupsaktiebolag, som i huvudsak svarar

för sjötrafiken i södra skärgarden, för länge sedan organiserat sin trafik

efter i stort sett samma huvudprincip, som företrädarna för det allmänna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1963

3

nu föreslagit för den norra och mellersta skärgården, nämligen en samordning

av land- och sjötrafiken så att trafiksträckorna över vattnen blir

så korta som möjligt. Ångslupsbolaget har också Stockholm som utgångspunkt

för sin skärgårdstrafik, men den sker därifrån huvudsakligen med

bussar till lämpliga platser i kustbandet, främst Stavsnäs och Dalarö,

där passbåtar för passagerarna vidare ut till öarna. På detta sätt ombesörjs

trafiken sommar- och vintertid till exempelvis Möj askärgården, Ornö,

Utö, Nämdö och Sandhamn. Ångslupsbolaget är i likhet med Waxholmsbolaget

ett privatägt företag. Några ekonomiska subventioner från det allmänna,

som under en följd av år utgått till Waxholmsbolagets trafik, har

icke behövt lämnas till Ångslupsbolaget.

Skärgårdens kollektiva kommunikationer kräver stor uppmärksamhet

och det är angeläget, att man mera lägger trafiksynpunkter på problemen

än betraktar dem som kostnadsfördelningsfrågor. Omläggningen till kombinerad

land- och sjötrafik i norra och mellersta skärgården, som såsom

nämnts är avsedd att genomföras hösten 1964, har varit föremål för ingående

prövning, innan man slutgiltigt stannade för den trafikplan och

den form för verksamheten, som nu föreslagits. Genom det trafikutskott

bestående av representanter för staten, Stockholms stad och landstinget,

som enligt förslaget skall tillsättas för att följa Vaxholms stads åtgärder i

fråga om trafiken, får det allmänna möjligheter att direkt påverka utvecklingen

i önskvärd riktning och föreslå förbättringar. Beträffande trafiken

i den södra skärgården har det allmänna icke någon motsvarande

insyn. Av värde synes vara alt ett närmare samråd etableras mellan det

allmänna och vederbörande trafikföretag om aktuella trafikproblem även

i denna sektor. Man kunde här tänka sig möjligheten, att det ovan nämnda

trafikutskottet fungerade såsom kontaktorgan för det allmänna. Det torde

härvid få klarläggas om något engagemang från det allmännas sida är erforderligt.

Omfattningen av de förbättringar av trafikförhållandena, som motionärerna

önskar skall genomföras till förmån för den bofasta befolkningen i

den södra skärgårdsdelen, sammanhänger med frågan om områdenas

trafikbehov överhuvudtaget. Det är sannolikt att detta kommer att växa

snabbt och en utredning om trafikutvecklingen på lång sikt även för den

södra skärgården får därför anses vara välmotiverad. Det har från

Stockholms stads sida vid åtskilliga tillfällen tidigare hävdats, att ansvaret

för ordnandet av skärgårdstrafiken, som måste betraktas som ett

allmänt kommunikationsproblem, i första hand bör åvila staten. Initiativet

till en utredning om trafikförhållandena i södra skärgårdsdelen synes därför

närmast böra komma från statligt håll.

Det förklaras vidare dock saknas anledning att motsätta sig motionärernas

önskemål om eu kartläggning av förbindelserna i södra skärgården.

Därigenom kan erhållas ett underlag för bedömning av om någon förstärkning

av trafiken erfordras för den bofasta befolkningen under någon tid

av året och om en sådan förstärkning kan vara avhängig av ett stöd från

samhällets sida.

Utskottet. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963

har numera tillkallats en företrädare för staten att tillsammans med ve
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1963

derbörande företrädare för Stockholms stad och Stockholms läns landsting

göra en utredning om den reguljära båttrafiken i Stockholms södra skärgård.

I direktiven för den sålunda tillkallade utredningen framhålles bl. a.

att på densamma i första hand bör ankomma att med ledning av uppgifter,

som inhämtas från främst de berörda kommunerna, kartlägga behoven av

person- och godstransporter till och från öarna under framför allt vinterhalvåret.

Utredningen bör sedan löpande följa trafiken under tills vidare

en vinter- och en sommarsäsong för alt på grundval av därvid gjorda iakttagelser

bedöma om förändringar i den nuvarande trafiken är påkallade.

I den mån utredningen konstaterar brister i trafiken — sammanhängande

med båtmaterialets storlek och beskaffenhet, med turtätheten eller med

annat — bör utredningen närmare redogöra härför ävensom ange tänkbara

lösningar för en förbättring av trafikförhållandena.

Då genom Kungl. Maj :ts förenämnda beslut motionärernas önskemål om

tillsättande av en utredning i frågan redan tillgodosetts torde någon särskild

framställning i ämnet från riksdagens sida ej längre vara erforderlig.

Utskottet hemställer därför,

att motionerna 1:99 och 11:119 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 november 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,

herrar Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Bergman,

Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim,

herrar Per Jacobsson, Edström, Åkerlund och Nils-Eric Gustafsson;

samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors,

Almgren, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården, Andreasson, Mellqvist,

fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Kårby

och Löfroth.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631265

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.