Utlåtande i anledning av väckta motioner om en plan för trafiken i Stockholms södra skärgård.
1963-11-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1963:179, Utlåtande i anledning av väckta motioner om en plan för trafiken i Stockholms södra skärgård.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1963
1
Nr 179
Utlåtande i anledning av väckta motioner om en plan för trafiken
i Stockholms södra skärgård.
(4:e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Alexanderson m. fl. (I: 99) och den andra inom andra kammaren
av herr Keijer m. fl. (II: 119), har hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t begär att en plan för ordnande av trafiken i Stockholms
södra skärgård måtte snarast utarbetas och föreläggas riksdagen.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde
få hänvisas till motionen II: 119.
över motionerna har yttranden inhämtats från sjöfartsstyrelsen, länsstyrelsen
i Stockholms län, Stockholms läns landsting och Stockholms stad.
Sjöfartsstyrelsen tillstyrker att den föreslagna utredningen kommer till
stånd. Styrelsen säger sig därvid se frågan främst med hänsyn till vintertrafiken.
Med nu utnyttjat fartygsmaterial ställs nämligen avsevärda krav
på isbrytarassistans, vilket medför icke oväsentliga kostnader för statsverket.
Ett önskemål är att insatta fartyg i varje fall under normala vintrar
utan hjälp skall kunna uppehålla trafiken.
Länsstyrelsen i Stockholms län erinrar om att den i skrivelse till Konungen
den 18 juni 1956 lämnat en redogörelse för den dåvarande trafiksituationen
i Stockholms skärgård. Länsstyrelsen föreslog däri en analys
av trafikbehoven i skärgården i syfte att med ledning härav få en trafikplan
upprättad, som i görligaste mån kunde tillförsäkra skärgårdsområdet
en ur olika synpunkter tillfredsställande trafik.
En sådan trafikplan har sedermera upprättats men gäller endast den
mellersta och norra delen av skärgården, där huvudparten av trafiken sedan
länge ombesörjts av Waxholms Nya Ångfartygs aktiebolag. Länsstyrelsen
har i sitt yttrande den 21 juni 1961 över nämnda trafikplan bland
annat citerat följande ur ett av styrelsen den 25 februari samma år avgivet
utlåtande över det avtal, som då ingåtts mellan företrädare för det
allmänna och Waxholmsbolaget:
»Länsstyrelsen vill i detla sammanhang ifrågasätta, huruvida icke även
1 Hiliang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 179
2 Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1963
trafiken inom de delar av skärgården, som ej innefattas i avtalen med
Waxholmsbolaget och Blidösundsbolaget, nu borde bli föremål för närmare
utredning. Svårigheterna att där bemästra trafiken, särskilt vintertid,
med förefintligt båtmaterial har visat sig stora, och på vissa delar av denna
skärgård har trafiken, då ishinder uppstått, helt nedlagts och sedan
fått ligga nere under åtskilliga månader.»
Vidare har länsstyrelsen i skrivelse till Konungen den 9 april 1963, bland
annat, hemställt att Kungl. Maj :t efter överenskommelse med Stockholms
stad och Stockholms läns landsting måtte uppdraga åt det utskott som
för narvarande företräder det allmänna vid understöd till trafikens ordnande
i det norra och mellersta skärgårdsområdet i Stockholms län att
följa utvecklingen av den reguljära båttrafiken jämväl i södra skärgårdsdelen
samt utreda och planera trafikens ordnande därstädes vid uppkommande
behov av stödåtgärder från det allmänna.
Länsstyrelsen förklarar sig slutligen vara helt ense med motionärerna
i deras hemställan om utarbetande av en plan för trafiken i Stockholms
södra skärgård och tillstyrker följaktligen bifall till densamma.
Stockholms läns landstings förvaltningsutskott har genom protokollsutdrag
från sitt sammanträde den 16 maj 1963 förklarat sig för det dåvarande
icke berett taga ställning i de frågor som beröres i motionerna
och därför avstått från avgivande av yttrande.
Stockholms stadskollegium har som eget yttrande åberopat innehållet i
en av föredragande borgarrådet avgiven promemoria, med däri intagna
yttranden av storstockholmsdelegationen och drätselnämnden. I promemorian
framhålles bl. a. följande.
I dagarna har företrädarna för det allmänna med Vaxholms stad träffat
ett preliminärt avtal om båttrafiken i skärgården under en tjuguårsperiod
framåt, räknat från den 1 oktober 1964 då nu löpande överenskommelse
med Waxholmsbolaget upphör att gälla. Mot bakgrunden av de tidigare
uppdragna riktlinjerna har man med detta avtal sökt tillrättalägga skärgardstrafiken
i det norra och mellersta området efter de ändrade resvanor,
som bilismens utveckling för med sig. Sjötrafiken skall bedrivas
till öar utan fastlandsförbindelse genom ett av Vaxholms stad ägt rederi.
Det allmänna har i avtalet förbundit sig lämna kreditgarantier på sammanlagt
6 miljoner kronor för anskaffning av erforderligt tonnage och
av det årliga nettounderskott, som väntas uppstå på trafiken, skall Vaxholms
stad svara för c:a 7 % och återstoden täckas med 30 % av Stockholms
stad, med 40 % av staten och med 30 % av landstinget.
Den kollektiva sjötrafiken i norra och mellersta skärgården har i jämförelse
med trafiken i södra skärgården hittills företett väsentliga olikheter.
Medan Waxholmsbolaget bedrivit sin trafik med direktbåtar från
Stockholm, har Stockholms Ångslupsaktiebolag, som i huvudsak svarar
för sjötrafiken i södra skärgarden, för länge sedan organiserat sin trafik
efter i stort sett samma huvudprincip, som företrädarna för det allmänna
Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1963
3
nu föreslagit för den norra och mellersta skärgården, nämligen en samordning
av land- och sjötrafiken så att trafiksträckorna över vattnen blir
så korta som möjligt. Ångslupsbolaget har också Stockholm som utgångspunkt
för sin skärgårdstrafik, men den sker därifrån huvudsakligen med
bussar till lämpliga platser i kustbandet, främst Stavsnäs och Dalarö,
där passbåtar för passagerarna vidare ut till öarna. På detta sätt ombesörjs
trafiken sommar- och vintertid till exempelvis Möj askärgården, Ornö,
Utö, Nämdö och Sandhamn. Ångslupsbolaget är i likhet med Waxholmsbolaget
ett privatägt företag. Några ekonomiska subventioner från det allmänna,
som under en följd av år utgått till Waxholmsbolagets trafik, har
icke behövt lämnas till Ångslupsbolaget.
Skärgårdens kollektiva kommunikationer kräver stor uppmärksamhet
och det är angeläget, att man mera lägger trafiksynpunkter på problemen
än betraktar dem som kostnadsfördelningsfrågor. Omläggningen till kombinerad
land- och sjötrafik i norra och mellersta skärgården, som såsom
nämnts är avsedd att genomföras hösten 1964, har varit föremål för ingående
prövning, innan man slutgiltigt stannade för den trafikplan och
den form för verksamheten, som nu föreslagits. Genom det trafikutskott
bestående av representanter för staten, Stockholms stad och landstinget,
som enligt förslaget skall tillsättas för att följa Vaxholms stads åtgärder i
fråga om trafiken, får det allmänna möjligheter att direkt påverka utvecklingen
i önskvärd riktning och föreslå förbättringar. Beträffande trafiken
i den södra skärgården har det allmänna icke någon motsvarande
insyn. Av värde synes vara alt ett närmare samråd etableras mellan det
allmänna och vederbörande trafikföretag om aktuella trafikproblem även
i denna sektor. Man kunde här tänka sig möjligheten, att det ovan nämnda
trafikutskottet fungerade såsom kontaktorgan för det allmänna. Det torde
härvid få klarläggas om något engagemang från det allmännas sida är erforderligt.
Omfattningen av de förbättringar av trafikförhållandena, som motionärerna
önskar skall genomföras till förmån för den bofasta befolkningen i
den södra skärgårdsdelen, sammanhänger med frågan om områdenas
trafikbehov överhuvudtaget. Det är sannolikt att detta kommer att växa
snabbt och en utredning om trafikutvecklingen på lång sikt även för den
södra skärgården får därför anses vara välmotiverad. Det har från
Stockholms stads sida vid åtskilliga tillfällen tidigare hävdats, att ansvaret
för ordnandet av skärgårdstrafiken, som måste betraktas som ett
allmänt kommunikationsproblem, i första hand bör åvila staten. Initiativet
till en utredning om trafikförhållandena i södra skärgårdsdelen synes därför
närmast böra komma från statligt håll.
Det förklaras vidare dock saknas anledning att motsätta sig motionärernas
önskemål om eu kartläggning av förbindelserna i södra skärgården.
Därigenom kan erhållas ett underlag för bedömning av om någon förstärkning
av trafiken erfordras för den bofasta befolkningen under någon tid
av året och om en sådan förstärkning kan vara avhängig av ett stöd från
samhällets sida.
Utskottet. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963
har numera tillkallats en företrädare för staten att tillsammans med ve
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1963
derbörande företrädare för Stockholms stad och Stockholms läns landsting
göra en utredning om den reguljära båttrafiken i Stockholms södra skärgård.
I direktiven för den sålunda tillkallade utredningen framhålles bl. a.
att på densamma i första hand bör ankomma att med ledning av uppgifter,
som inhämtas från främst de berörda kommunerna, kartlägga behoven av
person- och godstransporter till och från öarna under framför allt vinterhalvåret.
Utredningen bör sedan löpande följa trafiken under tills vidare
en vinter- och en sommarsäsong för alt på grundval av därvid gjorda iakttagelser
bedöma om förändringar i den nuvarande trafiken är påkallade.
I den mån utredningen konstaterar brister i trafiken — sammanhängande
med båtmaterialets storlek och beskaffenhet, med turtätheten eller med
annat — bör utredningen närmare redogöra härför ävensom ange tänkbara
lösningar för en förbättring av trafikförhållandena.
Då genom Kungl. Maj :ts förenämnda beslut motionärernas önskemål om
tillsättande av en utredning i frågan redan tillgodosetts torde någon särskild
framställning i ämnet från riksdagens sida ej längre vara erforderlig.
Utskottet hemställer därför,
att motionerna 1:99 och 11:119 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 19 november 1963
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,
herrar Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Bergman,
Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim,
herrar Per Jacobsson, Edström, Åkerlund och Nils-Eric Gustafsson;
samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors,
Almgren, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården, Andreasson, Mellqvist,
fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Kårby
och Löfroth.
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631265
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.