Utlåtande i anledning av väckta motioner angående decentralisering av statliga förvaltningsuppgifter till länsplanet.
1963-11-19 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1963:180, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående decentralisering av statliga förvaltningsuppgifter till länsplanet.
Dokumentets text
Nr 180—181
Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1963
1
Nr 180
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående decentralisering
av statliga förvaltningsuppgifter till länsplanet.
(5:e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sundin (I: 416) och den andra inom andra kammaren av herr Gustafsson
i Kårby m. fl. (11:499), har hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte anhålla att, i samband med pågående utredningar
angående länsstyrelse- och landstingsfrågor, frågan om en parlamentariskt
baserad länsförvaltning och på grundval därav decentralisering av statliga
förvaltningsuppgifter till länsplanet måtte upptagas till prövning.
Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa
till motionen II: 499.
Över förevarande motioner har utlåtande avgivits av länsförvaltningsutredningen,
som anfört följande.
Länsförvaltningsutredningen för sin del har i uppdrag att i enlighet med
direktiv av chefen för inrikesdepartementet den 28 april 1961 verkställa
utredning av frågan om länsförvaltningens organisation m. m. Enligt direktiven
skall utredningen ytterst syfta till att ge en grundval för ett principiellt
ställningstagande rörande den statliga länsförvaltningens organisation.
Länsförvaltningsutredningens uppdrag torde sålunda ej direkt omfatta
den i motionerna avsedda frågan om en parlamentariskt baserad länsförvaltning
med härpå grundad decentralisering och — såsom motionerna
förefaller åsyfta — tämligen långt gående åtgärder eller verkningar.
Emellertid skall enligt direktiven länsförvaltningsutredningen utreda
frågan om lekmannamedverkan i länsstyrelsen och vad härmed äger samband.
Jämväl decentraliseringsfrågorna behandlas i direktiven. Beträffande
dessa frågor anför sålunda departementschefen bl. a. följande. Avgörande
för organisationsfrågans lösning är i främsta rummet arbetsuppgifternas
beskaffenhet och omfattning samt det därav betingade, ur effektivitetsoch
rättssäkerhetssynpunkter mest lämpliga förfarandet vid arbetsuppgifternas
utförande. Givet är sålunda, att spörsmålet om den lämpligaste arbetsfördelningen
mellan olika instanser i förvaltningen har stor betydelse
för organisationsproblemen. Decentraliseringsfrågorna har därför nära
samband med frågan om länsförvaltningens organisation, bl. a. på det sät
1
Ilihang till riksdagens protokoll 1!)63. 6 samt. Nr ISO—ISi
2
Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1963
tet, att decentraliseringar underlättas genom förstärkning av länsorganens
allmänna eller speciella kompetens och kvalité. En genomgripande decentralisering
har den första juli 1960 trätt i kraft inom plan- och byggnadsväsendet
och en motsvarande utveckling bör i och för sig eftersträvas även
på andra områden. Önskemål i denna riktning har framförts bl. a. i vissa
motioner till 1960 års riksdag. Angivna synpunkter och önskemål bör
uppmärksammas. Dock torde endast sådana decentraliseringsfrågor böra
upptagas till bedömande, som kan ha direkt betydelse för organisationsfrågorna.
Länsförvaltningsutredningen har ännu icke tagit närmare ställning till
de spörsmål, som dess uppdrag omfattar. Såsom framgått ankommer det
emellertid på utredningen så väl att pröva frågan om lekmannamedverkan
i länsstyrelsen som att upptaga vissa frågor om decentralisering inom den
statliga förvaltningen. Härvidlag må framhållas, att därest så av organisatoriska
skäl synes särskilt påkallat, utredningen torde vara oförhindrad
ingå på frågan om överflyttning av viss eller vissa uppgifter från staten
till landstinget.
Visserligen får man det ganska bestämda intrycket, att motionärerna
åsyfta en mera djupgående omgestaltning av länsförvaltningen, än som
innefattas i länsförvaltningsutredningens direktiv. Men å andra sidan vill
det synas, som om motionärernas syfte är av beskaffenhet att kunna bli
delvis tillgodosett genom de slutliga ståndpunktstaganden, vartill utredningen
må komma. Länsförvaltningsutredningen har icke hunnit så långt
i sitt arbete, att någon sådan ståndpunkt ännu kunnat tagas. Det må dock
i detta sammanhang framhållas, att inom utredningen hittills förts mera
allmänna diskussioner i ämnet. Bl. a. kunna dessa sägas återspegla en i
sin mån positiv inställning till tanken på en viss lekmannamedverkan i den
statliga länsförvaltningen — utöver vad som nu förekommer i länsnämnderna
— liksom på en inom ramen för utredningens direktiv möjlig och
lämplig decentralisering av statliga förvaltningsuppgifter från riks- till
länsplanet.
Utskottet. Den i motionerna väckta frågan om en parlamentariskt baserad
länsförvaltning och på grundval därav decentralisering av statliga förvaltningsuppgifter
till länsplanet är ur principiell synpunkt av betydande
intresse. Det är emellertid uppenbart att ifrågavarande spörsmål innefattar
problem av mycket genomgripande natur, vilka berör själva grundvalen
för förvaltningsorganisationen i länen. Motionärerna uttalar också att
fråga är om att åstadkomma en »helt ny syn» på de regionala besluts- och
förvaltningsuppgifterna.
Av länsförvaltningsutredningens remissyttrande i ärendet framgår, att
motionernas syfte är av beskaffenhet att kunna bli delvis tillgodosett genom
de slutliga ståndpunktstaganden vartill utredningen må komma. Det
synes utskottet naturligt att en prövning av de i motionerna berörda frågorna
inte sker förrän efter det länsförvaltningsutredningen — som enligt
sina direktiv bl. a. har att utreda frågan om lekmannamedverkan i länsstyrelserna
och i vilken ingår representanter för de fyra demokratiska par
-
Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1963
3
tiema — framlagt förslag i anslutning till sitt utredningsuppdrag. Med
denna utgångspunkt hemställer utskottet,
att motionerna 1:416 och 11:499 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 19 november 1963
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Närvarande: se under utlåtandet nr 183.
Reservation
av herr Gustafsson i Kårby.
1-f Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr ISO—ISI
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.