Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående decentralisering av statliga förvaltningsuppgifter till länsplanet.

1963-11-19 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:180, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående decentralisering av statliga förvaltningsuppgifter till länsplanet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 180—181

Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1963

1

Nr 180

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående decentralisering

av statliga förvaltningsuppgifter till länsplanet.

(5:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sundin (I: 416) och den andra inom andra kammaren av herr Gustafsson

i Kårby m. fl. (11:499), har hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla att, i samband med pågående utredningar

angående länsstyrelse- och landstingsfrågor, frågan om en parlamentariskt

baserad länsförvaltning och på grundval därav decentralisering av statliga

förvaltningsuppgifter till länsplanet måtte upptagas till prövning.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa

till motionen II: 499.

Över förevarande motioner har utlåtande avgivits av länsförvaltningsutredningen,

som anfört följande.

Länsförvaltningsutredningen för sin del har i uppdrag att i enlighet med

direktiv av chefen för inrikesdepartementet den 28 april 1961 verkställa

utredning av frågan om länsförvaltningens organisation m. m. Enligt direktiven

skall utredningen ytterst syfta till att ge en grundval för ett principiellt

ställningstagande rörande den statliga länsförvaltningens organisation.

Länsförvaltningsutredningens uppdrag torde sålunda ej direkt omfatta

den i motionerna avsedda frågan om en parlamentariskt baserad länsförvaltning

med härpå grundad decentralisering och — såsom motionerna

förefaller åsyfta — tämligen långt gående åtgärder eller verkningar.

Emellertid skall enligt direktiven länsförvaltningsutredningen utreda

frågan om lekmannamedverkan i länsstyrelsen och vad härmed äger samband.

Jämväl decentraliseringsfrågorna behandlas i direktiven. Beträffande

dessa frågor anför sålunda departementschefen bl. a. följande. Avgörande

för organisationsfrågans lösning är i främsta rummet arbetsuppgifternas

beskaffenhet och omfattning samt det därav betingade, ur effektivitetsoch

rättssäkerhetssynpunkter mest lämpliga förfarandet vid arbetsuppgifternas

utförande. Givet är sålunda, att spörsmålet om den lämpligaste arbetsfördelningen

mellan olika instanser i förvaltningen har stor betydelse

för organisationsproblemen. Decentraliseringsfrågorna har därför nära

samband med frågan om länsförvaltningens organisation, bl. a. på det sät
1

Ilihang till riksdagens protokoll 1!)63. 6 samt. Nr ISO—ISi

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1963

tet, att decentraliseringar underlättas genom förstärkning av länsorganens

allmänna eller speciella kompetens och kvalité. En genomgripande decentralisering

har den första juli 1960 trätt i kraft inom plan- och byggnadsväsendet

och en motsvarande utveckling bör i och för sig eftersträvas även

på andra områden. Önskemål i denna riktning har framförts bl. a. i vissa

motioner till 1960 års riksdag. Angivna synpunkter och önskemål bör

uppmärksammas. Dock torde endast sådana decentraliseringsfrågor böra

upptagas till bedömande, som kan ha direkt betydelse för organisationsfrågorna.

Länsförvaltningsutredningen har ännu icke tagit närmare ställning till

de spörsmål, som dess uppdrag omfattar. Såsom framgått ankommer det

emellertid på utredningen så väl att pröva frågan om lekmannamedverkan

i länsstyrelsen som att upptaga vissa frågor om decentralisering inom den

statliga förvaltningen. Härvidlag må framhållas, att därest så av organisatoriska

skäl synes särskilt påkallat, utredningen torde vara oförhindrad

ingå på frågan om överflyttning av viss eller vissa uppgifter från staten

till landstinget.

Visserligen får man det ganska bestämda intrycket, att motionärerna

åsyfta en mera djupgående omgestaltning av länsförvaltningen, än som

innefattas i länsförvaltningsutredningens direktiv. Men å andra sidan vill

det synas, som om motionärernas syfte är av beskaffenhet att kunna bli

delvis tillgodosett genom de slutliga ståndpunktstaganden, vartill utredningen

må komma. Länsförvaltningsutredningen har icke hunnit så långt

i sitt arbete, att någon sådan ståndpunkt ännu kunnat tagas. Det må dock

i detta sammanhang framhållas, att inom utredningen hittills förts mera

allmänna diskussioner i ämnet. Bl. a. kunna dessa sägas återspegla en i

sin mån positiv inställning till tanken på en viss lekmannamedverkan i den

statliga länsförvaltningen — utöver vad som nu förekommer i länsnämnderna

— liksom på en inom ramen för utredningens direktiv möjlig och

lämplig decentralisering av statliga förvaltningsuppgifter från riks- till

länsplanet.

Utskottet. Den i motionerna väckta frågan om en parlamentariskt baserad

länsförvaltning och på grundval därav decentralisering av statliga förvaltningsuppgifter

till länsplanet är ur principiell synpunkt av betydande

intresse. Det är emellertid uppenbart att ifrågavarande spörsmål innefattar

problem av mycket genomgripande natur, vilka berör själva grundvalen

för förvaltningsorganisationen i länen. Motionärerna uttalar också att

fråga är om att åstadkomma en »helt ny syn» på de regionala besluts- och

förvaltningsuppgifterna.

Av länsförvaltningsutredningens remissyttrande i ärendet framgår, att

motionernas syfte är av beskaffenhet att kunna bli delvis tillgodosett genom

de slutliga ståndpunktstaganden vartill utredningen må komma. Det

synes utskottet naturligt att en prövning av de i motionerna berörda frågorna

inte sker förrän efter det länsförvaltningsutredningen — som enligt

sina direktiv bl. a. har att utreda frågan om lekmannamedverkan i länsstyrelserna

och i vilken ingår representanter för de fyra demokratiska par
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1963

3

tiema — framlagt förslag i anslutning till sitt utredningsuppdrag. Med

denna utgångspunkt hemställer utskottet,

att motionerna 1:416 och 11:499 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 november 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Närvarande: se under utlåtandet nr 183.

Reservation

av herr Gustafsson i Kårby.

1-f Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr ISO—ISI

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.