Utlåtande i anledning av väckta motioner angående tidpunkten för repetitionsövningarna.
1963-11-26 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1963:185, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående tidpunkten för repetitionsövningarna.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963
1
Nr 185
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående tidpunkten
för repetitionsövningarna.
(l:a avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Jonasson (1:397) och den andra inom andra kammaren av herrar
Börjesson i Glömminge och Wahrendorff (II: 473), har hemställts att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om sådana åtgärder,
t. ex. efter överläggning med jordbrukets topporganisationer, att repetitionsövningarna
till tiden bättre kan anpassas till jordbrukets förhållanden
i skilda delar av landet.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande,
hänvisas till motionen II: 473.
Över motionerna ha, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
yttranden avgivits av överbefälhavaren, arbetsmarknadsstyrelsen och
Sveriges lantbruksförbund (Bilaga A—C).
Utskottet. I motionerna har yrkats att repetitionsövningarna till tiden bättre
än vad nu är fallet anpassas till jordbrukets förhållanden i skilda delar av
landet. Utskottet vill med anledning härav till en början framhålla, att repetitionsövningarna
i detta avseende måste bedömas med hänsyn till näringslivet
som helhet ävensom till skol- och undervisningsväsendet. Valet av tid
för repetitionsövningarna begränsas självfallet även av andra faktorer,
främst beredskapskrav och krav på samövningar mellan olika förband.
Innan tidpunkten för repetitionsövningarna fastställes inhämta de militära
myndigheterna arbetsmarknadsstyrelsens synpunkter härpå. Från styrelsens
sida framhålles därvid faktorer, som påverka arbetskraftssituationen
inom skilda delar av näringslivet. Vad särskilt jordbruket beträffar beredes
jordbrukets företrädare genom arbetsmarknadsstyrelsens jordbruksdelegation
tillfälle att uttala sig och kunna härigenom inverka på frågorna om tid
för repetitionsövningarna. Enligt vad av remissyttrandena framgår ha jordbrukets
speciella svårigheter med hänsyn till de säsongmässiga växlingarna
i arbetsbelastningen beaktats. Det framgår vidare, att tiden för repetitionsövningarna
anpassats jämförelsevis mer till jordbrukets förhållanden än till
andra näringsgrenars.
Såsom överbefälhavaren framhållit sker planläggningen av repetitionsövningarna,
innan den av övningarna eventuellt berörda sådd- eller skördeperioden
kan till exakt tid eller karaktär överblickas. Möjligheter att sedan
denna överblick erhållits ändra tidpunkten lör viss repetitionsövning töre
1
Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 185
2
Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963
ligga i regel icke. För den enskilde värnpliktige kunna därvid uppkommande
olägenheter minskas genom tillämpning av anståndsinstitutet.
Utskottet, som delar motionärernas uppfattning att den föreliggande frågan
är av största betydelse för jordbruksnäringen, vill understryka överbelälhavarens
uttalande om angelägenheten av att anpassningen av repetitionsövningarna
efter jordbruksnäringens och särskilt den enskilde jordbrukarens
förhållanden förbättras i all den ytterligare utsträckning, som det är
möjligt med hänsyn till andra viktiga militära och civila faktorer.
Att inom nuvarande system för samråd mellan militära och civila myndigheter
samt jordbrukets topporganisationer vidtaga ytterligare åtgärder i
det i motionerna angivna syftet torde enligt vad som upplysts icke vara möjligt.
Utskottet vill emellertid erinra om att frågan om effektivisering av
värnpliktssystemet för närvarande prövas av 1960 års värnspliktsutredning.
Frågan om kortare repetitionsövningar och kortare intervaller mellan övningarna
men samtidigt ett utökat antal övningar lärer därvid komma att
prövas. Enligt vad överbefälhavaren framhållit kan denna utredning komma
att medföra förbättrade möjligheter att kontrollera att hänsyn tages
till den enskilde jordbrukarens problem. Utskottet anser att i avvaktan på
utredningens förslag, som torde vara att förvänta under nästa år, någon
principiell ändring i nu gällande system icke bör vidtagas. Motionerna torde
därför för närvarande icke böra påkalla någon riksdagens åtgärd.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att motionerna I: 397 och II: 473 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 26 november 1963
På statsutskottets vägnar;
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,
herrar Einar Persson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,
Virgin, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg,
Mårtensson, Widén, Per-Olof Hanson och Eric Carlsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka,
Blidfors, Almgren, fröken Elmén, herrar Eliasson i Sundborn, Mellqvist,
fru Lewén-Eliasson, herr Svensson i Ljungskile, fröken Olsson och herr
Bohman.
Reservation
av herr Eric Carlsson.
Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963
3
Bilaga A
Överbefälhavaren
Riksdagens statsutskott
Tid för repetitionsövningar
Till åtlydnad av Kungl. Maj :ts skrivelse av den 4 juni 1963 får jag härmed
avge vttrande över inom riksdagens första kammare av herr Bertil
Jonasson (1:397) och riksdagens andra kammare av herrar Börjesson i
Glömminge och Wahrendorff (11:473) väckta motioner om tidpunkten
för repetitionsövningarna.
Under ärendets beredning har tillfälle beretts för Kungl. Arbetsmarknadsstvrelsen
samt Statens Jordbruksnämnd jämte Sveriges Lantbruksförbund,
Hushållningssällskapens förbund och Riksförbundet Landsbygdens
Folk att avgiva yttrande i ärendet. Yttranden har därutöver infordrats
från försvarsgrenscheferna. Yttranden från Statens Jordbruksnämnd,
Hushållningssällskapens förbund och Riksförbundet Landsbygdens
Folk bifogas i avskrift. (Bilagor 1—3.)
Mitt yttrande utgår från de värnpliktsförhållanden och det utbildningssystem,
som för närvarande gäller. Det bär uppmärksammas, att
1960 års värnpliktsutredning kan komma att framlägga förslag, vilka
ändrar dessa förutsättningar.
/. Synpunkter på motionernas innehåll
Motionärerna anför att de årliga repetitionsövningarna utgör ett betydelsefullt
inslag i ansträngningarna att hålla en försvarsmakt med inom
den givna ramen så hög standard som möjligt. De anför vidare att repetitionsövningarna
kan sägas ha en tvåfaldig uppgift, nämligen dels att
vidareutbilda de värnpliktiga, dels att medge övningar med större förband.
, . , ,
Jag delar denna uppfattning och vill för min del ytterligare utveckla den
betydelse, som repetitionsövningarna måste tillmätas.
Behovet av förbandsutbildning i sådan utsträckning, att krigsförbanden
är användbara för sina uppgifter omedelbart efter mobilisering, kan
för huvuddelen av arméns förband samt för kustartilleriets krigsförband
och för delar av flygvapnets basförband endast tillgodoses genom att
krigsförbanden inkallas till repetitionsövningar med kort intervall. Det
är därför ett krav att antalet repetitionsövningar ökas och att övningarna
infaller tätare än för närvarande. 1960 års värnpliktsutredning torde ha
denna fråga under övervägande.
1 skrivelse till statsrådet och chefen för Kungl Försvarsdepartementet
24/11 1961 har 1960 års värnpliktsutredning sålunda bl. a. framhållit
följande: ... , . ,
»För egen del har utredningen under sitt hittills bedrivna arbete kommit
till den uppfattningen att nuvarande sexårsintervall mellan förbandens
repetitionsövningar i vissa fall innebär en svaghet i gällande system,
lf liihang till riksdagens protokoll t''.963. C samt. Nr 186
4 Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963
Ehuru utredningen för dagen inte är beredd att mera preciserat angiva
en lösning av frågan om antalet repetitionsövningar och längden av intervallen
mellan övningarna, vill den dock uttala som sin uppfattning att
en lösning synes böra eftersträvas, som innebär kortare repetitionsövningar
och kortare intervall mellan övningarna men samtidigt ett utökat
antal övningar. I samband härmed kan en viss förkortning av tiden för
grundutbildningen bli aktuell.»
Behovet av i fredstid insatsberedda förband måste numera till följd av
det militärpolitiska läget och den militärtekniska utvecklingen inom vissa
delar av landet tillgodoses även ur armén. Detta innebär att krigsförband
fullgör repetitionsövning under den del av året då åldersklassen
inte kan lösa kuppförsvarsuppgifter. Den av motionärerna påtalade koncentrationen
av repetitionsövningarna till vissa höstmånader minskas därigenom.
Behovet av att de enskilda soldaterna lär in ny stridsteknik samt av
att de repeterar under 1. tjänstgöringen inhämtade kunskaper och färdigheter
är starkt inom alla försvarsgrenar. Den ständigt pågående utvecklingen
av nya vapen och annan materiel samt därav "beroende taktik
och stridsteknik ökar kraven på ofta återkommande utbildning.
Motionärerna anför vidare att i stort sett inga avgörande hinder torde
kunna resas mot mellan skilda militärområden till tiden mer differentierade
repetitionsövningar. Jag återkommer längre fram i yttrandet till
detta.
Motionärerna tar upp svårigheterna att anpassa repetitionsövningsperioderna
efter näringslivets förhållanden och konstaterar att försvarsmakten
och näringslivet uppenbarligen har ett klart gemensamt intresse av
att repetitionsövningarna så smidigt som möjligt anpassas efter näringslivets
förhållanden.
Jag vill starkt understryka riktigheten av dessa synpunkter. För krigsmaktens
del minskas värdet av repetitionsövningarna i hög grad om
förbanden decimeras till följd av anstånd. För näringslivet och den en
s.
kiI<le kan visserligen genom anstånd enligt gällande bestämmelser mili*äJtjänstgöring
uppskjutas, men en senare inkallelse kan även den avse
en tör näringslivet och den enskilde olämplig tid.
Jag måste emellertid understryka att repetitionsövningarna i detta avseende
berör hela näringslivet samt skol- och undervisningsväsendet.
Även om jordbruket härutinnan intar en särställning, vilket motionärerna
fastslår och vilket även framgår av yttranden från Hushållningssällskapens
förbund och från Riksförbundet Landsbygdens Folk, måste
frågan bedömas med hänsyn till hela näringslivet ävensom skol- och undervisningsväsendet.
Motionärerna anför, att olägenheterna för jordbruket skulle kunna undvikas
genom en bättre anpassning efter lokala förhållanden när det gäller
att fastställa tidpunkten för repetitionsövningarna samt föreslår att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådana åtgärder,
t. ex., efter överläggning med jordbrukets topporganisationer, att repetitionsovningarna
till tiden bättre kan anpassas till jordbrukets förhållanden i
skilda delar av landet.
Innan jag närmare berör innebörden från militär synpunkt av detta
förslag vill jag redovisa de faktorer som inverkar på anpassningen till tiden
av repetitionsövningarna samt hur anpassningen för närvarande sker.
5
Statsutskottets utlåtande nr 185 år 19(13
11. Faktorer, som inverkar på anpassningen till tiden av repctitionsövningarna
De
under I ovan framförda olika motiven för repetitionsövningar inverkar
på i huvudsak följande sätt. ...... , , .... . .
Behovet av förbandsövningar för arméns fältförband, kustartilleriets
krigsförband och för berörda delar av flygvapnets basförband hänför sig
icke endast till bataljonsförbandet (motsv.) utan även till högre förband,
bl a av de skäl, som motionärerna inledningsvis anfört. Detta innebar
att förband från skilda delar av landet övas samtidigt. Detta minskar i
sin tur möjligheten att till tiden anpassa repetitionsövningarna efter
lokala förhållanden. ,
Vid arméns lokalförsvarsförband finns större mojligheter till anpassning
efter lokala förhållanden, då dessa förband normalt inte behöver dras
samman till större övningar.
Behovet av insatsberedda förband ur armén för kuppforsvar staller krav
på en utspridning av repetitionsövningar till tiden april—oktober for
vissa krigsförband. . .
Behovet av att de enskilda soldaterna lär in ny stridsteknik etc. innebär
att instruktörer och utbildningsanordningar måste finnas disponibla.
Detta begränsar valmöjligheten till de korta perioder, då instruktörer och
utbildningsanordningar icke är upptagna för åldersklassens utbildning.
Krigsförband, som fullgör repetitionsövning, måste främst under befälsövning
— särskilt då det gäller mera omfattande omskolning — utnvttia
förläggningsutrymmen i anslutning till utbildningsanordningarna.
Detta kan begränsa möjligheterna till val av tid för repetitionsövningar.
Krigsförbandens övningar, särskilt i högre förband, är beroende av
tillgång på terräng, där markskadorna blir små. Detta begransar ävenledes
valet av tid för repetitionsövningar.
Faktor
För repetitionsövning
Anm.
lämplig tid
olämplig tid
Instruktörstill-
gång
mitten mars — slu- tet april
sept.—okt.
febr.—mars
slutet april —■ slu- tet aug.
okt.—jan.
Uppehåll mellan två åldersklassers
utbildning
1. skedet av åldersklassers utbild- ning kräver huvuddelen av instruk- törerna
Instruktörstillgången minskar i
mitten av okt. när skolor och kur- ser för befälsutbildning börjar.
Behovet av instruktörer minskar
då åldersklassen är under slutske- det av utbildningen.
Förläggning (ut- banordningar
in. in.)
mars—april
april—aug.
Uppehåll mellan två åldersklassers
utbildning
Utbanordningar m. m. åtgår helt
för åldersklassers formella utbild- ning
Mark för fält- tjänstövn.
jan.—mars
scpt.—okt.
mars (april>—mid- sommar
Vinterperioden före tjällossning
(varierar i olika delar av landet)
Vårsådd, tjällossning, naturvårds- synpunkter
Skörden bärgad, före höstregnen
6 Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963
tabell61*311 av vissa ovan angivna faktorer är sammanställda i omstående
Möjligheterna till omläggning av repetitionsövningarna begränsas så
S™er-En
omiäggning av stör
H,
!iaPnSyn .“gfjets samt skol- och undervisningsväsendets förhållanden
innebar ävenledes begränsningar vid val av tid för repetitions°Vmn?ar’
vdka sklftar beroende på vilken gren av näringslivet, som ges
oretrade. Av bifogat schematiskt diagram över behovet av arbetskraft
inom ohka delar av näringslivet (bilaga 4) framgår att möjligheterna att
a hansyn till alla näringslivets olika behov är starkt begränsade Det är
särskilt yikhgt att övningarna läggs så att den studerande ungdomen kan
hlnrt 6 t"S<fn de!111tl11 stor del är Placerad i nyckelbefattningar i förbanden
De kan sallan ersattas av likvärdig personal vid vakans genom
anstand. Saknas denna nyckelpersonal sänks effekten av övningarna8 kraf
VQfran
de synPunkter jag har att företräda måste strävan i första hand
vara att ta hansyn till näringslivet som helhet betraktat. Endast härigenorn
kan ansökningarna om anstånd nedbringas. Från militär synpunkt
ar det angelaget att så sker. ^1
I detta sammanhang är det procentuella inslaget av jordbrukare i krigsförbanden
ay mtresse. De värnpliktiga jordbrukarna är inte likformigt
fördelade mom krigsmakten, beroende på att flottan och flygvapnet vid
inskrivningarna erhåller proportionsvis fler värnpliktiga från icke-jordbruksomraden.
Flottans andel av jordbrukare saknar f. n. betydelse, Jenär
§nT‘lforS- Undersökning inom eu åldersklass vid
nottan har givit siffran 0,6 % jordbrukare. Även vid ev. införande av repetitionsovnmgar
vid flottan kan således denna faktor lämnas åsido.
! 4nn t J°rdbrukar(j mom kustartilleriets krigsorganisation är omkring
, a Pers°nal fordelas pa 6 repetitionsövningsomgångar, d. v. s.
rygtff“°°-VafrnpIlkuga j°rdbrukare inkallas varje år inom landet. Denna
siffra ar försumbar vid behandling av här föreliggande fråga.
Flygvapnet torde årligen inkalla omkring 250—300 värnpliktiga jordbrukare,
fördelade over hela landet, till repetitionsövning. Detta antal påverkar
icke jordbruksnäringen i sådan grad, att flygvapnets utbildningssystem
kan tillatas styras härav. ‘ ö
armén hakgTUnd berÖrs 1 fortsättningen endast förhållandena inom
Nuvarande registreringssystem medger inte en säker sortering av de
varnphkhga efter civilt yrke. For att bestämma antalet jordbrukare i
vrigsforbanden ur armen har därför genom medverkan av 1960 års folkräkning
det totala antalet män i åldern 20-47 år och antalet jordbrukare
i dessa aldrar beräknats. J
Antalet män i värnpliktsåldern (20—47 år) var enliet 1960 års fnlP
räkning 1 390 000. Härav var 118 675 eller 8,54 fl jorlbrSe, varmed
har avses sjalvagande bönder (familjemedlemmar), lantbruksbefäl, lantarbetare
och husdjursskotare. Fördelningen länsvis framgår av bilaga 5.
Den procentuella fordelningen av jordbrukare i krigsförbanden ur armen
bedoms vara densamma som inom åldersgrupperna i stort Under
denna förutsättning innebar uppgifterna i bilaga 5 följande.
Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1!)63
7
För enbart jordbruket olämplig tid för repetitionsövningar innebär:
a) beträffande B, O och BD län sannolikt ringa inverkan på jordbruksnäringen
som sådan och få anståndsansökningar.
b) beträffande I, L, N och R län sannolikt svårigheter för jordbruksnäringen
och många anståndsansökningar.
c) beträffande ett tiotal län i övrigt sannolikt viss inverkan på jordbruksnäringen;
anståndsansökningar förekommer sannolikt i relativt stor
omfattning.
Inom arméns krigsförband torde fält- och lokalförsvarsförband skilja
sig åt i detta avseende. Truppregistreringsmyndigheternas allmänna uppfattning
är att lokalförsvarsförbanden normalt innehåller fler jordbrukare
än fältförbanden. Såsom tidigare framhållits är lokalförsvarsförband
militärt mindre tidsbundna. Större förutsättning bör därför föreligga att
beträffande dessa tillgodose jordbrukets önskemål.
Jag har kommit till den slutsatsen, att antalet jordbrukare i arméns
krigsförband icke är så stort, att generellt större hänsyn kan tas till jordbruksnäringens
tidsförhållanden än till flera andra ovan berörda civila
och militära förhållanden.
Samtidigt vill jag emellertid erinra om min inledningsvis framförda
synpunkt att krigsmakten har ett starkt intresse att repetitionsövningarna
så smidigt som möjligt anpassas till näringslivets förhållanden. Det
finns i detta sammanhang anledning återkomma till jordbrukets speciella
förhållanden.
Riksförbundet Landsbygdens Folk framhåller i sitt yttrande bl. a. följande
:
»Inkallelserna till militära repetitionsövningar har för jordbrukarna
kommit att bli ett allt mer svårlösligt problem. Orsaken härtill är framförallt
att brukaren numera oftast är den ende vuxne manlige arbetaren
på en gård samtidigt som han är den ende som kan sköta den ganska
komplicerade maskinparken.»
Dessa förhållanden talar enligt min mening för att den enskilde jordbrukaren
och hans problem bör tillmätas större betydelse i denna fråga
än vad jordbrukarnas totala antal i förhållande till andra yrkesgrupper
i och för sig ger anledning till.
III. Xuvarande system för bestämning av tid för repetitionsövning samt
för att bereda inkallad personal m. h. t. näringslivets behov erforderlig
befrielse från tjänstgöring
Tidpunkt för repetitionsövning vid armén måste bestämmas lång tid
— i regel minst ett år — före övningen. Skälen därtill är dels att den
knappa tillgången på instruktörer och utbildningsanordningar in. in. medför
krav på långsiktig planering av dessa resursers användning, dels att
den inkallade bör ha order ett halv år före övningen och därigenom få
tid att ordna sina arbetsförhållanden m. m. (sociala skäl).
Tidpunkt för repetitionsövning för visst förband fastställs av chefen
för armén efter förslag av militärbefälhavare. Dessa militära chefer samråder
under planläggningen med arbetsmarknadsstyrelsen. Exempel på
detta samråd framgår av bilaga 6.
Jordbrukets företrädare kan genom arbetsmarknadsstyrelsens jordbruksdelegation
ge sin syn och inverka på frågorna om tid för repetitionsövningarna.
8
Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963
Det bör observeras, att denna planläggning äger rum innan den av övningarna
eventuellt berörda sådd- eller skördeperioden kan överblickas
till exakt tid eller karaktär. Möjligheter att sedan denna överblick erhållits
ändra tidpunkten för viss repetitionsövning föreligger av ovan anförda
skäl i regel icke. Den inkallade jordbrukaren kan vid denna senare
tidpunkt vid behov söka anstånd eller av regementschef beviljas ledighet
(för närvarande tre dagar per repetitionsövning,1 arméorder 240/1959 för
jordbruksarbete.
När det gäller att utröna hur systemet att fastställa tidpunkt för repetitionsövningarna
fungerat kan anståndsstatistiken ge vissa utgångspunkter.
För kalenderåret 1962 föreligger statistik, som visar skälen till anståndsansökningar.
Statistiken avser endast sådana ansökningar, som ej
kunnat avgöras av lokal myndighet, utan gått vidare till chefen för armén
eller Kungl. Maj :t. Skälen fördelar sig sålunda:
I omkring 30 % av fallen har jordbruksskäl angivits som motiv för
ansökan.
Många ansökningar om anstånd på grund av studier eller sociala skäl
kan dock avgöras av lokal myndighet. En undersökning, där även dessa
ansökningar medräknats, har gjorts för omkr. 30 % av de krigsförband,
som fullgjorde repetitionsövning under första halvåret 1962. Förbanden
är utvalda från hela landet och ger följande procentsiffror:
jordbruksskäl .......................... 10,5 %
annat arbetsmarknadsskäl .............. 46,6 %
studieskäl ............................. 35,2 %
sociala skäl ............................ 7,0 %
ej angivet av trm....................... 0,7 %
Statistiken synes ge underlag för slutsatser att tiden för repetitionsövningar
anpassats förhållandevis mer efter jordbrukets förhållanden än efter
andra näringsgrenars.
Även när det gäller frågan hur den enskilde jordbrukarens problem
kunnat lösas kan vissa värden erhållas ur denna statistik.
Av vid arbetsmarknadsstyrelsen under året 1962 totalt handlagda ärenden
(5 638 st.) utgör huvuddelen ansökningar om anstånd med repetitionsövningar.
övriga ansökningar utgör ett fåtal. Av de 5 638 ansökningarna
är 1 716 ingivna av jordbrukare och 3 922 av övriga. Av jordbrukarnas
1 716 ansökningar har 1 225, d. v. s. 71,4 %, tillstyrkts, medan av övrigas
ansökningar 1 797, d. v. s. 45,8 %, tillstyrkts.
Förhållandevis stor hänsyn har således tagits till jordbrukarnas problem.
Lantbrukets organisationer har i sina inledningsvis nämnda yttranden
i vissa fall berört hur nuvarande system fungerar.
Sveriges Lantbruksförbund framhåller att arbetsmarknadsstyrelsens
jordbruksdelegation synes ha fungerat tillfredsställande och att den förutsätts
bibehållas.
Hushållningssällskapens förbund betonar vikten av att samrådet mellan
de militära myndigheterna, arbetsmarknadsstyrelsen och jordbrukets
organisationer kommer att bestå även för framtiden och vid behov utvidgas
ytterligare.
1 Under 1962, då skördeförhållandena var svåra, beviljades sex dagars ledighet.
Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963
9
Riksförbundet Landsbygdens Folk framhåller:
»Genom beviljandet av anstånd och skilda arrangemang med permissioner
och tjänstledigheter torde dock situationen i flertalet fall ha kunnat
lösas på ett för vederbörande godtagbart sätt. Riksförbundet kan sålunda
vitsorda att berörda myndigheter som regel visat förståelse för de
speciella problem, som uppkommer för inkallade jordbrukare.»
Av det ovan anförda drar jag den slutsatsen att nuvarande system i
huvudsak har fungerat på ett för såväl krigsmakten, jordbruksnäringen
som den enskilde jordbrukaren godtagbart sätt.
Det syns mig därför icke vara ändamålsenligt att innan 1960 års yärnpliktsutredning
framlagt sina förslag, vilka kan komma att påverka ärendet,
vidtaga några åtgärder som innebär ändring av nuvarande system.
Utredning om förbättring av systemet för registrering av de värnpliktiga,
varom framställning kommer att göras i annat sammanhang, kan
komma att medföra förbättrade möjligheter att kontrollera att hänsyn
tas till den enskilde jordbrukarens problem.
IV. Sammanfattning
Krigsmakten, näringslivet samt skol- och undervisningsväsendet har ett
gemensamt intresse att repetitionsövningarna till tiden anpassas efter
näringslivets samt skol- och undervisningsväsendets förhållanden.
Den enskilde jordbrukarens problem intar därvid i vissa avseenden en
särställning.
Nuvarande system för tidsanpassning av repetitionsövningarna synes i
huvudsak ha tillgodosett jordbruksnäringens och den enskilde jordbrukarens
intressen. Från krigsmaktens synpunkt är det oavsett detta - angeläget att ytterligare förbättra anpassningen av repetitionsövningarna
efter jordbruksnäringens och särskilt den enskilde jordbrukarens förhallanden
i all den utsträckning, som det är möjligt med hänsyn till andra
viktiga militära och civila faktorer.
Jag anser emellertid att genomförbara och lämpliga åtgärder inryms
inom nuvarande system för samråd mellan militära och civila myndigheter
samt jordbrukets topporganisationer. I avvaktan på 1960 års värnpliktsutrednings
förslag bör någon principiell ändring i detta system för
närvarande icke vidtas.
T. RAPP
Cad Erik Almgren
10
Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963
Bilaga 1
Statens jordbruksnämnd
Till Chefen för försvarsstaben
Med anledning av remiss från försvarsstaben den 25 juli 1963 (nr
2230) angående två likalydande motioner inom riksdagens första och
andra kammare (I: 397 och II: 473) rörande tidpunkten för repetitionsövningarna
har statens jordbruksnämnd berett Sveriges Lantbruksförbund,
Hushållningssällskapens förbund och Riksförbundet Landsbygdens
Folk (RLF) tillfälle att till jordbruksnämnden framföra sina synpunkter i
frågan. Med överlämnande av avskrifter av de inkomna yttrandena, till
vilkas innehåll jordbruksnämnden i princip ansluter sig, får nämnden
för egen del därjämte anföra följande.
Det är angeläget att jordbrukets företrädare har möjlighet att fortlöpande
kunna samråda med statliga myndigheter rörande bl. a. aktuella
arbetskraftsbehov inom jordbruksnäringen och medverka till en minskning
av de olägenheter ur jordbrukets synpunkter, som ett inkallande till
repetitionsövningar kan innebära. Denna möjlighet föreligger genom jordbruksdelegationen
inom arbetsmarknadsstyrelsen, vilken, enligt vad även
framgår av Lantbruksförbundets förenämnda yttrande, fungerar tillfredsställande.
Delegationen bör därför fortbestå.
Även om enskild värnpliktig enligt gällande bestämmelser vid behov
kan erhålla anstånd med värnpliktstjänstgöringen, såväl första tjänstgöringen
som repetitionsövningar, så innebär ett sådant anstånd ingen
garanti för att tiden, som en senare inkallelse kommer att avse, är lämpligare
för den värnpliktige. Därest det vore möjligt att minska behovet
av anstånd genom att icke placera i första hand ensamjordbrukare i
sådana förband, som huvudsakligen inkallas under en för jordbruket
särskilt oläglig tid, skulle jordbruksnäringens intressen bättre bli tillgodosedda.
Jordbruksnämnden är medveten om att med nuvarande personalredovisningssystem
betydande svårigheter föreligger att tillgodose ett dylikt
önskemål. Enligt vad nämnden under hand har erfarit är eu utredning
om det nu gällande inskrivnings- och personalredovisningssystemet
ifrågasatt inom arméledningen. En sådan utredning är ur de här aktuella
synpunkterna önskvärd. Utredningen bör bl. a. inriktas på att få till stånd
ett system som medger en bättre yrkesuppföljning och därmed även skapar
förutsättningar att i viss utsträckning inverka på ensamjordbrukares
krigsplacering.
Mot den i remissen föreslagna dispositionen till yttrande (bilaga 2,
s. 1) har jordbruksnämnden intet att erinra. 1 tabellen i samma bilaga å
s. 2 bör dock tecknet i kolumnen »Skörd» för skörd av höst- och vårsäd
ändras så, att av streckens täthet framgår, att skörden i landets södra
och mellersta delar börjar tidigare än i norr. Dessutom bör tabellen i fråga
om tid för sådd kompletteras med tecken för höstsådd. Även om såningstiden
varierar med olika växtslag och landsdelar, torde det vara tillfyllest
att sammantaget härför ange tiden från och med senare hälften av augusti
t. o. m. september för hela landet. Nämnden vill understryka, att
Statsutskottets utlåtande nr 1S5 år 1U63
11
de i tabellen angivna tiderna endast bör uppfattas som normalvärden
och att på grund av väderleksförhållanden under olika år förskjutningar
på flera veckor kan uppkomma. Stockholm den 5 september 1963.
ROBERT MAGNUSSON
Bilaga 2
Hushållningssällskapens förbund
Till Statens jordbruksnämnd
I skrivelse den 5 augusti 1963 (B 131/63) har Statens jordbruksnämnd
berett Hushållningssällskapens förbund tillfälle att inkomma med yttrande
över de i Riksdagen väckta motionerna (nr 1:397 och 11:473) angående
tidpunkten för repetitionsövningarna. Med anledning härav får förbundets
styrelse anföra följande:
Förbundsstyrelsen vill, liksom motionärerna i frågan, framhålla önskvärdheten
och behovet av att vid repetitionsövningarnas planering i största
möjliga utsträckning hänsyn tages till jordbrukets speciella förhållanden.
På grund av vårt lands geografiska utbredning infaller tiderna för sådd
och skörd under skilda perioder i olika delar av landet. Att i förväg fastslå
när dessa arbetsbråda perioder eller arbetstoppar inträffar är emellertid
mycket vanskligt på grund av skiftande väderleksförhållanden år från år.
Dessutom växlar driftsinriktningen inom jordbruket mer och mer även
inom samma landsända, vilket ytterligare försvårar att för ett visst område
fastställa den för jordbrukarna lämpligaste tidpunkten för repetitionsövningarna.
För flertalet jordbrukare innebär fullgörande av repetitionsövning en
hård belastning, oavsett tidpunkten. Möjligheterna att få tillfällig arbetskraft
har således blivit alltmer begränsade på landsbygden. Genom sin
uppdelning på många och ofta små driftsenheter intar jordbruket en särställning
i förhållande till andra näringsgrenar och dess intressen torde i
förevarande avseende aldrig helt kunna tillgodoses.
Förbundsstyrelsen vill emellertid betona vikten av att det samråd, som
redan förekommit mellan de militära myndigheterna, Arbetsmarknadsstyrelsen
och jordbrukets organisationer i vad gäller tiden för repetitionsövningarna
och beviljandet av anstånd åt jordbrukare med dessa kommer
att bestå även för framtiden och att detsamma vid behov utvidgas ytterligare.
Stockholm den 29 augusti 1963.
THORWALD BERGQUIST
Sten Zachrison
12
Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1968
Bilaga 3
Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF)
Till Statens jordbruksnämnd
Med skrivelse den 5 augusti 1963 har Riksförbundet Landsbygdens Folk
(RLF) beretts tillfälle inkomma med yttrande över tvenne riksdagsmotioner
ang. tid för repetitionsövningar. I anledning härav får riksförbundet
anföra följande.
Inkallelserna till militära repetitionsövningar har för jordbrukarna kommit
att bli ett allt mer svårlösligt problem. Orsaken härtill är framförallt
att brukaren numera oftast är den ende vuxne manliga arbetaren på en
gård samtidigt som han är den ende som kan sköta den ganska komplicerade
maskinparken. Stora svårigheter föreligger därför också då det gäller
att skaffa ersättare för den inkallade jordbrukaren. Riksförbundet
förutsätter att här berörda förhållanden beaktas vid den ekonomiska och
militära beredskapsplaneringen. Man borde bl. a. söka undvika att placera
ensamjordbrukare på nyckelposter i förbanden. De ogynnsamma
skördeförhållanden som förekommit under de senaste åren har även bidragit
till att komplicera situationen för de inkallade jordbrukarna. Genom
beviljandet av anstånd och skilda arrangemang med permissioner
och tjänstledigheter torde dock situationen i flertalet fall ha kunnat lösas
på ett för vederbörande godtagbart sätt. Riksförbundet kan sålunda vitsorda
att berörda myndigheter som regel visat förståelse för de speciella
problem som uppkommer för inkallade jordbrukare.
Det är emellertid utomordentligt angeläget att såsom det framhållits i
motionerna tiden för repetitionsövningar na lägges så att minsta möjliga
störningar uppkommer för jordbrukarna. Bäst vore i så fall månaderna
oktober—mars. Eftersom skördeperioden infaller vid skilda tider olika år
och inom olika delar av landet är det inte möjligt att i förväg fastställa
vilka tidsperioder under sommarhalvåret som under alla förhållanden är
de mest lämpliga. Genom fortlöpande kontakt med arbetsmarknadsmyndigheterna
och jordbruksorganisationerna bör det dock vara möjligt för
de militära myndigheterna att få en allt bättre anpassning av tiden för
repetitionsövningarna. Dessa kontakter borde kunna ordnas inom ramen
för Arbetsmarknadsstyrelsens jordbruksdelegation.
Riksförbundet vill vidare framhålla att jordbrukarna i möjligaste mån
bör placeras på förband med förläggning i eller i närheten av hemorten.
Endast därigenom blir det möjligt för jordbrukarna att effektivt utnyttja
de kortare ledigheter som kan erhållas under inkallelsetiden. Stockholm
den 28 augusti 1963.
FOLKE EDBLOM
Olof Nilsson
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 4
Skogsbruk
Industri
Byggnadsverksamhet
Handel och serviceverksamhet
Jordbruk:
K, L, M och södra N län
H, 1 och norra N län
A, B, C, D, E, F, G, O, P och R län
S, T, IT, W och X län
Y och Z län
AC och BD län
Skol- och undervisningsväsen (lärare och studerande)
Diagram över behovet av arbetskraft inom olika grenar av näringslivet
Jan.
Febr.
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug.
Sept.
Okt.
Nov.
Dec.
llllllllllllllllllllll 1
1
1
1
1 llllllllllllllllllllll II
1 1
1 1 i
1 1
i iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiitiiiimiiiiiiii
1
\
1 1 1
1
i
willlllllllllllllllllllllllllllllllll
1
1
I///////I
////I
I/////////////////I
I///////I
I////////I 1//
1 1
I////////I I////////I I//////I
I////////I
I/////////////////I
1
1
I//////I
1
m
m
I////////I
I//////////I
1
1
1///////
I//////I
I//////////I
1
I//////////I
\llllllllil\ I////////I
1
1
\llllll\
1
1 III II III II1
1
1
wiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiHiiiiniiiiiin
11//////////////////////////////////1
Teckenförklaring:
| | = Från arbetsmarknadssynpunkt lämplig tid för inkallelse.
I/////////////////I = » » olämplig » » »
co
Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963
14
Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963
Bilaga 5
Antal jordbrukare bland män i åldersgruppen 20_47 år
(Enligt 1960 års folkräkning)
Län
Antal män
20—47 år
Därav jordbrukare
antal
%
A
151 800
190
0,13
B
92 000
3 675
3,95
C
30 800
3 460
11,25
D
40 700
4 225
10,38
E
64 800
6 880
10.62
F
52 000
5 930
11,40
G
28 400
4 665
16,45
H
41 400
6 970
16,85
I
8 950
2 710
30,30
K
25 800
2 715
10,51
L
45 600
8 430
18,47
M
115 700
10 no
8,75
N
30 800
5 910
19,20
O
121 500
3 790
3,62
P
68 400
7 890
11,54
R
45 200
8 815
19,90
S
53 700
4 635
8,63
T
47 600
3 220
6,75
U
46 200
3 695
8,00
\v
51 600
2 820
5,46
X
53 200
3 590
6,75
Y
52 700
3 270
6,20
Z
25 200
3 240
12,87
AC
46 000
5 245
11,40
BD
52 100
2 600
4,97
S:a
1 390 000
118 675
8,54
Anm
1. Med jordbrukare menas här självägande
bönder (familjemedlemmar), lantbruksbefäl,
lantarbetare, husdjursskötare.
2. Endast %-talen bör användas vid jämförelse.
Absolutvärdena inkluderar nämligen
även frikallade och äldre outbildade.
3. Siffrorna ger vid handen
a) Jordbruksnäringen påverkas i obetydlig
grad av repetitionsövning inom A,
B, O och BD län.
b) Olämplig inkallelsetidpunkt kan få negativ
inverkan på jordbruket inom I,
L, N och B län.
Bilaga 6
PM angående samråd mellan chefen för armén och arbetsmarknadsstyrelsen
beträffande tidpunkt för repetitionsövningar
„.. Arméorder rörande planläggning av repetitionsövningar remitteras
tore utfärdande till arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) för yttrande främst
beträffande tider. Som exempel kan nämnas att AMS yttrade sig tre gånger
(24/1, 12/2 och 13/3 1963) innan order rörande planläggning för 1
halvåret 1964 och budgetåret 1964/65 utfärdades.
Härutöver tas underhandskontakter direkt mellan arméstaben och AMS
försvarssektion.
2. AMS yttrande beträffande repetitionsövningarna 1964 och 1965 resul
-
Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963
15
terade exempelvis i, att genom arméorder angavs, att förband i Skåne
skulle inkallas viss tidsperiod, om de innehöll många jordbrukare.
3. Militärbefälhavarnas planer för repetitionsövning, grundade på arméorder
för planläggning, går likaså till AMS för yttrande beträffande
tider och belastning på viss landsdel. AMS yttrande beträffande 1. halvåret
1964 medförde t. ex. att en särskild undersökning gjordes beträffande
antalet jordbrukare vid vissa förband inom I. militärområdet. AMS
yttrande beträffande budgetåret 1964/65 resulterade i att vissa förband
överflyttades från en omgång till en annan.
Ett flertal underhandskontakter togs i dessa stycken mellan arméstaben
och AMS försvarssektion.
4. Slutlig arméorder med fastställda tider för repetitionsövningar går
till AMS som orientering. AMS bär härigenom ytterligare en möjlighet
att överblicka läget och vid behov vidta åtgärder.
Bilaga B
Arbetsmarknadsstyrelsen
Riksdagens statsutskott
Kungl. Maj :t har den 4 juni 1963 anbefallt arbetsmarknadsstyrelsen att
inkomma med yttrande över inom riksdagens första kammare av herr
Bertil Jonasson (I: 397) och riksdagens andra kammare av herrar Börjesson
i Glömminge och Wahrendorff (11:473) väckta motioner om tidpunkten
för repetitionsövningarna. Med anledning härav får arbetsmarknadsstyrelsen
avge följande yttrande.
Innan tidpunkten för repetitionsövningar fastställes inhämtar de militära
myndigheterna arbetsmarknadsstyrelsens synpunkter härpå. Från styrelsens
sida framhålles därvid de faktorer, som påverkar arbetskraftssituationen
inom skilda delar av näringslivet.
Styrelsens yttrande är i princip endast av rådgivande karaktär. Beslutet
fattas sedermera av de militära myndigheterna. Vid denna styrelsens rådgivning
beaktas i hög grad jordbrukets speciella svårigheter med hänsyn
till de säsongmässiga växlingarna i arbetsbelastningen, samtidigt som dock
hänsyn måste tagas till övriga grenar av näringslivet. Även andra näringar
(yrken) än jordbruket präglas nämligen av särskilt arbetstyngda årsmässiga
perioder.
Samrådet sker omkring ett år i förväg. Styrelsen har därvid, på grund
av omöjligheten att förutsäga ett kommande års väderlekssituation, att göra
sitt bedömande efter de »normaltider», då olika arbetsmoment av större betydelse
inom jordbruket brukar infalla. Nämnda normaltider, som sålunda
ligger till grund för bedömandet, och som under årens lopp j>å grund av
skilda förhållanden justerats har successivt underställts jordbrukets organisationer
och myndigheter och har godtagits av dem. Styrelsen överlägger
fortlöpande med företrädare för dessa organisationer och myndigheter
i hithörande frågor och håller dem orienterade om åtgärder, då exceptionella
förhållanden (t. ex. oförutsett ogynnsamt skördeläge) föranleder styrelsens
ingripande.
Då särskilda skäl därtill finnes brukar styrelsen hos vederbörligt för
-
16 Statsutskottets utlåtande nr 18J år 1963
band hemställa om uppgift över antalet (%) i jordbruk sysselsatta värnpliktiga,
som avses inkallas, i syfte att därigenom få bästa möjliga underlag
för en bedömning och därav föranledda eventuella åtgärder.
Motionärerna anför att i synnerhet de repetitionsövningar, som infaller
under hösten, bör bättre anpassas efter lokala förhållanden och icke, som
nu sker, infalla praktiskt taget samtidigt över hela riket.
Under senaste åren har repetitionsövningarna på hösten (höstomgången,
) börjat omkring den 12/9. I regel har dock beträffande artilleriet inryckningen
skett något senare. Arbetsmarknadsstyrelsen har ständigt
framhållit önskvärdheten av att höstomgången ur jordbrukssynpunkt förlägges
så sent som möjligt. Därigenom skulle vinnas, att mer av skörden
skulle vara verkställd vid inryckningen än vad en tidigare inryckning kan
medge. Även höstsådden skulle därigenom bättre medhinnas. I rotfruktsodlande
områden, främst sockerbetsdistrikten, bör dock höstomgången icke
infalla så sent, att rotfruktsskörden störes i alltför hög grad. Styrelsen har
ur såväl jordbrukets som andra näringars synpunkt funnit, att den 15—18
september skulle vara lämplig för inryckning. 1964 börjar höst omgången
den 14/9 för huvuddelen av förbanden vid armén.
Från arbetsmarknadsstyrelsens sida har sålunda jordbrukets förhållanden
i detta sammanhang särskilt beaktats såväl för de större som de
mindre brukningsenheterna. Med det minimum av arbetskraft, varmed
man för närvarande är nödsakad sköta driften även på stora jordbruksfastigheter,
är situationen där många gånger lika känslig för ett arbetskraftbortfall
som vid ensamjordbruken. Styrelsen bedömer likaså såsom
synnerligen angeläget att arbetskraften vid t. ex. maskinstationer, torkanläggningar,
reparationsverkstäder m. in. i möjligaste mån icke beröres av
inkallelser under skördetid.
Inkallelseorderna utsändas, sedan tidpunkterna fastställts, i allmänhet
sex månader före inryckningen.
Styrelsens strävan att söka få till stånd olika tidpunkter för höstomgången
i skilda delar av riket med hänsyn till jordbrukets intressen har
från militärt håll bemötts med argumenteringen att de betydelsefulla samövningarna
mellan förbanden icke tillåter en sådan differentiering. Många
militära enheter och specialförband rekryterar värnpliktiga från relativt
stora områden, där vissa skillnader tidsmässigt kan föreligga beträffande
höstskörd m. in. Med hänsyn härtill samt till det tidiga fastställandet av
repetitionsövningarna, tidpunkten för utsändandet av inkallelseorderna
och osäkerheten beträffande den blivande väderlekssituationen är det icke
möjligt att i förhand detaljerat differentiera tiderna.
Styrelsen har därför icke ansett, att den för riket i stort sett gemensamma
tidpunkten för höstrepetitionsövningarna är så olämplig, som anges
i motionerna. För vissa delar av landet kan tiden vara mycket lämplig,
för andra mindre lämplig. I den mån det senare blir fallet, kan olägenheterna
minskas genom tillämpande av anståndsinstitutet.
För jordbrukets del följer styrelsen kontinuerligt situationen och tar i
hög grad hänsyn till förändringar i densamma. Ett mer eller mindre hastigt
uppkommet ogynnsamt skördeläge påverkar bedömningen av de ansökningar
om anstånd m. m. från inkallade sysselsatta i jordbruket eller
detta närliggande näringar. Styrelsen har att årligen yttra sig till militär
myndighet över mellan 5 000 och 6 000 anståndsansökningar, varav omkring
30 % är från jordbrukssysselsatta värnpliktiga. Av dessa ansök
-
Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963
17
fångar tillstyrkes majoriteten. Det bör alltså observeras, att det som
styrelsen samrådsvägen i förväg icke kunnat vinna i fråga om lämpligaste
inkallelsetider kan bli föremål för påverkan från styrelsens sida vid handläggningen
av anståndsframställningar till båtnad för såväl den enskilde
värnpliktige som för jordbruket i sin helhet.
Styrelsen vill slutligen framhålla att en inkallad jordbrukssysselsatt
värnpliktig icke alltid ur arbetsmarknadssynpunkt behöver anstånd med
hela tjänstgöringen utan kan åtnöja sig med viss tjänstledighet för t. ex.
resterande skördearbete eller sådd. Han kan beviljas sådan ledighet med
stöd av bl. a. arméorder nr 240/1959 (motsv. kustartilleriorder 36/1959).
Varaktigheten av tjänstledighet enligt denna (dessa) order kan förlängas,
då så bedömes erforderligt. Då styrelsen vid sina yttranden finner dylik
ledighet tillräcklig, förordas denna. I dessa fall vinnes att tjänstgöringen
kan fullgöras (icke behöver uppskjutas) och det civila arbetet likväl utföras.
Till försvarsgrenschef eller försvarets kommandoexpedition avgivet
yttrande, vari tjänstledighet förordas, delgives genom styrelsens försorg
såväl vederbörliga länsarbetsnämnder som förband.
Under hänvisning till ovanstående anser arbetsmarknadsstyrelsen att
motionerna icke behöver föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd. Av
motionärerna framförda önskemål är enligt styrelsens uppfattning i görligaste
mån redan tillgodosedda.
Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Bertil Olsson och
har i ärendets behandling deltagit byrådirektörerna Rehnberg och Myhrman
samt förste byråinspektören Schröder, den sistnämnde föredragande.
Stockholm den 25 september 1963.
För generaldirektören
BENGT MYHRMAN
Bilaga C
Sveriges Lantbruksförbund
Till riksdagens statsutskott
Genom remiss den 28 maj 1963 har Sveriges Lantbruksförbund beretts
tillfälle avge yttrande över två inom Riksdagen väckta likalydande motioner
(1:397 och 11:473) angående tidpunkten för repetitionsövningarna.
I anledning därav får förbundet anföra följande.
Motionärerna framhåller bl. a., att repetitionsövningarna i princip hålles
vid ungefär samma tidpunkt i skilda delar av landet. I den mån en
repetitionsövningsperiod sammanfaller med fälttjänstövning i större skala,
omfattande mer än ett militärområde, är samordningen i tid givetvis
en förutsättning. I stort sett torde dock enligt motionärernas uppfattning
inga avgörande hinder kunna resas mot till tiden mer differentierade repetitionsövningar
för skilda militärområden. Vidare anföres att repetitionsövningsperioderna
fastställes efter samråd med Arbetsmarknadsstyrelsen
i syfte alt anpassa dessa till de arbetsmarknadsmässiga förutsättningarna.
Vad gäller jordbruket ifrågasätter motionärerna, om icke dess
speciella förhållanden vunnit alltför litet beaktande. Med hänsyn härtill
18
Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963
hemställes att Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om
sådana åtgärder, t. ex. efter överläggning med jordbrukets topporganisationer,
att repetitionsövningarna till tiden bättre kan anpassas till jordbrukets
förhållanden i skilda delar av landet.
Lantbruksförbundet delar motionärernas uppfattning att den föreliggande
frågan är av största betydelse för jordbruksnäringen och att en anpassning
till dess förhållanden av tidpunkten för repetitionsövningarna
bör ske så långt möjligt är utan att de militära kraven eftersättes. Jordbruket
har hittills fått ge sin syn på denna fråga via Arbetsmarknadsstyrelsens
jordbruksdelegation, vari bl. a. Riksförbundet Landsbygdens Folk,
Svenska Lantarbetsgivareföreningen och Hushållningssällskapens Förbund
är representerade, och förutsätter att denna ordning skall bibehållas, då
den synes ha fungerat tillfredsställande. Delegationen torde genom sina
jordbruksrepresentanter ha goda möjligheter att följa jordbruksnäringens
utveckling och erhålla kännedom om jordbrukets aktuella arbetskraftsbehov.
Stockholm den 29 augusti 1963.
C. W. CURTMAN
TURE BENGTSSON
Oscar Westerlind
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631165
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.