Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående tidpunkten för repetitionsövningarna.

1963-11-26 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:185, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående tidpunkten för repetitionsövningarna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963

1

Nr 185

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående tidpunkten

för repetitionsövningarna.

(l:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Jonasson (1:397) och den andra inom andra kammaren av herrar

Börjesson i Glömminge och Wahrendorff (II: 473), har hemställts att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om sådana åtgärder,

t. ex. efter överläggning med jordbrukets topporganisationer, att repetitionsövningarna

till tiden bättre kan anpassas till jordbrukets förhållanden

i skilda delar av landet.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande,

hänvisas till motionen II: 473.

Över motionerna ha, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttranden avgivits av överbefälhavaren, arbetsmarknadsstyrelsen och

Sveriges lantbruksförbund (Bilaga A—C).

Utskottet. I motionerna har yrkats att repetitionsövningarna till tiden bättre

än vad nu är fallet anpassas till jordbrukets förhållanden i skilda delar av

landet. Utskottet vill med anledning härav till en början framhålla, att repetitionsövningarna

i detta avseende måste bedömas med hänsyn till näringslivet

som helhet ävensom till skol- och undervisningsväsendet. Valet av tid

för repetitionsövningarna begränsas självfallet även av andra faktorer,

främst beredskapskrav och krav på samövningar mellan olika förband.

Innan tidpunkten för repetitionsövningarna fastställes inhämta de militära

myndigheterna arbetsmarknadsstyrelsens synpunkter härpå. Från styrelsens

sida framhålles därvid faktorer, som påverka arbetskraftssituationen

inom skilda delar av näringslivet. Vad särskilt jordbruket beträffar beredes

jordbrukets företrädare genom arbetsmarknadsstyrelsens jordbruksdelegation

tillfälle att uttala sig och kunna härigenom inverka på frågorna om tid

för repetitionsövningarna. Enligt vad av remissyttrandena framgår ha jordbrukets

speciella svårigheter med hänsyn till de säsongmässiga växlingarna

i arbetsbelastningen beaktats. Det framgår vidare, att tiden för repetitionsövningarna

anpassats jämförelsevis mer till jordbrukets förhållanden än till

andra näringsgrenars.

Såsom överbefälhavaren framhållit sker planläggningen av repetitionsövningarna,

innan den av övningarna eventuellt berörda sådd- eller skördeperioden

kan till exakt tid eller karaktär överblickas. Möjligheter att sedan

denna överblick erhållits ändra tidpunkten lör viss repetitionsövning töre
1

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 185

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963

ligga i regel icke. För den enskilde värnpliktige kunna därvid uppkommande

olägenheter minskas genom tillämpning av anståndsinstitutet.

Utskottet, som delar motionärernas uppfattning att den föreliggande frågan

är av största betydelse för jordbruksnäringen, vill understryka överbelälhavarens

uttalande om angelägenheten av att anpassningen av repetitionsövningarna

efter jordbruksnäringens och särskilt den enskilde jordbrukarens

förhållanden förbättras i all den ytterligare utsträckning, som det är

möjligt med hänsyn till andra viktiga militära och civila faktorer.

Att inom nuvarande system för samråd mellan militära och civila myndigheter

samt jordbrukets topporganisationer vidtaga ytterligare åtgärder i

det i motionerna angivna syftet torde enligt vad som upplysts icke vara möjligt.

Utskottet vill emellertid erinra om att frågan om effektivisering av

värnpliktssystemet för närvarande prövas av 1960 års värnspliktsutredning.

Frågan om kortare repetitionsövningar och kortare intervaller mellan övningarna

men samtidigt ett utökat antal övningar lärer därvid komma att

prövas. Enligt vad överbefälhavaren framhållit kan denna utredning komma

att medföra förbättrade möjligheter att kontrollera att hänsyn tages

till den enskilde jordbrukarens problem. Utskottet anser att i avvaktan på

utredningens förslag, som torde vara att förvänta under nästa år, någon

principiell ändring i nu gällande system icke bör vidtagas. Motionerna torde

därför för närvarande icke böra påkalla någon riksdagens åtgärd.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att motionerna I: 397 och II: 473 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 26 november 1963

På statsutskottets vägnar;

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,

herrar Einar Persson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,

Virgin, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg,

Mårtensson, Widén, Per-Olof Hanson och Eric Carlsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka,

Blidfors, Almgren, fröken Elmén, herrar Eliasson i Sundborn, Mellqvist,

fru Lewén-Eliasson, herr Svensson i Ljungskile, fröken Olsson och herr

Bohman.

Reservation

av herr Eric Carlsson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963

3

Bilaga A

Överbefälhavaren

Riksdagens statsutskott

Tid för repetitionsövningar

Till åtlydnad av Kungl. Maj :ts skrivelse av den 4 juni 1963 får jag härmed

avge vttrande över inom riksdagens första kammare av herr Bertil

Jonasson (1:397) och riksdagens andra kammare av herrar Börjesson i

Glömminge och Wahrendorff (11:473) väckta motioner om tidpunkten

för repetitionsövningarna.

Under ärendets beredning har tillfälle beretts för Kungl. Arbetsmarknadsstvrelsen

samt Statens Jordbruksnämnd jämte Sveriges Lantbruksförbund,

Hushållningssällskapens förbund och Riksförbundet Landsbygdens

Folk att avgiva yttrande i ärendet. Yttranden har därutöver infordrats

från försvarsgrenscheferna. Yttranden från Statens Jordbruksnämnd,

Hushållningssällskapens förbund och Riksförbundet Landsbygdens

Folk bifogas i avskrift. (Bilagor 1—3.)

Mitt yttrande utgår från de värnpliktsförhållanden och det utbildningssystem,

som för närvarande gäller. Det bär uppmärksammas, att

1960 års värnpliktsutredning kan komma att framlägga förslag, vilka

ändrar dessa förutsättningar.

/. Synpunkter på motionernas innehåll

Motionärerna anför att de årliga repetitionsövningarna utgör ett betydelsefullt

inslag i ansträngningarna att hålla en försvarsmakt med inom

den givna ramen så hög standard som möjligt. De anför vidare att repetitionsövningarna

kan sägas ha en tvåfaldig uppgift, nämligen dels att

vidareutbilda de värnpliktiga, dels att medge övningar med större förband.

, . , ,

Jag delar denna uppfattning och vill för min del ytterligare utveckla den

betydelse, som repetitionsövningarna måste tillmätas.

Behovet av förbandsutbildning i sådan utsträckning, att krigsförbanden

är användbara för sina uppgifter omedelbart efter mobilisering, kan

för huvuddelen av arméns förband samt för kustartilleriets krigsförband

och för delar av flygvapnets basförband endast tillgodoses genom att

krigsförbanden inkallas till repetitionsövningar med kort intervall. Det

är därför ett krav att antalet repetitionsövningar ökas och att övningarna

infaller tätare än för närvarande. 1960 års värnpliktsutredning torde ha

denna fråga under övervägande.

1 skrivelse till statsrådet och chefen för Kungl Försvarsdepartementet

24/11 1961 har 1960 års värnpliktsutredning sålunda bl. a. framhållit

följande: ... , . ,

»För egen del har utredningen under sitt hittills bedrivna arbete kommit

till den uppfattningen att nuvarande sexårsintervall mellan förbandens

repetitionsövningar i vissa fall innebär en svaghet i gällande system,

lf liihang till riksdagens protokoll t''.963. C samt. Nr 186

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963

Ehuru utredningen för dagen inte är beredd att mera preciserat angiva

en lösning av frågan om antalet repetitionsövningar och längden av intervallen

mellan övningarna, vill den dock uttala som sin uppfattning att

en lösning synes böra eftersträvas, som innebär kortare repetitionsövningar

och kortare intervall mellan övningarna men samtidigt ett utökat

antal övningar. I samband härmed kan en viss förkortning av tiden för

grundutbildningen bli aktuell.»

Behovet av i fredstid insatsberedda förband måste numera till följd av

det militärpolitiska läget och den militärtekniska utvecklingen inom vissa

delar av landet tillgodoses även ur armén. Detta innebär att krigsförband

fullgör repetitionsövning under den del av året då åldersklassen

inte kan lösa kuppförsvarsuppgifter. Den av motionärerna påtalade koncentrationen

av repetitionsövningarna till vissa höstmånader minskas därigenom.

Behovet av att de enskilda soldaterna lär in ny stridsteknik samt av

att de repeterar under 1. tjänstgöringen inhämtade kunskaper och färdigheter

är starkt inom alla försvarsgrenar. Den ständigt pågående utvecklingen

av nya vapen och annan materiel samt därav "beroende taktik

och stridsteknik ökar kraven på ofta återkommande utbildning.

Motionärerna anför vidare att i stort sett inga avgörande hinder torde

kunna resas mot mellan skilda militärområden till tiden mer differentierade

repetitionsövningar. Jag återkommer längre fram i yttrandet till

detta.

Motionärerna tar upp svårigheterna att anpassa repetitionsövningsperioderna

efter näringslivets förhållanden och konstaterar att försvarsmakten

och näringslivet uppenbarligen har ett klart gemensamt intresse av

att repetitionsövningarna så smidigt som möjligt anpassas efter näringslivets

förhållanden.

Jag vill starkt understryka riktigheten av dessa synpunkter. För krigsmaktens

del minskas värdet av repetitionsövningarna i hög grad om

förbanden decimeras till följd av anstånd. För näringslivet och den en
s.

kiI<le kan visserligen genom anstånd enligt gällande bestämmelser mili*äJtjänstgöring

uppskjutas, men en senare inkallelse kan även den avse

en tör näringslivet och den enskilde olämplig tid.

Jag måste emellertid understryka att repetitionsövningarna i detta avseende

berör hela näringslivet samt skol- och undervisningsväsendet.

Även om jordbruket härutinnan intar en särställning, vilket motionärerna

fastslår och vilket även framgår av yttranden från Hushållningssällskapens

förbund och från Riksförbundet Landsbygdens Folk, måste

frågan bedömas med hänsyn till hela näringslivet ävensom skol- och undervisningsväsendet.

Motionärerna anför, att olägenheterna för jordbruket skulle kunna undvikas

genom en bättre anpassning efter lokala förhållanden när det gäller

att fastställa tidpunkten för repetitionsövningarna samt föreslår att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådana åtgärder,

t. ex., efter överläggning med jordbrukets topporganisationer, att repetitionsovningarna

till tiden bättre kan anpassas till jordbrukets förhållanden i

skilda delar av landet.

Innan jag närmare berör innebörden från militär synpunkt av detta

förslag vill jag redovisa de faktorer som inverkar på anpassningen till tiden

av repetitionsövningarna samt hur anpassningen för närvarande sker.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande nr 185 år 19(13

11. Faktorer, som inverkar på anpassningen till tiden av repctitionsövningarna
De

under I ovan framförda olika motiven för repetitionsövningar inverkar

på i huvudsak följande sätt. ...... , , .... . .

Behovet av förbandsövningar för arméns fältförband, kustartilleriets

krigsförband och för berörda delar av flygvapnets basförband hänför sig

icke endast till bataljonsförbandet (motsv.) utan även till högre förband,

bl a av de skäl, som motionärerna inledningsvis anfört. Detta innebar

att förband från skilda delar av landet övas samtidigt. Detta minskar i

sin tur möjligheten att till tiden anpassa repetitionsövningarna efter

lokala förhållanden. ,

Vid arméns lokalförsvarsförband finns större mojligheter till anpassning

efter lokala förhållanden, då dessa förband normalt inte behöver dras

samman till större övningar.

Behovet av insatsberedda förband ur armén för kuppforsvar staller krav

på en utspridning av repetitionsövningar till tiden april—oktober for

vissa krigsförband. . .

Behovet av att de enskilda soldaterna lär in ny stridsteknik etc. innebär

att instruktörer och utbildningsanordningar måste finnas disponibla.

Detta begränsar valmöjligheten till de korta perioder, då instruktörer och

utbildningsanordningar icke är upptagna för åldersklassens utbildning.

Krigsförband, som fullgör repetitionsövning, måste främst under befälsövning

— särskilt då det gäller mera omfattande omskolning — utnvttia

förläggningsutrymmen i anslutning till utbildningsanordningarna.

Detta kan begränsa möjligheterna till val av tid för repetitionsövningar.

Krigsförbandens övningar, särskilt i högre förband, är beroende av

tillgång på terräng, där markskadorna blir små. Detta begransar ävenledes

valet av tid för repetitionsövningar.

Faktor

För repetitionsövning

Anm.

lämplig tid

olämplig tid

Instruktörstill-

gång

mitten mars — slu- tet april

sept.—okt.

febr.—mars

slutet april —■ slu- tet aug.

okt.—jan.

Uppehåll mellan två åldersklassers

utbildning

1. skedet av åldersklassers utbild- ning kräver huvuddelen av instruk- törerna

Instruktörstillgången minskar i

mitten av okt. när skolor och kur- ser för befälsutbildning börjar.

Behovet av instruktörer minskar

då åldersklassen är under slutske- det av utbildningen.

Förläggning (ut- banordningar

in. in.)

mars—april

april—aug.

Uppehåll mellan två åldersklassers

utbildning

Utbanordningar m. m. åtgår helt

för åldersklassers formella utbild- ning

Mark för fält- tjänstövn.

jan.—mars

scpt.—okt.

mars (april>—mid- sommar

Vinterperioden före tjällossning

(varierar i olika delar av landet)

Vårsådd, tjällossning, naturvårds- synpunkter

Skörden bärgad, före höstregnen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963

tabell61*311 av vissa ovan angivna faktorer är sammanställda i omstående

Möjligheterna till omläggning av repetitionsövningarna begränsas så
S™er-En

omiäggning av stör
H,

!iaPnSyn .“gfjets samt skol- och undervisningsväsendets förhållanden

innebar ävenledes begränsningar vid val av tid för repetitions°Vmn?ar’

vdka sklftar beroende på vilken gren av näringslivet, som ges

oretrade. Av bifogat schematiskt diagram över behovet av arbetskraft

inom ohka delar av näringslivet (bilaga 4) framgår att möjligheterna att

a hansyn till alla näringslivets olika behov är starkt begränsade Det är

särskilt yikhgt att övningarna läggs så att den studerande ungdomen kan

hlnrt 6 t"S<fn de!111tl11 stor del är Placerad i nyckelbefattningar i förbanden

De kan sallan ersattas av likvärdig personal vid vakans genom

anstand. Saknas denna nyckelpersonal sänks effekten av övningarna8 kraf
VQfran

de synPunkter jag har att företräda måste strävan i första hand

vara att ta hansyn till näringslivet som helhet betraktat. Endast härigenorn

kan ansökningarna om anstånd nedbringas. Från militär synpunkt

ar det angelaget att så sker. ^1

I detta sammanhang är det procentuella inslaget av jordbrukare i krigsförbanden

ay mtresse. De värnpliktiga jordbrukarna är inte likformigt

fördelade mom krigsmakten, beroende på att flottan och flygvapnet vid

inskrivningarna erhåller proportionsvis fler värnpliktiga från icke-jordbruksomraden.

Flottans andel av jordbrukare saknar f. n. betydelse, Jenär

§nT‘lforS- Undersökning inom eu åldersklass vid

nottan har givit siffran 0,6 % jordbrukare. Även vid ev. införande av repetitionsovnmgar

vid flottan kan således denna faktor lämnas åsido.

! 4nn t J°rdbrukar(j mom kustartilleriets krigsorganisation är omkring

, a Pers°nal fordelas pa 6 repetitionsövningsomgångar, d. v. s.

rygtff“°°-VafrnpIlkuga j°rdbrukare inkallas varje år inom landet. Denna

siffra ar försumbar vid behandling av här föreliggande fråga.

Flygvapnet torde årligen inkalla omkring 250—300 värnpliktiga jordbrukare,

fördelade over hela landet, till repetitionsövning. Detta antal påverkar

icke jordbruksnäringen i sådan grad, att flygvapnets utbildningssystem

kan tillatas styras härav. ‘ ö

armén hakgTUnd berÖrs 1 fortsättningen endast förhållandena inom

Nuvarande registreringssystem medger inte en säker sortering av de

varnphkhga efter civilt yrke. For att bestämma antalet jordbrukare i

vrigsforbanden ur armen har därför genom medverkan av 1960 års folkräkning

det totala antalet män i åldern 20-47 år och antalet jordbrukare

i dessa aldrar beräknats. J

Antalet män i värnpliktsåldern (20—47 år) var enliet 1960 års fnlP

räkning 1 390 000. Härav var 118 675 eller 8,54 fl jorlbrSe, varmed

har avses sjalvagande bönder (familjemedlemmar), lantbruksbefäl, lantarbetare

och husdjursskotare. Fördelningen länsvis framgår av bilaga 5.

Den procentuella fordelningen av jordbrukare i krigsförbanden ur armen

bedoms vara densamma som inom åldersgrupperna i stort Under

denna förutsättning innebar uppgifterna i bilaga 5 följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1!)63

7

För enbart jordbruket olämplig tid för repetitionsövningar innebär:

a) beträffande B, O och BD län sannolikt ringa inverkan på jordbruksnäringen

som sådan och få anståndsansökningar.

b) beträffande I, L, N och R län sannolikt svårigheter för jordbruksnäringen

och många anståndsansökningar.

c) beträffande ett tiotal län i övrigt sannolikt viss inverkan på jordbruksnäringen;

anståndsansökningar förekommer sannolikt i relativt stor

omfattning.

Inom arméns krigsförband torde fält- och lokalförsvarsförband skilja

sig åt i detta avseende. Truppregistreringsmyndigheternas allmänna uppfattning

är att lokalförsvarsförbanden normalt innehåller fler jordbrukare

än fältförbanden. Såsom tidigare framhållits är lokalförsvarsförband

militärt mindre tidsbundna. Större förutsättning bör därför föreligga att

beträffande dessa tillgodose jordbrukets önskemål.

Jag har kommit till den slutsatsen, att antalet jordbrukare i arméns

krigsförband icke är så stort, att generellt större hänsyn kan tas till jordbruksnäringens

tidsförhållanden än till flera andra ovan berörda civila

och militära förhållanden.

Samtidigt vill jag emellertid erinra om min inledningsvis framförda

synpunkt att krigsmakten har ett starkt intresse att repetitionsövningarna

så smidigt som möjligt anpassas till näringslivets förhållanden. Det

finns i detta sammanhang anledning återkomma till jordbrukets speciella

förhållanden.

Riksförbundet Landsbygdens Folk framhåller i sitt yttrande bl. a. följande

:

»Inkallelserna till militära repetitionsövningar har för jordbrukarna

kommit att bli ett allt mer svårlösligt problem. Orsaken härtill är framförallt

att brukaren numera oftast är den ende vuxne manlige arbetaren

på en gård samtidigt som han är den ende som kan sköta den ganska

komplicerade maskinparken.»

Dessa förhållanden talar enligt min mening för att den enskilde jordbrukaren

och hans problem bör tillmätas större betydelse i denna fråga

än vad jordbrukarnas totala antal i förhållande till andra yrkesgrupper

i och för sig ger anledning till.

III. Xuvarande system för bestämning av tid för repetitionsövning samt

för att bereda inkallad personal m. h. t. näringslivets behov erforderlig

befrielse från tjänstgöring

Tidpunkt för repetitionsövning vid armén måste bestämmas lång tid

— i regel minst ett år — före övningen. Skälen därtill är dels att den

knappa tillgången på instruktörer och utbildningsanordningar in. in. medför

krav på långsiktig planering av dessa resursers användning, dels att

den inkallade bör ha order ett halv år före övningen och därigenom få

tid att ordna sina arbetsförhållanden m. m. (sociala skäl).

Tidpunkt för repetitionsövning för visst förband fastställs av chefen

för armén efter förslag av militärbefälhavare. Dessa militära chefer samråder

under planläggningen med arbetsmarknadsstyrelsen. Exempel på

detta samråd framgår av bilaga 6.

Jordbrukets företrädare kan genom arbetsmarknadsstyrelsens jordbruksdelegation

ge sin syn och inverka på frågorna om tid för repetitionsövningarna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963

Det bör observeras, att denna planläggning äger rum innan den av övningarna

eventuellt berörda sådd- eller skördeperioden kan överblickas

till exakt tid eller karaktär. Möjligheter att sedan denna överblick erhållits

ändra tidpunkten för viss repetitionsövning föreligger av ovan anförda

skäl i regel icke. Den inkallade jordbrukaren kan vid denna senare

tidpunkt vid behov söka anstånd eller av regementschef beviljas ledighet

(för närvarande tre dagar per repetitionsövning,1 arméorder 240/1959 för

jordbruksarbete.

När det gäller att utröna hur systemet att fastställa tidpunkt för repetitionsövningarna

fungerat kan anståndsstatistiken ge vissa utgångspunkter.

För kalenderåret 1962 föreligger statistik, som visar skälen till anståndsansökningar.

Statistiken avser endast sådana ansökningar, som ej

kunnat avgöras av lokal myndighet, utan gått vidare till chefen för armén

eller Kungl. Maj :t. Skälen fördelar sig sålunda:

I omkring 30 % av fallen har jordbruksskäl angivits som motiv för

ansökan.

Många ansökningar om anstånd på grund av studier eller sociala skäl

kan dock avgöras av lokal myndighet. En undersökning, där även dessa

ansökningar medräknats, har gjorts för omkr. 30 % av de krigsförband,

som fullgjorde repetitionsövning under första halvåret 1962. Förbanden

är utvalda från hela landet och ger följande procentsiffror:

jordbruksskäl .......................... 10,5 %

annat arbetsmarknadsskäl .............. 46,6 %

studieskäl ............................. 35,2 %

sociala skäl ............................ 7,0 %

ej angivet av trm....................... 0,7 %

Statistiken synes ge underlag för slutsatser att tiden för repetitionsövningar

anpassats förhållandevis mer efter jordbrukets förhållanden än efter

andra näringsgrenars.

Även när det gäller frågan hur den enskilde jordbrukarens problem

kunnat lösas kan vissa värden erhållas ur denna statistik.

Av vid arbetsmarknadsstyrelsen under året 1962 totalt handlagda ärenden

(5 638 st.) utgör huvuddelen ansökningar om anstånd med repetitionsövningar.

övriga ansökningar utgör ett fåtal. Av de 5 638 ansökningarna

är 1 716 ingivna av jordbrukare och 3 922 av övriga. Av jordbrukarnas

1 716 ansökningar har 1 225, d. v. s. 71,4 %, tillstyrkts, medan av övrigas

ansökningar 1 797, d. v. s. 45,8 %, tillstyrkts.

Förhållandevis stor hänsyn har således tagits till jordbrukarnas problem.

Lantbrukets organisationer har i sina inledningsvis nämnda yttranden

i vissa fall berört hur nuvarande system fungerar.

Sveriges Lantbruksförbund framhåller att arbetsmarknadsstyrelsens

jordbruksdelegation synes ha fungerat tillfredsställande och att den förutsätts

bibehållas.

Hushållningssällskapens förbund betonar vikten av att samrådet mellan

de militära myndigheterna, arbetsmarknadsstyrelsen och jordbrukets

organisationer kommer att bestå även för framtiden och vid behov utvidgas

ytterligare.

1 Under 1962, då skördeförhållandena var svåra, beviljades sex dagars ledighet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963

9

Riksförbundet Landsbygdens Folk framhåller:

»Genom beviljandet av anstånd och skilda arrangemang med permissioner

och tjänstledigheter torde dock situationen i flertalet fall ha kunnat

lösas på ett för vederbörande godtagbart sätt. Riksförbundet kan sålunda

vitsorda att berörda myndigheter som regel visat förståelse för de

speciella problem, som uppkommer för inkallade jordbrukare.»

Av det ovan anförda drar jag den slutsatsen att nuvarande system i

huvudsak har fungerat på ett för såväl krigsmakten, jordbruksnäringen

som den enskilde jordbrukaren godtagbart sätt.

Det syns mig därför icke vara ändamålsenligt att innan 1960 års yärnpliktsutredning

framlagt sina förslag, vilka kan komma att påverka ärendet,

vidtaga några åtgärder som innebär ändring av nuvarande system.

Utredning om förbättring av systemet för registrering av de värnpliktiga,

varom framställning kommer att göras i annat sammanhang, kan

komma att medföra förbättrade möjligheter att kontrollera att hänsyn

tas till den enskilde jordbrukarens problem.

IV. Sammanfattning

Krigsmakten, näringslivet samt skol- och undervisningsväsendet har ett

gemensamt intresse att repetitionsövningarna till tiden anpassas efter

näringslivets samt skol- och undervisningsväsendets förhållanden.

Den enskilde jordbrukarens problem intar därvid i vissa avseenden en

särställning.

Nuvarande system för tidsanpassning av repetitionsövningarna synes i

huvudsak ha tillgodosett jordbruksnäringens och den enskilde jordbrukarens

intressen. Från krigsmaktens synpunkt är det oavsett detta - angeläget att ytterligare förbättra anpassningen av repetitionsövningarna

efter jordbruksnäringens och särskilt den enskilde jordbrukarens förhallanden

i all den utsträckning, som det är möjligt med hänsyn till andra

viktiga militära och civila faktorer.

Jag anser emellertid att genomförbara och lämpliga åtgärder inryms

inom nuvarande system för samråd mellan militära och civila myndigheter

samt jordbrukets topporganisationer. I avvaktan på 1960 års värnpliktsutrednings

förslag bör någon principiell ändring i detta system för

närvarande icke vidtas.

T. RAPP

Cad Erik Almgren

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963

Bilaga 1

Statens jordbruksnämnd

Till Chefen för försvarsstaben

Med anledning av remiss från försvarsstaben den 25 juli 1963 (nr

2230) angående två likalydande motioner inom riksdagens första och

andra kammare (I: 397 och II: 473) rörande tidpunkten för repetitionsövningarna

har statens jordbruksnämnd berett Sveriges Lantbruksförbund,

Hushållningssällskapens förbund och Riksförbundet Landsbygdens

Folk (RLF) tillfälle att till jordbruksnämnden framföra sina synpunkter i

frågan. Med överlämnande av avskrifter av de inkomna yttrandena, till

vilkas innehåll jordbruksnämnden i princip ansluter sig, får nämnden

för egen del därjämte anföra följande.

Det är angeläget att jordbrukets företrädare har möjlighet att fortlöpande

kunna samråda med statliga myndigheter rörande bl. a. aktuella

arbetskraftsbehov inom jordbruksnäringen och medverka till en minskning

av de olägenheter ur jordbrukets synpunkter, som ett inkallande till

repetitionsövningar kan innebära. Denna möjlighet föreligger genom jordbruksdelegationen

inom arbetsmarknadsstyrelsen, vilken, enligt vad även

framgår av Lantbruksförbundets förenämnda yttrande, fungerar tillfredsställande.

Delegationen bör därför fortbestå.

Även om enskild värnpliktig enligt gällande bestämmelser vid behov

kan erhålla anstånd med värnpliktstjänstgöringen, såväl första tjänstgöringen

som repetitionsövningar, så innebär ett sådant anstånd ingen

garanti för att tiden, som en senare inkallelse kommer att avse, är lämpligare

för den värnpliktige. Därest det vore möjligt att minska behovet

av anstånd genom att icke placera i första hand ensamjordbrukare i

sådana förband, som huvudsakligen inkallas under en för jordbruket

särskilt oläglig tid, skulle jordbruksnäringens intressen bättre bli tillgodosedda.

Jordbruksnämnden är medveten om att med nuvarande personalredovisningssystem

betydande svårigheter föreligger att tillgodose ett dylikt

önskemål. Enligt vad nämnden under hand har erfarit är eu utredning

om det nu gällande inskrivnings- och personalredovisningssystemet

ifrågasatt inom arméledningen. En sådan utredning är ur de här aktuella

synpunkterna önskvärd. Utredningen bör bl. a. inriktas på att få till stånd

ett system som medger en bättre yrkesuppföljning och därmed även skapar

förutsättningar att i viss utsträckning inverka på ensamjordbrukares

krigsplacering.

Mot den i remissen föreslagna dispositionen till yttrande (bilaga 2,

s. 1) har jordbruksnämnden intet att erinra. 1 tabellen i samma bilaga å

s. 2 bör dock tecknet i kolumnen »Skörd» för skörd av höst- och vårsäd

ändras så, att av streckens täthet framgår, att skörden i landets södra

och mellersta delar börjar tidigare än i norr. Dessutom bör tabellen i fråga

om tid för sådd kompletteras med tecken för höstsådd. Även om såningstiden

varierar med olika växtslag och landsdelar, torde det vara tillfyllest

att sammantaget härför ange tiden från och med senare hälften av augusti

t. o. m. september för hela landet. Nämnden vill understryka, att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1S5 år 1U63

11

de i tabellen angivna tiderna endast bör uppfattas som normalvärden

och att på grund av väderleksförhållanden under olika år förskjutningar

på flera veckor kan uppkomma. Stockholm den 5 september 1963.

ROBERT MAGNUSSON

Bilaga 2

Hushållningssällskapens förbund

Till Statens jordbruksnämnd

I skrivelse den 5 augusti 1963 (B 131/63) har Statens jordbruksnämnd

berett Hushållningssällskapens förbund tillfälle att inkomma med yttrande

över de i Riksdagen väckta motionerna (nr 1:397 och 11:473) angående

tidpunkten för repetitionsövningarna. Med anledning härav får förbundets

styrelse anföra följande:

Förbundsstyrelsen vill, liksom motionärerna i frågan, framhålla önskvärdheten

och behovet av att vid repetitionsövningarnas planering i största

möjliga utsträckning hänsyn tages till jordbrukets speciella förhållanden.

På grund av vårt lands geografiska utbredning infaller tiderna för sådd

och skörd under skilda perioder i olika delar av landet. Att i förväg fastslå

när dessa arbetsbråda perioder eller arbetstoppar inträffar är emellertid

mycket vanskligt på grund av skiftande väderleksförhållanden år från år.

Dessutom växlar driftsinriktningen inom jordbruket mer och mer även

inom samma landsända, vilket ytterligare försvårar att för ett visst område

fastställa den för jordbrukarna lämpligaste tidpunkten för repetitionsövningarna.

För flertalet jordbrukare innebär fullgörande av repetitionsövning en

hård belastning, oavsett tidpunkten. Möjligheterna att få tillfällig arbetskraft

har således blivit alltmer begränsade på landsbygden. Genom sin

uppdelning på många och ofta små driftsenheter intar jordbruket en särställning

i förhållande till andra näringsgrenar och dess intressen torde i

förevarande avseende aldrig helt kunna tillgodoses.

Förbundsstyrelsen vill emellertid betona vikten av att det samråd, som

redan förekommit mellan de militära myndigheterna, Arbetsmarknadsstyrelsen

och jordbrukets organisationer i vad gäller tiden för repetitionsövningarna

och beviljandet av anstånd åt jordbrukare med dessa kommer

att bestå även för framtiden och att detsamma vid behov utvidgas ytterligare.

Stockholm den 29 augusti 1963.

THORWALD BERGQUIST

Sten Zachrison

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1968

Bilaga 3

Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF)

Till Statens jordbruksnämnd

Med skrivelse den 5 augusti 1963 har Riksförbundet Landsbygdens Folk

(RLF) beretts tillfälle inkomma med yttrande över tvenne riksdagsmotioner

ang. tid för repetitionsövningar. I anledning härav får riksförbundet

anföra följande.

Inkallelserna till militära repetitionsövningar har för jordbrukarna kommit

att bli ett allt mer svårlösligt problem. Orsaken härtill är framförallt

att brukaren numera oftast är den ende vuxne manliga arbetaren på en

gård samtidigt som han är den ende som kan sköta den ganska komplicerade

maskinparken. Stora svårigheter föreligger därför också då det gäller

att skaffa ersättare för den inkallade jordbrukaren. Riksförbundet

förutsätter att här berörda förhållanden beaktas vid den ekonomiska och

militära beredskapsplaneringen. Man borde bl. a. söka undvika att placera

ensamjordbrukare på nyckelposter i förbanden. De ogynnsamma

skördeförhållanden som förekommit under de senaste åren har även bidragit

till att komplicera situationen för de inkallade jordbrukarna. Genom

beviljandet av anstånd och skilda arrangemang med permissioner

och tjänstledigheter torde dock situationen i flertalet fall ha kunnat lösas

på ett för vederbörande godtagbart sätt. Riksförbundet kan sålunda vitsorda

att berörda myndigheter som regel visat förståelse för de speciella

problem som uppkommer för inkallade jordbrukare.

Det är emellertid utomordentligt angeläget att såsom det framhållits i

motionerna tiden för repetitionsövningar na lägges så att minsta möjliga

störningar uppkommer för jordbrukarna. Bäst vore i så fall månaderna

oktober—mars. Eftersom skördeperioden infaller vid skilda tider olika år

och inom olika delar av landet är det inte möjligt att i förväg fastställa

vilka tidsperioder under sommarhalvåret som under alla förhållanden är

de mest lämpliga. Genom fortlöpande kontakt med arbetsmarknadsmyndigheterna

och jordbruksorganisationerna bör det dock vara möjligt för

de militära myndigheterna att få en allt bättre anpassning av tiden för

repetitionsövningarna. Dessa kontakter borde kunna ordnas inom ramen

för Arbetsmarknadsstyrelsens jordbruksdelegation.

Riksförbundet vill vidare framhålla att jordbrukarna i möjligaste mån

bör placeras på förband med förläggning i eller i närheten av hemorten.

Endast därigenom blir det möjligt för jordbrukarna att effektivt utnyttja

de kortare ledigheter som kan erhållas under inkallelsetiden. Stockholm

den 28 augusti 1963.

FOLKE EDBLOM

Olof Nilsson

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

Skogsbruk

Industri

Byggnadsverksamhet

Handel och serviceverksamhet

Jordbruk:

K, L, M och södra N län

H, 1 och norra N län

A, B, C, D, E, F, G, O, P och R län

S, T, IT, W och X län

Y och Z län

AC och BD län

Skol- och undervisningsväsen (lärare och studerande)

Diagram över behovet av arbetskraft inom olika grenar av näringslivet

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

llllllllllllllllllllll 1

1

1

1

1 llllllllllllllllllllll II

1 1

1 1 i

1 1

i iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiitiiiimiiiiiiii

1

\

1 1 1

1

i

willlllllllllllllllllllllllllllllllll

1

1

I///////I

////I

I/////////////////I

I///////I

I////////I 1//

1 1

I////////I I////////I I//////I

I////////I

I/////////////////I

1

1

I//////I

1

m

m

I////////I

I//////////I

1

1

1///////

I//////I

I//////////I

1

I//////////I

\llllllllil\ I////////I

1

1

\llllll\

1

1 III II III II1

1

1

wiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiHiiiiniiiiiin

11//////////////////////////////////1

Teckenförklaring:

| | = Från arbetsmarknadssynpunkt lämplig tid för inkallelse.

I/////////////////I = » » olämplig » » »

co

Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963

Bilaga 5

Antal jordbrukare bland män i åldersgruppen 20_47 år

(Enligt 1960 års folkräkning)

Län

Antal män

20—47 år

Därav jordbrukare

antal

%

A

151 800

190

0,13

B

92 000

3 675

3,95

C

30 800

3 460

11,25

D

40 700

4 225

10,38

E

64 800

6 880

10.62

F

52 000

5 930

11,40

G

28 400

4 665

16,45

H

41 400

6 970

16,85

I

8 950

2 710

30,30

K

25 800

2 715

10,51

L

45 600

8 430

18,47

M

115 700

10 no

8,75

N

30 800

5 910

19,20

O

121 500

3 790

3,62

P

68 400

7 890

11,54

R

45 200

8 815

19,90

S

53 700

4 635

8,63

T

47 600

3 220

6,75

U

46 200

3 695

8,00

\v

51 600

2 820

5,46

X

53 200

3 590

6,75

Y

52 700

3 270

6,20

Z

25 200

3 240

12,87

AC

46 000

5 245

11,40

BD

52 100

2 600

4,97

S:a

1 390 000

118 675

8,54

Anm

1. Med jordbrukare menas här självägande

bönder (familjemedlemmar), lantbruksbefäl,

lantarbetare, husdjursskötare.

2. Endast %-talen bör användas vid jämförelse.

Absolutvärdena inkluderar nämligen

även frikallade och äldre outbildade.

3. Siffrorna ger vid handen

a) Jordbruksnäringen påverkas i obetydlig

grad av repetitionsövning inom A,

B, O och BD län.

b) Olämplig inkallelsetidpunkt kan få negativ

inverkan på jordbruket inom I,

L, N och B län.

Bilaga 6

PM angående samråd mellan chefen för armén och arbetsmarknadsstyrelsen

beträffande tidpunkt för repetitionsövningar

„.. Arméorder rörande planläggning av repetitionsövningar remitteras

tore utfärdande till arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) för yttrande främst

beträffande tider. Som exempel kan nämnas att AMS yttrade sig tre gånger

(24/1, 12/2 och 13/3 1963) innan order rörande planläggning för 1

halvåret 1964 och budgetåret 1964/65 utfärdades.

Härutöver tas underhandskontakter direkt mellan arméstaben och AMS

försvarssektion.

2. AMS yttrande beträffande repetitionsövningarna 1964 och 1965 resul
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963

15

terade exempelvis i, att genom arméorder angavs, att förband i Skåne

skulle inkallas viss tidsperiod, om de innehöll många jordbrukare.

3. Militärbefälhavarnas planer för repetitionsövning, grundade på arméorder

för planläggning, går likaså till AMS för yttrande beträffande

tider och belastning på viss landsdel. AMS yttrande beträffande 1. halvåret

1964 medförde t. ex. att en särskild undersökning gjordes beträffande

antalet jordbrukare vid vissa förband inom I. militärområdet. AMS

yttrande beträffande budgetåret 1964/65 resulterade i att vissa förband

överflyttades från en omgång till en annan.

Ett flertal underhandskontakter togs i dessa stycken mellan arméstaben

och AMS försvarssektion.

4. Slutlig arméorder med fastställda tider för repetitionsövningar går

till AMS som orientering. AMS bär härigenom ytterligare en möjlighet

att överblicka läget och vid behov vidta åtgärder.

Bilaga B

Arbetsmarknadsstyrelsen

Riksdagens statsutskott

Kungl. Maj :t har den 4 juni 1963 anbefallt arbetsmarknadsstyrelsen att

inkomma med yttrande över inom riksdagens första kammare av herr

Bertil Jonasson (I: 397) och riksdagens andra kammare av herrar Börjesson

i Glömminge och Wahrendorff (11:473) väckta motioner om tidpunkten

för repetitionsövningarna. Med anledning härav får arbetsmarknadsstyrelsen

avge följande yttrande.

Innan tidpunkten för repetitionsövningar fastställes inhämtar de militära

myndigheterna arbetsmarknadsstyrelsens synpunkter härpå. Från styrelsens

sida framhålles därvid de faktorer, som påverkar arbetskraftssituationen

inom skilda delar av näringslivet.

Styrelsens yttrande är i princip endast av rådgivande karaktär. Beslutet

fattas sedermera av de militära myndigheterna. Vid denna styrelsens rådgivning

beaktas i hög grad jordbrukets speciella svårigheter med hänsyn

till de säsongmässiga växlingarna i arbetsbelastningen, samtidigt som dock

hänsyn måste tagas till övriga grenar av näringslivet. Även andra näringar

(yrken) än jordbruket präglas nämligen av särskilt arbetstyngda årsmässiga

perioder.

Samrådet sker omkring ett år i förväg. Styrelsen har därvid, på grund

av omöjligheten att förutsäga ett kommande års väderlekssituation, att göra

sitt bedömande efter de »normaltider», då olika arbetsmoment av större betydelse

inom jordbruket brukar infalla. Nämnda normaltider, som sålunda

ligger till grund för bedömandet, och som under årens lopp j>å grund av

skilda förhållanden justerats har successivt underställts jordbrukets organisationer

och myndigheter och har godtagits av dem. Styrelsen överlägger

fortlöpande med företrädare för dessa organisationer och myndigheter

i hithörande frågor och håller dem orienterade om åtgärder, då exceptionella

förhållanden (t. ex. oförutsett ogynnsamt skördeläge) föranleder styrelsens

ingripande.

Då särskilda skäl därtill finnes brukar styrelsen hos vederbörligt för
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande nr 18J år 1963

band hemställa om uppgift över antalet (%) i jordbruk sysselsatta värnpliktiga,

som avses inkallas, i syfte att därigenom få bästa möjliga underlag

för en bedömning och därav föranledda eventuella åtgärder.

Motionärerna anför att i synnerhet de repetitionsövningar, som infaller

under hösten, bör bättre anpassas efter lokala förhållanden och icke, som

nu sker, infalla praktiskt taget samtidigt över hela riket.

Under senaste åren har repetitionsövningarna på hösten (höstomgången,

) börjat omkring den 12/9. I regel har dock beträffande artilleriet inryckningen

skett något senare. Arbetsmarknadsstyrelsen har ständigt

framhållit önskvärdheten av att höstomgången ur jordbrukssynpunkt förlägges

så sent som möjligt. Därigenom skulle vinnas, att mer av skörden

skulle vara verkställd vid inryckningen än vad en tidigare inryckning kan

medge. Även höstsådden skulle därigenom bättre medhinnas. I rotfruktsodlande

områden, främst sockerbetsdistrikten, bör dock höstomgången icke

infalla så sent, att rotfruktsskörden störes i alltför hög grad. Styrelsen har

ur såväl jordbrukets som andra näringars synpunkt funnit, att den 15—18

september skulle vara lämplig för inryckning. 1964 börjar höst omgången

den 14/9 för huvuddelen av förbanden vid armén.

Från arbetsmarknadsstyrelsens sida har sålunda jordbrukets förhållanden

i detta sammanhang särskilt beaktats såväl för de större som de

mindre brukningsenheterna. Med det minimum av arbetskraft, varmed

man för närvarande är nödsakad sköta driften även på stora jordbruksfastigheter,

är situationen där många gånger lika känslig för ett arbetskraftbortfall

som vid ensamjordbruken. Styrelsen bedömer likaså såsom

synnerligen angeläget att arbetskraften vid t. ex. maskinstationer, torkanläggningar,

reparationsverkstäder m. in. i möjligaste mån icke beröres av

inkallelser under skördetid.

Inkallelseorderna utsändas, sedan tidpunkterna fastställts, i allmänhet

sex månader före inryckningen.

Styrelsens strävan att söka få till stånd olika tidpunkter för höstomgången

i skilda delar av riket med hänsyn till jordbrukets intressen har

från militärt håll bemötts med argumenteringen att de betydelsefulla samövningarna

mellan förbanden icke tillåter en sådan differentiering. Många

militära enheter och specialförband rekryterar värnpliktiga från relativt

stora områden, där vissa skillnader tidsmässigt kan föreligga beträffande

höstskörd m. in. Med hänsyn härtill samt till det tidiga fastställandet av

repetitionsövningarna, tidpunkten för utsändandet av inkallelseorderna

och osäkerheten beträffande den blivande väderlekssituationen är det icke

möjligt att i förhand detaljerat differentiera tiderna.

Styrelsen har därför icke ansett, att den för riket i stort sett gemensamma

tidpunkten för höstrepetitionsövningarna är så olämplig, som anges

i motionerna. För vissa delar av landet kan tiden vara mycket lämplig,

för andra mindre lämplig. I den mån det senare blir fallet, kan olägenheterna

minskas genom tillämpande av anståndsinstitutet.

För jordbrukets del följer styrelsen kontinuerligt situationen och tar i

hög grad hänsyn till förändringar i densamma. Ett mer eller mindre hastigt

uppkommet ogynnsamt skördeläge påverkar bedömningen av de ansökningar

om anstånd m. m. från inkallade sysselsatta i jordbruket eller

detta närliggande näringar. Styrelsen har att årligen yttra sig till militär

myndighet över mellan 5 000 och 6 000 anståndsansökningar, varav omkring

30 % är från jordbrukssysselsatta värnpliktiga. Av dessa ansök
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963

17

fångar tillstyrkes majoriteten. Det bör alltså observeras, att det som

styrelsen samrådsvägen i förväg icke kunnat vinna i fråga om lämpligaste

inkallelsetider kan bli föremål för påverkan från styrelsens sida vid handläggningen

av anståndsframställningar till båtnad för såväl den enskilde

värnpliktige som för jordbruket i sin helhet.

Styrelsen vill slutligen framhålla att en inkallad jordbrukssysselsatt

värnpliktig icke alltid ur arbetsmarknadssynpunkt behöver anstånd med

hela tjänstgöringen utan kan åtnöja sig med viss tjänstledighet för t. ex.

resterande skördearbete eller sådd. Han kan beviljas sådan ledighet med

stöd av bl. a. arméorder nr 240/1959 (motsv. kustartilleriorder 36/1959).

Varaktigheten av tjänstledighet enligt denna (dessa) order kan förlängas,

då så bedömes erforderligt. Då styrelsen vid sina yttranden finner dylik

ledighet tillräcklig, förordas denna. I dessa fall vinnes att tjänstgöringen

kan fullgöras (icke behöver uppskjutas) och det civila arbetet likväl utföras.

Till försvarsgrenschef eller försvarets kommandoexpedition avgivet

yttrande, vari tjänstledighet förordas, delgives genom styrelsens försorg

såväl vederbörliga länsarbetsnämnder som förband.

Under hänvisning till ovanstående anser arbetsmarknadsstyrelsen att

motionerna icke behöver föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd. Av

motionärerna framförda önskemål är enligt styrelsens uppfattning i görligaste

mån redan tillgodosedda.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Bertil Olsson och

har i ärendets behandling deltagit byrådirektörerna Rehnberg och Myhrman

samt förste byråinspektören Schröder, den sistnämnde föredragande.

Stockholm den 25 september 1963.

För generaldirektören

BENGT MYHRMAN

Bilaga C

Sveriges Lantbruksförbund

Till riksdagens statsutskott

Genom remiss den 28 maj 1963 har Sveriges Lantbruksförbund beretts

tillfälle avge yttrande över två inom Riksdagen väckta likalydande motioner

(1:397 och 11:473) angående tidpunkten för repetitionsövningarna.

I anledning därav får förbundet anföra följande.

Motionärerna framhåller bl. a., att repetitionsövningarna i princip hålles

vid ungefär samma tidpunkt i skilda delar av landet. I den mån en

repetitionsövningsperiod sammanfaller med fälttjänstövning i större skala,

omfattande mer än ett militärområde, är samordningen i tid givetvis

en förutsättning. I stort sett torde dock enligt motionärernas uppfattning

inga avgörande hinder kunna resas mot till tiden mer differentierade repetitionsövningar

för skilda militärområden. Vidare anföres att repetitionsövningsperioderna

fastställes efter samråd med Arbetsmarknadsstyrelsen

i syfte alt anpassa dessa till de arbetsmarknadsmässiga förutsättningarna.

Vad gäller jordbruket ifrågasätter motionärerna, om icke dess

speciella förhållanden vunnit alltför litet beaktande. Med hänsyn härtill

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1963

hemställes att Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om

sådana åtgärder, t. ex. efter överläggning med jordbrukets topporganisationer,

att repetitionsövningarna till tiden bättre kan anpassas till jordbrukets

förhållanden i skilda delar av landet.

Lantbruksförbundet delar motionärernas uppfattning att den föreliggande

frågan är av största betydelse för jordbruksnäringen och att en anpassning

till dess förhållanden av tidpunkten för repetitionsövningarna

bör ske så långt möjligt är utan att de militära kraven eftersättes. Jordbruket

har hittills fått ge sin syn på denna fråga via Arbetsmarknadsstyrelsens

jordbruksdelegation, vari bl. a. Riksförbundet Landsbygdens Folk,

Svenska Lantarbetsgivareföreningen och Hushållningssällskapens Förbund

är representerade, och förutsätter att denna ordning skall bibehållas, då

den synes ha fungerat tillfredsställande. Delegationen torde genom sina

jordbruksrepresentanter ha goda möjligheter att följa jordbruksnäringens

utveckling och erhålla kännedom om jordbrukets aktuella arbetskraftsbehov.

Stockholm den 29 augusti 1963.

C. W. CURTMAN

TURE BENGTSSON

Oscar Westerlind

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631165

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.