Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de statliga myndigheternas prövning av skolbyggnadsärenden m. m.

1963-11-26 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:192, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de statliga myndigheternas prövning av skolbyggnadsärenden m. m.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 192 år 1963

Nr 192

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de statliga

myndigheternas prövning av skolbyggnadsärenden

m. m.

(2:a avd.)

Utskottet har till behandling förehaft två likalydande motioner, väckta

den ena inom första kammaren av herrar Axel Johannes Andersson och Hilding

(I: 477) och den andra inom andra kammaren av herr Helén och fru

Nettelbrandt (II: 581), i vilka hemställts att riksdagen måtte 1) i skrivelse

till Kungl. Maj :t uttala angelägenheten av att Kungl. Maj :t snarast möjligt

vidtar åtgärder för utfärdandet av förenklade bestämmelser och anvisningar

i fråga om de statliga myndigheternas prövning av skolbyggnadsärenden och

att därvid sakprövningen av statsbidrag till skolpaviljonger förlägges till

länsskolnämnderna, 2) i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala sin anslutning till

vad i motionerna föreslagits om skolenheternas lämpliga storlek och behovet

av vissa specialutrymmen i skolorna, 3) i skrivelse till Kungl. Maj :t begära

att åtgärder snarast vidtages för att utarbeta ett kartotek över aktuella undervisningshjälpmedel

enligt i motionerna angivna principer, 4) i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om att frågan om inköp av utrustning till de statliga

gymnasierna blir föremål för en snabb översyn och att förslag i detta

ärende förelägges 1964 års riksdag.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får

utskottet hänvisa till motionen II: 581.

Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttranden

från skolöverstyrelsen och statskontoret.

Skolöverstyrelsen har i sitt yttrande anfört i huvudsak följande.

Skolplanering

När det i motionerna talas om vikten av »att ta hänsyn till sådana faktorer

som befolkningsutvecklingen på lång sikt, näringslivets lokalisering,

behovet av personal med varierande utbildning, grannkommunernas egen

planering etc.» samt att skolplaneringen bör »ingå som en integrerande del

av samhällsplaneringen i övrigt», är det vad skolöverstyrelsen i sina anvisningar

(t. ex. Aktuellt 1959: 9) och vid överläggningar med kommuner och

länsskolnämnder i planeringsfrågor inskärper och som i det övervägande

antalet fall också tillämpas. Inom skolöverstyrelsen handlägges byggnads
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192 år 1963

9

ärendena under samverkan mellan pedagoger, samhällsvetare och arkitekter

parallellt med ett fortlöpande utvecklingsarbete på skolbyggnadsområdet.

Överstyrelsen delar helt motionärernas uppfattning om angelägenheten av

en omsorgsfull skolbyggnadsplanering. Det är av största vikt att skolanläggningarna

»verkligen motsvarar de krav som man från pedagogisk och arbetsmässig

synpunkt måste ha rätt att ställa». Ett oeftergivligt krav måste

vid all skolbyggnadsplanering vara att skolanläggningen kommer att fungera

på ett tillfredsställande sätt. Det gäller inte endast undervisningslokalernas

och biutrymmenas antal, storlek, form, inbördes belägenhet, belysningsförhållanden

m. in. utan också inre och yttre kommunikationer, estetiska

synpunkter, trivselsynpunkter m. in. I synnerhet i fråga om anläggningar

för högstadium, gymnasium och fackskola kräver kommunikationen inom

anläggningen ett noggrant studium. Det är inte minst angeläget att hänsyn

ständigt tages till nya successivt vunna erfarenheter i fråga om skolanläggningarnas

funktion, allt eftersom nya pedagogiska rön och aspekter ger anledning

därtill.

Skolplaneringen är, som motionärerna framhåller, i mycket hög grad en

ekonomisk fråga. Detsamma gäller skolbyggnadsplaneringen. 1 samverkan

måste skol planeringarna och skolbyggnadsplanerarna bevaka att skolanläggningen

fungerar tillfredsställande, utan att den blir på längre sikt fellokaliserad

eller överdimensionerad. Så noggranna framtidsprognoser som möjligt

måste alltid föregå beslutet om lokalprogram. I vissa fall, såväl i avflyttnings-

som inflyttningsområden, kan det bli nödvändigt att under en övergångsperiod

kompromissa beträffande funktionskravet, utnyttja mer eller

mindre otillfredsställande lokaler, tillgripa provisoriska åtgärder av olika

slag etc. I åtskilliga fall har betydande besparingar kunnat göras genom utnyttjande

av lokaler för mer än ett ändamål, reducering av kommunikationsutrymmen,

förenklat byggnadssätt och liknande åtgärder.

Handläggningen av byggnadsärendena skiftar givetvis med hänsyn till

byggnadsföretagets art i det enskilda fallet. Särskilt stora krav på pedagogisk

och teknisk expertis och rutin ställer ofta komplelteringsbyggena —

ofta förekommande, i synnerhet vid högstadieskolorna — där det gäller att

på ekonomiskt och funktionsmässigt bästa sätt tillgodose behovet genom

dels utnyttjande av befintliga lokaler, dels nybyggnad. Tillgången på befintliga

lokaler kan ibland bli utslagsgivande vid avvägningen mellan olika organisationsalternativ,

särskilt i städer med gymnasier och fackskolor.

När det gäller skolanläggningar för enbart låg- och/eller mellanstadium är

i allmänhet problemen enklare såväl ekonomiskt som ur funktionssvnpunkt.

Beträffande sådana anläggningar anser överstyrelsen att lokalbehovsprövningen

i regel bör verkställas av länsskolnämnderna med hjälp av utfärdade

anvisningar, även om speciellt tränad teknisk expertis saknas. Överstyrelsen

har därför med stöd av Öl § skolstadgan bemyndigat länsskolnämnderna

att fr. o. in. den 25 juli 19(iö besluta i dessa lokalbehovsprövningsärenden.

När lokalplaneringen för grundskolans högstadium, gymnasium och lackskolan

drivits längre och eu på de nya läroplanerna grundad praxis hunnit

utbildas, torde lokalbehovsprövningen kunna decentraliseras ytterligare.

Överstyrelsen finner denna decentraliseringsväg vara mera rationell än den

av motionärerna ifrågasatta.

Beträffande vad i motionerna anförts om förenklingar i den administrativa

handläggningen av skolbyggnadsärendena i övrigt får överstyrelsen

erinra om att dessa frågor för närvarande utredes av statskontoret. Överstyrelsen

kommer att i yttrande över denna utredning redovisa sin uppfattning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 192 år 1963

Överstyrelsen vill dock inte underlåta att i korthet motivera den uppdelning

av handläggningsförfarandet i lokalbehovsprövning, ritningsgranskning

och statsbidragsbehandling, vars nödvändighet motionärerna ifrågasätter.

Från början var handläggningsförfarandet koncentrerat till framställning

om statsbidrag. Emellertid förekom det ganska ofta att det ingivna

förslaget vid prövning i överstyrelsen företedde sådana brister att det

måste återgå för omarbetning — det kunde gälla såyäl det redovisade lokalbehovet

som själva ritningsförslaget. Detta skapade irritation i kommunerna

och förorsakade ofta avsevärda merutgifter. Det var för att undvika sådant,

som anordningen med lokalbehovsprövning och förhandsgranskning

av skissritningar infördes, från början alltså som en ren serviceåtgärd gentemot

kommunerna. Den bär tillämpats sedan mitten av 1940-talet i fråga

om skolanläggningar av permanent natur och har ofta visat sig medföra

såväl tidsbesparing som ekonomiska vinster för kommunerna. Det av överstyrelsen

fastställda lokalprogrammet upptager dels den skolorganisation

på vilken lokalbehovet beräknats, dels de lokaler med ytstorlekar i in2 till

vilka statsbidrag beräknas utgå. Programmet ger klart besked åt arkitekten

om vad han skall rita samtidigt som kommunen får ett relativt säkert underlag

för sin kostnads- och statsbidragsberäkning. Sedan ritningsförslag

— ett eller flera — skissats av arkitekten, granskats i överstyrelsen och i

samband därmed en i vissa fall ganska omfattande service lämnats, utföres

det tidskrävande arbetet med de definitiva huvudritningarna. De ännu mera

tidskrävande arbets- och detalj ritningarna påbörjas först sedan statsbidragsärendet

handlagts i överstyrelsen och överlämnats till Kungl. Maj :t.

I de fall, då framställning rörande lokalprogram och därefter ingivet ritningsförslag

inte föranleder någon erinran från överstyrelsen, skulle givetvis

det tredelade handläggningsförfarandet ha kunnat undvaras men medför

i regel ingen större tidsutdräkt. Skulle däremot lokalbehovet fastställas och

granskningen verkställas först sedan huvudritningarna färdigställts och

rimliga funktionella och ekonomiska krav likväl ställas på skolbyggnadsplaneringen,

finge man i många fall räkna med en avsevärd fördröjning och fördyring

för kommunerna, vilket överstyrelsen har rik erfarenhet av från tiden

före det nuvarande systemets införande. En annan sak är att de av riksdagen

fastställda investeringsramarna kan nödvändiggöra fördröjning av

ärenden med lägre angelägenhetsgrad.

Skolenheternas storlek

I motionernas motivering för att skolenheterna inte bör göras för stora

kan överstyrelsen i stort sett instämma, under förutsättning att med skolenhet

avses skolanläggning. I fråga om anläggningarnas storlek har överstyrelsen

i sina anvisningar (Skolbyggnader sid. 12) uttalat önskvärdheten

av att nya skolanläggningar planeras så, att antalet elever i regel ej kommer

att mera avsevärt överstiga 200 i lågstadieskola, 500 i låg- och mellanstadieskola,

600 i (låg-), mellan- och högstadieskola samt 700 i högstadieoch

gymnasieskola.

De angivna talen är inte grundade på någon vetenskaplig undersökning

utan skönsmässigt bestämda med hänsyn till de erfarenheter man anser

sig ha gjort. Tyvärr överskrids de inte sällan därför att de byggande kommunerna

finner det ekonomiskt fördelaktigt att uppföra större skolor.

Ibland kan ett rationellt utnyttjande av befintliga skolanläggningar också

leda till att de angivna normerna inte kan tillämpas, överstyrelsen, som finner

det särskilt angeläget att skolanläggningar för de åldrar som beröres

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192 år 1963

11

av den obligatoriska skolan, hålles inom rimlig storlek, har initierat en undersökning,

som för närvarande pågår angående skolstorlekens inverkan på

eleverna. Ehuru man här rör sig på ett mycket svårforskat område, är det

överstyrelsens förhoppning att den påbörjade undersökningen skall leda

till sådana resultat, att det blir möjligt att mera bestämt uttala sig om vilka

värden som äventyras, då en skolanläggning överskrider en viss storlek.

Vissa särskilda lokalbehov

I skolanläggningar avsedda för högstadium och/eller gymnasium behovsprövas

regelmässigt dels uppehållsrum och uppehållsplatser i anslutning

till centralkapprum, dels studierum i anslutning till biblioteksavdelningen,

avsedda att användas av eleverna under s. k. håltimmar och övriga väntetider.

Dessa utrymmen liksom grupprum och lämpliga lokaler i skolanläggningen

i övrigt bör givetvis kunna utnyttjas även vid sådana enskilda studier

och sådan handledning som i motionerna avses.

Överstyrelsen är medveten om att grundskolereformen medfört ett ökat

behov av samtalsrum för överläggningar mellan målsmän och lärare samt

arbetsrum för lärare. I lokalprogrammen för samtliga stadier ingår därför

numera i regel särskilda samtals- och arbetsrum, som jämte arbetsplatser i

materielrum och övriga biutrymmen av olika slag avses kunna fylla ifrågavarande

behov.

Undervisningshj älpmedel

Redan nu finns en fullständig och kontinuerligt kompletterad förteckning

över läroböcker för de delar av skolväsendet, för vilka den centrala läroboksgranskningen

gäller. I skolöverstyrelsens skriftserie nr 25, tryckår

1957, finns en förteckning över undervisningsmateriel för folkskolans och

realskolans skolformer, som emellertid ännu ej reviderats. Önskemål om

en allmän hjälpmedelsförteckning, som översiktligt presenterar vad som

över huvud taget finns av böcker, filmer, stillbildsserier, planscher in. m.,

har framförts i Skolberedningens betänkande Hjälpmedel i skolarbetet, SOU

1961:17.

Den pågående utvecklingen i fråga om hjälpmedel leder till att läroboken

alltmer kommer att ingå endast som en del i ett s. k. hjälpmedelspaket. En

hjälpmedelsförteckning torde hädanefter nödvändigtvis böra bli universell

i den meningen att den dels täcker samtliga stadier, ämnen, ämneskombinationer

och kurser m. m., dels upptar de olika slagen av hjälpmedel, i förekommande

fall på sådant sätt att det inbördes sambandet mellan dem redovisas.

Med hänsyn till att den redan befintliga läroboksförteckningen upptar

samtliga godkända läroböcker ligger det nära till hands att överväga en alltomfattande

hjälpmedelsförteckning. Utvecklingen på hjälpmedelsområdet

kännetecknas emellertid av en mycket riklig produktion, som dessutom undergår

ständiga och relativt betydande förändringar. Möjligheten för överstyrelsen

eller för annan central instans att sammanställa en helt täckande

detaljerad hjälpmedelsförteckning och att kontinuerligt hålla denna aktuell

måste därför bedömas som mycket liten.

Det är emellertid uppenbart, att skolans folk för sitt arbete behöver en

sammanfattande och lättöverskådlig förteckning över i marknaden tillgängliga

hjälpmedel, överstyrelsen har för den skull med skolmaterielförlagen

diskuterat olika alternativ. Härvid har man stannat inför att närmare pröva

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 192 år 1963

möjligheten att upprätta en hjälpmedelsförteckning i form av ett index

över aktuella läroböcker och hjälpmedel kompletterat med detalj uppgifter

över materiel från olika förlag.

Av tekniska och ekonomiska skäl är det ej möjligt för överstyrelsen och

förlagen att omedelbart ställa en sådan förteckning till skolornas förfogande.

En första början till en förteckning beräknas bli utarbetad och utsänd

under läsåret 1963/64. Den avses sedan successivt bli kompletterad och beräknas

föreligga färdig efter en treårsperiod.

Materiel till statliga allmänna gymnasier

Under de senaste åren har några läroverk hos Kungl. Maj:t hemställt om

extra anslag för upprustning av sitt behov av undervisningsmateriel. Då det

belopp, som genom biblioteks- och materielkassan stått gymnasierna till

buds, bedömts vara för litet för att modern och ändamålsenlig undervisningsmateriel

skulle kunna anskaffas har överstyrelsen i de aktuella fallen

tillstyrkt vissa tilläggsanslag.

Även i andra sammanhang, bl. a. i sina petita, har överstyrelsen vid olika

tillfällen framfört önskemål om ökade ekonomiska resurser för en upprustning

av gymnasiernas behov av undervisningsmateriel.

Då genom skolreformen grundskolan kommit att få icke obetydliga belopp

för upprustning av bibliotek och anskaffning av AV-materiel m. in.,

har gymnasiernas tillgångar inom dessa områden relativt sett i många fall

blivit än sämre trots vissa särskilda anslag till bl. a. läroverk med lärarkurser.

Å andra sidan har åtskilliga gymnasiekommuner anslagit kommunala

medel i betydande utsträckning till utrustning vid gymnasierna, ofta i samband

med om- eller nybyggnad.

Överstyrelsen, som vill erinra att frågan om utrustning av de statliga gymnasierna

har visst samband med spörsmålet om vem som skall vara huvudman

för dessa skolor — ett spörsmål som tillhör gymnasieutredningens uppdrag

— anser i likhet med motionärerna, att frågan om inköp av utrustning

till de statliga gymnasierna måste strikt uppmärksammas. Överstyrelsen

kommer att ta upp frågan i sina petita för 1964/65.

Statskontoret har i sitt yttrande anfört bland annat följande.

Anläggningsbidrag

På Kungl. Maj :ts uppdrag har statskontoret i samråd med skolöverstyrelsen

och överstyrelsen för yrkesutbildning företagit en översyn av gällande

bestämmelser angående statsbidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna

skolväsendet (SFS 1957: 318, omtryck 1962: 479) och yrkesskolväsendet

(SFS 1957:480). Residtatet av statskontorets undersökningar redovisades

i underdånig skrivelse 11.10.1962 med förslag till ändrade bestämmelser

rörande statsbidrag till skollokaler. Av statskontoret förordade ändringar

och däröver avgivna remissyttranden har sedermera utförligt behandlats i

propositionen 1963: 66 angående anslag för budgetåret 1963/64 till bidrag

till byggnadsarbeten m. m. inom skolväsendet utan att dock föranleda ändringsförslag

till riksdagen. I propositionen föreslås, att utredningsmaterialet

överlämnas till 1958 års skatteutjämningskommitté, vilken i sitt utredningsarbete

även har att överväga frågor som gäller bidragsgivningen till

skolbyggnader.

Vad Kungl. Maj :t sålunda föreslagit överensstämmer i sak med motionä
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr 192 år 1963

rernas yrkande i denna del. Rörande innebörden av statskontoiets fölslag

vill ämbetsverket dock i förtydligande syfte framhålla följande.

Enligt gällande bestämmelser göres i bidragshänseende åtskillnad mellan

permanenta och provisoriska skollokaler. De senare utgöres av monteringsbara

byggnader i ett plan, s. k. skolpaviljonger. Statskontoret har emelleitid

kunnat konstatera, att skollokaler, vilka nu bedömes som provisoriska,

merendels utgör permanenta byggnader, ehuru i förenklat utförande. Endast

omkring 10 % av de skolpaviljonger, som uppföres, är således att betrakta

som provisoriska lokaler i egentlig mening.

Med utgångspunkt härifrån har statskontoret förordat, att skolpaviljonger,

som egentligen är att anse som permanenta skollokaler i förenklat

utförande, i bidragshänseende skall likställas med permanenta byggnader.

Som föredragande departementschefen också konstaterar i propositionen

1963: 66 (s. 23) innebär statskontorets förslag i denna del en förbättring av

statsbidraget i syfte att stimulera till ett ökat paviljongbyggande. För det

fåtal paviljongbyggen, som alltjämt skulle vara att anse som provisoriei,

har statskontoret däremot förordat en sänkning av bidragsbeloppet.

Handläggning av skolbyggnadsärenden

Såsom framgår av förenämnda proposition (s. 21) har Kungl. Maj:t genom

beslut 28.6.1962 uppdragit åt statskontoret att i samråd med centrala

sjukvårdsberedningen, övriga berörda ämbetsverk samt andra intressenter

närmare utreda möjligheterna att genom ändrade former för handläggning

av byggnadsärenden inom det statsstödda byggandet åstadkomma en samordning

och rationalisering av verksamheten från främst byggnadstekniska

och byggnadsekonomiska synpunkter. Enligt samma beslut har statskontoret

även att i samråd med skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning

undersöka, huruvida och i vilken mån det är möjligt att åstadkomma

förenklingar i den administrativa handläggningen av skolbyggnadsärenden.

Härigenom har Kungl. Maj :t effektuerat riksdagens i anledning av

särskilda utskottets utlåtande 1962: 1 (s. 193 och 194) fattade beslut.

Det utredningsarbete, som nu pågår inom statskontoret, avser förfarandet

vid handläggning av byggnadsärenden inom hela det statsstödda byggandet.

Utredningen bedrives efter riktlinjer, som angivits i propositionen

1962: 79 angående organisationen av centrala sjukvårdsberedningen m. in.

I denna proposition beröres bl. a. ett av statens byggnadsbesparingsutredning

i dess andra betänkande (SOU 1957: 47) framfört förslag att på skolområdet

inrätta ett särskilt organ, i princip uppbyggt efter samma linjer som

centrala sjukvårdsberedningen och med i stort sett samma arbetsuppgifter

och samma ställning i förhållande till fackmyndigheterna på detta område.

Det kan nämnas, att 1958 års besparingsutredning i sitt betänkande angående

besparingar inom statsverksamheten (SOU 19;>9: 28) kraftigt underströk

behovet av ett särskilt organ för skolbyggnadsfrågor.

Det är ett genomgående drag i utvecklingen på det skoladministrativa

området att så långt möjligt genom decentralisering av beslutandefunktioner

till regionala och lokala organ söka åstadkomma eu nödvändig avlastning

för de centrala skolmyndigheterna. Detta har också kommit till uttryck i

propositionen 1963: 144 angående riktlinjer för utformningen av skolväsendets

centrala ledning in. in. Oavsett hur organisationen på skolbyggnadsområdet

kan komma att utformas, framstår det som önskvärt att även då det

gäller skolbyggnadsärenden tillvarata föreliggande möjligheter att på detta

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 192 år 1963

sätt förenkla handläggningen. Motionärernas förslag i denna del, som syftar

till en nedflyttning av beslutanderätten i ärenden rörande skolpaviljonger,

kommer att prövas av statskontoret.

Skolenheternas storlek

Det är en från pedagogiska och andra synpunkter mycket betydelsefull

fråga, som behandlas under denna punkt. Vad motionärerna anför talar

även enligt statskontorets uppfattning för en viss begränsning av skolenheternas

storlek. I allmänhet är dock förhållandena vid planering av skolanläggningar

alltför komplicerade för att medge en avvägning, som går ut på

att tillgodose enbart pedagogiska och skoladministrativa synpunkter. Härtill

kommer, att investeringarna på skolområdet i nuläget är och under överskådlig

tid kommer att vara så betydande, att det torde komma att bli nödvändigt

att tillmäta även samhällsekonomiska synpunkter största vikt vid

skolbyggnadsplaneringen.

Vissa särskilda lokalbehov

Av motionärerna föreslagna lokalutrymmen motiveras av en önskan att

ge elever och lärare tillfälle till studie- och arbetsro. Häremot har statskontoret

i och för sig intet att erinra. Utbyggnaden av vårt lands skolväsen och

de anspråk, den ställer på samhällets resurser, nödvändiggör emellertid en

restriktiv bedömning av varje nytillkommande lokalbehov. Även om behov

av särskilda studie- och lärarrum på sina håll kan konstateras föreligga, är

dessa behov enligt statskontorets uppfattning icke av den angelägenhetsgrad,

att de bör få inkräkta på den för skolbyggandet fastställda investeringsramen.

Viss begränsad försöksverksamhet bör dock kunna rymmas

inom ramen.

Undervisningshj älpmedel

Den nyligen inrättade rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel har till

uPPgift under skolöverstyrelsens ledning främja utvecklingen i fråga

om pedagogiska hjälpmedel i skolarbetet, främst genom att sprida kännedom

om olika hjälpmedel samt deras riktiga och effektiva användning. Det torde

böra ankomma på detta organ att överväga åtgärder för att åstadkomma en

nöjaktig informationsverksamhet på förevarande område. Statskontoret vill

för sin del understryka behovet av fortlöpande information bland lärarna

om de undervisningshj älpmedel, som står till buds.

Utskottet. Av de infordrade yttrandena framgår, att de frågor, som berörts

i motionerna 1:477 och 11:581 redan är föremål för utredning eller

behandling i olika sammanhang.

Frågan om förenkling av handläggningen av skolbyggnadsärenden ingår

i det utredningsarbete, som pågår inom statskontoret. Länsslcolnämnderna

har erhållit bemyndigande att besluta rörande lokalbehovet i skolanläggningar

på låg- och mellanstadiet. 1963 års organisationskommitté för skolväsendets

centrala ledning m. m. har föreslagit, att lokalbehovsprövningen

för alla skolanläggningar inom det obligatoriska skolväsendet skall handhas

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192 år 1963

15

av länsskolnämnderna och att besluten om statsbidrag skall ankomma på

skolöverstyrelsen. Sistnämnda förslag är f. n. föremål för remissbehandling.

Utskottet, som anser att en i olika avseenden ändamålsenlig förenkling av

handläggningen av byggnadsärendena bör eftersträvas så långt ske kan,

finner sig med hänsyn till pågående utredningsarbete icke böra biträda motionsyrkandet

i denna del.

Vad beträffar skolenheternas lämpliga storlek finnes i skolöverstyrelsens

anvisningar uttalanden, som sträcker sig längre än motionärernas, överstyrelsen

meddelar vidare, att en undersökning pågår angående skolstorlekens

inverkan på eleverna. I nya skolor behovsprövas uppehållsrum, studierum

och grupprum, som kan utnyttjas av eleverna under håltimmar och väntetider

eller för enskilda studier. Likaså ingår samtals- och arbetsrum samt

arbetsplatser i materielrum och biutrymmen i lokalprogrammen för att tillgodose

lärarnas utrymmesbehov. Med hänsyn till sålunda föreliggande förhållanden

har utskottet icke funnit anledning biträda motionärernas yrkande

om att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle göra särskilt uttalande

i ämnet.

Skolöverstyrelsen har beträffande frågan om kartotek över aktuella undervisningshjälpmedel

anfört, att överstyrelsen har för avsikt att upprätta

en hjälpmedelsförteckning i form av ett index över aktuella läroböcker och

hjälpmedel, kompletterat med detalj uppgifter över materiel från olika förlag.

Början av förteckningen beräknas bli utsänd under innevarande läsår.

Komplettering skall ske successivt, och hela förteckningen avses föreligga

färdig efter en treårsperiod.

Utskottet, som vill understryka vikten av att rektorer och lärare så snart

ske kan får möjlighet till överblick över tillgängliga hjälpmedel, finner genom

det pågående arbetet motionernas syfte i denna del tillgodosett och

anser sig icke böra tillstyrka den gjorda hemställan om ytterligare åtgärder

i detta avseende.

Upprustningen av de statliga gymnasierna är enligt utskottets mening en

angelägenhet av största vikt. Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden

för budgetåret 1964/65 föreslagit avsevärda höjningar i medelstilldelningen

för detta ändamål, dels för samtliga gymnasier genom höjning av bidraget

till biblioteks- och materielkassan, dels särskilt till upprustning av de s. k.

lärarkursläroverken. Frågan befinner sig alltså under Kungl. Maj :ts prövning

och synes därför icke nu böra bli föremål för någon åtgärd från riksdagens

sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:477 och 11:581, i vad de avser förenklade

anvisningar och bestämmelser i fråga om de statliga

myndigheternas prövning av skolbyggnadsärenden, icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

IT. att motionerna I: 477 och II: 581, i vad de avser skol
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 192 år 1963

enheternas lämpliga storlek och behovet av vissa specialutrymmen,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

III. att motionerna I: 477 och II: 581, i vad de avser utarbetande

av kartotek över aktuella undervisningshjälpmedel,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

IV. att motionerna I: 477 och II: 581, i vad de avser inköp

av utrustning till de statliga gymnasierna, icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 26 november 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,

herrar Einar Persson, Axel Johannes Andersson, Virgin, Fritz Persson,

Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Mårtensson, Thorsten

Larsson, Widén, Per-Olof Hanson och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors,

Almgren, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården, Mellqvist, fru

Lewén-Eliasson, herr Svensson i Ljungskile, fröken Olsson och herr Larsson

i Hedenäset.

IOUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM SS

313498

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.