Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om underlättande av mindre och medelstora företags avsättning på den internationella marknaden.

1963-12-03 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:205, Utlåtande i anledning av väckta motioner om underlättande av mindre och medelstora företags avsättning på den internationella marknaden.

Dokumentets text

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 205 år 1963

43

Nr 205

Utlåtande i anledning av väckta motioner om underlättande av

mindre och medelstora företags avsättning på den

internationella marknaden.

(l:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Mattsson (I: 313) och den andra inom andra kammaren av herr

Antonsson (11:362), har hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla att utredningen angående företagareföreningarnas

organisation och verksamhet genom tilläggsdirektiv måtte få uppdrag att

utreda jämväl frågan om underlättande av de mindre och medelstora företagens

avsättning på den internationella marknaden, särskilt den västeuropeiska.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen I: 313.

Över motionerna ha, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttranden avgivits av kommerskollegium, Sveriges allmänna

exportförening, Sveriges hantverks- och industriorganisation samt Svensk

industriförening (Bilaga A—D).

Utskottet. Den pågående utvecklingen mot marknadsintegration och fri

handel samt den hårdnande internationella konkurrensen över huvud taget

ställer allt större krav på en förstärkt kommersiell aktivitet i form av effektivare

marknadsbearbetning och mera långsiktigt planerade försäljningsansträngningar.

Uppenbarligen kommer detta att medföra problem

och svårigheter för småföretagen, då det gäller dessa företags möjligheter

till försäljning utanför landets gränser.

Utskottet har i sitt denna dag avgivna utlåtande i anledning av väckta

motioner om utvidgad statlig kreditstödsverksamhet m. m. understrukit

de mindre och medelstora företagens betydelse för vårt näringsliv. Det

må erinras om alt staten i olika former lämnat stöd åt en del näringsgrenar,

särskilt då det gäller anskaffning av för verksamhetens rationella bedrivande

behövligt kapital. Även för underlättande av dessa småföretags

möjligheter till avsättning på den internationella marknaden har staten

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Statsutskottets utlåtande nr 205 år 1963

genom skilda åtgärder aktivt medverkat. Sålunda må erinras om den verksamhet,

som utövas av de svenska handelskamrarna i utlandet, vilkas uppgift

bl. a. är att öppna nya handelsförbindelser. Vidare må erinras om de

insatser, som fortlöpande göras för att manifestera de svenska exportintressena

genom mäss- och utställningsframträdanden samt marknadsundersökningar

i främmande länder. Härtill kommer den officiella utlandsrepresentationen

samt i en del utomeuropeiska länder verksamma handelssekreterare.

Särskilt må framhållas den verksamhet, som inom Exportföreningens

ram bedrives av Småindustriens exportbyrå, som har till uppgift

att verka för främjande av hantverkets och småindustriens export.

En central uppgift för byrån är nämligen att förmedla kontakter mellan

svenska tillverkare å ena sidan och exporterande handelsfirmor å den

andra.

I motionerna nämnes även det ökade samarbete mellan småföretagen

som åstadkommits genom bildandet av branschorganisationer. Såsom

Svensk industriförening framhållit ha sedan ett par år tillbaka försäljningsfrågorna

ägnats särskild uppmärksamhet. Föreningen har sålunda

tagit initiativ till gruppsamverkan i försälj ningshänseende, och för ändamålet

har tillskapats ett antal aktiebolag, där de mindre industriidkarna ingå

som aktieägare och vilka bolag ha till uppgift att såväl inom som utom

landet försälja specialprodukter som framställas av aktieägarna.

Riktlinjerna i stort rörande formerna för och omfattningen av de åtgärder,

som från statens och näringslivets sida böra vidtagas för att stimulera

en aktiv bearbetning av utlandsmarknaderna, ha utformats främst på

grundval av det material, som de tidigare verksamma exportstöds-, utställnings-

och USA-beredningarna framlagt. För att ytterligare klarlägga

vissa i sammanhanget betydelsefulla frågor har år 1962 tillkallats en utredning,

Upplysningsberedningen, med uppdrag att samordna planering

och utförande av sådan svensk upplysningsverksamhet i utlandet, som

helt eller delvis bekostas av statsmedel eller för vilken statliga eller statsunderstödda

organ och institutioner tagas i anspråk. Vidare har samma

år förordnats en sakkunnig för att närmare utreda frågorna rörande formerna

för och omfattningen av statens stöd till de svenska handelskamrarna

utomlands. Den sakkunnige har i dagarna framlagt ett delbetänkande

i ämnet.

Ett flertal olika institutioner och organ äro alltså, såsom av det anförda

framgår, inriktade på utrikeshandelsfrämjande åtgärder. Den verksamhet,

som dessa bedriva, synes väl ägnad att främja ej minst de mindre och

medelstora företagens export. Det kan ifrågasättas, om väsentligt förbättrade

förutsättningar för ökade exportinsatser skulle vinnas genom inrättandet

av nya organisationer. Därest en ytterligare utbyggnad av det statliga

stödet skulle befinnas påkallad, bör, såsom i remissyttrandena framhållits,

detta snarare ske genom förstärkning av nuvarande exportstöd
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 205 år 1963

45

jande verksamheter. Det är enligt utskottets mening att förvänta, att nu

existerande organisationer noga följa utvecklingen pa den intei nationella

marknaden samt att de, i den mån utvecklingen mot ett intensivare handelsutbyte

fortskrider, också komma att göra ytterligare insatser till gagn

för svenskt näringsliv. Utskottet kan därför icke finna lämpligt att för

ändamålet ytterligare utöka företagareföreningarnas redan nu betungande

arbetsuppgifter. Även om man härvid bortser från svårigheterna att tillföra

dessa föreningar personal med exportteknisk erfarenhet och grundliga

språkkunskaper torde, såsom Sveriges allmänna exportförening framhållit,

det icke vara möjligt för dylika regionalt arbetande funktionärer att

skaffa sig den överblick av problem och möjligheter på världens olika exportmarknader,

som kan åstadkommas hos en centralt arbetande organisation.

Att såsom motionärerna föreslår den förra året tillsatta utredningen

angående företagareföreningarnas organisation och verksamhet skulle

utreda dessa frågor kan utskottet icke tillstyrka även av det skälet, att här

aktuella problem ligga helt vid sidan av utredningsuppdraget.

Av det anförda framgår att utskottet avstyrker motionerna.

Utskottet hemställer,

att motionerna I: 313 och II: 362 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 3 december 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. ST AXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Einar Persson, Birger Andersson,

Ivar Johansson, Bergman, Fritz Persson, fru Wallentheim, herrar

Per Jacobsson, Söderberg, Bertil Petersson, Widén, Per-Olof Hanson, Åkerlund,

Per Petersson och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Karlsson

i Olofström, Blidfors, Almgren, fröken Elmcn, herrar Andreasson,

Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Gustafsson i Uddevalla, Andersson i

Knäred, Antonsson, Nelander, Källstad och Turesson.

Reservation

av herrar Ivar Johansson, Per Jacobsson, Widén, Per-Olof Hanson, Åkerlund,

Per Petersson, Sundin, Staxäng, fröken Elmén, herrar Andersson i

Knäred, Antonsson, Nelander, Källstad och Turesson, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka motionerna 1:313 och 11:362 och alt därför

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 205 år 1963

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 44 börjar med »Ett flertal»

och på s. 45 slutar med »avstyrker motionerna», bort ha följande

lydelse:

»Av det anförda framgår att ett flertal olika institutioner äro inriktade

på utrikeshandelsfrämjande åtgärder. Även företagareföreningarna äro i

hög grad berörda av de problem, som sammanhänga med en alltmer integrerad

internationell marknad, bl. a. i rådgivningsverksamheten, genom sin

handläggning av ärenden rörande statlig kreditgaranti, som kan utgå även

till försäljningsorganisationer. Det bör emellertid observeras, att den enligt

utskottets mening viktiga frågan om de mindre och medelstora företagens

ställning och möjligheter beträffande den internationella handelsutvecklingen

icke berörts i direktiven till utredningen angående företagareföreningarnas

organisation och verksamhet utöver vad som kan anses

angå företagareföreningarnas rådgivande verksamhet och konsultationsservice.

Utskottet anser naturligt, att detta frågekomplex, som utgör

en betydelsefull del av samhällets särskilda förpliktelser i fråga om näringslivets

internationella möjligheter, närmare prövas av nämnda utredning.

Självfallet avser utskottet icke härigenom att företagareföreningarna

utöver sina nuvarande arbetsuppgifter skola vara organ även för de mindre

och medelstora företagens exportförsäljning. Sålunda böra, såsom Sveriges

allmänna exportförening framhållit, föreningarnas insatser begränsas

till att allmänt stimulera medlemmarnas intresse för export samt hänvisa

intresserade företag till att taga direkt kontakt med de centrala exportfrämjande

organen. Utredningsarbetet bör givetvis bedrivas i samråd

med de organ och organisationer, som äro verksamma på detta område.

Utskottet föreslår därför, att, i enlighet med yrkandet i motionerna, förenämnda

utredning genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att jämväl utreda

frågan om underlättande av de mindre och medelstora företagens avsättning

på den internationella marknaden, särskilt den västeuropeiska.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:313 och

11:362, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att åt utredningen

angående företagareföreningarnas organisation och

verksamhet genom tilläggsdirektiv uppdrages att utreda

jämväl frågan om underlättande av de mindre och medelstora

företagens avsättning på den internationella marknaden,

särskilt den västeuropeiska.»

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 205 år 1963

47

Bilaga A

Kommerskollegium

Till riksdagens statsutskott

Genom remiss den 5 juni 1963 har Kungl. Maj :t anbefallt kommerskollegium

att till Eder avgiva utlåtande över två inom riksdagen väckta

likalydande motioner, I: 313 och II: 362, om underlättande av mindre och

medelstora företags avsättning på den internationella marknaden.

Kollegium har hos handelskamrarna och företagareföreningarna i riket

hemställt att de måtte yttra sig över motionerna.

Överlämnande inkomna yttranden får kollegium anföra följande.1

Enighet torde råda därom att de mindre och medelstora företagen ha

väsentlig betydelse för vårt lands ekonomiska liv och produktion samt att

det är av vikt att dessa företags möjligheter att hävda sig såväl på hemmamarknaden

som i utlandet befrämjas. Ingen lärer bestrida att svårigheter

av skilda slag uppstå särskilt för de företag som önska avsätta sina

varor på den internationella marknaden och att det från allmän synpunkt

är angeläget att söka undanröja dessa svårigheter. Det är därför naturligt

att statsmakterna härvidlag lämna näringslivet sitt stöd. Så har också

skett på skilda sätt. Sålunda får kollegium erinra om att de svenska handelskamrarna

i utlandet, av vilka åtskilliga äro förlagda till västeuropeiska

städer, årligen erhålla ej obetydliga statsbidrag för sin verksamhet, vari

ingår bl. a. att bistå svenska företag som sträva efter att öppna handelsförbindelser

med landet i fråga. Vidare lämnar staten i ej ringa utsträckning

bidrag till kommersiella mässor och utställningar i utlandet samt till

marknadsundersökningar i främmande länder. Icke heller bör förglömmas

den insats till det svenska näringslivets fromma som göres genom den

officiella utlandsrepresentationen samt av de handelssekreterare som äro

stationerade i en del utomeuropeiska länder. Det värdefullaste organet i

förevarande hänseende synes emellertid småindustriens exportbyrå vara.

Enligt kollegii mening är byrån, vars verksamhet helt bekostas av staten,

väl ägnad att tillgodose de krav som från de mindre och medelstora företagens

sida rimligen böra kunna ställas när det gäller bistånd vid försäljning

av deras produkter utanför landets gränser. Kollegium får dock betona,

att frågan i vilken omfattning byrån kan fullfölja sina uppgifter är

avhängig de resurser som stå till dess förfogande. I sammanhanget bör då

nämnas att kollegium i anslagsäskandena för budgetåret 1964/65 förordat,

att det till byrån utgående statsanslaget skall höjas för att byrån skall

kunna öka sin verksamhet.

Såsom motionärerna omnämnt bör vidare den insats som vissa branschorganisationer

göra på ifrågavarande område beaktas. Enligt vad kollegium

erfarit är sålunda Svensk industriförening — en sammanslutning av småindustriidkare

— verksam när det gäller att biträda medlemmarna vid försäljning

på utlandet. Också företagareföreningarna torde i viss utsträckning

vara småföretagarna behjälpliga i detta hänseende och samarbetet

mellan föreningarna och exportbyrån i dessa frågor är gott.

På grund av det anförda finner kollegium, att de möjligheter som redan

nu föreligga för de mindre och medelstora företagen att erhålla sakkun
1

Ej bär medtagna.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 205 år 1963

nigt biträde vid utlandsförsälj fångar och därmed sammanhängande problem,

äro tillräckliga och att sålunda den av motionärerna begärda utredningen

ej är erforderlig. Skulle ytterligare insatser från det allmännas

sida anses önskvärda, bör detta tillgodoses i första hand genom en förstärkning

av exportbyråns resurser.

För fullständighetens skull vill kollegium slutligen understryka vikten av

att åtgärder som vidtagas i syfte att bistå företagen vid försäljning på utlandsmarknaden

böra samordnas på det centrala" planet; en uppdelning av

verksamheten på flera lokala organ är enligt kollegii mening icke tillrådlig,

eftersom kostnadskrävande dubbelarbete samt splittring då lätt uppstår.

I handläggningen av detta ärende ha — förutom kommerserådet Lindstedt

och byrådirektören Asplund, föredragande — kommerserådet von

Oelreich, t. f. kommerserådet Agarts och byrådirektören von Wachenfeldt

deltagit. Stockholm den 1 oktober 1963.

ANDERS LINDSTEDT

Torgny Asplund

Christer Bergman

Bilaga B

Sveriges allmänna exportförening

Till riksdagens statsutskott

Statsutskottet har med skrivelse den 28 maj 1963 berett Sveriges allmänna

exportförening tillfälle yttra sig över två inom Riksdagen väckta

likalydande motioner, I: 313 och II: 362, med förslag till åtgärder i syfte att

underlätta de mindre och medelstora företagens avsättning på den internationella

marknaden. Motionärerna föreslår, att Riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla, att utredningen angående företagarföreningarnas

organisation och verksamhet genom tilläggsdirektiv måtte få uppdrag

att utreda jämväl frågan om underlättande av de mindre och medelstora

företagens avsättning på den internationella marknaden, särskilt

den västeuropeiska. Exportföreningen får i anledning härav anföra följande.

Den tendens till förskjutning av den svenska exportens tyngpunkt till

högre manufakturerade varor, som varit tydlig under hela efterkrigstiden,

och de större möjligheter för en differentierad svensk export, som en

höjd standard i utlandet skapar, synes utgöra ett gynnsamt underlag för

en ökad avsättning på den internationella marknaden för den mindre och

medelstora svenska industrins vidkommande. Samtidigt ställer övergången

från bilateralism till multilateralism, tillkomsten av EEC och

EFTA och över huvud taget den ökade internationella konkurrensen, präglad

av en köparnas marknad, allt större krav på en förstärkt kommersiell

aktivitet i form av effektivare marknadsbearbetning och mer långsiktigt

planerade försälj ningsansträngningar. Huvudansvaret när det gäller att

bemästra denna situation måste givetvis åvila näringslivet självt. Det är

emellertid naturligt, att de enskilda företagens bemödanden härvidlag får

åtnjuta det allmännas stöd. Såsom framhållits i direktiven för den 1959_

61 inom Handelsdepartementet arbetande s. k. Exportstödsberedningen är

det därvid »angeläget, att det stöd som från statens sida kan erbjudas,

utformas på ett sådant sätt, att det kommer de livskraftiga enskilda ansträngningarna

till största möjliga nytta».

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 205 år 1963

49

Motionärernas förslag bör bedömas mot bakgrunden av den verksamhet

som redan bedrives och de åtgärder som redan vidtagits till underlättande

av den mindre och medelstora industrins export. Exportföreningens egen

aktivitet har i ökad utsträckning kommit att innefatta information och

vägledning till sådana företag, som icke tidigare bedrivit export, och därvid

har naturligt nog just den mindre och medelstora industrin kommit i förgrunden.

Särskilt må erinras om den verksamhet, som inom föreningens

ram bedrives av Småindustrins exportbyrå. Exportbyrån ävensom Småindustrins

exportråd, under vars ledning byrån arbetar, tillskapades år

1949 och har till uppgift att verka för främjande av hantverkets och småindustrins

export. Enligt vad handelsministern anförde i statsverkspropositionen

för budgetåret 1949/50 skall exportbyrån lösa sin exportfrämjande

uppgift genom att »skaffa in utredning om lämpliga exportartiklar och

marknader för dessa». En central uppgift för byrån har blivit att förmedla

kontakter mellan svenska tillverkare å ena sidan och exporterande handelsfirmor

å den andra. Härjämte anlitas den i stor utsträckning även av

sådana mindre industriföretag, som önskar exportera sina produkter i

egen regi. Sedan en del år tillbaka arbetar byrån också, i nära samarbete

med Exportföreningens Utställnings AB, med framträdanden på mässor

och utställningar i utlandet, varvid man särskilt inriktat sig på branschmässor.

Småindustrins exportbyrå står som nämnts under ledning av Småindustrins

exportråd. Rådets 15 ledamöter utses av Ivungl. Maj :t och representerar

såväl den mindre och medelstora industrin som staten och

Exportföreningen. Kostnaderna för byråns och rådets verksamhet bestrides

av tionde huvudtitelns reservationsanslag till »Åtgärder för främjande

av varuutbytet med främmande länder». För budgetåret 1963/64 uppgick

anslaget till 166 000 kr. Exportföreningen å sin sida bidrager ekonomiskt

till verksamheten genom att kostnadsfritt upplåta lokaler för byrån samt

tillhandagå denna med service. I sistnämnda hänseende må särskilt understrykas

värdet av att byrån har tillgång till de erfarenheter och det omfattande

informationsmaterial, som finns samlat framför allt inom föreningens

olika länderbyråer samt tull- och skeppningsbyrå.

Vid en utbyggnad av det statliga stödet för de mindre och medelstora

företagens exportverksamhet synes det föreningen vara av vikt, att man i

första hand begagnar sig av institutioner och organ, som redan är inriktade

på exportfrämjande uppgifter. Samma tankegång kommer till uttryck i direktiven

till den av handelsministern den 23 november 1962 tillsatta utredningen

angående företagarföreningarnas organisation och verksamhet,

där det bl. a. heter, att »det bör vara en strävan att förenkla och effektivisera

föreningarnas verksamhet genom lämplig samverkan med andra

institutioner och sammanslutningar». Detta syfte skulle uppenbarligen icke

nås, om man läte utbygga var och en av landets 25 företagarföreningar till

att omfatta även personal med exportteknisk erfarenhet och grundliga

språkkunskaper. EU sådant arrangemang skulle för övrigt spränga den

tänkbara kostnadsramen, vartill komme svårigheterna att rekrytera ett

tillräckligt antal personer med önskvärda kvalifikationer. Men även om

dessa svårigheter kunde övervinnas, skulle det icke vara möjligt lör dylika

regionalt arbetande funktionärer att skaffa sig den överblick av problem

och möjligheter på världens olika exportmarknader, som kan åstadkommas

hos en centralt arbetande organisation. Exportföreningen 1 inner

därför, att företagarföreningarnas insatser på exportområdet bör begrän
-

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 205 år 1963

sas till att allmänt stimulera medlemmarnas intresse för export samt

hänvisa intresserade företag till att taga direkt kontakt med de centrala

exportfrämjande organen. Småindustrins exportbyrå kommer i fortsättningen

liksom hittills att hålla fortlöpande kontakt med de olika företagarföreningarna.

Därvid gives informationer om den service, som lämnas

av byrån och av Exportföreningen, samt utväxlas synpunkter på den

mindre företagsamhetens exportmöjligheter. Vidare avlägges gemensamma

personliga besök hos ett stort antal mindre och medelstora företag.

Motionärerna nämner även möjligheten att främja de mindre och medelstora

företagens export genom bildandet av gemensamma försäljningsorganisationer.

En samverkan på försäljningssidan kan säkerligen också i

vissa fall vara en god lösning. Man måste emellertid ha klart för sig, att

erfarenheten utvisar, att ett dylikt samgående i många fall icke givit så

goda resultat, som man hoppats på, särskilt när samarbetet sträckt sig så

långt som till gemensam försäljning. Uppenbart är, att mycket höga krav

ställes dels på samarbetsförmåga och lojalitet mellan de i gruppen ingående

företagen, dels på kapacitet samt fasthet i förening med smidighet hos

den person, som leder arbetet. Ett gott exempel på en lyckad samverkan

inom en exportbransch utgör den sedan år 1929 verksamma Svenska glasexportföreningen,

som representerar drygt ett trettiotal glasbruk och vars

kontor är inrymt i Exportföreningens lokaler. På den direkta försäljningssidan

inskränker sig emellertid denna förenings verksamhet till förmedling

av exportaffärer. — När det gäller samverkan på försäljningssidan är

för övrigt att märka, att en dylik kan etableras även mellan stora och små

företag; det blir då ej längre fråga om ett specifikt småföretagsproblem

utan om ett led i de svenska exportansträngningarna över huvud.

Frågan om samverkan på exportsidan har också behandlats av den tidigare

citerade Exportstödsberedningen, i vars rapport det bl. a. heter:

»När det gäller utformningen av bidragen (d. v. s. statsbidrag till marknadsbearbetning)

synes det ändamålsenligt, att staten genom sitt stöd söker

främja både marknadsbearbetningen som sådan och en samordning i

Sverige av de deltagande företagens exportansträngningar . . . Som förutsättning

för statsbidragets beviljande skulle alltså gälia, att en bransch

eller en grupp av företag tar initiativ till samverkan vid export till en eller

flera utländska marknader . . . Marknadsundersökningen bör såvitt möjligt

genomföras i nära samverkan med den kommersiella utlandsrepresentationen,

främst de svenska handelskamrarna i utlandet. Liksom hittills

måste krävas, att resultatet av marknadsundersökningen göres tillgängligt

för branschen i dess helhet.»

Såsom torde framgå av det ovanstående är Exportföreningen av den uppfattningen,

att det allmännas insatser på det av motionerna berörda området

ej bör begränsas till mer eller mindre godtyckligt avgränsade regionala

eller storleksmässiga grupper av företag utan bör ske i så generell

och flexibel form som möjligt. Den kommersiella utlandsrepresentationen

har redan nämnts och särskilt de svenska handelskamrarna i främmande

länder. Ytterligare må anföras svenska informationskontor vid mässor

och utställningar i utlandet, vidare större samlade Sverige-manifestationer

utomlands, upprättande av särskilda Sverige-hus i viktiga utländska centra

ävensom den statliga exportkreditförsäkringsverksamheten. Alla dessa

olika former av aktivitet synes väl ägnade att "främja ej minst de mindre

och medelstora företagens export.

Sammanfattningsvis vill Exportföreningen, som delar motionärernas

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 205 år 1963

51

uppfattning, att de mindre och medelstora företagens avsättning på den

internationella marknaden bör underlättas, sålunda förorda

att det allmännas insatser härvidlag koncentreras på ökat stöd till sådana

generella exportfrämjande åtgärder, vilka är till särskild nytta för

de ifrågavarande företagskategorierna, däribland även olika former och

grader av samverkan vid marknadsbearbetning;

samt att företagarföreningarna även i fortsättningen medverkar genom

att -—- på grundval av de kontakter och informationer som enligt vad ovan

sagts står dem till buds — allmänt stimulera sina medlemmars intresse

för export samt hänvisa intresserade företag till att taga direkt kontakt

med de centrala exportfrämjande organen. Stockholm den 1 oktober 1963.

Sveriges allmänna exportförening

JONAS NORDENSON

P. Zcthelius

Bilaga C

Sveriges hantverks- och industriorganisation

Till riksdagens statsutskott

Genom remisser den 28 maj 1963 har Sveriges hantverks- och industriorganisation

beretts tillfälle avge yttrande över följande i riksdagen

väckta motioner:

I: 313 och II: 362, likalydande, om underlättande av mindre och medelstora

företags avsättning på den internationella marknaden.

Vad slutligen beträffar motion I: 313 (II: 362) vill vi ifrågasätta, huruvida

motionären är närmare förtrogen med verksamheten vid befintliga

rådgivnings- och serviceinstitutioner för den mindre företagsamheten i

exportfrågor. Sedan 1949 arbetar inom ramen för Sveriges allmänna exportförening

en särskild byrå, Småindustriens exportbyrå, under ledning

av Småindustriens exportråd. Såväl Sveriges allmänna exportförening som

Småindustriens exportbyrå nedlägger ett betydelsefullt arbete på främjande

av export från den mindre industrin. För exportbyråns del har alltsedan

starten rått ett nära samarbete med företagareföreningarna, och den specialisering

som härigenom kommit till stånd har gett goda resultat. Vi finner

det angeläget, att denna exportfrämjande verksamhet vid befintliga

institutioner intensifieras och att i samband härmed stödet till Småindustriens

exportbyrå successivt förstärks. En sådan utveckling ter sig

enligt vår mening mest effektiv och rationell för att tillgodose företagens

behov av kvalificerad rådgivning i exportfrågor.

Sveriges hantverks- och industriorganisation hemställer, att ovan framförda

synpunkter beaktas vid ärendets fortsatta behandling. Stockholm

den 7 oktober 1963.

Sveriges hantverks- och industriorganisation

HANS GRUNDSTRÖM

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 205 år 1963

Bilaga D

Svensk industriförening

Till riksdagens statsutskott

Genom remiss den 28 maj 1963 har Svensk Industriförening beretts tillfälle

att avgiva utlåtande över motionerna I: 313 och II: 362 om underlättande

av mindre och medelstora företags avsättning på den internationella

marknaden. Med anledning härav får föreningen anföra följande.

Föreningen vill understryka de synpunkter, som i motionerna givits på

de mindre och medelstora företagens stora betydelse för vårt lands ekonomiska

liv och produktion. Dessa företag har en utomordentlig livskraft

och torde icke vara dömda till undergång, därför att större och större enheter

inom industri och handel uppstår, eller därför att vårt land kommit

att ingå i en stormarknad, som måhända i framtiden kan utvidgas än

ytterligare. Tvärtom torde de mindre företagen komma att väl hävda sin

ställning på den större marknaden både som underleverantörer till större

företag, och som tillverkare av egna produkter av hög kvalitet och originalitet.

Det är emellertid såsom framhålles i motionen uppenbart, att framtiden

med den hårdnande konkurrensen kommer att bereda de mindre företagen

stora bekymmer och svårigheter. Icke minst gäller detta ifråga om marknadsföringen

av de mindre företagens produkter, då dessa företag i allmänhet

icke har tillgång till en rationell och effektiv försäljningsorganisation.

Denna svaghet har emellertid redan uppmärksammats av de mindre

företagen själva, och beträffande den mindre industrin, som ju är organiserad

i Svensk Industriförening, har sedan ett par år tillbaka försäljningsfrågorna

ägnats särskild uppmärksamhet. Föreningen har sålunda tagit

initiativ till gruppsamverkan i försäljningshänseende, och för ändamålet

har tillskapats ett antal aktiebolag, där de mindre industriidkarna ingår

som aktieägare, och vilka aktiebolag har till uppgift att såväl inom som

utom landet försälja specialprodukter som framställes av aktieägarna.

Målsättningen är härvidlag att få till stånd så långa serier som möjligt vid

produktionen samt att erbjuda ett högkvalitativt sortiment sammansatt av

en eller möjligen ett par artiklar från varje företag, som deltar i försäljningssamverkan

ifråga. Det är utomordentligt viktigt för uppnående av ett

gott samarbete mellan de olika företagen, att sortimentet icke sammanställes

så, att flera företag ingår med samma artiklar, i vilket fall inbördes

motsättningar kan uppstå.

Som ovan framhållits hårdnar konkurrensen, och stora ansträngningar

måste göras, för att tillfredsställande resultat skall kunna uppnås. Uppbyggandet

av här nämnd försälj ningssamverkan mellan mindre industrier,

vilken föreningen funnit lämpligast böra ske i försälj ningsaktiebolagsform,

kostar emellertid mycket pengar. Enligt föreningens mening bör statsmakterna

göra så stora insatser som möjligt, för att dylika försäljningsaktiebolag,

genom vilka ett antal grupper mindre industrier samverkar, så rationellt

och billigt som möjligt skall kunna marknadsföra sina varor. Här

nämnda insatser bör främst göras på kreditgivningens område, genom att

lämpliga krediter ställes till förfogande på så goda villkor som möjligt. I

motionen påpekas att år 1960 företogs ändring rörande villkoren för utlämnande

av statliga kreditgarantilån till hantverk och småindustri. Genom

ändringen kan dylika lån utgå även till försäljningsorganisationer.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 205 år 1963

53

Vid bedömningen av låneansökningar av förevarande slag spelar företagarföreningarna

uppenbarligen en viktig roll. Föreningen är emellertid tveksam

om det lämpliga i att ytterligare utöka företagarföreningarnas redan

nu betungande arbetsuppgifter och sålunda till dem överlämna så omfattande

och specialbetonat arbete som »en kontinuerlig bevakning av

marknaden och dess förändringar, allmänna reklam- eller good will-insatser,

direkt kontaktskapande verksamhet, särskilda försäljnings- och

reklamkampanjer, lösning av vissa distributions- och förmedlingsproblem».

Enligt föreningens mening bör och kan dylika uppgifter lösas av de mindre

företagen själva och deras organisationer, därest kreditfrågorna får en

tillfredsställande lösning. Föreningen anser också, att en kraftig upprustning

av småindustrins exportbyrå skulle vara av utomordentlig betydelse

som ett stöd åt de mindre företagarnas ansträngningar att på ett

effektivt sätt marknadsföra sina varor utanför landets gränser. Såvitt föreningen

förstår, kommer den utredning, som skall behandla företagarföreningarnas

organisation och verksamhet, icke att undgå att i varje fall

snudda vid de problem, som sammanhänger med de mindre företagens

marknadsföring av sina produkter. På grund härav och vad tidigare anförts

är det enligt föreningens mening onödigt att utredningen angående företagarföreningarnas

organisation och verksamhet erhåller några tilläggsdirektiv

av den art, som föreslås i ifrågavarande motioner. Stockholm

den 30 september 1963.

Svensk industriförening

BENGT SJÖNELL

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631197

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.