Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående rehabiliteringsverksamlieten.

1963-12-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:206, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående rehabiliteringsverksamlieten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 206—209 Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1963

1

Nr 206

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående rehabiliteringsverksamlieten.

(2:a avd.)

Utskottet har till behandling förehaft två likalydande motioner, väckta

den ena inom första kammaren av herr Bengtson (1:490) och den andra

inom andra kammaren av herrar Andersson i Knäred och Nilsson i Tvärålund

(II: 591), i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla 1) om skyndsam prövning av

frågan om utbildningsverksamhet vid statens arbetsklinik i Stockholm och

avdelningen för fysioterapi och rehabiliteringsmedicin vid karolinska sjukhuset

för blivande rehabiliteringsläkare, omfattande dels s. k. efterutbildningskurser

för läkare, dels kurser för medicine kandidater vid karolinska

institutet, så att förslag kan föreläggas riksdagen snarast möjligt och beträffande

efterutbildningskurserna vid innevarande års riksdag, 2) om

prövning och förslag rörande inrättande vid karolinska institutet av professur

i rehabiliteringsmedicin, på lämpligt sätt förenad med befattning

vid statens arbetsklinik eller inom karolinska sjukhusets rehabiliteringsorganisation

samt 3) om prövning av frågan om komplettering av läkarutbildningen

med föreläsningsserie i rehabiliteringsmedicin vid samtliga

medicinska högskolor i landet.

Beträffande motiveringen för yrkandena får utskottet hänvisa till motionen

II: 591.

Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande

av kanslern för rikets universitet, som i ärendet hört de medicinska fakulteterna

vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg, karolinska institutets

lärarkollegium samt lärarkollegiet vid medicinska högskolan i Umeå.

Universitetskansler sämbetet har lämnat en sammanfattande redogörelse

för de till ämbetet inkomna yttrandena i förevarande fråga och därvid

meddelat följande.

I vissa av de till kanslersämbetet avgivna yttrandena redogöres närmare

för den undervisning i medicinsk rehabilitering som — inom ramen för

stadgan den 17 juni 1955 (nr 490) angående medicinska examina och med

stöd av särskilda av kanslern fastställda studieplaner — redan bedrives i

olika former och under skilda utbildningsskeden vid de medicinska lärosätena.

Vidare redovisas i viss utsträckning i yttrandena den forskning som

nu förekommer på delta ämnesområde.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 206—209

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1963

Samtliga remissmyndigheter har uttalat sig till förmån för en utökad

undervisning i rehabiliteringsmedicin i någon form. Medicinska fakulteten

i Lund har dock anfört, att den ej kan finna det motiverat att i utbildningen

till medicine licentiatexamen ge ökat utrymme åt ämnet rehabiliteringsmedicin,

och lärarkollegiet i Umeå har understrukit, att någon förlängning

av studietiden ej får bli följden av en förstärkt dylik undervisning.

Även de övriga remissinstanserna synes utgå ifrån att en utökad utbildning

på ifrågavarande område under medicine licentiatstudierna måste

ske inom ramen för nuvarande normalstudietid för denna examen.

Medicinska fakulteten i Uppsala föreslår, att utökningen av undervisningen

i rehabiliteringsmedicin bör ske i form av samundervisning med

de ordinarie kliniska ämnena och ej i form av fristående kurser, medan

Göteborgs-fakulteten dels framhåller att rehabiliteringsfrågan naturligt och

lämpligt bör bli föremål för särskild uppmärksamhet vid undervisningen

inom de skilda kliniska ämnena, dels tillstyrker förslaget om komplettering

av lärarutbildningen med föreläsningsserie i rehabiliteringsmedicin

vid samtliga medicinska läroanstalter i landet, vilken emellertid förutsättes

ingå såsom en särskild del i ämnet socialmedicin.

Det i motionerna framställda förslaget om inrättande vid karolinska

institutet av en professur i rehabiliteringsmedicin tillstyrkes av medicinska

fakulteten i Göteborg samt av lärarkollegierna vid karolinska institutet

och medicinska högskolan i Umeå.

Enligt Göteborgs-fakulteten är det angeläget, att en liknande professur inrättas

även »vid den medicinska fakulteten i Göteborg med uppgift bl. a.

att förestå där befintlig avdelning för allmän medicinsk rehabilitering».

Karolinska institutets lärarkollegium framhåller, att inrättandet av en

professur vid institutet blir särskilt aktuell, när ett vid karolinska sjukhuset

planerat centrum för rehabiliteringsmedicin blir färdigt. Enligt Uppsala-fakulteten

bör först på längre sikt ordinarie tjänster av typ professur

inrättas, medan en snabb ökning av forskningsresurserna inom rehabiliteringsmedicinen

bäst sker genom inrättandet vid statens medicinska forskningsråd

av förslagsvis 3 e. o. forskartjänster, särskilt avsedda för rehabiliteringsmedicin.

Vidkommande frågan om professurens förening med befattning vid statens

arbetsklinik eller inom karolinska sjukhusets rehabiliteringsorganisation

uttalar karolinska institutets lärarkollegium, att med professuren

bör — med hänsyn till den organisation som planerats för nyssnämnda, till

karolinska sjukhuset förlagda centrum och till oklarheten beträffande statens

arbetskliniks framtida organisation — förenas överläkartjänst vid karolinska

sjukhusets avdelningar för medicinsk rehabilitering och ej överläkarbefattning

vid arbetskliniken. Även lärarkollegiet vid medicinska högskolan

i Umeå tillstyrker en anknytning av professuren till karolinska

sj ukhusets rehabiliteringsorganisation.

Kanslersämbetet har för egen del anfört följande.

I likhet med flertalet av de hörda myndigheterna finner kanslersämbetet

en utökning av den nuvarande utbildningen för blivande läkare i medicinsk

rehabilitering vara motiverad. Såsom medicinska fakulteten i Göteborg

framhåller torde det vara särskilt angeläget att den undervisning

om rehabilitering, som f. n. meddelas, kompletteras med undervisning bedriven

med en rehabiliteringsavdelning som bas, då dylika avdelningar

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 200 år 1963

3

inrättats vid undervisningssjukhusen. För att ej tiden för läkarutbildningen

skall förlängas genom tillkomsten av dylik undervisning, vilken torde böra

avse de behandlingsmetoder som användes vid en rehabiliteringsavdelning,

synes densamma i enlighet med Göteborgs-fakultetens förslag böra ingå

såsom särskild del i ämnet socialmedicin. En dylik utökning av undervisningen

förutsätter att ökade medel till lärarkrafter ställes till förfogande

för de socialmedicinska institutionerna.

1960 års arbetsterapeututredning har i sitt betänkande »Utbildning av arbetsterapeuter»

(SOU 1962: 50) föreslagit inrättandet av en professur i

medicinsk rehabilitering vid endera universitetet i Göteborg eller karolinska

institutet. I till Kungl. Maj :t översänt utlåtande den 30 januari 1963

över nämnda betänkande och ett betänkande rörande utbildning av sjukgymnaster

har universitetskanslern uttalat sig positivt för nämnda förslag.

Kungl. Maj :t torde ännu icke ha tagit ställning till detsamma. Om en professur

i medicinsk rehabilitering inrättas vid karolinska institutet, torde

med professuren förenad överläkarbefattning ej böra knytas till statens

arbetsklinik utan till karolinska sjukhusets planerade avdelningar för medicinsk

rehabilitering.

Utskottet vill för sin del understryka vikten av att vid läkarutbildningen

rehabiliteringsproblematiken ägnas särskild uppmärksamhet. Redan

nu gives såsom av remissyttrandena framgår en ganska omfattande

undervisning i rehabiliteringsmedicin, främst under kursen i socialmedicin

men också i de olika kliniska kurserna. I likhet med flertalet av de hörda

myndigheterna anser universitetskanslersämbetet en utökning av den nuvarande

utbildningen i medicinsk rehabilitering för blivande läkare motiverad.

Ämbetet finner det särskilt angeläget att den undervisning om rehabilitering,

som för närvarande meddelas, kompletteras med undervisning

bedriven med eu rehabiliteringsavdelning som bas, då dylika avdelningar

inrättas vid undervisningssjukhusen. Tillkomsten av en dylik undervisning,

vilken torde böra avse de behandlingsmetoder som användes rid

rehabiliteringsavdelning, synes enligt kanslersämbetet böra ingå som eu

särskild del i ämnet socialmedicin. Detta förutsätter emellertid att ökade

medel ställes till förfogande för de socialmedicinska institutionerna.

Utskottet förutsätter, att ovannämnda spörsmål, varom i huvudsak enighet

råder mellan de för läkarutbildningen ansvariga akademiska myndigheterna,

blir föremål för åtgärder och förslag i syfte att på lämpligt sätt

utöka och förstärka utbildningen för blivande läkare inom de områden,

som berör de betydelsefulla rehabiliteringsfrågorna, utan att likväl liden

för läkarutbildningen därigenom förlänges. Utskottet utgår från att härvid

jämväl spörsmålet om efterutbildningskurser uppmärksammas.

Vidkommande frågan om inrättande av eu professur i medicinsk rehabilitering

har vissa av remissmyndigheterna — under betonande av en sådan

professurs betydelse för ökning av förutsättningarna för eu kvalificerad

forskning och undervisning på området tillstyrkt att eu akademisk

lärarbefaltning av angivet slag kommer till stånd. Universitetskanslern har

Bihang till riksdagens protokoll 1003. 0 samt. Nr 206—200

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1963

— såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår — i utlåtande

till Kungl. Maj :t ställt sig positiv till ett dylikt förslag. Denna fråga

är för närvarande beroende på Kungl. Maj :ts prövning.

Med hänsyn till vad utskottet sålunda anfört anser utskottet anledning

saknas för riksdagen att — såsom i de förevarande motionerna påyrkats —

i skrivelse till Kungl. Maj :t göra framställning i de av motionärerna angivna

avseendena.

Utskottet hemställer därför,

att motionerna 1:490 och 11:591, såvitt nu är i fråga,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 3 december 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Birger

Andersson, Bergman, Fritz Persson, fru Wallentheim, herrar Per Jacobsson,

Söderberg, Kaijser, Bertil Petersson, Thorsten Larsson, Widén,

Per Petersson och Harald Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Karlsson

i Olofström, fröken Elmén, herrar Andreasson, Mellqvist, fru LewénEliasson,

herrar Arvidson, Larsson i Hedenäset, fröken Karlsson, herrar

Gustafsson i Uddevalla, Andersson i Knäred, Berg, Nelander och Källstad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.