Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om undervisning i ämnet familjekunskap m. in.

1963-12-03 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:207, Utlåtande i anledning av väckta motioner om undervisning i ämnet familjekunskap m. in.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 207 år 1963

5

Nr 207

Utlåtande i anledning av väckta motioner om undervisning i

ämnet familjekunskap m. in.

(2:a avd.)

Utskottet har till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Bengtson m. fl. (I: 402) och den andra inom andra kammaren av

herr Hedlund in. fl. (II: 481), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla 1) att vad i motionerna

anförts beträffande yrkesväglednings-, skolpsykolog- och skolkuratorsverksamheten

måtte beaktas vid översynen av dessa verksamheter och 2)

att prövningen angående lärarutbildning och fortbildning i ämnet familjekunskap

måtte avse att möjliggöra i motionerna förordad undervisning

i ämnet för alla elever i grundskolan, lämpligen under den sista årskursen;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Åkerlund (I: 549) och den andra inom andra kammaren av

fröken Wetterström m. fl. (11:664), i vilka hemställts, såvitt nu är i

fråga, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att förutsättningarna

för en utvidgning av undervisningen i hem- och familjekunskap

undersökes.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena torde

få hänvisas till motionerna II: 481 och II: 664.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över motionerna

från skolöverstyrelsen och Målsmännens riksförbund.

Skolöverstyrelsen har i sitt yttrande över motionerna 1:402 och 11:481

anfört bland annat följande.

I de mål och riktlinjer, som av Kungl. Maj:t fastställts för grundskolan,

framhålles bl. a., att skolan skall ta familjen till utgångspunkt i sin sociala

fostran av eleverna och att fostran för familjelivet under hela skolpliktstiden

bör meddelas vid undervisningen i de ämnen, som har naturlig

anknytning till frågor berörande hem och familj (Läroplan lör grundskolan,

Skolöverstyrelsens skriftserie 60, s. 18). I skolöverstyrelsens allmänna

anvisningar för skolans verksamhet ges sammanfattande synpunkter

på momentet familjekunskap (Läroplan för grundskolan, s. 39

f.). »Frågor som rör familjen behandlas genom hela grundskolan i samhälls-

och naturorienterande ämnen samt i svenska och kristendomskunskap.

På högstadiet förekommer därtill undervisning om sådana frågor

dels i de obligatoriska ämnena hemkunskap (årskurs 7) och barnavård

(årskurs 9), dels i tillvalsämnena hemkunskap (årskurs 8), barnavård och

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 207 år 1963

familjekunskap (årskurs 9 ht) samt familje- och socialkunskap (årskurs

9 s).» Vid 1962 års riksdag framfördes i motioner önskemål om dels att

ämnet familjekunskap snarast skulle införas som obligatoriskt ämne i

årskurs 9, dels att detta ämne skulle ingå i lärarutbildningen i syfte att

möjliggöra obligatorisk undervisning i årskurs 9 i ämnet, vilka önskemål

icke biträddes av riksdagen (särskilda utskottets utlåtande nr 1, s. 165

och 183, riksdagens skrivelse nr 328).

Läroplanen för grundskolan har ännu icke varit i tillämpning mer än

ett helt år, och det torde vara tillrådligt att avvakta ytterligare erfarenheter

av fastställda tim- och kursplaner, innan ändring vidtages enligt

motionärernas syfte. Överstyrelsen vill också erinra om att sedan några

år försöksverksamhet med ämnet familjekunskap pågår vid vissa kommunala

flickskolor. Ytterligare erfarenheter från denna försöksverksamhet

torde också böra avvaktas. Överstyrelsen finner det emellertid angeläget,

att problemen beträffande undervisningen i familjekunskap uppmärksammas

i det dagliga arbetet och bl. a. behandlas under planeringsdagarna

överallt i skolorna.

Vad lärarutbildningen angår, måste givetvis beträffande klasslärarutbildningen

anvisningarna i läroplanen för grundskolan i fråga om undervisningen

i familjekunskap noga genomgås och beaktas vid lärarutbildningsanstalterna.

I fråga om utbildningen av lärare för högstadiet torde

ifrågavarande spörsmål böra behandlas av 1960 års lärarutbildningssakkunniga.

I yttrandet över motionerna 1:549 och 11:664 bar skolöverstyrelsen

framhållit följande.

Ett par fortbildningskurser i familjekunskap har anordnats med statsmedel

för hushålls- och barnavårdslärare och för både år 1963 och 1964

är sådana kurser planerade.

Skolöverstyrelsen vill framhålla att med utgångspunkt i det fastställda

timantalet för ämnet hemkunskap stor vikt lägges vid moment, som berör

hemmets och familjens betydelse för individen. Någon ändring av

njligen fastställda timantal kan dock skolöverstyrelsen för närvarande

icke rekommendera.

Målsmännens riksförbund har i sitt yttrande över de fyra motionerna

bland annat anfört följande.

MR instämmer helt med motionärerna i fråga om betydelsen av undervisning

i hem- och familjekunskap d. v. s. kunskap om de väsentligaste

samlevnadsfrågorna i ett hem, med anknytning dels till elevernas aktuella

situation och dels till en sådan situation som kan vinna aktualitet inom

en mer eller mindre snar framtid. Redan i remissyttrande över skolberedningens

betänkande har MR anfört att detta ämne alltid stått i centrum

för MR:s intresse och betonat att »vårt samhälles utveckling ställer stora

krav inte minst på hembildarna».

MR noterar med tillfredsställelse, dels att antalet timmar i ämnet hemkunskap

(och hushållsgöromal) i enlighet med den nya läroplanen ej reducerats

i den omfattning som skolberedningens betänkande gav vid handen,

dels att anvisningarna betonar att frågor, som rör familjen skall behandlas

genom hela grundskolan i samhälls- och naturorienterande ämnen samt i

svenska och kristendomskunskap.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 207 år 1963

7

Undervisning i hem- och familjekunskap är ett viktigt led i barnens

sociala fostran, som bör följa eleverna årskurs efter årskurs med hänsynstagande

till deras sociala och emotionella mognad på olika åldersstadier.

MR ser det som en brist att i grundskolan hem- och familj ekunskap

inte förekommer som ett särskilt obligatoriskt ämne. Undervisningen behövde

ej vara schemabunden men samtliga elever borde få del av den i de

två sista årskurserna. Med undantag för obligatorisk undervisning i barnavård,

minst 10 lektioner per läsår, kan för närvarande anknytning till berörda

ämneskomplex åsidosättas.

MR anser att eu riktigt upplagd undervisning här bör ske i enlighet

med läroplanens anvisningar och kommentarer till »Barnavård och familjekunskap»

för 9 ht med de beskärningar av innehållet, som är nödvändiga.

Följande huvudmoment bör ingå: Familjens funktioner, familjebildning,

samlevnads- och samarbetsfrågor, inbördes rättigheter och skyldigheter,

föräldrar och barn, barnens vård och fostran mot bakgrund av

deras fysiska och psykiska fostran samt socialvårdsfrågor.

MR vill understryka vikten av att ämnet familj ekunskap blir väl tillgodosett

också i samtliga skolor ovanför grundskolestadiet och integreras

i ämnena psykologi och livsåskådningsfrågor. På detta stadium är eleverna

tillräckligt mogna för att själva äga intresse för de problem som samlevnaden

i hem och äktenskap innebär vid en eventuellt kommande familjebildning.

MR vill på grundval av vad som ovan anförts föreslå att en utredning

göres i syfte att få fram förslag till en mer konkret utformning av berörda

undervisning, att hem- och familj ekunskap blir obligatoriskt ämne

i årskurserna 8 och 9 i grundskolan, att detta ämne blir väl tillgodosett

även i skolor ovanför grundskolestadiet samt att utredningen också beaktar

hithörande lärarutbildningsfrågor med inriktning på att hem- och

familj ekunskap skall ingå i undervisningen i flera ämnen och på skilda

skolstadier.

Utskottet delar motionärernas uppfattning, att familj ekunskap är eu

viktig del av det lärostoff som skall ingå i undervisningen på grundskolans

olika stadier. Hur undervisningen i detta ämne kommer alt utfalla torde

bli beroende av kursplanernas och läroböckernas utformning.

Motionärerna synes avse att ämnet bör göras till ett obligatoriskt ämne

på grundskolans högstadium. Under innevarande läsår har en större del

av kommunerna för första gången börjat tillämpa högstadiets läroplan i

årskurs 7. Endast ett fåtal kommuner har möjlighet att följa grundskolans

läroplan i årskurs 8. Vidare är att märka atl såsom av skolöverstyrelsens

yttrande framgår försöksverksamhet med ämnet familjekunskap pågår

vid vissa kommunala flickskolor.

Utskottet är med hänsyn till föreliggande omständigheter icke berett att

tillstyrka motionärernas yrkanden om sådana åtgärder att ämnet familjekunskap

blir ett obligatoriskt ämne och att nyligen fastställda timantal

ändras.

Vidkommande lärarutbildningen på förevarande område synes detta vara

ett spörsmål, till vilket 1960 års lärarutbildningssakkunniga har att

taga ställning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 207 år 1963

Till vad i motionerna 1:402 och 11:481 anförts rörande översynen av

psykolog-, kurators- och yrkesvägledningsverksamheten i skolan har utskottet

icke ansett sig böra giva sin anslutning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 402 och II: 481, i vad de avser psykolog-,

kurators- och yrkesvägledningsverksamheten, icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda;

II. att motionerna I: 402 och II: 481, i vad de avser ämnet

familj ekunskap, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda;

III. att motionerna I: 549 och II: 664, i vad de avser undervisningen

i hem- och familjekunskap, icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 3 december 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. ST AXÄNG

Närvarande: se under utlåtandet nr 206.

Reservationer

1) av herr T hor sten Larsson

2) av herr Larsson i Hedenäset

3) av fröken Karlsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.