Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1963-12-03 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:210, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 210 år 1963

1

Nr 210

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående

landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 171 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 31 maj 1963, föreslagit

riksdagen att dels besluta, att huvudmannaskapet för den av staten

drivna mentalsjukvården m. m. skall enligt de förutsättningar samt i den

omfattning och på de villkor som departementschefen i nyssnämnda statsrådsprotokoll

förordat överföras till landstingskommunerna den 1 januari

1967, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal med landstingen om

deras övertagande av mentalsjukvården m. m. i huvudsak enligt av departementschefen

i statsrådsprotokollet förordat principavtal och eljest angivna

grunder.

Propositionen

I propositionen föreslås, att landstingskommunerna den 1 januari 1967

skall övertaga huvudmannaskapet för den av staten bedrivna mentalsjukvården

och vården av epileptiker. Huvudmannaskapet för specialvården av

s. k. psykopater skall dock, om ej annorlunda överenskommes, övertagas

senast den 1 januari 1970. Från övertagandet undantages undervisningen

och vården av sådana psykiskt efterblivna, som skall mottagas vid statens

blind- och dövskolor.

Förslaget innebär, att landstingskommunernas huvudmannaansvar i princip

kommer att omfatta alla former av sluten och öppen mentalsjukvård

inklusive undervisningen och vården av psykiskt efterblivna samt epileptikervården.

Detta medför att kropps- och mentalsjukvården kan samordnas

under enhetligt landstingskommunalt huvudmannaskap.

På grundval av resultaten av överläggningar mellan företrädare för staten

och landstingskommunerna framlägges i propositionen förslag till de

allmänna bestämmelser, som skall ligga till grund för de olika landstingskommunernas

övertagande av den statliga mentalsjukvården. Reformens

genomförande förutsätter därutöver att särskilda avtal härom upprättas

mellan staten och respektive landstingskommun.

I de allmänna bestämmelserna är intagna vissa grundläggande villkor

såsom att landstingskommunerna vederlagsfritt skall övertaga statens mentalsjukhus

m. m. samt att staten skall lämna bidrag till investerings- och

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 sand. Nr 210

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 210 år 1963

driftkostnader. Vårdorganisationen skall angivas i särskilda vård- och regionplaner.

De föreslagna bestämmelserna inskränker i princip inte landstingskommunernas

frihet att själva disponera de övertagna institutionerna

och organisationen av mentalsjukvården. Statens förpliktelser mot sjukhusens

personal skall övertagas av landstingskommunerna med garanti av

dessa, att de anställda, så länge de innehar samma eller motsvarande tjänst,

skall vidblivas för dem vid avtalens ikraftträdande gällande statliga anställningsvillkor

därest dessa inte dessförinnan ersatts av andra bestämmelser,

tillkomna efter förhandlingar mellan landstingskommunerna och berörda

personalorganisationer.

De ekonomiska villkoren i de allmänna bestämmelserna skall tillämpas

under fem år, d. v. s. intill utgången av år 1971. Dessförinnan skall förutsättningslösa

förhandlingar upptagas mellan parterna beträffande statens

bidrag så att nya överenskommelser om de ekonomiska villkoren kan tilllämpas

från och med år 1972.

Beträffande detaljerna i förslaget torde utskottet få hänvisa till propositionen.

Motioner

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sörlin m. fl. (I: 790) och den andra inom andra kammaren av herr

Kärrlander m. fl. (11:955), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen

av förevarande proposition måtte besluta att rätt till särskild ersättning

för merkostnader i analogi med vad som föreslås i anteckning a) till

punkt 11 av de allmänna bestämmelserna i fråga om Norrbottens län må på

enahanda grunder föreligga för samtliga de fyra nordligaste länen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Ringaby och Yngve Nilsson (I: 791) och den andra inom andra kammaren

av herrar Magnusson i Tumhult och Nilsson i Bästekille (II: 958),

i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av förevarande proposition

måtte a) besluta att en ortsindexering av anläggningsbidragen skall

ske efter samma principer som tillämpas vid skolbyggen; b) besluta att

driftbidraget till platser vid andra sjukhus än psykopatsjukhus beräknas

på ett medeltal av kostnaderna vid den fjärdedel av samtliga vårdanstalter

som har den mest adekvata vården; c) beakta vad som i motionerna i övrigt

anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Harald Pettersson m. fl. (I: 793) och den andra inom andra kammaren

av herr Gomér m. fl. (II: 957), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling

av förevarande proposition måtte I. A. i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla att frågorna rörande landstingens utgifter i anledning av övertagandet

av huvudmannaskapet för den nu statliga mentalsjukvården särskilt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 210 år 1963

3

måtte beaktas vid överväganden rörande dels skatteutjämningsbidrag till

landstingen, dels statsbidragsgivning till kroppssjukvården, så att landstingen

till fullo kompenseras för de ökade utgifter de åsamkas genom huvudinannaskapsreformen;

B. att vid förhandlingar med envar av landstingskommunerna

rörande huvudmannaskapsreformens genomförande följande

måtte iakttagas i fråga om tillämpningen av de allmänna bestämmelserna

för landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård m. m.:

1) beträffande punkterna 11 och 13 att i fråga om utbyggnad, därest vid

rationell utbyggnad andra kostnader än som avses i punkt 13 ej skäligen

kan täckas med bidrag enligt punkt 11, bidrag enligt punkt 13 må tagas

i anspråk även för annat ändamål än i propositionen angivna gemensamhetsanordningar,

dock högst med verkliga kostnaden och tillsammans med

bidrag till nämnda gemensamhetsanordningar med högst det belopp som

anges i punkt 13; 2) beträffande punkt 20 att, därest antalet patienter från

landstingskommun, som enligt gällande bestämmelser skulle ha erhållit

vård vid statens mentalsjukvård, nämnvärt överstiger det antal som erhålles

enligt i punkt 20 angivna grunder, det högre antal patienter må fastställas,

som närmast sammanfaller med det antal patienter från landstingskommunen

som enligt gällande bestämmelser rätteligen skulle ha erhållit vård

vid den statliga mentalsjukvården; 3) beträffande punkterna 21 och 22 att

punkt 22 må gälla personalpensionskostnader, socialförsäkringsavgifter o. d.,

så långt dessa nu är fastställda, och att, därest statsmakterna ålägger landstingskommunerna

att före utgången av år 1971 i egenskap av arbetsgivare

erlägga avgifter för de anställdas räkning i större utsträckning än som nu

är fastställt, ökningen av arbetsgivaravgifterna må räknas som löneökning

enligt punkt 21; II. beakta vad i motionerna i övrigt anförts;

dels en inom andra kammaren av herr von Friesen m. fl. väckt motion

( II: 956), i vilken hemställts att riksdagen vid behandlingen av nu ifrågavarande

proposition måtte 1) besluta utforma de föreslagna driftbidragen

så att landsting, som före år 1966 själva investerat stora belopp i den mentala

vården, ej missgynnas i förhållande till andra landsting, samt 2) i övrigt

beakta i motionen anförda synpunkter;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Ståhl och Eskel väckt motion

(II: 959), i vilken hemställts att riksdagen i anledning av förevarande proposition

måtte besluta att för åstadkommande av bästa möjliga utgångsläge

för förhandlingarna om landstingens övertagande av huvudmannaskapet

för mentalsjukvården f. n. avslå föreliggande proposition, samt att hos

Kungl. Maj :t begära att de förhandlingar om överflyttning av huvudmannaskapet,

som i propositionen förutsättes, måtte fullföljas i sådan takt, att på

grundval därav en proposition om övertagandet kan föreläggas riksdagen i

god tid före den 1 januari 1967.

Beträffande motiveringen för yrkandena torde få hänvisas till motionerna

I: 790,1: 791, II: 957, II: 956 och II: 959.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 210

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 210 år 1963

Utskottet

Organisationen av sjukvården i vårt land har under senare tid alltmer

inriktats på en samordning under landstingskommunal ledning. Betydelsefulla

åtgärder i detta syfte har varit genomförandet av den nya sjukvårdslagen

samt beslutet att från och med den 1 juli innevarande år överföra huvudmannaskapet

för tjänsteläkarväsendet till landstingen. Det nu förevarande

förslaget att överföra huvudmannaskapet för mentalsjukvården till

landstingen utgör ett led i samma strävan till en enhetlig sjukvårdsorganisation.

Inte minst är det från humanitära synpunkter angeläget, att mentalsjukvårdens

isolering brytes och att kropps- och mentalsjukvården kan

sammanföras i en gemensam sjukvårdsorganisation. Från dessa utgångspunkter

hälsar utskottet med tillfredsställelse, att mentalsjukvården överföres

till landstingskommunalt huvudmannaskap.

Det i propositionen framlagda förslaget till huvudmannaskapsreform har

föregåtts av överläggningar mellan inrikesdepartementet och Svenska landstingsförbundet.

De allmänna riktlinjer för landstingens övertagande av mentalsjukvården,

som därvid uppdragits, avses senare komma att följas av

särskilda avtal mellan staten och de enskilda landstingen.

I motionen II: 959 har föreslagits att den föreliggande propositionen skulle

avslås för att åstadkomma bästa möjliga utgångsläge för förhandlingarna

med de enskilda landstingen. Då det är angeläget att den föreslagna huvudmannaskapsreformen

kommer till stånd vid avsedd tidpunkt och då landstingsförbundet

såsom företrädare för landstingen anslutit sig till principerna

för den föreslagna reformen, bör enligt utskottets mening den framlagda

propositionen vara ägnad att läggas till grund för riksdagens beslut

i ämnet. Motionsyrkandet om avslag på propositionen avstyrkes därför av

utskottet.

Beträffande omfattningen av reformen innebär förslaget i propositionen,

att landstingskommunerna såvitt avser patienter från landstingsområdena

övertager huvudmannaskapet för den av staten bedrivna mentalsjukvården

och vården av epileptiker. Från övertagandet skall dock undantagas undervisningen

och vården av sådana blinda och döva psykiskt efterblivna barn,

som skall mottagas vid statens blind- och dövskolor. Mot denna omfattning

av huvudmannaskapsreformen har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Inte heller har utskottet något att erinra mot den föreslagna tidpunkten

för överförandet, nämligen den 1 januari 1967, samt i fråga om psykopatvården

senast den 1 januari 1970.

Föredragande departementschefen har närmare utvecklat principerna för

mentalsjukvårdens organisation inom ett landstingsområde. Han har därvid

framhållit, att det vårdorganisatoriska ansvaret bör bli av samma slag som

föreligger inom kroppssjukvården samt understrukit betydelsen av en organisatorisk

och byggnadsmässig sammansmältning av de olika specialite
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 210 år 1963

5

terna. Vad härutinnan anförts föranleder ingen erinran från utskottets sida

liksom inte heller vad som anförts i fråga om utbyggnaden av den öppna

och halvöppna sjukvården.

Det nu förevarande förslaget utgör ett principavtal, som skall läggas till

grund för de olika avtal som sedermera skall upprättas mellan staten och

de enskilda landstingen. De allmänna villkoren i principavtalet innebär

bl. a., att landstingskommunerna utan vederlag skall övertaga statens mentalsjukhus

in. m. samt att staten skall lämna bidrag som i princip innebär

fullgod täckning för investerings- och driftkostnader. Grunderna för de ekonomiska

villkoren skall enligt förslaget gälla i fem år från övertagandet,

d. v. s. intill den 1 januari 1972. Dessförinnan skall förutsättningslösa förhandlingar

upptagas mellan staten och landstingskommunerna rörande statens

fortsatta bidrag till den övertagna vården.

De allmänna ekonomiska förutsättningarna i samband med landstingens

övertagande av mentalsjukvården har behandlats i motionerna I: 793 och

II: 957. I motionerna uttalas att hithörande spörsmål särskilt bör beaktas

vid överväganden rörande dels skatteutjämningsbidrag till landstingen, dels

statsbidragsgivningen till kroppssjukvården. Såväl frågan om skatteutjämningen

som frågan om statsbidragsgivningen till kroppssjukvården är f. n.

föremål för utredning i särskild ordning. Beträffande skatteut jämningen

vill utskottet erinra om att 1958 års skatteutjämningskommitté genom tillläggsdirektiv

innevarande år fått i uppdrag att även behandla frågan om

skatteutjäinningen mellan landstingen. De berörda frågorna torde sålunda

komma alt underställas riksdagen, sedan pågående utredningsarbete slutförts,

vilket när det gäller skatteut jämningen torde komma att ske i början

av nästa år. Någon riksdagens skrivelse i ämnet synes utskottet därför

i nuvarande läge inte påkallad.

Vid landstingskommunernas övertagande av de staten nu tillhöriga mentalsjukhusen

skall för sjukhuset erforderligt markområde även ingå. I övertagandet

skall också inbegripas inventarier och annan utrustning. Mot dessa

villkor finner utskottet inte anledning till erinran.

I motionen II: 956 har uttalats, att staten inte bör visa alltför stor njugghet,

när det gäller överlåtelse av markområden i anslutning till de befintliga

sjukhusen. Då denna fråga kommer att bli föremål för förhandlingar med

de enskilda landstingen, anser utskottet något uttalande i ämnet inte nu

böra göras.

Till landstingens investeringskostnader för sjukhusen skall enligt det föreslagna

principavtalet kunna utgå upprustningsbidrag för upprustning av

befintliga sjukhus samt anläggningsbidrag för inrättande av nya sjukhusenheter.

Dessa bidrag skall kompletteras av särskilda utrustningsbidrag.

Mot den föreslagna konstruktionen för upprustnings- och utrustningsbidragen

har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Det föreslagna anläggningsbidraget skall enligt avtalsförslaget utgå med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 210 år 1963

ett enhetligt belopp av 55 000 ler. per plats vid helt nya sjukhus samt med

30 000 kr. per tillkommande plats vid befintliga sjukhus. Inom specialvården

av psykiskt sjuka barn och s. k. psykopater skall dock anläggningsbidragen

utgå med högre belopp. Bidragen avses bli värdebeständiga genom

anknytning till byggnadskostnadsindex. Vid utbyggnad av ett befintligt

sjukhus skall dessutom bidrag till de verkliga kostnaderna, dock högst

20 000 kr. per vårdplats, kunna utgå för erforderlig utvidgning av gemensamhetsanordningar.

I motionerna I: 793 och II: 957 har förordats, att det särskilda bidraget

om högst 20 000 kr. skall kunna utgå även för andra ändamål än gemensamhetsanläggningar.

I anledning härav vill utskottet erinra om att de i

propositionen redovisade beloppen utgör schablonbelopp. En ändring av bidragskonstruktionen

i den av motionärerna föreslagna riktningen skulle

sannolikt erfordra en mera ingående detaljreglering från den bidragsgivande

myndighetens sida än vad som nu är avsett. Då enkelhet eftersträvats

i fråga om bidragsreglerna och då de föreslagna beloppen synes skäligt avvägda,

är utskottet inte berett att förorda någon ändring härutinnan av avtalsförslaget.

En anpassning av anläggningsbidraget efter olika geografisk belägenhet

har föreslagits i motionerna I: 791 och II: 958 samt I: 790 och II: 955. I de

båda förstnämnda motionerna har förordats en ortsindexering efter samma

principer som för skolbyggnader, medan i de båda sistnämnda motionerna

föreslagits rätt till särskild ersättning för merkostnader för de fyra nordligaste

länen i enlighet med vad som i avtalsförslaget avsetts skola gälla för

Norrbottens län.

I anledning av vad som i motionerna I: 791 och II: 958 anförts om ortsindexering

vill utskottet erinra om att denna fråga behandlats vid de förhandlingar

som föregått tillkomsten av avtalsförslaget. Såsom departementschefen

framhållit torde dock variationerna mellan olika orter när det gäller

kostnaderna för sjukhusbyggnader inte vara av sådan storlek att en särskild

ortsdifferentiering synes erforderlig. Av de ytterligare upplysningar som

utskottet inhämtat i frågan har utskottet styrkts i uppfattningen att en ortsindexering

i nu förevarande fall inte kan uppfylla det avsedda ändamålet.

Ifrågavarande motionsyrkanden avstyrkes således.

Av vad departementschefen i detta sammanhang anfört framgår vidare,

att av de orter där mentalsjukhus planerats endast Gällivare uppvisar större

avvikelse från den genomsnittliga byggnadskostnadsnivån. Beträffande det

planerade sjukhuset därstädes har också särskilt bidrag förutsatts. Mot bakgrunden

härav är utskottet inte berett att biträda det i motionerna I: 790

och II: 955 framställda yrkandet om särskilt bidrag för de fyra nordligaste

länen.

Det föreslagna driftbidraget grundar sig bl. a. på den genomsnittliga vårddagskostnaden

vid vissa mentalsjukhus samt det antal inom respektive

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 210 år 1963

7

landstingskommun mantalsskrivna patienter som i genomsnitt under året

före avtalets ikraftträdande är intagna vid här avsedda sjukhus.

Mot den föreslagna anknytningen till patientantalet har erinringar gjorts

i motionerna I: 793 och II: 957 samt II: 956. Motionärerna har från olika

utgångspunkter ansett patientantalet under året före avtalets ikraftträdande

inte vara representativt för vårdbehovet. Vidare har i motionerna I: 791

och II: 958 förordats att driftbidraget främst skulle grundas på vårdplatskostnaderna

vid de sjukhus, som har den mest adekvata vården, i stället för

på genomsnittet för i huvudsak samtliga sjukhus.

Med anledning av nu ifrågavarande yrkanden vill utskottet framhålla, att

schablonbelopp som de nu aktuella självfallet inte kan i alla lägen ge ett helt

rättvisande resultat. Såsom föredragande departementschefen anfört är bidragskonstruktionen

emellertid avsedd att tillförsäkra landstingskommunerna

fullgod täckning av driftkostnaderna samtidigt som den utformats

på sådant sätt att ett så enkelt och lätthanterligt bidragssystem som möjligt

skall erhållas. Svenska landstingsförbundet har också vid de förda överläggningarna

godtagit bidragskonstruktionen. Utskottet vill vidare erinra om att

överenskommelsen rörande de ekonomiska villkoren är begränsad till en

femårsperiod. Mot bakgrunden härav är utskottet inte berett att förorda ett

frångående av propositionens förslag härutinnan. Motionsyrkandena avstyrkes

således av utskottet.

I motionerna I: 793 och II: 957 har berörts den i avtalsförslaget upptagna

gottgörelsen för pensionskostnader m. m. Motionärerna har därvid uttalat,

att en ökning av sådana kostnader genom nya principbeslut av riksdagen

bör få jämställas med löneökning, för vilken en anpassning av bidraget

sker.

Den ifrågavarande gottgörelsen, beräknad till 20 procent av lönekostnaderna,

är liksom bidraget i dess helhet schablonmässigt framräknad och

har vid de förda överläggningarna i ämnet godtagits från Svenska landstingsförbundets

sida. Utskottet vill därför inte förorda någon ändring av

grunderna för denna gottgörelse. Därest emellertid mera betydande förändringar

rörande pensionskostnaderna, inklusive socialförsäkringsavgifter,

skulle inträda på grund av beslut av riksdagen, så att förutsättningarna för

den träffade överenskommelsen i nu förevarande del kan anses bli väsentligt

ändrade, utgår utskottet från att överläggningar om en revidering av det

angivna procenttalet kan komma till stånd.

I motionerna I: 791 och II: 958 har även berörts sättet för utbetalningen

av driftbidragen. Någon ändring härutinnan av den ordning som överenskommits

vid överläggningarna mellan inrikesdepartementet och Svenska

landstingsförbundet vill utskottet inte tillstyrka.

Under åberopande av det anförda och då utskottet i övrigt inte funnit anledning

till erinran eller särskilt uttalande, hemställer utskottet,

I. att motionen II: 959 icke må av riksdagen bifallas;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 210 år 1963

II. att motionerna I: 793 och II: 957, såvitt desamma avser

skrivelse till Kungi. Maj :t rörande skatteutjämningsbidrag

till landstingen m. m., icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

III. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 790 och II: 955, I: 791

och II: 958 samt I: 793 och II: 957, sistnämnda båda motioner

såvitt nu är i fråga, ävensom motionen II: 956

a) besluta, att huvudmannaskapet för den av staten drivna

mentalsjukvården m. m. skall enligt de förutsättningar

samt i den omfattning och på de villkor departementschefen

i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 31

maj 1963 förordat överföras till landstingskommunerna den

1 januari 1967;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal med

landstingen om deras övertagande av mentalsjukvården

m. m. i huvudsak enligt av departementschefen i nyssnämnda

statsrådsprotokoll förordat principavtal och eljest angivna

grunder.

Stockholm den 3 december 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Birger

Andersson, Bergman, Fritz Persson, fru Wallentheim, herrar Per Jacobsson,

Söderberg, Kaijser, Bertil Petersson, Widön, Per Petersson, NilsEric

Gustafsson och Harald Pettersson; samt

från a n d r a kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Karlsson

i Olofström, Blidfors, Almgren, fröken Elmén, herrar Andreasson, Mellqvist,

Larsson i Hedenäset, Gustafsson i Skellefteå, Gustafsson i Uddevalla,

Andersson i Knäred, fri! Holmberg, herrar Ivällstad och Turesson.

Reservationer

1) av herrar Per Jacobsson, Widén, Per Petersson, Nils-Eric Gustafsson,

Larsson i Hedenäset, Gustafsson i Skellefteå och Källstad, vilka ansett att

dels det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 6 börjar med »I anledning»

och på s. 7 slutar med »nordligaste länen», bort ersättas med text av

följande lydelse:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 210 år 1963 9

»I det föreliggande förslaget om överförande av huvudmannaskapet för

mentalsjukvården till landstingen ingår som en väsentlig princip att staten

skall lämna fullgod täckning för landstingens kostnader i anledning av

reformen, såväl beträffande anläggnings- som driftkostnader.

Beträffande det föreslagna anläggningsbidraget skall detta enligt avtalsförslaget,

som förut nämnts, utgå med ett enhetligt belopp av 55 000 kr. per

plats vid helt nya sjukhus samt med 30 000 kr. per tillkommande plats vid

befintliga sjukhus. Någon differentiering av anläggningsbidragen med hänsyn

till de varierande byggnadskostnaderna i olika delar av landet skulle

således inte komma i fråga i vidare mån än att en ersättning med skäligt belopp

skall utgå för uppförande av ett nytt mentalsjukhus i Gällivare.

Av såväl propositionen som i övrigt kända förhållanden framgår att byggnadskostnaderna

är avsevärt högre i de fyra nordligaste länen än i övriga

delar av landet, beroende på klimatförhållanden, höga transportkostnader

m. m. Den föreslagna bidragskonstruktionen kan sålunda inte ge den rättvisa

mellan olika landstingsområden som den åberopade ersättningsregeln

syftar till. Det må för övrigt påpekas att även driftkostnaderna kommer att

drabba norrlandslänen hårdare än övriga län på grund av det genomsnittligt

högre kostnadsläget i desamma, bl. a. när det gäller uppvärmningskostnader

m. m.

Med anledning av dessa förhållanden finner utskottet, i likhet med vad som

föreslås i motionerna I: 790 och II: 955, skäligt att ett förhöjt anläggningsbidrag

skall utgå inom de fyra nordligaste länen i enlighet med de regler

som i propositionen föreslagits för uppförande av nytt mentalsjukhus i Gällivare.

»

dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

jämte motionerna 1:791 och 11:958 samt med bifall

till motionerna I: 790 och II: 955 ävensom med avslag å motionerna

11:956 samt 1:793 och 11:957, sistnämnda båda

motioner såvitt nu är i fråga,

a) besluta, att huvudmannaskapet för den av staten drivna

mentalsjukvården in. in. skall enligt de förutsättningar samt

i den omfattning och på de villkor utskottet förordat överföras

till landstingskommunerna den 1 januari 1967;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal med landstingen

om deras övertagande av mentalsjukvården m. m. i

huvudsak enligt av utskottet förordat principavtal och eljest

angivna grunder.»

2) av herr Kaijser

3) av herr Nils-Eric Gustafsson

4) av herr Harald Pettersson

5) av herr Andersson i Knäred.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:403 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård m. m. a1 i texten