Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1963-12-03 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1963:210, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 210 år 1963
1
Nr 210
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående
landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 171 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 31 maj 1963, föreslagit
riksdagen att dels besluta, att huvudmannaskapet för den av staten
drivna mentalsjukvården m. m. skall enligt de förutsättningar samt i den
omfattning och på de villkor som departementschefen i nyssnämnda statsrådsprotokoll
förordat överföras till landstingskommunerna den 1 januari
1967, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal med landstingen om
deras övertagande av mentalsjukvården m. m. i huvudsak enligt av departementschefen
i statsrådsprotokollet förordat principavtal och eljest angivna
grunder.
Propositionen
I propositionen föreslås, att landstingskommunerna den 1 januari 1967
skall övertaga huvudmannaskapet för den av staten bedrivna mentalsjukvården
och vården av epileptiker. Huvudmannaskapet för specialvården av
s. k. psykopater skall dock, om ej annorlunda överenskommes, övertagas
senast den 1 januari 1970. Från övertagandet undantages undervisningen
och vården av sådana psykiskt efterblivna, som skall mottagas vid statens
blind- och dövskolor.
Förslaget innebär, att landstingskommunernas huvudmannaansvar i princip
kommer att omfatta alla former av sluten och öppen mentalsjukvård
inklusive undervisningen och vården av psykiskt efterblivna samt epileptikervården.
Detta medför att kropps- och mentalsjukvården kan samordnas
under enhetligt landstingskommunalt huvudmannaskap.
På grundval av resultaten av överläggningar mellan företrädare för staten
och landstingskommunerna framlägges i propositionen förslag till de
allmänna bestämmelser, som skall ligga till grund för de olika landstingskommunernas
övertagande av den statliga mentalsjukvården. Reformens
genomförande förutsätter därutöver att särskilda avtal härom upprättas
mellan staten och respektive landstingskommun.
I de allmänna bestämmelserna är intagna vissa grundläggande villkor
såsom att landstingskommunerna vederlagsfritt skall övertaga statens mentalsjukhus
m. m. samt att staten skall lämna bidrag till investerings- och
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 sand. Nr 210
2
Statsutskottets utlåtande nr 210 år 1963
driftkostnader. Vårdorganisationen skall angivas i särskilda vård- och regionplaner.
De föreslagna bestämmelserna inskränker i princip inte landstingskommunernas
frihet att själva disponera de övertagna institutionerna
och organisationen av mentalsjukvården. Statens förpliktelser mot sjukhusens
personal skall övertagas av landstingskommunerna med garanti av
dessa, att de anställda, så länge de innehar samma eller motsvarande tjänst,
skall vidblivas för dem vid avtalens ikraftträdande gällande statliga anställningsvillkor
därest dessa inte dessförinnan ersatts av andra bestämmelser,
tillkomna efter förhandlingar mellan landstingskommunerna och berörda
personalorganisationer.
De ekonomiska villkoren i de allmänna bestämmelserna skall tillämpas
under fem år, d. v. s. intill utgången av år 1971. Dessförinnan skall förutsättningslösa
förhandlingar upptagas mellan parterna beträffande statens
bidrag så att nya överenskommelser om de ekonomiska villkoren kan tilllämpas
från och med år 1972.
Beträffande detaljerna i förslaget torde utskottet få hänvisa till propositionen.
Motioner
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sörlin m. fl. (I: 790) och den andra inom andra kammaren av herr
Kärrlander m. fl. (11:955), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen
av förevarande proposition måtte besluta att rätt till särskild ersättning
för merkostnader i analogi med vad som föreslås i anteckning a) till
punkt 11 av de allmänna bestämmelserna i fråga om Norrbottens län må på
enahanda grunder föreligga för samtliga de fyra nordligaste länen;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Ringaby och Yngve Nilsson (I: 791) och den andra inom andra kammaren
av herrar Magnusson i Tumhult och Nilsson i Bästekille (II: 958),
i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av förevarande proposition
måtte a) besluta att en ortsindexering av anläggningsbidragen skall
ske efter samma principer som tillämpas vid skolbyggen; b) besluta att
driftbidraget till platser vid andra sjukhus än psykopatsjukhus beräknas
på ett medeltal av kostnaderna vid den fjärdedel av samtliga vårdanstalter
som har den mest adekvata vården; c) beakta vad som i motionerna i övrigt
anförts;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Harald Pettersson m. fl. (I: 793) och den andra inom andra kammaren
av herr Gomér m. fl. (II: 957), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling
av förevarande proposition måtte I. A. i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhålla att frågorna rörande landstingens utgifter i anledning av övertagandet
av huvudmannaskapet för den nu statliga mentalsjukvården särskilt
Statsutskottets utlåtande nr 210 år 1963
3
måtte beaktas vid överväganden rörande dels skatteutjämningsbidrag till
landstingen, dels statsbidragsgivning till kroppssjukvården, så att landstingen
till fullo kompenseras för de ökade utgifter de åsamkas genom huvudinannaskapsreformen;
B. att vid förhandlingar med envar av landstingskommunerna
rörande huvudmannaskapsreformens genomförande följande
måtte iakttagas i fråga om tillämpningen av de allmänna bestämmelserna
för landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård m. m.:
1) beträffande punkterna 11 och 13 att i fråga om utbyggnad, därest vid
rationell utbyggnad andra kostnader än som avses i punkt 13 ej skäligen
kan täckas med bidrag enligt punkt 11, bidrag enligt punkt 13 må tagas
i anspråk även för annat ändamål än i propositionen angivna gemensamhetsanordningar,
dock högst med verkliga kostnaden och tillsammans med
bidrag till nämnda gemensamhetsanordningar med högst det belopp som
anges i punkt 13; 2) beträffande punkt 20 att, därest antalet patienter från
landstingskommun, som enligt gällande bestämmelser skulle ha erhållit
vård vid statens mentalsjukvård, nämnvärt överstiger det antal som erhålles
enligt i punkt 20 angivna grunder, det högre antal patienter må fastställas,
som närmast sammanfaller med det antal patienter från landstingskommunen
som enligt gällande bestämmelser rätteligen skulle ha erhållit vård
vid den statliga mentalsjukvården; 3) beträffande punkterna 21 och 22 att
punkt 22 må gälla personalpensionskostnader, socialförsäkringsavgifter o. d.,
så långt dessa nu är fastställda, och att, därest statsmakterna ålägger landstingskommunerna
att före utgången av år 1971 i egenskap av arbetsgivare
erlägga avgifter för de anställdas räkning i större utsträckning än som nu
är fastställt, ökningen av arbetsgivaravgifterna må räknas som löneökning
enligt punkt 21; II. beakta vad i motionerna i övrigt anförts;
dels en inom andra kammaren av herr von Friesen m. fl. väckt motion
( II: 956), i vilken hemställts att riksdagen vid behandlingen av nu ifrågavarande
proposition måtte 1) besluta utforma de föreslagna driftbidragen
så att landsting, som före år 1966 själva investerat stora belopp i den mentala
vården, ej missgynnas i förhållande till andra landsting, samt 2) i övrigt
beakta i motionen anförda synpunkter;
dels ock en inom andra kammaren av herrar Ståhl och Eskel väckt motion
(II: 959), i vilken hemställts att riksdagen i anledning av förevarande proposition
måtte besluta att för åstadkommande av bästa möjliga utgångsläge
för förhandlingarna om landstingens övertagande av huvudmannaskapet
för mentalsjukvården f. n. avslå föreliggande proposition, samt att hos
Kungl. Maj :t begära att de förhandlingar om överflyttning av huvudmannaskapet,
som i propositionen förutsättes, måtte fullföljas i sådan takt, att på
grundval därav en proposition om övertagandet kan föreläggas riksdagen i
god tid före den 1 januari 1967.
Beträffande motiveringen för yrkandena torde få hänvisas till motionerna
I: 790,1: 791, II: 957, II: 956 och II: 959.
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 210
4
Statsutskottets utlåtande nr 210 år 1963
Utskottet
Organisationen av sjukvården i vårt land har under senare tid alltmer
inriktats på en samordning under landstingskommunal ledning. Betydelsefulla
åtgärder i detta syfte har varit genomförandet av den nya sjukvårdslagen
samt beslutet att från och med den 1 juli innevarande år överföra huvudmannaskapet
för tjänsteläkarväsendet till landstingen. Det nu förevarande
förslaget att överföra huvudmannaskapet för mentalsjukvården till
landstingen utgör ett led i samma strävan till en enhetlig sjukvårdsorganisation.
Inte minst är det från humanitära synpunkter angeläget, att mentalsjukvårdens
isolering brytes och att kropps- och mentalsjukvården kan
sammanföras i en gemensam sjukvårdsorganisation. Från dessa utgångspunkter
hälsar utskottet med tillfredsställelse, att mentalsjukvården överföres
till landstingskommunalt huvudmannaskap.
Det i propositionen framlagda förslaget till huvudmannaskapsreform har
föregåtts av överläggningar mellan inrikesdepartementet och Svenska landstingsförbundet.
De allmänna riktlinjer för landstingens övertagande av mentalsjukvården,
som därvid uppdragits, avses senare komma att följas av
särskilda avtal mellan staten och de enskilda landstingen.
I motionen II: 959 har föreslagits att den föreliggande propositionen skulle
avslås för att åstadkomma bästa möjliga utgångsläge för förhandlingarna
med de enskilda landstingen. Då det är angeläget att den föreslagna huvudmannaskapsreformen
kommer till stånd vid avsedd tidpunkt och då landstingsförbundet
såsom företrädare för landstingen anslutit sig till principerna
för den föreslagna reformen, bör enligt utskottets mening den framlagda
propositionen vara ägnad att läggas till grund för riksdagens beslut
i ämnet. Motionsyrkandet om avslag på propositionen avstyrkes därför av
utskottet.
Beträffande omfattningen av reformen innebär förslaget i propositionen,
att landstingskommunerna såvitt avser patienter från landstingsområdena
övertager huvudmannaskapet för den av staten bedrivna mentalsjukvården
och vården av epileptiker. Från övertagandet skall dock undantagas undervisningen
och vården av sådana blinda och döva psykiskt efterblivna barn,
som skall mottagas vid statens blind- och dövskolor. Mot denna omfattning
av huvudmannaskapsreformen har utskottet inte funnit anledning till erinran.
Inte heller har utskottet något att erinra mot den föreslagna tidpunkten
för överförandet, nämligen den 1 januari 1967, samt i fråga om psykopatvården
senast den 1 januari 1970.
Föredragande departementschefen har närmare utvecklat principerna för
mentalsjukvårdens organisation inom ett landstingsområde. Han har därvid
framhållit, att det vårdorganisatoriska ansvaret bör bli av samma slag som
föreligger inom kroppssjukvården samt understrukit betydelsen av en organisatorisk
och byggnadsmässig sammansmältning av de olika specialite
-
Statsutskottets utlåtande nr 210 år 1963
5
terna. Vad härutinnan anförts föranleder ingen erinran från utskottets sida
liksom inte heller vad som anförts i fråga om utbyggnaden av den öppna
och halvöppna sjukvården.
Det nu förevarande förslaget utgör ett principavtal, som skall läggas till
grund för de olika avtal som sedermera skall upprättas mellan staten och
de enskilda landstingen. De allmänna villkoren i principavtalet innebär
bl. a., att landstingskommunerna utan vederlag skall övertaga statens mentalsjukhus
in. m. samt att staten skall lämna bidrag som i princip innebär
fullgod täckning för investerings- och driftkostnader. Grunderna för de ekonomiska
villkoren skall enligt förslaget gälla i fem år från övertagandet,
d. v. s. intill den 1 januari 1972. Dessförinnan skall förutsättningslösa förhandlingar
upptagas mellan staten och landstingskommunerna rörande statens
fortsatta bidrag till den övertagna vården.
De allmänna ekonomiska förutsättningarna i samband med landstingens
övertagande av mentalsjukvården har behandlats i motionerna I: 793 och
II: 957. I motionerna uttalas att hithörande spörsmål särskilt bör beaktas
vid överväganden rörande dels skatteutjämningsbidrag till landstingen, dels
statsbidragsgivningen till kroppssjukvården. Såväl frågan om skatteutjämningen
som frågan om statsbidragsgivningen till kroppssjukvården är f. n.
föremål för utredning i särskild ordning. Beträffande skatteut jämningen
vill utskottet erinra om att 1958 års skatteutjämningskommitté genom tillläggsdirektiv
innevarande år fått i uppdrag att även behandla frågan om
skatteutjäinningen mellan landstingen. De berörda frågorna torde sålunda
komma alt underställas riksdagen, sedan pågående utredningsarbete slutförts,
vilket när det gäller skatteut jämningen torde komma att ske i början
av nästa år. Någon riksdagens skrivelse i ämnet synes utskottet därför
i nuvarande läge inte påkallad.
Vid landstingskommunernas övertagande av de staten nu tillhöriga mentalsjukhusen
skall för sjukhuset erforderligt markområde även ingå. I övertagandet
skall också inbegripas inventarier och annan utrustning. Mot dessa
villkor finner utskottet inte anledning till erinran.
I motionen II: 956 har uttalats, att staten inte bör visa alltför stor njugghet,
när det gäller överlåtelse av markområden i anslutning till de befintliga
sjukhusen. Då denna fråga kommer att bli föremål för förhandlingar med
de enskilda landstingen, anser utskottet något uttalande i ämnet inte nu
böra göras.
Till landstingens investeringskostnader för sjukhusen skall enligt det föreslagna
principavtalet kunna utgå upprustningsbidrag för upprustning av
befintliga sjukhus samt anläggningsbidrag för inrättande av nya sjukhusenheter.
Dessa bidrag skall kompletteras av särskilda utrustningsbidrag.
Mot den föreslagna konstruktionen för upprustnings- och utrustningsbidragen
har utskottet inte funnit anledning till erinran.
Det föreslagna anläggningsbidraget skall enligt avtalsförslaget utgå med
6 Statsutskottets utlåtande nr 210 år 1963
ett enhetligt belopp av 55 000 ler. per plats vid helt nya sjukhus samt med
30 000 kr. per tillkommande plats vid befintliga sjukhus. Inom specialvården
av psykiskt sjuka barn och s. k. psykopater skall dock anläggningsbidragen
utgå med högre belopp. Bidragen avses bli värdebeständiga genom
anknytning till byggnadskostnadsindex. Vid utbyggnad av ett befintligt
sjukhus skall dessutom bidrag till de verkliga kostnaderna, dock högst
20 000 kr. per vårdplats, kunna utgå för erforderlig utvidgning av gemensamhetsanordningar.
I motionerna I: 793 och II: 957 har förordats, att det särskilda bidraget
om högst 20 000 kr. skall kunna utgå även för andra ändamål än gemensamhetsanläggningar.
I anledning härav vill utskottet erinra om att de i
propositionen redovisade beloppen utgör schablonbelopp. En ändring av bidragskonstruktionen
i den av motionärerna föreslagna riktningen skulle
sannolikt erfordra en mera ingående detaljreglering från den bidragsgivande
myndighetens sida än vad som nu är avsett. Då enkelhet eftersträvats
i fråga om bidragsreglerna och då de föreslagna beloppen synes skäligt avvägda,
är utskottet inte berett att förorda någon ändring härutinnan av avtalsförslaget.
En anpassning av anläggningsbidraget efter olika geografisk belägenhet
har föreslagits i motionerna I: 791 och II: 958 samt I: 790 och II: 955. I de
båda förstnämnda motionerna har förordats en ortsindexering efter samma
principer som för skolbyggnader, medan i de båda sistnämnda motionerna
föreslagits rätt till särskild ersättning för merkostnader för de fyra nordligaste
länen i enlighet med vad som i avtalsförslaget avsetts skola gälla för
Norrbottens län.
I anledning av vad som i motionerna I: 791 och II: 958 anförts om ortsindexering
vill utskottet erinra om att denna fråga behandlats vid de förhandlingar
som föregått tillkomsten av avtalsförslaget. Såsom departementschefen
framhållit torde dock variationerna mellan olika orter när det gäller
kostnaderna för sjukhusbyggnader inte vara av sådan storlek att en särskild
ortsdifferentiering synes erforderlig. Av de ytterligare upplysningar som
utskottet inhämtat i frågan har utskottet styrkts i uppfattningen att en ortsindexering
i nu förevarande fall inte kan uppfylla det avsedda ändamålet.
Ifrågavarande motionsyrkanden avstyrkes således.
Av vad departementschefen i detta sammanhang anfört framgår vidare,
att av de orter där mentalsjukhus planerats endast Gällivare uppvisar större
avvikelse från den genomsnittliga byggnadskostnadsnivån. Beträffande det
planerade sjukhuset därstädes har också särskilt bidrag förutsatts. Mot bakgrunden
härav är utskottet inte berett att biträda det i motionerna I: 790
och II: 955 framställda yrkandet om särskilt bidrag för de fyra nordligaste
länen.
Det föreslagna driftbidraget grundar sig bl. a. på den genomsnittliga vårddagskostnaden
vid vissa mentalsjukhus samt det antal inom respektive
Statsutskottets utlåtande nr 210 år 1963
7
landstingskommun mantalsskrivna patienter som i genomsnitt under året
före avtalets ikraftträdande är intagna vid här avsedda sjukhus.
Mot den föreslagna anknytningen till patientantalet har erinringar gjorts
i motionerna I: 793 och II: 957 samt II: 956. Motionärerna har från olika
utgångspunkter ansett patientantalet under året före avtalets ikraftträdande
inte vara representativt för vårdbehovet. Vidare har i motionerna I: 791
och II: 958 förordats att driftbidraget främst skulle grundas på vårdplatskostnaderna
vid de sjukhus, som har den mest adekvata vården, i stället för
på genomsnittet för i huvudsak samtliga sjukhus.
Med anledning av nu ifrågavarande yrkanden vill utskottet framhålla, att
schablonbelopp som de nu aktuella självfallet inte kan i alla lägen ge ett helt
rättvisande resultat. Såsom föredragande departementschefen anfört är bidragskonstruktionen
emellertid avsedd att tillförsäkra landstingskommunerna
fullgod täckning av driftkostnaderna samtidigt som den utformats
på sådant sätt att ett så enkelt och lätthanterligt bidragssystem som möjligt
skall erhållas. Svenska landstingsförbundet har också vid de förda överläggningarna
godtagit bidragskonstruktionen. Utskottet vill vidare erinra om att
överenskommelsen rörande de ekonomiska villkoren är begränsad till en
femårsperiod. Mot bakgrunden härav är utskottet inte berett att förorda ett
frångående av propositionens förslag härutinnan. Motionsyrkandena avstyrkes
således av utskottet.
I motionerna I: 793 och II: 957 har berörts den i avtalsförslaget upptagna
gottgörelsen för pensionskostnader m. m. Motionärerna har därvid uttalat,
att en ökning av sådana kostnader genom nya principbeslut av riksdagen
bör få jämställas med löneökning, för vilken en anpassning av bidraget
sker.
Den ifrågavarande gottgörelsen, beräknad till 20 procent av lönekostnaderna,
är liksom bidraget i dess helhet schablonmässigt framräknad och
har vid de förda överläggningarna i ämnet godtagits från Svenska landstingsförbundets
sida. Utskottet vill därför inte förorda någon ändring av
grunderna för denna gottgörelse. Därest emellertid mera betydande förändringar
rörande pensionskostnaderna, inklusive socialförsäkringsavgifter,
skulle inträda på grund av beslut av riksdagen, så att förutsättningarna för
den träffade överenskommelsen i nu förevarande del kan anses bli väsentligt
ändrade, utgår utskottet från att överläggningar om en revidering av det
angivna procenttalet kan komma till stånd.
I motionerna I: 791 och II: 958 har även berörts sättet för utbetalningen
av driftbidragen. Någon ändring härutinnan av den ordning som överenskommits
vid överläggningarna mellan inrikesdepartementet och Svenska
landstingsförbundet vill utskottet inte tillstyrka.
Under åberopande av det anförda och då utskottet i övrigt inte funnit anledning
till erinran eller särskilt uttalande, hemställer utskottet,
I. att motionen II: 959 icke må av riksdagen bifallas;
8
Statsutskottets utlåtande nr 210 år 1963
II. att motionerna I: 793 och II: 957, såvitt desamma avser
skrivelse till Kungi. Maj :t rörande skatteutjämningsbidrag
till landstingen m. m., icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
III. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 790 och II: 955, I: 791
och II: 958 samt I: 793 och II: 957, sistnämnda båda motioner
såvitt nu är i fråga, ävensom motionen II: 956
a) besluta, att huvudmannaskapet för den av staten drivna
mentalsjukvården m. m. skall enligt de förutsättningar
samt i den omfattning och på de villkor departementschefen
i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 31
maj 1963 förordat överföras till landstingskommunerna den
1 januari 1967;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal med
landstingen om deras övertagande av mentalsjukvården
m. m. i huvudsak enligt av departementschefen i nyssnämnda
statsrådsprotokoll förordat principavtal och eljest angivna
grunder.
Stockholm den 3 december 1963
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Birger
Andersson, Bergman, Fritz Persson, fru Wallentheim, herrar Per Jacobsson,
Söderberg, Kaijser, Bertil Petersson, Widön, Per Petersson, NilsEric
Gustafsson och Harald Pettersson; samt
från a n d r a kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Karlsson
i Olofström, Blidfors, Almgren, fröken Elmén, herrar Andreasson, Mellqvist,
Larsson i Hedenäset, Gustafsson i Skellefteå, Gustafsson i Uddevalla,
Andersson i Knäred, fri! Holmberg, herrar Ivällstad och Turesson.
Reservationer
1) av herrar Per Jacobsson, Widén, Per Petersson, Nils-Eric Gustafsson,
Larsson i Hedenäset, Gustafsson i Skellefteå och Källstad, vilka ansett att
dels det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 6 börjar med »I anledning»
och på s. 7 slutar med »nordligaste länen», bort ersättas med text av
följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 210 år 1963 9
»I det föreliggande förslaget om överförande av huvudmannaskapet för
mentalsjukvården till landstingen ingår som en väsentlig princip att staten
skall lämna fullgod täckning för landstingens kostnader i anledning av
reformen, såväl beträffande anläggnings- som driftkostnader.
Beträffande det föreslagna anläggningsbidraget skall detta enligt avtalsförslaget,
som förut nämnts, utgå med ett enhetligt belopp av 55 000 kr. per
plats vid helt nya sjukhus samt med 30 000 kr. per tillkommande plats vid
befintliga sjukhus. Någon differentiering av anläggningsbidragen med hänsyn
till de varierande byggnadskostnaderna i olika delar av landet skulle
således inte komma i fråga i vidare mån än att en ersättning med skäligt belopp
skall utgå för uppförande av ett nytt mentalsjukhus i Gällivare.
Av såväl propositionen som i övrigt kända förhållanden framgår att byggnadskostnaderna
är avsevärt högre i de fyra nordligaste länen än i övriga
delar av landet, beroende på klimatförhållanden, höga transportkostnader
m. m. Den föreslagna bidragskonstruktionen kan sålunda inte ge den rättvisa
mellan olika landstingsområden som den åberopade ersättningsregeln
syftar till. Det må för övrigt påpekas att även driftkostnaderna kommer att
drabba norrlandslänen hårdare än övriga län på grund av det genomsnittligt
högre kostnadsläget i desamma, bl. a. när det gäller uppvärmningskostnader
m. m.
Med anledning av dessa förhållanden finner utskottet, i likhet med vad som
föreslås i motionerna I: 790 och II: 955, skäligt att ett förhöjt anläggningsbidrag
skall utgå inom de fyra nordligaste länen i enlighet med de regler
som i propositionen föreslagits för uppförande av nytt mentalsjukhus i Gällivare.
»
dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:
»III. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
jämte motionerna 1:791 och 11:958 samt med bifall
till motionerna I: 790 och II: 955 ävensom med avslag å motionerna
11:956 samt 1:793 och 11:957, sistnämnda båda
motioner såvitt nu är i fråga,
a) besluta, att huvudmannaskapet för den av staten drivna
mentalsjukvården in. in. skall enligt de förutsättningar samt
i den omfattning och på de villkor utskottet förordat överföras
till landstingskommunerna den 1 januari 1967;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal med landstingen
om deras övertagande av mentalsjukvården m. m. i
huvudsak enligt av utskottet förordat principavtal och eljest
angivna grunder.»
2) av herr Kaijser
3) av herr Nils-Eric Gustafsson
4) av herr Harald Pettersson
5) av herr Andersson i Knäred.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1963:403 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård m. m. a1 i texten