Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående markförvärv för nya förläggningsoch övningsområden för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente jämte i ämnet väckta motioner.

1963-12-06 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:211, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående markförvärv för nya förläggningsoch övningsområden för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963

1

Nr 211

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

markförvärv för nya förläggnings- och övningsområden

för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente jämte

i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

I propositionen nr 184 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 11 oktober 1963,

föreslagit riksdagen att dels godkänna vad i nämnda statsrådsprotokoll föreslagits

rörande markförvärv för nya förläggnings- och övningsområden

för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente, dels ock till Markförvärv

för nya förläggnings- och övningsområden för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64 anvisa ett

investeringsanslag av 65 000 000 kr.

Vidare har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Wallmark (I: 803) och den andra inom andra kammaren av herr Johansson

i Södertälje (II: 970), i vilka hemställts att riksdagen måtte godkänna

Kungl. Maj :ts förslag i propositionen nr 184, dock i vad den avser

Ing 1 att militära övningar ej må äga rum i sjön Måsnaren, samt att, om

detta ej kan beaktas, Södertälje stads framförda önskan att få förvärva

Björnön måtte tillgodoses,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Georg Carlsson och Eric Carlsson (I: 805) och den andra inom andra

kammaren av herrar Grebäck och Elmwall (II: 972), i vilka hemställts att

riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 184 måtte avslå Kungl.

Maj :ts förslag om förläggning av Svea ingenjörregemente till Almnäs- och

Måsnarenområdet, eller, därest detta yrkande inte skulle vinna riksdagens

bifall, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att övningsområdet för Svea

ingenjörregemente inte må beröra Måsnaren och dess stränder,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ferdinand Nilsson (I: 806) och den andra inom andra kammaren

av herr Tobé (II: 973), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att vid

behandlingen av propositionen nr 184 beakta i motionerna anförda synpunkter.

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 sand. Nr 211

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden hänvisas

till motionerna II: 970, II: 972 och II: 973.

Departementschefen har i huvudsak anfört följande.

»Befolkningstillväxten inom storstockholmsområdet har under det senaste

årtiondet medfört att önskemålen att Järvafältet eller delar därav skall upplåtas

för exploatering för civila ändamål vuxit sig allt starkare. De kommuner

inom vilkas gränser fältet är beläget har gjort upprepade, enträgna

framställningar om att få förvärva mark inom fältet för bostads- eller industriändamål.

Anspråk på mark inom Järvafältet har också framställts

från civila statliga organ.

Möjligheterna att avstå mark inom Järvafältets södra och sydöstra delar

inventerades grundligt av 1951 års Järvafältsutredning. Denna arbetade

emellertid med utgångspunkt i att huvuddelen av Järvafältet alltjämt skulle

användas som militärt övningsfält och att upplåtelse av mark i fältets södra

delar skulle kompenseras genom att fältet utvidgades norrut. Då en sådan

utvidgning icke visade sig vara genomförbar, nödgades utredningen konstatera

att utrymmet för markupplåtelser från Järvafältet var obetydligt.

Sedan beslut fattats om begränsning av den militära verksamheten på

Barkarbyfältet och om bortflyttning av A 1, bedömdes tiden vara inne för

en förnyad prövning av möjligheterna att genom markupplåtelse från Järvafältet

tillgodose angelägna behov för det civila samhället. Vid de undersökningar

som med anledning av Kungl. Maj :ts uppdrag den 28 april 1961

gjordes inom fastighetsnämnden visade det sig emellertid att några markupplåtelser

av betydenhet icke skulle vara möjliga vid den givna förutsättningen

att I 1 skulle bli kvar på fältet.

I detta läge fann jag det nödvändigt att överväga mera radikala åtgärder

för att kunna frigöra huvuddelen av Järvafältet från militär verksamhet i

syfte att i största möjliga utsträckning tillgodose behoven av mark för bostadsbebyggelse

och andra civila samhälleliga ändamål. Härför talade också

enligt min mening det förhållandet, att föreliggande civila markbehov

gjorde sig gällande med sådan styrka att överlåtelser av mindre markområden

i fältets utkanter efter hand skulle framtvingas och fortlöpande försämra

betingelserna för militära övningar på fältet. Jag lät därför under

hand inom departementet under senare delen av 1961 och fram till sommaren

1962 med bistånd av arméstaben inventera möjligheterna att anskaffa

lämpliga nya förläggnings- och övningsområden för I 1 och Ing 1. Förutsättningarna

var därvid, bland annat, att förbanden ur kuppförsvarssynpunkt

måste vara förlagda i storstockholmsregionen, att med hänsyn till

mobiliseringssäkerheten endast ett militärt förband borde vara förlagt till

samma ort och att de nya områdena kunde beräknas medge en för lång tid

tryggad placering av förbanden. Vid undersökningarna utnyttjades en av

landshövdingen i Stockholms län till departementet överlämnad förteckning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963

3

med tillhörande kartmaterial över markområden som enligt landshövdingens

uppfattning ur allmänna planeringssynpunkter kunde komma i fråga som

nya förläggnings- och övningsområden. Nämnda inventeringsarbete resulterade

i att för I 1 ett markområde i Upplands-Bro kommun, Uppsala län,

och för Ing 1 ett markområde i Södertälje stad, Stockholms län, framstod

som de för respektive förband lämpligaste. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande

anmodade jag därefter den 8 oktober 1962 försvarets fastighetsnämnd,

som den 6 september samma år erhållit Kungl. Maj :ts uppdrag

att, bland annat, avgiva förslag till anskaffning av förläggnings- och övningsområden

för de båda förbanden vid flyttning från Järvafältet till andra förläggningsplatser

i Stockholms närhet, att vid fullgörande av uppdraget

föreslå avgränsning av förläggnings- och övningsområden för förbanden

i fråga i huvudsaklig anslutning till förenämnda markområden i UpplandsBro

kommun och Södertälje stad.

Fastighetsnämnden har därefter i juni 1963 framlagt förslag till anskaffning

av förläggnings- och övningsområden för I 1 i Upplands-Bro kommun

och för Ing 1 i Södertälje stad och Turinge kommun med den disposition

av områdena som i huvudsak framgår av de förutnämnda kartbilagorna B

och C.1

Av de båda föreslagna områdena omfattar I 1-området ca 5 000 hektar

och Ing 1-området ca 1 400 hektar. Jordbruk med skogsbruk är de dominerande

näringsgrenarna i de trakter inom vilka I 1- och Ing 1-områdena

är belägna. Inom I 1-området beräknas att ett 20-tal av berörda 25 självständiga

brukningsenheter måste upphöra såsom jordbruksföretag. Inom

Ing 1-området åter beräknas att av berörda 8 självständiga brukningsenheter

minst 3 måste upphöra såsom jordbruksföretag.

Fastighetsnämnden räknar med att uppförande av nya kasernetablissement

för I 1 vid Granhammar och för Ing 1 vid Almnäs samt utförande

av huvuddelen av för de nya områdenas utnyttjande erforderliga vägar och

övningsanordningar måste föregå regementenas utflyttande från Järvafältet.

För etablissementens uppförande erforderlig mark bör därför tillträdas

av kronan så snart ske kan efter det statsmakterna beslutat att anskaffa

de båda förläggnings- och övningsområdena samt uppgörelse träffats mellan

kronan och berörda markägare. Övriga delar av områdena bör kronan enligt

nämnden ha tagit i besittning senast år 1968, enär regementena beräknas

kunna flytta ut till de nya områdena någon gång under åren 1969—1970.

Mark, som behöver tagas i anspråk för anläggningsarbeten avseende övningsanordningar,

vägar m. m., måste dock kronan få tillträde till redan före

1968.

Fastighetsnämnden bedömer att konsekvenserna ur social synpunkt av

att de nya förläggnings- och övningsområdena anskaffas blir förhållandevis

1 Bifogas delta utlåtande såsom bilagor B och C. Härjämte har till samma utlåtande fogats

kartskiss över Järvafältet såsom bilaga A.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963

begränsade. På de fastigheter och delar av fastigheter, som kronan enligt

nämnden bör förvärva, är bosatta i runt tal 290 personer inom I 1-området

och 50 personer inom Ing 1-området. Nämnden beräknar att av dessa omkring

110 respektive omkring 25 personer kan kvarbo. Åtskilliga av dessa

personer förutsättes kunna erhålla fortsatt arbete i orten. Nämnden framhåller

emellertid att möjligheten att kvarbo torde komma att visa sig värdefull

även för andra personer, särskilt äldre och sådana personer i övrigt,

som bor inom områdena utan att för sin utkomst vara beroende av jordbruksdriften.

Nämnden anser dock att i många fall ett sådant kvarboende

icke kan väntas lösa de problem som uppstår för den enskilde vid nedläggande

av jordbruksdriften. Beträffande åtskilliga mindre brukningsenheter

torde emellertid enligt nämndens mening kronans markförvärv endast

innebära tidigareläggande av en omställningsprocess, som inom en icke

alltför avlägsen framtid ändock blivit oundviklig med hänsyn till utvecklingen

inom jordbruket. I de fall, där omställningsproblem av större räckvidd

uppkommer, synes enligt nämnden samråd böra tagas med vederbörliga

regionala och lokala myndigheter.

Fastighetsnämnden framhåller att den samhälleliga service i form av

bostadsmöjligheter, tillgång till affärer av skilda slag, möjligheter att bereda

barnen skolutbildning upp till studentexamen m. in., som måste stå

regementenas egen personal till buds på de nya förläggningsorterna, torde

kunna påräknas beträffande båda regementena. Vad I 1 angår anser nämnden

erforderliga förutsättningar härför komma att tillskapas genom avsedd

omfattande samhällsbildning i Kungsängenområdet. Beträffande Ing 1 åter

föreligger enligt nämnden motsvarande förutsättningar redan i huvudsak

på den nya förläggningsorten Södertälje.

Fastighetsnämnden beräknar kostnaderna för markförvärv, avlösen av

arrenderätter, intrångsersättningar m. in. för I 1- och Ing 1-områdena till

sammanlagt i runt tal 65 000 000 kr.

Vid remissbehandlingen har endast luftfartsstyrelsen avstyrkt att förläggnings-

och övningsområden för de båda förbanden anskaffas i huvudsaklig

överensstämmelse med fastighetsnämndens förslag. Från andra remissinstanser

har emellertid i flera fall gjorts invändningar, merendels betingade

av en önskan att slå vakt om lokala samhälleliga intressen.

Järvafältet omfattar ur civila samhälleliga synpunkter synnerligen välbelägen

och värdefull mark inom en betydelsefull del av storstockholmsområdet.

Värdet av att kunna utnyttja denna mark för bostadsbebyggelse och

—■ i viss utsträckning — för andra civila samhälleliga ändamål är stort. Med

hänsyn härtill är det naturligt att söka skapa förutsättningar för att anpassa

den militära verksamheten så att för militära ändamål kan utnyttjas annan

mindre centralt belägen mark utan att de uppgifter som är ålagda berörda militära

förband blir eftersatta. Vidare måste övningsfält och förläggning ligga

omedelbart intill varandra för att säkerställa tillräcklig effektivitet i utbild
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963

ningen. Den verkställda utredningen och däröver avgivna yttranden ger enligt

min mening klart vid handen att de föreslagna nya förläggnings- och övningsområdena

för I 1 och Ing 1 är i huvudsak lämpliga härför och att de

kan avsättas för militär verksamhet utan att andra allmänna intressen trädes

för när. De militära myndigheternas yttranden bestyrker att områdena även

ur militära synpunkter kan anses lämpligt valda. Nu kända förhållanden

talar alltså enligt min mening klart för att en förflyttning av I 1 och Ing 1

till de föreslagna nya områdena innebär en framsynt lösning som tillgodoser

både civila och militära önskemål.

Vad först angår I 1-området finner jag i likhet med överbefälhavaren och

chefen för armén den av fastighetsnämnden föreslagna avgränsningen av

området väl motiverad. Jag finner heller icke anledning till erinran mot den

föreslagna huvudsakliga dispositionen av området. Från några remissmyndigheters

sida har den av fastighetsnämnden föreslagna lokaliseringen av

kasernanläggningen för I 1 till gårdsområdet vid Granhammar kritiserats

såväl ur samhällsbildningssynpunkt som ur naturvårdssynpunkt. För egen

del finner jag emellertid att denna lokalisering av kasernanläggningen icke

kan undvikas om I 1-området skall erhålla tillräcklig kapacitet för den

mångskiftande utbildning som avses förläggas dit. Att avstå granhammarsområdet

och lokalisera kasernanläggningen längre västerut skulle allvarligt

minska tillgången på terräng användbar för s. k. passövningar. Härtill kommer

att en lokalisering av kasernanläggningen i enlighet med fastighetsnämndens

förslag framstår såsom mycket angelägen även med hänsyn till

möjligheterna att erhålla en för lång tid tryggad placering. Det skulle ur

denna betydelsefulla synpunkt vara olyckligt att avsätta de områden som är

mest attraktiva ur byggnadssynpunkt och som ligger i omedelbar anslutning

till övningsfältet för bostadsbebyggelse. Detta förhindras vid genomförande

av fastighetsnämndens förslag att lokalisera kasernanläggningarna till granhammarsområdet.

I övrigt kommer fältet att i betydande utsträckning ha

naturliga och definitivt hindrande gränser mot påträngande bebyggelse. I

detta sammanhang vill jag vidare framhålla att fastighetsnämnden vid I 1- områdets avgränsning i nu ifrågavarande avsnitt samrått med stockholmstraktens

regionplanekontor i syfte att uppnå en ur samhällsbildningssynpunkt

för lång tid hållbar lösning. Av regionplanenämndens yttrande framgår,

att regionplanekontoret upprättat ett förslag till dispositionsplan för

centrala delen av Upplands-Bro kommun och därvid förutsatt att det militära

området begränsas enligt fastighetsnämndens förslag med kasernområde

beläget omedelbart norr om Granhammars gård.

Statens naturvårdsnämnd hävdar, att ett område vid Tälgby i I 1-områdets

nordvästra del har så stora naturvärden att det borde brytas ut och

bibehållas tillgängligt för allmänheten. Svenska naturskyddsföreningen

åter har föreslagit, att de sydostligaste delarna av övningsområdet, omfattande

området kring Granhammar, Tärnsundshalvön och Munkholmen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963

skall uteslutas och upplåtas som fritidsområde för den planerade stadsbildningen

söder om I 1-området. Då de ifrågavarande områdena oundgängligen

erfordras för att I 1 nya övningsfält skall kunna till fullo utnyttjas för

avsedd militär verksamhet, kan jag icke gå med på att dessa områden uteslutes.

Jag vill emellertid framhålla att de delar av övningsfältet, som ej

ingår i stndsskjutnings- och kasernområden, i den utsträckning så är möjligt

med hänsyn till övningsförhållandena kommer att — liksom Järvafältet

for närvarande — hållas tillgängliga för tillträde under lördagar och

söndagar. Beträffande stränderna vid Granhammarsviken i I 1-områdets

sydöstligaste del bör dessutom vid den fortsatta planeringen prövas om de

kan göras helt tillgängliga även för civilbefolkningen.

Jag vill här starkt understryka vad fastighetsnämnden anfört om vikten

av att I 1-området i sin helhet av vederbörande planläggande organ för framtiden

reserveras såsom militärt förläggnings- och övningsområde och att

angränsande mark planläggs med hänsyn härtill.

Därest utrymme skulle reserveras för den väg mellan E 18 och E 4 genom

granhammarspartiet, som regionplanekontoret räknat med, blir det enligt

fortifikationsförvaltningen icke möjligt att vid Granhammar utbygga ett

rationellt utformat kasernområde. På grund härav och då enligt vad vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen uttalat vägen ej är aktuell inom överskådlig

tid samt användbara alternativ till avsedd tvärförbindelse mellan E 18 och

E 4 torde finnas utgår jag från att vägen icke kommer till utförande inom

I 1-området. Jag anser det sålunda ej erforderligt att särskild hänsyn till en

dylik vägförbindelse tas vid kasernområdets utbyggande.

Fastighetsnämnden har framhållit olägenheten ur utbildningssynpunkt

av att det mom I 1-området med hänsyn till dess belägenhet i förhållande

till storflygplatsen Arlanda av flygsäkerhetsskäl icke blir möjligt att bedriva

skjutning annat än med flackbanevapen och att skjutning med granatkastare

sålunda icke blir möjlig inom området. Såsom framgår av chefens

för armén utlåtande finns möjlighet att på ett tillfredsställande sätt ordna

skjututbildning på granatkastare genom att utnyttja P 1 relativt närbelägna

övningsfält sedan detta utvidgats för att tillgodose bland annat I 1 behov

av terräng för granatkastarskjutningar. För egen del var jag redan då

jag i oktober 1962 lämnade fastighetsnämnden anvisning å ifrågavarande

markområde i Upplands-Bro kommun medveten om att områdets belägenhet

skulle komma att medföra den angivna olägenheten för skjututbildningen

vid regementet. Jag ansag emellertid och anser alltjämt i likhet med

chefen för armén att denna olägenhet icke är större än att den bör tas med

hänsyn till de uppenbara fördelar området i övrigt erbjuder. Med anledning

av vad luftfartsstyrelsen anfört vill jag erinra om att fastighetsnämnden i

sitt förslag utgår från att det icke i framtiden får eller behöver bli tal om

att inom I 1-området utföra skjutning med granatkastare eller andra vapen,

som kräver riskzon med högre höjd än 300 meter över marken. För egen

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 211 ar 1963

del anser jag i likhet med fastighetsnämnden, att några restriktioner for

den kommersiella luftfarten på grund av verksamheten inom I 1-området

inte bör komma ifråga.

Jag räknar med att avstyckade bostadsfastigheter och markområden inom

I 1-områdets gränser skall kunna undantagas från kronans markförvärv

i huvudsak i den omfattning fastighetsnämnden föreslagit. Med anledning

av vad domkapitlet i Uppsala anfört i fråga om storleken av det område,

som bör undantagas för Västra Ryds kyrka m. m„ utgår jag från att denna

fråga får bli föremål för närmare prövning i samband med kommande förhandlingar

om markförvärv, därvid jag förutsätter att samråd tas med

byggnadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet.

Vad härefter angår Ing 1-området finner jag i likhet med överbefälhavaren

och chefen för armén ingen anledning till erinran mot den av fastighetsnämnden

föreslagna avgränsningen eller huvudsakliga dispositionen av

området. Länsstyrelsen i Stockholms län och Södertälje stad har i sina yttranden

velat undantaga södra stranden av sjön Måsnaren från Ing 1-området

med hänsyn till rekreations- och badintressena samt det förhållandet att

sjön utgör råvattentäkt för Södertälje. Att tillmötesgå detta önskemål anser

jag emellertid icke möjligt, enär kasernetablissementet för Ing 1 avses skola

förläggas till Almnäs och tillgång till sjön erfordras för vissa övningar,

vilka icke utan betydande olägenheter kan förläggas till längre bort liggande

delar av Ing 1-området. Jag vill här framhålla att Måsnaren icke är

huvudvattentäkt för staden utan endast är reservvattentäkt och att vatten

från sjön vid behov filtreras i en grusås som innehåller stadens ordinarie

vattentäkt. De övningar, för vilka tillgång till sjön erfordras, torde icke behöva

befaras medföra någon allvarligare förorening av sjöns vatten än vad

som normalt följer av t. ex. trafik med smärre motorbåtar. Möjligheterna

att utnyttja friluftsbadet vid Eklundsnäs kommer således inte att påverkas.

I likhet med vad några remissmyndigheter anfört anser jag det önskvärt

att det natursköna området mellan Långsjön och Vällingen i största möjliga

utsträckning hålles tillgängligt för allmänheten.

Luftfartsstyrelsen har avstyrkt förläggningen av Ing 1 till det nu föreslagna

området av samma skäl som beträffande I 1-området. Med anledning

härav vill jag erinra om att ingenjörtruppernas skj^utbildning endast omfattar

flackbanevapen och att ifrågavarande område endast avses för ingenjörförband.

Det finns således icke behov av att inom Ing 1-området skjuhi

med granatkastare eller andra vapen, som kräver riskzon med högre höjd

än 300 meter över marken, varför icke heller här några restriktioner för

den kommersiella luftfarten behöver befaras.

Inom såväl I 1- som Ing 1-oinrådena är jordbruk och skogsbruk de dominerande

näringsgrenarna. Såsom fastighetsnämnden anfört måste huvuddelen

av de inom områdena bedrivna jordbruksföretagen upphöra, varvid

dock bör framhållas att flera av dessa företag är att betrakta såsom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963

s. k. rationaliseringsfastigheter, vilka oavsett kronans markförvärv kan förväntas

komma att inom överskådlig tid upphöra som självständiga enheter.

Såsom fastighetsnämnden anfört bör hänsyn härtill tas vid bedömningen

av följderna ur social synpunkt av att de båda områdena anskaffas. Vad beträffar

övriga berörda jordbruksfastigheter anser jag i likhet med fastighetsnämnden

att det med hänsyn till dessa fastigheters värden och storleken

av de köpeskillingar, som kan beräknas utgå, icke torde behöva uppkomma

några allvarligare sociala problem för ägarna och dessas familjer. För den

del av den fast bosatta befolkningen, som icke brukar egna gårdar, t. ex.

lantbruksarbetare, kan nedläggandet av jordbruksdriften medföra sysselsättningssvårigheter.

I likhet med fastighetsnämnden förutsätter jag att,

därest ifrågavarande omställningsproblem skulle bil av större räckvidd, samrad

tages med vederbörande arbetsmarknadsmyndigheter för vidtagande

av åtgärder för att underlätta placeringen av den friställda arbetskraften.

Såsom fastighetsnämnden framhållit är det av stor vikt att samhällelig

service i form av bostadsmöjligheter, tillgång till affärer, möjligheter att

bereda barnen skolutbildning in. m. står till personalens förfogande vid tiden

för förbandens utflyttning. För Ing 1 torde detta icke komma att bereda

några svårigheter med hänsyn till att området är beläget inom Södertälje

stad. För I 1 erfordras däremot att den avsedda samhällsbildningen vid

Kungsängen kommer till stånd. Upplands-Bro kommun har förklarat sig

beredd att försöka uppfylla de krav som kommer att ställas på kommunen

i samband med en utbyggnad av samhället och dess serviceanordningar.

Kommunen har emellertid förklarat att planerings- och utbyggnadsskedet

kommer att innebära utomordentligt svåra påfrestningar. Jag förutsätter

därför att de statliga myndigheterna söker underlätta den planerade utbyggnaden.

Vad angår fornlämningar inom I 1- och Ing 1-områdena anser jag i likhet

med fastighetsnämnden att icke andra fornlämningar än de som är belägna

inom avsedda målområden vid stridsskjutningar eller kan beräknas bli förstörda

vid de byggnads- och andra anläggningsarbeten, som måste föregå

regementenas utflyttning, dessförinnan undersökes och borttages. Övriga

fornlämningar bör skyddas genom avsättande av skyddsområden, ^märkning

och instruktionsföreskrifter. Vidare bör på sätt riksantikvarieämbetet

föreslagit bebyggelsen undersökas byggnadshistoriskt och fotograferas i dokumentationssyfte.

Svenska naturskyddsföreningen har framhållit, att såväl I 1- som Ing 1- området innehåller ett flertal ur naturvårds- och landskapssynpunkt värdefulla

områden. Jag har intet att erinra mot att, på sätt föreningen föreslagit

särskilda naturvårdsråd inrättas för de båda områdena, vilka kan

följa naturens utveckling inom områdena och ge råd för bibehållande av

värdefulla terrängavsnitt.

Samtliga med de båda förbandens förflyttning förenade kostnader och

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963

9

andra kostnader, som kan uppkomma genom bortflyttning av militär verksamhet

från Järvafältet, bör såsom jag förutsatt vid anmälan av förenämnda

proposition 1962: 190 läggas utanför den ram som intill den 1 juli 1967

gäller för det militära försvaret. Kostnaderna för markförvärv, avlösen av

arrenderätter, intrångsersättningar m. m. för I 1- och Ing 1-områdena beräknar

jag på grundval av fastighetsnämndens uppskattningar till 65 miljoner

kronor. Härtill kommer kostnaderna för anordnande av nya kasernetablissement,

övningsanordningar m. m. för I 1 och Ing 1 på de nya förläggningsplatserna

samt flyttning av kraftledningar, vilka kostnader av

fortifikationsförvaltningen preliminärt uppskattats till drygt 300 miljoner

kronor. Uppskattningen har gjorts på nu tillgängligt underlag och utan

tillgång till programhandlingar som godkänts av Kungl. Maj :t. Innan kostnaderna

kan bedömas med större säkerhet måste emellertid dessutom projekteringsunderlag

föreligga. Till dessa kostnader kan komma kostnader

för tillfällig personal, inventarier, utrustning, omläggning av vägar m. m.

Vid den framtida försäljningen av mark från Järvafältet och värdering av

där befintliga anläggningar måste som jag också betonat tidigare de beräknade

nyanläggningskostnaderna beaktas. Jag vill erinra om mitt av riksdagen

godtagna uttalande i förenämnda proposition 1962: 190, att de värden

som statsverket kan tillgodogöra sig vid en bortflyttning av den militära

verksamheten väl torde uppväga kostnader som förorsakas av flyttningen.

Markförvärven kan beräknas ta flera år i anspråk. Kostnaderna kan därför

antas bli fördelade på flera år. Svårigheter föreligger emellertid att bedöma

hur en fördelning mellan olika budgetår skall göras då behovet av

betalningsmedel blir beroende av förhandlingar med vederbörande markägare.

Med hänsyn härtill föreslår jag, att anslag anvisas för att täcka samtliga

kostnader för markförvärv och att alltså 65 miljoner kronor begäres

på tilläggsstat I för innevarande budgetår.

I likhet med fastighetsnämnden räknar jag med att anskaffning av mark,

uppförande av nya kasernetablissement och utförande av erforderliga övningsanordningar

inom de nya förläggningsområdena för I 1 och Ing 1 skall

kunna ske i sådan takt att regementena skall kunna flytta från sina nuvarande

förläggningsplatser på Järvafältet någon gång under åren 1969—

1970. Vissa delar av Järvafältet bör emellertid redan dessförinnan kunna

upplåtas för exploatering. Sålunda bör mark söder och väster om E 18 som

ej utgör kasernområde e. d. kunna få tas i anspråk för exploatering med

början under 1965—1966.

För genomförande av markförvärven torde Kungl. Maj :t böra tillsätta

en särskild delegation. Förutom erforderliga förhandlingar om ifrågakommande

ekonomiska ersättningar bör på delegationen ankomma att reglera

de olika frågor, som kan uppstå i samband med I 1- och Ing 1-områdenas

ianspråktagande för avsedda ändamål.»

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963

Utskottet. Efter beslut vid 1905 års riksdag tillkom Järvafältet som övningsfält

för Stockholms garnison. Fältet tillgodoser än i dag behovet av

övningsmark för de till stockholmsområdet förlagda truppförbanden. Inom

fältets gränser finnas också ett militärt flygfält samt förläggningar för ett

antal truppförband och andra militära institutioner. Bland stockholmsförbanden

ha Svea livgarde (II) och Svea ingenjörregemente (Ing 1) de största

behoven av övningsmark. Båda dessa förband äro förlagda till Järvafältet.

Under senare år ha allt starkare krav rests att få utnyttja Järvafältet eller

delar därav för exploatering för civila ändamål. Den till följd av befolkningstillväxten

starkt expanderande bebyggelsen inom stockholmsregionen har

medfört att Järvafältet numera blivit ett område, som är synnerligen välbeläget

för bostadsbebyggelse. Bl. a. på grund av att den militära verksamheten

minskat under senare år, t. ex. genom den nyligen verkställda bortflyttningen

av Svea artilleriregemente, ha vissa smärre delar av Järvafältet bedömts

kunna avstås för civila ändamål, varvad några områden redan försålts.

Så länge I 1 bibehåller nuvarande förläggning är det emellertid, såsom

framgår av propositionen, icke möjligt att för annat ändamål upplåta mark

i någon mer betydande omfattning. För att i största möjliga utsträckning

kunna tillgodose markbehoven för bostadsbebyggelse och andra civila samhälleliga

ändamål ha därför undersökningar verkställts om möjligheterna

att anskaffa nya, mindre centralt belägna förläggnings- och övningsområden

för I 1 och Ing 1. Vid undersökningarna har bl. a. förutsatts att förbanden

ur kuppförsvarssynpunkt måste förläggas till stockholmsregionen, att

med hänsyn till mobiliseringssäkerheten två förband icke böra förläggas till

samma ort samt att de nya områdena måste beräknas medge en för lång tid

tryggad placering av förbanden.

Förenämnda undersökningar ha lett till att förslag nu framlägges om nya

förläggnings- och övningsområden för I 1 och Ing 1. Innan utskottet ingår

närmare på dessa förslag vill utskottet framhålla, att utskottet finner de

krav, som ställts på att utnyttja Järvafälet för civila ändamål, äga sådan

styrka, att de i största möjliga utsträckning böra tillmötesgås, då detta enligt

vad departementschefen framfört synes kunna ske utan kostnad för

statsverket. Huvuddelen av fältet bör därför friställas från militär verksamhet.

Utskottet, som vill erinra om att föregående års höstriksdag beviljat

medel för utredningar syftande till att friställa Järvafältet från militär verksamhet,

tillstyrker alltså, att dessa förband erhålla nya förläggnings- och

övningsområden. Mot de förutsättningar, som legat till grund för undersökningarna

om anskaffande av dylika områden, synes icke något vara att

erinra.

De nya förläggnings- och övningsområdena skola vara belägna såvitt avser

I 1 inom Upplands-Bro kommun i Uppsala län och vad beträffar Ing I

inom Södertälje stad och Turinge kommun. Vid sin prövning av dessa förslag

har utskottet icke funnit något väsentligt vara att erinra. Utskottet vill

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963

11

emellertid understryka vikten av att de nya områdena disponeras på sådant

sätt och att över huvud taget sådana åtgärder vidtagas, att förbanden under

överskådlig tid kunna beräknas kvarligga därstädes. Vissa olägenheter ur

såväl civila som militära synpunkter äro givetvis förknippade med de för

förbanden föreslagna nya områdena. Olägenheterna synas emellertid enligt

utskottet icke vara av den omfattning, att de motivera någon ändring av

förslaget. Motionerna I: 805 och II: 972 avstyrkas alltså såvitt de avse avslag

å Kungl. Maj:ts förslag om nytt förläggnings- och övningsområde för Ing 1.

I motionerna I: 806 och II: 973 ha anförts en del synpunkter beträffande

I 1-områdets avgränsning och utnyttjande. Vidare har vad gäller avgränsningen

av Ing 1-området motionsvis gjorts vissa yrkanden om ändringar i

Kungl. Maj :ts förslag. Sålunda yrkas i motionerna 1:803 och 11:970 att

militära övningar ej må äga rum i sjön Måsnaren eller att, om detta krav ej

kan beaktas, Södertälje stad får förvärva Björnön samt i motionerna I: 805

och II: 972, såvitt nu är i fråga, att övningsområdet icke skall beröra Måsnaren

och dess stränder. Departementschefen har framhållit, att tillgång till

denna sjö erfordras för vissa övningar, vilka icke utan betydande olägenheter

kunna förläggas till längre bort liggande delar av området.

Enligt vad utskottet inhämtat äro förvärven av Björnön liksom av den i

det föreslagna I 1-området ingående Munkholmen huvudsakligen föranledda

av önskan att hindra för de militära övningarna störande fritidsbebyggelse.

Endast i viss mindre utsträckning torde nämnda öar beröras av övningar.

De möjligheter, som därmed föreligga att bereda allmänheten tillträde till

Björnön och Munkholmen, böra i största möjliga utsträckning tillvaratagas.

Därest Ingl:s kasernetablissement till följd av rådande markförhållanden

måste förläggas på längre avstånd från Måsnarens strand än vad som ursprungligen

ansetts lämpligt bör jämväl undersökas, huruvida det är möjligt

att bereda allmänheten tillfälle att utnyttja ytterligare delar av strandområdet.

Genom de föreslagna avgränsningarna komma delar av Granhammarsviken

och sjön Måsnaren att ingå i övningsområdena. Utskottet förutsätter

emellertid, att därav föranledda nackdelar ur fritids- och naturvårdssynpunkt

i görligaste mån begränsas. Utskottet vill erinra om att departementschefen

förutsatt med avseende å såväl I 1- som Ing 1-områdena, att särskilda

naturvårdsråd skola inrättas med uppgift bl. a. att ge råd beträffande bibehållande

av värdefulla terrängavsnitt. Vidare räknar departementschefen

med att en särskild delegation inrättas för markförvärvens genomförande

och för reglering av de olika spörsmål, som kunna uppkomma i samband

med ifrågavarande områdens ianspråktagande för avsedda ändamål. Det

synes utskottet vara av värde, att detta senare organ även får lokal anknytning.

Utskottet förutsätter, att det därvid skall bli möjligt att mellan de militära

myndigheterna och företrädarna för ortsbefolkningen få till stånd

överenskommelser, som tillgodose båda sidornas intressen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963

Med hänvisning till vad sålunda anförts finner utskottet sig böra biträda

de i propositionen angivna huvudsakliga avgränsningarna av de för I 1 och

Ing 1 föreslagna nya förläggnings- och övningsområdena. De syften, som

föranlett yrkandena i motionerna I: 803 och II: 970 ävensom, såvitt nu är

i fråga, motionerna I: 805 och II: 972 samt I: 806 och II: 973, torde i viss

mån bli tillgodosedda med anledning av vad utskottet i det föregående anfört.

Med hänsyn till den föreslagna förläggningen av I 1 synes det vara av

väsentlig betydelse, att Kungsängens samhälle och dess serviceanordningar

kommer att avsevärt utbyggas. Såsom framgår av propositionen har Upplands-Bro

kommun förklarat sig beredd att försöka uppfylla de krav, som

härvid komma att ställas på kommunen. Kommunen har emellertid förklarat,

att planerings- och utbyggnadsskedet kommer att medföra utomordentligt

svåra påfrestningar. Utskottet vill i anledning härav och till vad i motionerna

I: 806 och II: 973 anförts framhålla, att utskottet i likhet med departementschefen

förutsätter att de statliga myndigheterna söka underlätta

den planerade utbyggnaden.

I likhet med departementschefen finner utskottet, att samtliga med de

båda förbandens förflyttning förenade kostnaderna och andra kostnader,

som kunna uppkomma genom bortflyttning av militär verksamhet från

Järvafältet, böra läggas utanför den nu gällande militära kostnadsramen.

Kostnaderna för markförvärv m. m. för I 1- och Ing 1-områdena ha beräknats

till 65 milj. kr. Härtill komma kostnader för nya kaserner, övningsanordningar

m. in., vilka nu preliminärt uppskattats till drygt 300 milj. kr.

Vissa ytterligare kostnader ha förutsatts uppkomma. Såsom departementschefen

framhållit böra vid den framtida försäljningen av mark från Järvafältet

och värdering av där befintliga anläggningar de beräknade nyanläggningskostnaderna

beaktas. Vid sin bedömning av frågan om att frilägga

huvuddelen av Järvafältet från militär verksamhet har utskottet tagit fasta

på departementschefens av 1962 års riksdag godkända uttalande, att de värden,

som statsverket kan tillgodogöra sig vid en bortflyttning av förenämnda

verksamhet, väl torde uppväga de kostnader, som förorsakas av flyttningen.

Departementschefen har räknat med att I 1 och Ing 1 skola kunna flytta

från sina nuvarande förläggningsplatser på Järvafältet någon gång under

åren 1969—1970. Vissa delar av fältet anses emellertid redan dessförinnan

kunna upplåtas för exploatering. Det bör emellertid uppmärksammas, att

—• såsom förutsatts i ett inom regionplanenämnden upprättat förslag till

framtida disposition av Järvafältet — åtskilliga militära anläggningar alltjämt

komma att kvarligga på Järvafältet samt att anspråk komma att resas

på ett utnyttjande av vissa delar av det frilagda fältet för skilda statliga

ändamål. De stora problem, som äro förknippade med färdigställandet av

de nya förläggningsområdena för I 1 och Ing 1 och med förbandens överflyttning

till de nya områdena, kunna också försvåra ett planmässigt ian
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963

språktagande av marken för bostadsbebyggelse. Utskottet förutsätter emellertid,

att sådana åtgärder vidtagas att den av departementschefen angivna

tidsplanen såvitt möjligt kan följas.

Utskottet, som jämväl i övrigt kunnat biträda vad departementschefen

anfört och föreslagit, tillstyrker slutligen, att för markförvärv för nya förläggnings-

och övningsområden för I 1 och Ing 1 anvisas ett investeringsanslag

av 65 milj. kr.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 805 och II: 972, såvitt nu

är i fråga,

a) godkänna vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 11 oktober 1963 föreslagits rörande markförvärv

för nya förläggnings- och övningsområden för Svea livgarde

och Svea ingenjörregemente;

b) till Markförvärv för nya förläggnings- och övningsområden

för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64 å kapitalbudgeten

under försvarets fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av 65 000 000 kr.;

II. att motionerna I: 803 och II: 970 icke må av riksdagen

bifallas;

III. att motionerna 1:805 och 11:972, i vad de icke behandlats

under I, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
IV.

att motionerna I: 806 och II: 973 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 december 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, fröken

Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson,

Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Per Jacobsson, Söderberg, Mårtensson,

Per Petersson och Eric Carlsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Blidfors, Almgren, fröken

Elmén, herr Nilsson i Göingegården, fru Lewén-Eliasson, herrai Uassinantti,

Larsson i Hedenäset, Carbell, Andersson i Knäred och Löfroth.

av herr Ståhl.

Reservation

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963

Bilaga A

Sollentuna

Fäbodar

lorrvik<

■över sjön.

:t u n a;

Järfälla'';

S T 0 C K H

;Sörentorj

•kogshyadai

dJlriksdal st;rr
-

Järvafältet

I 1 Bebyggt område

Generalstabens Litografiska Anstalt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963

15

Bilaga B

I 1 övningsområde

IIIMÉI I 1 Stridsskjutningsområde

I 1 Kasernomréde

IGTUNAI

Slgtunafjärden:

Sleninge

Skorvei

''orsätrch

■Bil

i Runsa

Lövsta,

''ällövstä]

ästra Ryd

Munk

''Lerberga

Lejondal

l(iranhammar f //.

‘Brunna

örnässfän

Stockholms-Nä:

Kungsijnge

mm

Generalstabens Litografiska Anstalt

opaginerad Kontrollera mot PDF

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 63

313532

05

isiaviki

Turini

SÖDERTÄLJE

Imnäs

Ingijön

''Jumsta

• Vackstanäs

Eknäs

Ing 1 övningsområde

Ing 1 Stridsskjutningsområde

Ing 1 Kasemområde

Yällingei

Generalstabens Litografiska Anstalt

Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:404 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård m. m. a1 i texten