Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående markförvärv för nya förläggningsoch övningsområden för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente jämte i ämnet väckta motioner.
1963-12-06 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1963:211, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående markförvärv för nya förläggningsoch övningsområden för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963
1
Nr 211
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
markförvärv för nya förläggnings- och övningsområden
för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente jämte
i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
I propositionen nr 184 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 11 oktober 1963,
föreslagit riksdagen att dels godkänna vad i nämnda statsrådsprotokoll föreslagits
rörande markförvärv för nya förläggnings- och övningsområden
för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente, dels ock till Markförvärv
för nya förläggnings- och övningsområden för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64 anvisa ett
investeringsanslag av 65 000 000 kr.
Vidare har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Wallmark (I: 803) och den andra inom andra kammaren av herr Johansson
i Södertälje (II: 970), i vilka hemställts att riksdagen måtte godkänna
Kungl. Maj :ts förslag i propositionen nr 184, dock i vad den avser
Ing 1 att militära övningar ej må äga rum i sjön Måsnaren, samt att, om
detta ej kan beaktas, Södertälje stads framförda önskan att få förvärva
Björnön måtte tillgodoses,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Georg Carlsson och Eric Carlsson (I: 805) och den andra inom andra
kammaren av herrar Grebäck och Elmwall (II: 972), i vilka hemställts att
riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 184 måtte avslå Kungl.
Maj :ts förslag om förläggning av Svea ingenjörregemente till Almnäs- och
Måsnarenområdet, eller, därest detta yrkande inte skulle vinna riksdagens
bifall, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att övningsområdet för Svea
ingenjörregemente inte må beröra Måsnaren och dess stränder,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ferdinand Nilsson (I: 806) och den andra inom andra kammaren
av herr Tobé (II: 973), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att vid
behandlingen av propositionen nr 184 beakta i motionerna anförda synpunkter.
Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 sand. Nr 211
2
Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden hänvisas
till motionerna II: 970, II: 972 och II: 973.
Departementschefen har i huvudsak anfört följande.
»Befolkningstillväxten inom storstockholmsområdet har under det senaste
årtiondet medfört att önskemålen att Järvafältet eller delar därav skall upplåtas
för exploatering för civila ändamål vuxit sig allt starkare. De kommuner
inom vilkas gränser fältet är beläget har gjort upprepade, enträgna
framställningar om att få förvärva mark inom fältet för bostads- eller industriändamål.
Anspråk på mark inom Järvafältet har också framställts
från civila statliga organ.
Möjligheterna att avstå mark inom Järvafältets södra och sydöstra delar
inventerades grundligt av 1951 års Järvafältsutredning. Denna arbetade
emellertid med utgångspunkt i att huvuddelen av Järvafältet alltjämt skulle
användas som militärt övningsfält och att upplåtelse av mark i fältets södra
delar skulle kompenseras genom att fältet utvidgades norrut. Då en sådan
utvidgning icke visade sig vara genomförbar, nödgades utredningen konstatera
att utrymmet för markupplåtelser från Järvafältet var obetydligt.
Sedan beslut fattats om begränsning av den militära verksamheten på
Barkarbyfältet och om bortflyttning av A 1, bedömdes tiden vara inne för
en förnyad prövning av möjligheterna att genom markupplåtelse från Järvafältet
tillgodose angelägna behov för det civila samhället. Vid de undersökningar
som med anledning av Kungl. Maj :ts uppdrag den 28 april 1961
gjordes inom fastighetsnämnden visade det sig emellertid att några markupplåtelser
av betydenhet icke skulle vara möjliga vid den givna förutsättningen
att I 1 skulle bli kvar på fältet.
I detta läge fann jag det nödvändigt att överväga mera radikala åtgärder
för att kunna frigöra huvuddelen av Järvafältet från militär verksamhet i
syfte att i största möjliga utsträckning tillgodose behoven av mark för bostadsbebyggelse
och andra civila samhälleliga ändamål. Härför talade också
enligt min mening det förhållandet, att föreliggande civila markbehov
gjorde sig gällande med sådan styrka att överlåtelser av mindre markområden
i fältets utkanter efter hand skulle framtvingas och fortlöpande försämra
betingelserna för militära övningar på fältet. Jag lät därför under
hand inom departementet under senare delen av 1961 och fram till sommaren
1962 med bistånd av arméstaben inventera möjligheterna att anskaffa
lämpliga nya förläggnings- och övningsområden för I 1 och Ing 1. Förutsättningarna
var därvid, bland annat, att förbanden ur kuppförsvarssynpunkt
måste vara förlagda i storstockholmsregionen, att med hänsyn till
mobiliseringssäkerheten endast ett militärt förband borde vara förlagt till
samma ort och att de nya områdena kunde beräknas medge en för lång tid
tryggad placering av förbanden. Vid undersökningarna utnyttjades en av
landshövdingen i Stockholms län till departementet överlämnad förteckning
Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963
3
med tillhörande kartmaterial över markområden som enligt landshövdingens
uppfattning ur allmänna planeringssynpunkter kunde komma i fråga som
nya förläggnings- och övningsområden. Nämnda inventeringsarbete resulterade
i att för I 1 ett markområde i Upplands-Bro kommun, Uppsala län,
och för Ing 1 ett markområde i Södertälje stad, Stockholms län, framstod
som de för respektive förband lämpligaste. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
anmodade jag därefter den 8 oktober 1962 försvarets fastighetsnämnd,
som den 6 september samma år erhållit Kungl. Maj :ts uppdrag
att, bland annat, avgiva förslag till anskaffning av förläggnings- och övningsområden
för de båda förbanden vid flyttning från Järvafältet till andra förläggningsplatser
i Stockholms närhet, att vid fullgörande av uppdraget
föreslå avgränsning av förläggnings- och övningsområden för förbanden
i fråga i huvudsaklig anslutning till förenämnda markområden i UpplandsBro
kommun och Södertälje stad.
Fastighetsnämnden har därefter i juni 1963 framlagt förslag till anskaffning
av förläggnings- och övningsområden för I 1 i Upplands-Bro kommun
och för Ing 1 i Södertälje stad och Turinge kommun med den disposition
av områdena som i huvudsak framgår av de förutnämnda kartbilagorna B
och C.1
Av de båda föreslagna områdena omfattar I 1-området ca 5 000 hektar
och Ing 1-området ca 1 400 hektar. Jordbruk med skogsbruk är de dominerande
näringsgrenarna i de trakter inom vilka I 1- och Ing 1-områdena
är belägna. Inom I 1-området beräknas att ett 20-tal av berörda 25 självständiga
brukningsenheter måste upphöra såsom jordbruksföretag. Inom
Ing 1-området åter beräknas att av berörda 8 självständiga brukningsenheter
minst 3 måste upphöra såsom jordbruksföretag.
Fastighetsnämnden räknar med att uppförande av nya kasernetablissement
för I 1 vid Granhammar och för Ing 1 vid Almnäs samt utförande
av huvuddelen av för de nya områdenas utnyttjande erforderliga vägar och
övningsanordningar måste föregå regementenas utflyttande från Järvafältet.
För etablissementens uppförande erforderlig mark bör därför tillträdas
av kronan så snart ske kan efter det statsmakterna beslutat att anskaffa
de båda förläggnings- och övningsområdena samt uppgörelse träffats mellan
kronan och berörda markägare. Övriga delar av områdena bör kronan enligt
nämnden ha tagit i besittning senast år 1968, enär regementena beräknas
kunna flytta ut till de nya områdena någon gång under åren 1969—1970.
Mark, som behöver tagas i anspråk för anläggningsarbeten avseende övningsanordningar,
vägar m. m., måste dock kronan få tillträde till redan före
1968.
Fastighetsnämnden bedömer att konsekvenserna ur social synpunkt av
att de nya förläggnings- och övningsområdena anskaffas blir förhållandevis
1 Bifogas delta utlåtande såsom bilagor B och C. Härjämte har till samma utlåtande fogats
kartskiss över Järvafältet såsom bilaga A.
4
Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963
begränsade. På de fastigheter och delar av fastigheter, som kronan enligt
nämnden bör förvärva, är bosatta i runt tal 290 personer inom I 1-området
och 50 personer inom Ing 1-området. Nämnden beräknar att av dessa omkring
110 respektive omkring 25 personer kan kvarbo. Åtskilliga av dessa
personer förutsättes kunna erhålla fortsatt arbete i orten. Nämnden framhåller
emellertid att möjligheten att kvarbo torde komma att visa sig värdefull
även för andra personer, särskilt äldre och sådana personer i övrigt,
som bor inom områdena utan att för sin utkomst vara beroende av jordbruksdriften.
Nämnden anser dock att i många fall ett sådant kvarboende
icke kan väntas lösa de problem som uppstår för den enskilde vid nedläggande
av jordbruksdriften. Beträffande åtskilliga mindre brukningsenheter
torde emellertid enligt nämndens mening kronans markförvärv endast
innebära tidigareläggande av en omställningsprocess, som inom en icke
alltför avlägsen framtid ändock blivit oundviklig med hänsyn till utvecklingen
inom jordbruket. I de fall, där omställningsproblem av större räckvidd
uppkommer, synes enligt nämnden samråd böra tagas med vederbörliga
regionala och lokala myndigheter.
Fastighetsnämnden framhåller att den samhälleliga service i form av
bostadsmöjligheter, tillgång till affärer av skilda slag, möjligheter att bereda
barnen skolutbildning upp till studentexamen m. in., som måste stå
regementenas egen personal till buds på de nya förläggningsorterna, torde
kunna påräknas beträffande båda regementena. Vad I 1 angår anser nämnden
erforderliga förutsättningar härför komma att tillskapas genom avsedd
omfattande samhällsbildning i Kungsängenområdet. Beträffande Ing 1 åter
föreligger enligt nämnden motsvarande förutsättningar redan i huvudsak
på den nya förläggningsorten Södertälje.
Fastighetsnämnden beräknar kostnaderna för markförvärv, avlösen av
arrenderätter, intrångsersättningar m. in. för I 1- och Ing 1-områdena till
sammanlagt i runt tal 65 000 000 kr.
Vid remissbehandlingen har endast luftfartsstyrelsen avstyrkt att förläggnings-
och övningsområden för de båda förbanden anskaffas i huvudsaklig
överensstämmelse med fastighetsnämndens förslag. Från andra remissinstanser
har emellertid i flera fall gjorts invändningar, merendels betingade
av en önskan att slå vakt om lokala samhälleliga intressen.
Järvafältet omfattar ur civila samhälleliga synpunkter synnerligen välbelägen
och värdefull mark inom en betydelsefull del av storstockholmsområdet.
Värdet av att kunna utnyttja denna mark för bostadsbebyggelse och
—■ i viss utsträckning — för andra civila samhälleliga ändamål är stort. Med
hänsyn härtill är det naturligt att söka skapa förutsättningar för att anpassa
den militära verksamheten så att för militära ändamål kan utnyttjas annan
mindre centralt belägen mark utan att de uppgifter som är ålagda berörda militära
förband blir eftersatta. Vidare måste övningsfält och förläggning ligga
omedelbart intill varandra för att säkerställa tillräcklig effektivitet i utbild
-
5
Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963
ningen. Den verkställda utredningen och däröver avgivna yttranden ger enligt
min mening klart vid handen att de föreslagna nya förläggnings- och övningsområdena
för I 1 och Ing 1 är i huvudsak lämpliga härför och att de
kan avsättas för militär verksamhet utan att andra allmänna intressen trädes
för när. De militära myndigheternas yttranden bestyrker att områdena även
ur militära synpunkter kan anses lämpligt valda. Nu kända förhållanden
talar alltså enligt min mening klart för att en förflyttning av I 1 och Ing 1
till de föreslagna nya områdena innebär en framsynt lösning som tillgodoser
både civila och militära önskemål.
Vad först angår I 1-området finner jag i likhet med överbefälhavaren och
chefen för armén den av fastighetsnämnden föreslagna avgränsningen av
området väl motiverad. Jag finner heller icke anledning till erinran mot den
föreslagna huvudsakliga dispositionen av området. Från några remissmyndigheters
sida har den av fastighetsnämnden föreslagna lokaliseringen av
kasernanläggningen för I 1 till gårdsområdet vid Granhammar kritiserats
såväl ur samhällsbildningssynpunkt som ur naturvårdssynpunkt. För egen
del finner jag emellertid att denna lokalisering av kasernanläggningen icke
kan undvikas om I 1-området skall erhålla tillräcklig kapacitet för den
mångskiftande utbildning som avses förläggas dit. Att avstå granhammarsområdet
och lokalisera kasernanläggningen längre västerut skulle allvarligt
minska tillgången på terräng användbar för s. k. passövningar. Härtill kommer
att en lokalisering av kasernanläggningen i enlighet med fastighetsnämndens
förslag framstår såsom mycket angelägen även med hänsyn till
möjligheterna att erhålla en för lång tid tryggad placering. Det skulle ur
denna betydelsefulla synpunkt vara olyckligt att avsätta de områden som är
mest attraktiva ur byggnadssynpunkt och som ligger i omedelbar anslutning
till övningsfältet för bostadsbebyggelse. Detta förhindras vid genomförande
av fastighetsnämndens förslag att lokalisera kasernanläggningarna till granhammarsområdet.
I övrigt kommer fältet att i betydande utsträckning ha
naturliga och definitivt hindrande gränser mot påträngande bebyggelse. I
detta sammanhang vill jag vidare framhålla att fastighetsnämnden vid I 1- områdets avgränsning i nu ifrågavarande avsnitt samrått med stockholmstraktens
regionplanekontor i syfte att uppnå en ur samhällsbildningssynpunkt
för lång tid hållbar lösning. Av regionplanenämndens yttrande framgår,
att regionplanekontoret upprättat ett förslag till dispositionsplan för
centrala delen av Upplands-Bro kommun och därvid förutsatt att det militära
området begränsas enligt fastighetsnämndens förslag med kasernområde
beläget omedelbart norr om Granhammars gård.
Statens naturvårdsnämnd hävdar, att ett område vid Tälgby i I 1-områdets
nordvästra del har så stora naturvärden att det borde brytas ut och
bibehållas tillgängligt för allmänheten. Svenska naturskyddsföreningen
åter har föreslagit, att de sydostligaste delarna av övningsområdet, omfattande
området kring Granhammar, Tärnsundshalvön och Munkholmen
6 Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963
skall uteslutas och upplåtas som fritidsområde för den planerade stadsbildningen
söder om I 1-området. Då de ifrågavarande områdena oundgängligen
erfordras för att I 1 nya övningsfält skall kunna till fullo utnyttjas för
avsedd militär verksamhet, kan jag icke gå med på att dessa områden uteslutes.
Jag vill emellertid framhålla att de delar av övningsfältet, som ej
ingår i stndsskjutnings- och kasernområden, i den utsträckning så är möjligt
med hänsyn till övningsförhållandena kommer att — liksom Järvafältet
for närvarande — hållas tillgängliga för tillträde under lördagar och
söndagar. Beträffande stränderna vid Granhammarsviken i I 1-områdets
sydöstligaste del bör dessutom vid den fortsatta planeringen prövas om de
kan göras helt tillgängliga även för civilbefolkningen.
Jag vill här starkt understryka vad fastighetsnämnden anfört om vikten
av att I 1-området i sin helhet av vederbörande planläggande organ för framtiden
reserveras såsom militärt förläggnings- och övningsområde och att
angränsande mark planläggs med hänsyn härtill.
Därest utrymme skulle reserveras för den väg mellan E 18 och E 4 genom
granhammarspartiet, som regionplanekontoret räknat med, blir det enligt
fortifikationsförvaltningen icke möjligt att vid Granhammar utbygga ett
rationellt utformat kasernområde. På grund härav och då enligt vad vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen uttalat vägen ej är aktuell inom överskådlig
tid samt användbara alternativ till avsedd tvärförbindelse mellan E 18 och
E 4 torde finnas utgår jag från att vägen icke kommer till utförande inom
I 1-området. Jag anser det sålunda ej erforderligt att särskild hänsyn till en
dylik vägförbindelse tas vid kasernområdets utbyggande.
Fastighetsnämnden har framhållit olägenheten ur utbildningssynpunkt
av att det mom I 1-området med hänsyn till dess belägenhet i förhållande
till storflygplatsen Arlanda av flygsäkerhetsskäl icke blir möjligt att bedriva
skjutning annat än med flackbanevapen och att skjutning med granatkastare
sålunda icke blir möjlig inom området. Såsom framgår av chefens
för armén utlåtande finns möjlighet att på ett tillfredsställande sätt ordna
skjututbildning på granatkastare genom att utnyttja P 1 relativt närbelägna
övningsfält sedan detta utvidgats för att tillgodose bland annat I 1 behov
av terräng för granatkastarskjutningar. För egen del var jag redan då
jag i oktober 1962 lämnade fastighetsnämnden anvisning å ifrågavarande
markområde i Upplands-Bro kommun medveten om att områdets belägenhet
skulle komma att medföra den angivna olägenheten för skjututbildningen
vid regementet. Jag ansag emellertid och anser alltjämt i likhet med
chefen för armén att denna olägenhet icke är större än att den bör tas med
hänsyn till de uppenbara fördelar området i övrigt erbjuder. Med anledning
av vad luftfartsstyrelsen anfört vill jag erinra om att fastighetsnämnden i
sitt förslag utgår från att det icke i framtiden får eller behöver bli tal om
att inom I 1-området utföra skjutning med granatkastare eller andra vapen,
som kräver riskzon med högre höjd än 300 meter över marken. För egen
7
Statsutskottets utlåtande nr 211 ar 1963
del anser jag i likhet med fastighetsnämnden, att några restriktioner for
den kommersiella luftfarten på grund av verksamheten inom I 1-området
inte bör komma ifråga.
Jag räknar med att avstyckade bostadsfastigheter och markområden inom
I 1-områdets gränser skall kunna undantagas från kronans markförvärv
i huvudsak i den omfattning fastighetsnämnden föreslagit. Med anledning
av vad domkapitlet i Uppsala anfört i fråga om storleken av det område,
som bör undantagas för Västra Ryds kyrka m. m„ utgår jag från att denna
fråga får bli föremål för närmare prövning i samband med kommande förhandlingar
om markförvärv, därvid jag förutsätter att samråd tas med
byggnadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet.
Vad härefter angår Ing 1-området finner jag i likhet med överbefälhavaren
och chefen för armén ingen anledning till erinran mot den av fastighetsnämnden
föreslagna avgränsningen eller huvudsakliga dispositionen av
området. Länsstyrelsen i Stockholms län och Södertälje stad har i sina yttranden
velat undantaga södra stranden av sjön Måsnaren från Ing 1-området
med hänsyn till rekreations- och badintressena samt det förhållandet att
sjön utgör råvattentäkt för Södertälje. Att tillmötesgå detta önskemål anser
jag emellertid icke möjligt, enär kasernetablissementet för Ing 1 avses skola
förläggas till Almnäs och tillgång till sjön erfordras för vissa övningar,
vilka icke utan betydande olägenheter kan förläggas till längre bort liggande
delar av Ing 1-området. Jag vill här framhålla att Måsnaren icke är
huvudvattentäkt för staden utan endast är reservvattentäkt och att vatten
från sjön vid behov filtreras i en grusås som innehåller stadens ordinarie
vattentäkt. De övningar, för vilka tillgång till sjön erfordras, torde icke behöva
befaras medföra någon allvarligare förorening av sjöns vatten än vad
som normalt följer av t. ex. trafik med smärre motorbåtar. Möjligheterna
att utnyttja friluftsbadet vid Eklundsnäs kommer således inte att påverkas.
I likhet med vad några remissmyndigheter anfört anser jag det önskvärt
att det natursköna området mellan Långsjön och Vällingen i största möjliga
utsträckning hålles tillgängligt för allmänheten.
Luftfartsstyrelsen har avstyrkt förläggningen av Ing 1 till det nu föreslagna
området av samma skäl som beträffande I 1-området. Med anledning
härav vill jag erinra om att ingenjörtruppernas skj^utbildning endast omfattar
flackbanevapen och att ifrågavarande område endast avses för ingenjörförband.
Det finns således icke behov av att inom Ing 1-området skjuhi
med granatkastare eller andra vapen, som kräver riskzon med högre höjd
än 300 meter över marken, varför icke heller här några restriktioner för
den kommersiella luftfarten behöver befaras.
Inom såväl I 1- som Ing 1-oinrådena är jordbruk och skogsbruk de dominerande
näringsgrenarna. Såsom fastighetsnämnden anfört måste huvuddelen
av de inom områdena bedrivna jordbruksföretagen upphöra, varvid
dock bör framhållas att flera av dessa företag är att betrakta såsom
8 Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963
s. k. rationaliseringsfastigheter, vilka oavsett kronans markförvärv kan förväntas
komma att inom överskådlig tid upphöra som självständiga enheter.
Såsom fastighetsnämnden anfört bör hänsyn härtill tas vid bedömningen
av följderna ur social synpunkt av att de båda områdena anskaffas. Vad beträffar
övriga berörda jordbruksfastigheter anser jag i likhet med fastighetsnämnden
att det med hänsyn till dessa fastigheters värden och storleken
av de köpeskillingar, som kan beräknas utgå, icke torde behöva uppkomma
några allvarligare sociala problem för ägarna och dessas familjer. För den
del av den fast bosatta befolkningen, som icke brukar egna gårdar, t. ex.
lantbruksarbetare, kan nedläggandet av jordbruksdriften medföra sysselsättningssvårigheter.
I likhet med fastighetsnämnden förutsätter jag att,
därest ifrågavarande omställningsproblem skulle bil av större räckvidd, samrad
tages med vederbörande arbetsmarknadsmyndigheter för vidtagande
av åtgärder för att underlätta placeringen av den friställda arbetskraften.
Såsom fastighetsnämnden framhållit är det av stor vikt att samhällelig
service i form av bostadsmöjligheter, tillgång till affärer, möjligheter att
bereda barnen skolutbildning in. m. står till personalens förfogande vid tiden
för förbandens utflyttning. För Ing 1 torde detta icke komma att bereda
några svårigheter med hänsyn till att området är beläget inom Södertälje
stad. För I 1 erfordras däremot att den avsedda samhällsbildningen vid
Kungsängen kommer till stånd. Upplands-Bro kommun har förklarat sig
beredd att försöka uppfylla de krav som kommer att ställas på kommunen
i samband med en utbyggnad av samhället och dess serviceanordningar.
Kommunen har emellertid förklarat att planerings- och utbyggnadsskedet
kommer att innebära utomordentligt svåra påfrestningar. Jag förutsätter
därför att de statliga myndigheterna söker underlätta den planerade utbyggnaden.
Vad angår fornlämningar inom I 1- och Ing 1-områdena anser jag i likhet
med fastighetsnämnden att icke andra fornlämningar än de som är belägna
inom avsedda målområden vid stridsskjutningar eller kan beräknas bli förstörda
vid de byggnads- och andra anläggningsarbeten, som måste föregå
regementenas utflyttning, dessförinnan undersökes och borttages. Övriga
fornlämningar bör skyddas genom avsättande av skyddsområden, ^märkning
och instruktionsföreskrifter. Vidare bör på sätt riksantikvarieämbetet
föreslagit bebyggelsen undersökas byggnadshistoriskt och fotograferas i dokumentationssyfte.
Svenska naturskyddsföreningen har framhållit, att såväl I 1- som Ing 1- området innehåller ett flertal ur naturvårds- och landskapssynpunkt värdefulla
områden. Jag har intet att erinra mot att, på sätt föreningen föreslagit
särskilda naturvårdsråd inrättas för de båda områdena, vilka kan
följa naturens utveckling inom områdena och ge råd för bibehållande av
värdefulla terrängavsnitt.
Samtliga med de båda förbandens förflyttning förenade kostnader och
Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963
9
andra kostnader, som kan uppkomma genom bortflyttning av militär verksamhet
från Järvafältet, bör såsom jag förutsatt vid anmälan av förenämnda
proposition 1962: 190 läggas utanför den ram som intill den 1 juli 1967
gäller för det militära försvaret. Kostnaderna för markförvärv, avlösen av
arrenderätter, intrångsersättningar m. m. för I 1- och Ing 1-områdena beräknar
jag på grundval av fastighetsnämndens uppskattningar till 65 miljoner
kronor. Härtill kommer kostnaderna för anordnande av nya kasernetablissement,
övningsanordningar m. m. för I 1 och Ing 1 på de nya förläggningsplatserna
samt flyttning av kraftledningar, vilka kostnader av
fortifikationsförvaltningen preliminärt uppskattats till drygt 300 miljoner
kronor. Uppskattningen har gjorts på nu tillgängligt underlag och utan
tillgång till programhandlingar som godkänts av Kungl. Maj :t. Innan kostnaderna
kan bedömas med större säkerhet måste emellertid dessutom projekteringsunderlag
föreligga. Till dessa kostnader kan komma kostnader
för tillfällig personal, inventarier, utrustning, omläggning av vägar m. m.
Vid den framtida försäljningen av mark från Järvafältet och värdering av
där befintliga anläggningar måste som jag också betonat tidigare de beräknade
nyanläggningskostnaderna beaktas. Jag vill erinra om mitt av riksdagen
godtagna uttalande i förenämnda proposition 1962: 190, att de värden
som statsverket kan tillgodogöra sig vid en bortflyttning av den militära
verksamheten väl torde uppväga kostnader som förorsakas av flyttningen.
Markförvärven kan beräknas ta flera år i anspråk. Kostnaderna kan därför
antas bli fördelade på flera år. Svårigheter föreligger emellertid att bedöma
hur en fördelning mellan olika budgetår skall göras då behovet av
betalningsmedel blir beroende av förhandlingar med vederbörande markägare.
Med hänsyn härtill föreslår jag, att anslag anvisas för att täcka samtliga
kostnader för markförvärv och att alltså 65 miljoner kronor begäres
på tilläggsstat I för innevarande budgetår.
I likhet med fastighetsnämnden räknar jag med att anskaffning av mark,
uppförande av nya kasernetablissement och utförande av erforderliga övningsanordningar
inom de nya förläggningsområdena för I 1 och Ing 1 skall
kunna ske i sådan takt att regementena skall kunna flytta från sina nuvarande
förläggningsplatser på Järvafältet någon gång under åren 1969—
1970. Vissa delar av Järvafältet bör emellertid redan dessförinnan kunna
upplåtas för exploatering. Sålunda bör mark söder och väster om E 18 som
ej utgör kasernområde e. d. kunna få tas i anspråk för exploatering med
början under 1965—1966.
För genomförande av markförvärven torde Kungl. Maj :t böra tillsätta
en särskild delegation. Förutom erforderliga förhandlingar om ifrågakommande
ekonomiska ersättningar bör på delegationen ankomma att reglera
de olika frågor, som kan uppstå i samband med I 1- och Ing 1-områdenas
ianspråktagande för avsedda ändamål.»
10
Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963
Utskottet. Efter beslut vid 1905 års riksdag tillkom Järvafältet som övningsfält
för Stockholms garnison. Fältet tillgodoser än i dag behovet av
övningsmark för de till stockholmsområdet förlagda truppförbanden. Inom
fältets gränser finnas också ett militärt flygfält samt förläggningar för ett
antal truppförband och andra militära institutioner. Bland stockholmsförbanden
ha Svea livgarde (II) och Svea ingenjörregemente (Ing 1) de största
behoven av övningsmark. Båda dessa förband äro förlagda till Järvafältet.
Under senare år ha allt starkare krav rests att få utnyttja Järvafältet eller
delar därav för exploatering för civila ändamål. Den till följd av befolkningstillväxten
starkt expanderande bebyggelsen inom stockholmsregionen har
medfört att Järvafältet numera blivit ett område, som är synnerligen välbeläget
för bostadsbebyggelse. Bl. a. på grund av att den militära verksamheten
minskat under senare år, t. ex. genom den nyligen verkställda bortflyttningen
av Svea artilleriregemente, ha vissa smärre delar av Järvafältet bedömts
kunna avstås för civila ändamål, varvad några områden redan försålts.
Så länge I 1 bibehåller nuvarande förläggning är det emellertid, såsom
framgår av propositionen, icke möjligt att för annat ändamål upplåta mark
i någon mer betydande omfattning. För att i största möjliga utsträckning
kunna tillgodose markbehoven för bostadsbebyggelse och andra civila samhälleliga
ändamål ha därför undersökningar verkställts om möjligheterna
att anskaffa nya, mindre centralt belägna förläggnings- och övningsområden
för I 1 och Ing 1. Vid undersökningarna har bl. a. förutsatts att förbanden
ur kuppförsvarssynpunkt måste förläggas till stockholmsregionen, att
med hänsyn till mobiliseringssäkerheten två förband icke böra förläggas till
samma ort samt att de nya områdena måste beräknas medge en för lång tid
tryggad placering av förbanden.
Förenämnda undersökningar ha lett till att förslag nu framlägges om nya
förläggnings- och övningsområden för I 1 och Ing 1. Innan utskottet ingår
närmare på dessa förslag vill utskottet framhålla, att utskottet finner de
krav, som ställts på att utnyttja Järvafälet för civila ändamål, äga sådan
styrka, att de i största möjliga utsträckning böra tillmötesgås, då detta enligt
vad departementschefen framfört synes kunna ske utan kostnad för
statsverket. Huvuddelen av fältet bör därför friställas från militär verksamhet.
Utskottet, som vill erinra om att föregående års höstriksdag beviljat
medel för utredningar syftande till att friställa Järvafältet från militär verksamhet,
tillstyrker alltså, att dessa förband erhålla nya förläggnings- och
övningsområden. Mot de förutsättningar, som legat till grund för undersökningarna
om anskaffande av dylika områden, synes icke något vara att
erinra.
De nya förläggnings- och övningsområdena skola vara belägna såvitt avser
I 1 inom Upplands-Bro kommun i Uppsala län och vad beträffar Ing I
inom Södertälje stad och Turinge kommun. Vid sin prövning av dessa förslag
har utskottet icke funnit något väsentligt vara att erinra. Utskottet vill
Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963
11
emellertid understryka vikten av att de nya områdena disponeras på sådant
sätt och att över huvud taget sådana åtgärder vidtagas, att förbanden under
överskådlig tid kunna beräknas kvarligga därstädes. Vissa olägenheter ur
såväl civila som militära synpunkter äro givetvis förknippade med de för
förbanden föreslagna nya områdena. Olägenheterna synas emellertid enligt
utskottet icke vara av den omfattning, att de motivera någon ändring av
förslaget. Motionerna I: 805 och II: 972 avstyrkas alltså såvitt de avse avslag
å Kungl. Maj:ts förslag om nytt förläggnings- och övningsområde för Ing 1.
I motionerna I: 806 och II: 973 ha anförts en del synpunkter beträffande
I 1-områdets avgränsning och utnyttjande. Vidare har vad gäller avgränsningen
av Ing 1-området motionsvis gjorts vissa yrkanden om ändringar i
Kungl. Maj :ts förslag. Sålunda yrkas i motionerna 1:803 och 11:970 att
militära övningar ej må äga rum i sjön Måsnaren eller att, om detta krav ej
kan beaktas, Södertälje stad får förvärva Björnön samt i motionerna I: 805
och II: 972, såvitt nu är i fråga, att övningsområdet icke skall beröra Måsnaren
och dess stränder. Departementschefen har framhållit, att tillgång till
denna sjö erfordras för vissa övningar, vilka icke utan betydande olägenheter
kunna förläggas till längre bort liggande delar av området.
Enligt vad utskottet inhämtat äro förvärven av Björnön liksom av den i
det föreslagna I 1-området ingående Munkholmen huvudsakligen föranledda
av önskan att hindra för de militära övningarna störande fritidsbebyggelse.
Endast i viss mindre utsträckning torde nämnda öar beröras av övningar.
De möjligheter, som därmed föreligga att bereda allmänheten tillträde till
Björnön och Munkholmen, böra i största möjliga utsträckning tillvaratagas.
Därest Ingl:s kasernetablissement till följd av rådande markförhållanden
måste förläggas på längre avstånd från Måsnarens strand än vad som ursprungligen
ansetts lämpligt bör jämväl undersökas, huruvida det är möjligt
att bereda allmänheten tillfälle att utnyttja ytterligare delar av strandområdet.
Genom de föreslagna avgränsningarna komma delar av Granhammarsviken
och sjön Måsnaren att ingå i övningsområdena. Utskottet förutsätter
emellertid, att därav föranledda nackdelar ur fritids- och naturvårdssynpunkt
i görligaste mån begränsas. Utskottet vill erinra om att departementschefen
förutsatt med avseende å såväl I 1- som Ing 1-områdena, att särskilda
naturvårdsråd skola inrättas med uppgift bl. a. att ge råd beträffande bibehållande
av värdefulla terrängavsnitt. Vidare räknar departementschefen
med att en särskild delegation inrättas för markförvärvens genomförande
och för reglering av de olika spörsmål, som kunna uppkomma i samband
med ifrågavarande områdens ianspråktagande för avsedda ändamål. Det
synes utskottet vara av värde, att detta senare organ även får lokal anknytning.
Utskottet förutsätter, att det därvid skall bli möjligt att mellan de militära
myndigheterna och företrädarna för ortsbefolkningen få till stånd
överenskommelser, som tillgodose båda sidornas intressen.
12
Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963
Med hänvisning till vad sålunda anförts finner utskottet sig böra biträda
de i propositionen angivna huvudsakliga avgränsningarna av de för I 1 och
Ing 1 föreslagna nya förläggnings- och övningsområdena. De syften, som
föranlett yrkandena i motionerna I: 803 och II: 970 ävensom, såvitt nu är
i fråga, motionerna I: 805 och II: 972 samt I: 806 och II: 973, torde i viss
mån bli tillgodosedda med anledning av vad utskottet i det föregående anfört.
Med hänsyn till den föreslagna förläggningen av I 1 synes det vara av
väsentlig betydelse, att Kungsängens samhälle och dess serviceanordningar
kommer att avsevärt utbyggas. Såsom framgår av propositionen har Upplands-Bro
kommun förklarat sig beredd att försöka uppfylla de krav, som
härvid komma att ställas på kommunen. Kommunen har emellertid förklarat,
att planerings- och utbyggnadsskedet kommer att medföra utomordentligt
svåra påfrestningar. Utskottet vill i anledning härav och till vad i motionerna
I: 806 och II: 973 anförts framhålla, att utskottet i likhet med departementschefen
förutsätter att de statliga myndigheterna söka underlätta
den planerade utbyggnaden.
I likhet med departementschefen finner utskottet, att samtliga med de
båda förbandens förflyttning förenade kostnaderna och andra kostnader,
som kunna uppkomma genom bortflyttning av militär verksamhet från
Järvafältet, böra läggas utanför den nu gällande militära kostnadsramen.
Kostnaderna för markförvärv m. m. för I 1- och Ing 1-områdena ha beräknats
till 65 milj. kr. Härtill komma kostnader för nya kaserner, övningsanordningar
m. in., vilka nu preliminärt uppskattats till drygt 300 milj. kr.
Vissa ytterligare kostnader ha förutsatts uppkomma. Såsom departementschefen
framhållit böra vid den framtida försäljningen av mark från Järvafältet
och värdering av där befintliga anläggningar de beräknade nyanläggningskostnaderna
beaktas. Vid sin bedömning av frågan om att frilägga
huvuddelen av Järvafältet från militär verksamhet har utskottet tagit fasta
på departementschefens av 1962 års riksdag godkända uttalande, att de värden,
som statsverket kan tillgodogöra sig vid en bortflyttning av förenämnda
verksamhet, väl torde uppväga de kostnader, som förorsakas av flyttningen.
Departementschefen har räknat med att I 1 och Ing 1 skola kunna flytta
från sina nuvarande förläggningsplatser på Järvafältet någon gång under
åren 1969—1970. Vissa delar av fältet anses emellertid redan dessförinnan
kunna upplåtas för exploatering. Det bör emellertid uppmärksammas, att
—• såsom förutsatts i ett inom regionplanenämnden upprättat förslag till
framtida disposition av Järvafältet — åtskilliga militära anläggningar alltjämt
komma att kvarligga på Järvafältet samt att anspråk komma att resas
på ett utnyttjande av vissa delar av det frilagda fältet för skilda statliga
ändamål. De stora problem, som äro förknippade med färdigställandet av
de nya förläggningsområdena för I 1 och Ing 1 och med förbandens överflyttning
till de nya områdena, kunna också försvåra ett planmässigt ian
-
13
Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963
språktagande av marken för bostadsbebyggelse. Utskottet förutsätter emellertid,
att sådana åtgärder vidtagas att den av departementschefen angivna
tidsplanen såvitt möjligt kan följas.
Utskottet, som jämväl i övrigt kunnat biträda vad departementschefen
anfört och föreslagit, tillstyrker slutligen, att för markförvärv för nya förläggnings-
och övningsområden för I 1 och Ing 1 anvisas ett investeringsanslag
av 65 milj. kr.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 805 och II: 972, såvitt nu
är i fråga,
a) godkänna vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 11 oktober 1963 föreslagits rörande markförvärv
för nya förläggnings- och övningsområden för Svea livgarde
och Svea ingenjörregemente;
b) till Markförvärv för nya förläggnings- och övningsområden
för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64 å kapitalbudgeten
under försvarets fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag
av 65 000 000 kr.;
II. att motionerna I: 803 och II: 970 icke må av riksdagen
bifallas;
III. att motionerna 1:805 och 11:972, i vad de icke behandlats
under I, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
IV.
att motionerna I: 806 och II: 973 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 6 december 1963
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, fröken
Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson,
Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Per Jacobsson, Söderberg, Mårtensson,
Per Petersson och Eric Carlsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Blidfors, Almgren, fröken
Elmén, herr Nilsson i Göingegården, fru Lewén-Eliasson, herrai Uassinantti,
Larsson i Hedenäset, Carbell, Andersson i Knäred och Löfroth.
av herr Ståhl.
Reservation
14
Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963
Bilaga A
Sollentuna
Fäbodar
lorrvik<
■över sjön.
:t u n a;
Järfälla'';
S T 0 C K H
;Sörentorj
•kogshyadai
dJlriksdal st;rr
-
Järvafältet
I 1 Bebyggt område
Generalstabens Litografiska Anstalt
Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963
15
Bilaga B
I 1 övningsområde
IIIMÉI I 1 Stridsskjutningsområde
I 1 Kasernomréde
IGTUNAI
Slgtunafjärden:
Sleninge
Skorvei
''orsätrch
■Bil
i Runsa
Lövsta,
''ällövstä]
ästra Ryd
Munk
''Lerberga
Lejondal
l(iranhammar f //.
‘Brunna
örnässfän
Stockholms-Nä:
Kungsijnge
mm
Generalstabens Litografiska Anstalt
opaginerad Kontrollera mot PDF
IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 63
313532
05
isiaviki
Turini
SÖDERTÄLJE
Imnäs
Ingijön
''Jumsta
• Vackstanäs
Eknäs
Ing 1 övningsområde
Ing 1 Stridsskjutningsområde
Ing 1 Kasemområde
Yällingei
Generalstabens Litografiska Anstalt
Statsutskottets utlåtande nr 211 år 1963
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1963:404 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård m. m. a1 i texten