Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1963/6i inom utrikesdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

1963-03-19 · 53 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 52 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:3, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1963/6i inom utrikesdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

1

Nr 3

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret

1963/6i inom utrikesdepartementets verksamhetsområde

jämte i ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

DRIFTBUDGETEN

Tredje huvudtiteln

Utrikesdepartementet m. m.

1 :o) Kursdifferenser. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t (bilaga 5,

punkt 5, s. 6 och 7 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för den 3 januari 1963) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

1 000 kr.

Under tidigare budgetår har i samband med utlandsmyndigheternas valutaförsörjning

uppkommit kursvinster och kursförluster, vilka i departementets

bokföring redovisats under särskilt diversemedelskonto. Hittills

har huvudsakligen kursvinster uppstått, och nämnda konto redovisades per

den 30 juni 1962 med en behållning av 1 132 420 kr. Det har ifrågasatts, om

inte kursvinster och kursförluster lämpligen borde redovisas under ett för

detta ändamål under tredje huvudtiteln uppfört särskilt anslag. Departe-*

mentschefen anser, att ett förslagsanslag för kursdifferenser, vilket belastas

med kursförluster och tillföres uppkommande kursvinster, bör uppföras

med ett formellt belopp av 1 000 kr. Den behållning å nämnda diversemedelskonto,

som sannolikt kommer att föreligga vid slutet av innevarande

budgetår, torde inlevereras till statsverket under inkomsttiteln Övriga diverse

inkomster.

Utskottet finner lämpligt, att i samband med utlandsmyndigheternas valutaförsörjning

uppkomna kursvinster och kursförluster redovisas under

ett för detta ändamål under tredje huvudtiteln uppfört särskilt anslag. Utskottet

tillstyrker alltså, att ett sådant anslag anvisas och har icke något att

erinra mot storleken av detsamma liksom ej heller mot vad departementschefen

i sammanhanget anfört.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kursdifferenser för budgetåret 1963/

64 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

2:o) Ersättningar åt olönade konsuler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 6, s. 7), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar åt olönade konsuler för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.

3:o) Särskilda förhandlingar med främmande makter. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 7, s. 7 och 8), innebärande en anslagshöjning av

600 000 kr., som föranletts av den stigande belastningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda förhandlingar med främmande

makter för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 2 200 000 kr.

4:o) Kostnader för vissa nämnder m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 8, s. 8), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. m.

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kr.

5:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 9, s. 8) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 300 000 kr.

Kungl. Maj :t har den 11 maj 1962 förordnat en tjänsteman inom utrikesförvaltningen

att stå till vederbörande departementschefers förfogande såsom

särskild rådgivare i frågor rörande svensk upplysningsverksamhet i

utlandet. Samtidigt förordnades en tjänsteman inom utrikesförvaltningen

att biträda den särskilde radgivaren. Kostnaderna för dessa tjänstemäns

löner skall bestridas från förevarande anslag. Enär flera inom utrikesdepartementet

verksamma kommittéer avslutar sin verksamhet innevarande

budgetår, har ett oförändrat anslag av 300 000 kr. ansetts vara tillräckligt.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

6:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 9),

innebärande en anslagshöjning av 50 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1963/64

anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kr.

7:o) Tillfälliga representationskostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 11, s. 9) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64

anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 200 000 kr.

Genom intensifieringen av landets internationella förbindelser ställs ökade

krav på medel för bestridande av tillfälliga representationsutgifter.

Den hittillsvarande belastningen å anslaget under innevarande budgetår

har föranlett Kungl. Maj :t att föreslå ytterligare medel för här ifrågavarande

ändamål å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.

För nästa budgetår torde en höjning av anslaget företagas. Ett belopp

av 350 000 kr. erfordras. Härav torde omkring 50 000 kr. avsättas för representationskostnader

i samband med besök i Sverige av utländska studiedelegationer.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera för här ifrågavarande ändamål

anvisat ett tilläggsstatsanslag av 130 000 kr., har icke något att invända

mot det för nästa budgetår äskade anslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Tillfälliga representationskostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

350 000 kr.

Bidrag till vissa internationella organisationer

8:o) Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 12, s. 10), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Permanenta skiljedomstolens internationella

byrå i Haag för budgetåret 1963/64 anvisa ett

förslagsanslag av 4 000 kr.

9:o) Förenta Nationerna. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 13,

s. 10 och 11) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa

ett förslagsanslag av 14 450 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 13 830 000 kr.

Sverige har under år 1962 bidragit med 30 000 000 kr. till det obligationslån

som FN utbjudit och som syftade till att lätta FN:s ekonomiska situa
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

tion inför de finansiella påfrestningar Kongo-aktionen medfört. Räntebetalningar

och amorteringar på lånet kommer troligen att påföras ordinarie

budgeten, vilket medför att medlemsstaternas bidrag kommer att öka.

För budgetåret 1963/64 torde under detta anslag upptagas Sveriges ordinarie

medlemsbidrag för år 1964, beräknat till 5 000 000 kr. Vidare torde

förutses medel för täckande av Sveriges andel i FN:s kostnader för nämnda

två styrkor i Främre Orienten och Kongo under år 1964. Helt preliminärt

kan medelsbehovet beräknas till (1 350 000 + 8 100 000) 9 450 000 kr.

Det totala medelsbehovet för bidrag till Förenta Nationerna för budgetåret

1963/64 beräknas således till 14 450 000 kr.

Sedermera har till utskottet överlämnats en inom utrikesdepartementet

upprättad, av kabinettssekreteraren den 9 februari 1963 på uppdrag undertecknad

promemoria angående Sveriges bidrag till Förenta Nationerna för

åren 1963 och 196i. Promemorian är av följande lydelse:

1. Enligt en den 20 december 1962 av FN:s generalförsamling antagen resolution

(res. 1861 [XVII]) är fördelningen av utgifterna i FN:s ordinarie

budget för år 1963 följande:

A. Förenta Nationerna

I. Generalförsamlingens, rådens m. fl. organs möten ...... 4 830 500

II. Personalkostnader, resor m. m......................... 56 807 500

III. Byggnader, utrustning m. m........................... 13 807 750

IV. Särskilda utgifter .................................... 4 845 000

V. Tekniskt bistånd .................................... 6 400 000

VI. Särskilda uppdrag m. m............................... 3 856 000

VII. Flyktingkommissariens kontor ........................ 2 450 000

B. Internationella domstolen

VIII. Internationella domstolen ............................ 914 300

Summa 93 911 050

Avgår beräknade inkomster, sedan hänsyn även tagits till justeringar

på grund av budgetutfallet 1962 och medlemsavgifter för

nytillkomna medlemmar .................................4 504 604

89 406 446

Sistnämnda belopp, 89 406 446 dollar, utgörande ordinarie budgetens nettobelopp,

skall täckas genom utdebitering enligt bidragsskalan på FN:s medlemsländer.

Höjningen av nettobeloppet, vilket år 1962 utgjorde 74 124 117 dollar, beror

bl. a. på att räntor och amorteringar å FN:s obligationslån (prop. 1962:

81), vilket hittills inbringat omkring 150 miljoner dollar, i år för första

gången ingår i ordinarie budgeten. Medel härför har erhållits bl. a. genom

en höjning av posten IV Särskilda utgifter från 194 600 dollar till 4 845 000

dollar.

2. Sveriges bidragskvot är för år 1963 oförändrad 1,30 %.

3. Enligt en skrivelse den 14 januari 1963 från FN:s generalsekreterare

uppgår Sveriges nettobidrag till FN:s ordinarie budget för år 1963, sedan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

5

Sverige krediterats ett belopp om sammanlagt 145 147 dollar från FN:s skatteutjämningsfond

m. in., till 1 015 280 dollar eller 5 260 000 kr.

4. Kostnaderna för FN:s vaktstyrkor i Främre Orienten och i Kongo har

blott beräknats och utdebiterats på medlemsländerna för tiden fram till den

30 juni 1962. För andra halvåret 1962 och första halvåret 1963 föreligger

blott ett allmänt bemyndigande för generalsekreteraren att inom vissa månatliga

kostnadsramar ikläda FN ekonomiska förpliktelser för de båda insatserna.

Avsikten är, att frågan om utdebitering av kostnaderna för FN:s

vaktstyrkor skall lösas vid en särskild session med generalförsamlingen i

maj—juni 1963.

5. På basis av nu kända eller beräknade värden och under förutsättning

av att kostnaderna för vaktstyrkorna i Främre Orienten och Kongo för andra

halvåret 1962 och första halvåret 1963 hinner utdebiteras på medlemsländerna

före utgången av nu löpande budgetår, kan följande tablå avseende

den troliga anslagsbelastningen under budgetåret 1962/63 uppställas:

Kr.

Ordinarie bidrag till FN:s budget för 1963 .......... 5 260 000

Vaktstyrkan i Främre Orienten, 1.7.62—30.6.63 .... 1 350 000

Vaktstyrkan i Kongo, 1.7.62—30.6.63 .............. 8 100 000 14 710 000

Anslag för budgetåret 1962/63 .....................13 830 000

Beräknat överskridande 880 000

Överskridandet beror till större delen på ökningen av ordinarie medlemsbidraget,

sammanhängande med att ränte- och amorteringsbeloppen för obligationslånet

såsom tidigare nämnts ingår däri. Det må i sammanhanget

framhållas, att ett belopp å 1 323 100 kr., avseende ränta och amortering för

år 1962 å obligationslånet, erlagts av FN till Sverige under januari 1963.

6. Anslagsbehovet för budgetåret 1963/64 har i statsverkspropositionen

preliminärt beräknats till 14 450 000 kr., varav för ordinarie budgeten upptagits

5 000 000 kr., för vaktstyrkan i Främre Orienten 1 350 000 kr. och för

vaktstyrkan i Kongo 8 100 000 kr. Sistnämnda post måste betecknas som

oviss. Anledning torde emellertid saknas att ändra den i statsverkspropositionen

föreslagna medelsanvisningen.

Utskottet. Såsom framgår av eu inom utrikesdepartementet upprättad, i det

föregående redovisad promemoria avser den av Kungl. Maj :t äskade anslagshöjningen

i huvudsak det ordinarie medlemsbidraget. Uppräkningen av detta

bidrag sammanhänger med att räntor och amorteringar för FN:s obligationslån,

vilket hittills inbringat ca 150 milj. dollar, i är för första gången ingår i

den ordinarie budgeten.

Utskottet har vid sin granskning av anslagsberäkningarna funnit sig böra

tillstyrka Kungl. Maj:ts föreliggande förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Förenta Nationerna för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 14 450 000 kr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

10:o) Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 14, s. 11 och 12) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

2 175 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 250 000 kr.

Organisationens budget för 1963 har ännu inte fastställts. För närvarande

föreligger slutliga siffror endast för ENEA, 2 258 000 NF, och ECMT,

356 000 NF. För den allmänna budgeten har preliminärt beräknats 65 miljoner

NF, varav 48 miljoner för sekretariatet och 17 miljoner för operativ

verksamhet. Om de för verksamhetsåret 1961/62 gällande fördelningskvoterna

appliceras på denna kalkyl, kommer Sveriges andel att uppgå till omkring

1 938 000 NF. Den rätt kraftiga ökning som detta i praktiken innebär

beror dels på att lönehöjningar för organisationens personal uppstått till

följd av eu 1962 företagen lönerevision och dels på att bidrag till den operativa

verksamheten numera ingår i budgeten.

Sverige skall vidare under 1963 erlägga bidrag till fonden för publicitetsändamål

i Amerikas förenta stater samt till det nyupprättade institutet

för forskning och utbildning i underutvecklade länders ekonomiska problematik.

Storleken av dessa bidrag har ännu inte fastställts men kan

approximativt beräknas till 132 000 NF.

Vid beräkning av Sveriges bidrag till OECD får såsom utgångspunkt tagas

storleken av det uppskattade bidraget för 1963. Detta beräknas sålunda till

omkring 2 070 000 NF eller i runt tal 2 175 000 kr. Emellertid bör beaktas,

att vissa av de för 1963 föreliggande siffrorna ännu inte blivit slutligt fastställda

av rådet ävensom att utvecklingen av organisationens kostnader under

första halvåret 1964 för dagen inte kan förutses.

Sedermera har till utskottet överlämnats en inom utrikesdepartementet

upprättad, av kabinettssekreteraren den 9 februari 1963 enligt uppdrag undertecknad

promemoria angående Sveriges bidrag till OECD för åren 1963

och 196b. Promemorian är av följande lydelse:

I statsverkspropositionen till 1963 års riksdag har förslagsanslaget till

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling för budgetåret

1963/64 upptagits till 2 175 000 kr.

Under den tid som förflutit sedan ifrågavarande beräkning gjordes har

inga beslut fattats, som kunna föranleda större avvikelser från den gjorda

kostnadskalkylen. Rådet har ännu icke tagit ställning till organisationens

budget för 1963, men de aktuella budgetberäkningarna ansluta sig väl till

tidigare uppskattningar. Det svenska bidraget för 1963 till huvudorganisationen

jämte atomenergiorganet (ENEA) och transportministerkonferensen

(ECMT) synes emellertid bliva något lägre än tidigare beräknats, nämligen

1 880 000 NF. Beträffande Sveriges bidrag för 1963 till institutet för forskning

och utbildning i underutvecklade länders ekonomiska problem (Development

Centre) saknas alltjämt förutsättningar för en säker kalkyl. Däremot

har det svenska bidraget för 1963 till fonden för publicitetsändamål

i Amerikas Förenta Stater numera fastställts till 12 000 dollar, även det

något lägre än det som utgick för år 1962.

Sveriges sammanlagda bidrag till OECD:s verksamhet 1963 kan således

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963 7

för närvarande beräknas till 1 945 000 NF och 12 000 dollar, motsvarande

omkring 2 125 000 kr. Utvecklingen av organisationens kostnader under törsta

halvåret 1964 kan för närvarande icke bedömas.

Anledning torde saknas att ändra den i statsverkspropositionen föreslagna

medelsan visningen.

Utskottet. Av statsverkspropositionen framgår att vissa av de för 1963 föreliggande

siffrorna ännu icke blivit slutligt fastställda av OECD:s råd ävensom

att storleken av organisationens kostnader under första halvåret 1964

vid statsverkspropositionens framläggande icke kunnat förutses.

Enligt en inom utrikesdepartementet upprättad, i det föregående redovisad

promemoria har på anförda skäl anledning icke ansetts föreligga att ändra

storleken av det anslag, som under förevarande punkt äskats i statsverkspropositionen.

Utskottet har efter granskning av den verkställda anslagsberäkningen

funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Organisationen för ekonomiskt samarbete

och utveckling (OECD) för budgetåret 1963/64 anvisa

ett förslagsanslag av 2 175 000 kr.

11 :o) Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA). Kungl. Maj :t har

föreslagit riksdagen (punkt 15, s. 12 och 13) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 740 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 600 000 kr.

EFTA:s stat för innevarande budgetår har bestämts till 3 047 645 schw.

frs. Enligt gällande bidragsskala skall Sverige svara för 22,11 % därav,

d. v. s. 673 834 schw. frs. eller i det närmaste 810 000 kr. Finlands bidrag

till organisationens budget medför, att Sveriges bidrag torde sjunka med

drvgt 70 000 kr. eller till cirka 740 000 kr.

Utskottet. Under förmälan att storleken av det svenska bidraget under

budgetåret 1963/64 icke kunnat vid statsverkspropositionens framlämnande

bestämmas, enär EFTA:s stat för nästa budgetår beslutas först under våren

1963, har departementschefen räknat med ett anslagsbehov, som motsvaiar

det faktiska svenska bidraget under löpande budgetår. Utskottet tillstyrker,

att det äskade anslaget anvisas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Europeiska frihandelssammanslutningen

(EFTA) för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 740 000 kr.

12:o) Europarådet. Kungl. Maj:l har föreslagit riksdagen (punkt 16, s. 13

och 14) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett

förslagsanslag av 617 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ö Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 525 000 kr.

Storleken av Sveriges bidrag till Europarådet under budgetåret 1963/64

har vid statsverkspropositionens framläggande icke kunnat med säkerhet

bestämmas.

Såvitt kunnat bedömas torde bidraget komma att uppgå till 583 000 kr.

Ett belopp av 4 000 kr. kan antagas utgöra Sveriges bidrag till upprättandet

av ett europeiskt kulturcentrum i Delfi.

Europarådets utställningar kommer i fortsättningen att anordnas endast

vartannat år. Sålunda kommer den tidigare till år 1963 planerade utställningen

i Athen över grekisk och bysantinsk konst att uppskjutas till år

1964. Det svenska deltagandet i denna utställning beräknas draga en kostnad

av 15 000 kr. Sverige kommer att svara för anordnandet av 1966 års utställning

om drottning Kristina. Kostnaderna härför kan antagas väsentligen

överstiga det bidrag som förväntas utgå från Europarådet, och det torde

harfor från förevarande anslag erfordras 15 000 kr. för ett vart av budgetåren

1963/64, 1964/65 och 1965/66.

Sedermera har till utskottet överlämnats en inom utrikesdepartementet

upprattad, av kabinettssekreteraren den 9 februari 1963 enligt uppdrag undertecknad

promemoria angående Sveriges bidrag till Europarådet för kalenderåren

1963 och 196b. Promemorian är av följande innehåll:

iqj9ErSfrådetS blKlget för kalenderåret 1963 fastställdes den 6 december

SÄTnn,U1par tdl 21 262 250 r’ya franska francs (NF), varav

strir?p°« lk, taCkaS av,medlemsregeringarna, medan återstoden be
v

£ fLTdSaUl^ overskott fl''an kalenderåret 1962. Med tillämpning

av det för Sverige gallande, numera från 2,72 % till 2,74 % höjda repartitions
FörIwPhgar

, SVen/ka J’draget tiU 561 443 NF eller i runt tal 595 000 kr.

Förslag har nyligen framlagts att till följd av kostnadsstegringar höja viss

1 vilk^ h)ei''S|?nalenS j?ner från innevarande kalenderårs ingång

med cifk?500 000 NF naam i°ra Ökning aV budSetens utgiftssumma

med cirka oOO 000 NF. Under antagande av att förslaget godkännes, synes

609 0™? kr6™1 3tt UpptHga det svenska bidraget för 1963 till i runt tal

2‘ Europarådets budget för kalenderåret 1964 kommer att fastställas i

december manad innevarande år. Till utgångspunkt för beräkningen av Sveriges

bidrag för sagda år torde tagas det beräknade svenska bidraget för innevarande

år, d. v. s. 609 000 kr. 81 101 in

3. Till sistnämnda belopp bör läggas dels 30 000 kr. för finansiering av

Sveriges deltagande i konstutställningar som anordnas av Europarådet °och

dels 4 000 kr. som svenskt bidrag till ett europeiskt kulturcentrum i Delfi,

faiioi i?-m Sven§es bidrag till Europarådet under budgetåret 1963/64 bör

följaktligen upptagas ett förslagsanslag av sammanlagt 643 000 kr

Utskottet. Av en inom utrikesdepartementet upprättad, i det föregående

redovisad promemoria framgår att Sveriges bidrag till Europarådets budget

" kal:nderaret 1963 k°mmer att uPPSå tiH 609 000 kr. För kalenderåret

1J64 raknas med samma belopp. Då utskottet icke har något att erinra mot

den verkställda kostnadsberäkningen liksom ej heller mot att medel i enlighet

med Ivungl. Maj :ts förslag beräknas för finansiering av dels de omförmäl
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

9

da konstutställningarna och dels upprättandet av ett europeiskt kulturcentrum

i Delfi, torde till nu angivna belopp böra läggas sammanlagt 34 000 kr. Anslaget

torde alltså böra uppföras med 643 000 kr. Detta belopp innebär i förhållande

till Kungl. Maj :ts förslag en ökning med 26 000 kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag, till

Europarådet för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 643 000 kr.

13 :o) Bidrag till Röda Korsets internationella kommitté. Kungl. Maj :t har

föreslagit riksdagen (punkt 17, s. 14) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1963/64 anvisa ett anslag av 50 000 kr.

Kommittén, som är en oberoende schweizisk institution, har till främsta

uppgift att vaka över rödakorsprinciperna och under krig, inbördeskrig

och väpnade konflikter tjänstgöra som neutral medlare och påkalla respekt

för Genéve-konventionerna. Kommitténs representanter besöker krigsfångeläger,

förmedlar gåvor och korrespondens samt bedriver, även i fredstid, efterforskning

av under krig och oroligheter försvunna militärer och civila.

I framställning den 8 maj 1962 om bidrag för 1962 lämnar rödakorskommittén

en redogörelse för sin omfattande verksamhet. I därtill fogad preliminär

stat för 1962 förutses ett betydande underskott.

Med hänsyn till föreliggande omständigheter finner statsrådet det skäligt,

att det svenska bidraget, som i över tio år utgått med ett oförändrat belopp

av 30 000 kr., höjes till 50 000 kr.

Utskottet tillstyrker den begärda anslagshöjningen och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till Röda Korsets internationella

kommitté för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av

50 000 kr.

Internationell biståndsverksamhet

Bistånd genom internationella organ

14:o) FN:s utvidgade tekniska biståndsprogram (EPTA). Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 18, s. 15 och 16) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 10 400 000 kr.

Anslaget är för innevarande år uppfört med 7 800 000 kr.

När EPTA:s första tvåårsprogram 1961/62 utlöper vid kalenderårsskiftet

1962/63 kan noteras att programmet resulterat i en verksamhet som

ökat i både omfång och stabilitet. Planläggningen av olika utbildningsprojekt

har sålunda kunnat ske på något längre sikt, vilket i sin tur underlättat

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

rekryteringen av goda expertkrafter. Det förstärkta bidragsunderlaget har

även möjliggjort utsändandet av ett större antal experter till alltfler länder

och territorier. 113 länderområden torde i mitten av 1962 ha varit mottagare

av FN-experter och 128 fått möjlighet att sända stipendiater till annat land.

Inför den nya tvåårsperioden 1963/64 har EPTA måst räkna med ett ytterligare

tillskott av nya nationer och territorier, som kommer att behöva bistånd

av expertis i olika slags samhällsaktiviteter. Redan befinner sig Algeriet,

Ruanda, Burundi, Uganda, Kenya och Nya Guinea bland de nya sökandena.

EPTA:s styrelse har därför som målsättning för 1963 att uppnå en bidragssumma

av 50 miljoner dollar, vilket skulle innebära en förhöjning

med genomsnittligt 10 % jämfört med föregående år. De hittills (1 dec.

1962) utfästa kontributionerna uppgår till 48,7 miljoner dollar. Det återstår

således inte mycket för att — tillsammans med det bidrag från Amerikas

förenta stater som automatiskt utfaller vid bidrag från annat land — uppnå

den eftersträvade anslagsramen för EPTA. I kalkylen ingår då bidrag

från Sverige under budgetåret 1962/63 med 1,5 miljon dollar.

Den konsolidering och utbyggnad av EPTA:s verksamhet, som lyckosamt

pågår, är, framhåller föredragande statsrådet, förtjänt av ökat stöd även från

svensk sida. Statsrådet förordar därför en höjning med drygt 33 % av nu

utgående bidrag, d. v. s. från 1,5 miljon dollar till jämnt 2 miljoner dollar vilket

motsvarar 10 400 000 kr. Härigenom kommer Sverige att dela placeringen

på femte plats på bidragsskalan med Sovjetunionen.

Utskottet. Riksdagen har tidigare understrukit betydelsen av den tekniska

biståndsverksamhet, som utföres av Förenta Nationerna genom de med frivilliga

bidrag från staterna finansierade EPTA och Specialfonden.

Under hänvisning härtill och till vad statsrådet anfört i ärendet vill utskottet

tillstyrka, att det nuvarande bidraget som utgör 7,8 milj. kr., ökas

till 10,4 milj. kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till FN:s utvidgade tekniska biståndsprogram

(EPTA) för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av

10 400 000 kr.

15:o) FN:s särskilda fond. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt

19, s. 16 och 17) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64

anvisa ett anslag av 27 200 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lundström m. fl. (I: 312) och den andra inom andra kammaren av herr

Ohlin m. fl. (II: 371), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte till FN:s särskilda fond för budgetåret 1963/64 anvisa ett med ytterligare

12 800 000 kr. förhöjt anslag av 40 000 000 kr.,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kamma
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

ren av herrar Bengtson och Sundin (I: 469) och den andra inom andra kammaren

av herr Wahlund m. fl. (11:576), i vilka hemställts, såvitt nu är i

fråga, att riksdagen måtte till FN:s särskilda fond för budgetåret 1963/64

anvisa ett med ytterligare 12 800 000 kr. förhöjt anslag av 40 000 000 kr.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hanvisas

till motionerna II: 371 och II: 576.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 25 900 000 kr.

Det råder i stort sett internationell enighet om att FN :s särskilda fond uträttar

ett mycket värdefullt arbete för att först utreda och sedan genom

större strukturella projekt förbereda u-länder för investeringar, avsedda att

effektivt bidraga till utvecklingen av deras näringsliv och administration. Detta

brukar framhållas inte minst av de mottagande länderna själva. Projekten

väljes med omsorg och utföres enligt uppgift på ett föredömligt sätt. Sverige,

som sedan fondens tillkomst är representerat i styrelsen, följer verksamheten

med uppskattning och konstruktiv kritik. Olika omständigheter

har gjort att fonden endast i relativt långsam takt kunnat förbruka de anslag

som avsatts för vissa godkända projekt. Tiden mellan godkännandet av

ett projekt och dess igångsättning har brukat uppgå till 8 9 månader. Till

detta kommer att, eftersom osäkerhet måste råda om en internationell fonds

framtida finanser, försiktigheten bjudit att fondmedel avsättes för flera år

framåt, då projekt som sträcker sig över ett visst antal år godkännes. Därmed

har anslagsmedel kommit att ackumuleras. Fråga har uppstått om inte

en liberalisering av fondens finansieringspolitik skulle kunna bidraga till

ökad smidighet och livligare aktivitet.

För 1963 har Särskilda fonden mottagit utfästelser om bidrag på sammanlagt

69 miljoner dollar. Motsvarande belopp för 1962 uppgick till 59,9

miljoner dollar, ökningen motsvarar alltså ca 15 % av fjolårsbidraget. I beräkningen

ingår Sveriges bidrag under innevarande budgetår med 5 miljoner

dollar.

Sveriges intresse för Särskilda fondens arbete vitsordas inte minst a\ det

förhållandevis stora anslag som vårt land f. n. ger fonden. Näst Amerikas

förenta stater och Storbritannien är Sverige fondens största bidragsgivare.

Även med de hittills från flera länder gjorda ökade utfästelserna för år 1963

synes så bliva fallet. Detta jämte de finansiella omständigheter, som förut

omnämnts, motiverar enligt statsrådet endast en mindre höjning av anslaget,

nämligen med 250 000 dollar till 5,25 miljoner dollar, vilket i runt tal motsvarar

27 200 000 kr.

Utskottet. Särskilda fonden har eu angelägen och central uppgift. Den

besitter eu vid överblick i det att den arbetar med översikter och inventeringar

av de underutvecklade ländernas totala resurser. Fonden har en mera

koordinerande roll än andra biståndsorgan genom att den mobiliserar olika

fackorgans expertis i större samlade hjälpprogram.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Utskottet vill erinra om att förra årets riksdag höjde förevarande anslag

med 15,02 milj. kr. till 25,9 milj. kr. Sverige är för närvarande en av fondens

största bidragsgivare.

Såsom statsrådet framhållit ha olika omständigheter gjort att fonden endast

i relativt långsam takt kunnat förbruka de anslag, som avsatts för vissa

godkända projekt. Statsrådet har också erinrat om att tiden mellan godkännande

av ett projekt och dess igångsättning brukat uppgå till 8—9 månader.

Då dessutom enligt vad utskottet inhämtat för förverkligande av beslutade

objekt kan åtgå upp till fem år, ha betydande anslagsmedel kommit att ackumuleras

inom fonden.

Utskottet anser därför att anslagshöjningen för nästa budgetår bör kunna

begränsas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag till 1,3 milj. kr.

Skulle det emellertid med hänsyn till tillkomsten av nya angelägna projekt

för den långsiktiga biståndsverksamheten visa sig föreligga behov av ytterligare

utfästelse om bidrag, bör enligt utskottets mening Sverige för det kommande

verksamhetsåret vara oförhindrat att göra utfästelser härom. Det förutsättes

därvid, att Kungl. Maj :t för täckande av sålunda uppkommande

merkostnader äskar medel å tilläggsstat eller gör framställning därom i nästa

års statsverksproposition.

Av det anförda följer att utskottet icke biträder de motionsvis gjorda yrkandena

om att anslaget nu uppräknas med ytterligare 12,8 milj. kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 312 och II: 371 samt I: 469 och

II: 576, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till FN:s särskilda

fond för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av

27 200 000 kr.

16:o) FN:s barnfond (UNICEF). Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 20, s. 17 och 18) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/

64 anvisa ett anslag av 3 900 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Torsten Andersson

(1:468) och den andra inom andra kammaren av herr Grebåck in. fl.

(II: 474), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla om prövning av frågan om bistånd till barn och ungdom i utvecklingsländerna

genom bedrivande av en för dessa länder avpassad motsvarighet

till den svenska skolmåltidsverksamheten.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 474.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 600 000 kr.

UNICEF:s verksamhet, som är av stor betydelse för de underutvecklade

länderna, där ju folkökningen är betydande och försörjningssvårigheterna

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

särskilt kännbara för barnen, har alltid bedömts med intresse och uppskattning

från svensk sida, och Sverige medvei''kar aktivt i fondens styrelse. I enlighet

med principen att, där så kan ske, kanalisera svenskt bistånd genom

multilaterala organ, förordar statsrådet en höjning av bidraget till UNICEF

med 250 000 dollar eller i runt tal 1 300 000 kr. Från anslaget torde dock

även bestridas kostnaderna för viss av Sverige planerad kursverksamhet

inom UNICEF:s ram, avseende hälso- och barnavård m. m.

Utskottet. Med tanke på den stora betydelse, som den av FN:s barnfond

(UNICEF) bedrivna verksamheten har för de underutvecklade länderna, dar

barnens andel av befolkningen är ständigt växande och spädbarnsdödligheten

alltjämt är hög, är utskottet berett tillstyrka att anslaget höjes med 1,3

milj. kr. till 3,9 milj. kr.

Med anledning av det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet erinra om

att UNICEF ger betydande materiell hjälp till bl. a. barnbespisningar. Fonden

anskaffar och tillhandahåller därvid själv en rad förnödenheter för sin

verksamhet. Distributionen av dessa förnödenheter omhänderhaves av lokala

myndigheter och organisationer. Nära samarbete äger rum med bl. a. WHO

och FAO. Betydande distributionsapparater stå alltså till förfogande. Uppenbart

är att det internationella biståndsorganet genom sina större personella

resurser och praktiska erfarenheter har större möjligheter än en liten nation

att överblicka behoven, rationellt fördela insatserna och effektivt administrera

biståndsprojekten. Utskottet anser därför, att Sverige bör som hittills

jämväl i nu nämnt avseende i enlighet med gällande riktlinjer för det

svenska utvecklingsbiståndet kanalisera det svenska biståndet genom den

internationella barnfonden.

Av det anförda framgår att utskottet avstyrker de föreliggande motionerna.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må till FN:s barnfond (UNICEF) för budgetåret

1963/64 anvisa ett anslag av 3 900 000 kr.;

b) att motionerna 1:468 och 11:474 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

17:o) Internationella livsmedelsfonden. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 21, s. 18 och 19) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 6 910 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förberörda båda likalydande motionerna 1:312 av herr Lundström

m. fl. och II: 371 av herr Ohlin m. fl., i vilka hemställts bl. a. att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att genom NIB förutsättningarna

undersökes för i samarbete med FAO eller på bilateral väg förbättrad spannmålslagring

i u-länder,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Per Petersson och Ringaby (I: 317) samt den andra inom andra kammaren

av herr Hedin m. fl. (II: 364), i vilka hemställts att riksdagen måtte

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om åtgärder i syfte att organisera

hjälpsändningar av överskottsfångster av fisk till sådana utvecklingsländer

som kan vara i behov därav,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Osvald och Per-Olof Hanson (I: 475) samt den andra inom andra

kammaren av herr Ohlin m. fl. (II: 574), i vilka hemställts att riksdagen

måtte a) i skrivelse till Kungl. Maj :t begära en omedelbar prövning av möjligheterna

att som ett led i ett vidgat svenskt bistånd till u-länderna genomföra

leveranser av i Sverige tillverkade varor inom produktionsområden som

under rådande avmattning kännetecknas av viss överkapacitet och sysselsättningssvårigheter

eller — vad jordbruket beträffar — av tendenser till

överproduktion, b) på tilläggsstat II för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 000 kr. att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för

under a) angivna ändamål,

dels ock en inom första kammaren av herr Per Jacobsson och fröken Stenberg

väckt motion (I: 192), vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t genom lämpligt organ låter verkställa

en snabbutredning om möjligheterna att utnyttja vår överskottsproduktion

av livsmedel, främst mjölkprodukter, för att användas till i motionen

angivet ändamål.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna II: 371, II: 364, II: 574 och I: 192.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 450 000 kr.

Internationella livsmedelsfondens verksamhet har hittills endast varit planerande

och förberedande. Sålunda har fondstyrelsen och det till denna

knutna förhållandevis begränsade sekretariatet i Rom genomfört omfattande

tältstudier för att utvälja ett fåtal projekt, på vilka fondens verksamhet skall

prövas. Detta inledande arbete är ännu ej slutfört.

Enligt statsrådets uppfattning föreligger alltjämt starka skäl för att man

på svensk sida deltar med bidrag till fonden. Dels skapar nämligen uppläggningen

av fondens arbete förutsättningar för att livsmedelsleveranser till

ett underutvecklat land på ett önskvärt sätt samordnas med andra former

av bistånd åt landet och dels utgör dessa leveranser på multilateral bas ett

värdefullt komplement till de bilateralt genomförda livsmedelssändningarna

av överskottsvaror.

Av det utlovade svenska bidraget om 2 miljoner dollar återstår 6,91 miljoner

kr. att anvisas av riksdagen. Även om skyldighet inte föreligger att

utanordna hela det utfästa beloppet under budgetåret 1963/64 finner statsrådet

det emellertid ändamålsenligt, att riksdagen redan nu bemyndigar Kungl.

Maj :t att förfoga över bidraget i dess helhet. Härigenom skulle, om så visade

sig praktiskt, kunna levereras en större kvantitet av eller hela den del

av bidraget som avsatts för varor i en och samma sändning, vilket skulle

dels förenkla administrationen i Sverige och dels förbilliga leveransen. Anslaget,

som innevarande budgetår är obetecknat, bör med anledning härav

förvandlas till reservationsanslag.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

15

Utskottet. Internationella livsmedelsfondens (World Food Program) syfte

är att skapa förutsättningar för livsmedelshjälp på multilateral basis till underutvecklade

länder. Därvid ha i första hand tänkts förekomma leveranser

av livsmedel såsom komplement till tekniskt bistånd i andra former. Verksamheten

inom ramen för livsmedelsfonden skall under en treårsperiod, kalenderåren

1963—1965, bedrivas försöksvis på grundval av de teser, som

framlagts i en på Förenta Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisations

(FAO) initiativ genomförd utredning, Development through Food.

På förslag av Kungl. Maj :t beslöt förra årets riksdag, att Sverige skulle

lämna bidrag till Internationella livsmedelsfonden med 2 milj. dollar. Vid en

konferens i september 1962 gavs FN:s och FAO:s medlemsländer tillfälle

att lämna bindande utfästelser om bidrag. Ett fyrtiotal stater erbjöd sig därvid

att lämna bidrag om sammanlagt nära 90 milj. dollar. Då ytterligare ett

antal stater förklarade sig vilja återkomma vid en senare tidpunkt, synes

det enligt planerna fastställda målet, 100 milj. dollar, kunna uppnås. Vid

konferensen lämnades bidragsutfästelser om större belopp än 2 milj. dollar

endast av fem länder, nämligen Amerikas förenta stater (50), Förbundsrepubliken

Tyskland (8), Canada och Storbritannien (vardera 5) och Frankrike

(3).

Det svenska bidraget om 2 milj. dollar bar från svensk sida föreslagits

skola utgå med hälften kontant och med hälften i form av varor. Därvid

har svensk leveransförmåga anmälts för torrmjölk (torkad skummjölk) alternativt

vetemjöl eller fiskkonserver.

Av propositionen framgår att av det utlovade svenska bidraget återstår ett

belopp av 6,91 milj. kr. att anvisas av riksdagen. Även om skyldighet icke

föreligger att utanordna hela det utfästa beloppet under budgetåret 1963/64

anser utskottet på av statsrådet anförda skäl ändamålsenligt, att riksdagen

redan nu bemyndigar Kungl. Maj :t att förfoga över bidraget i dess helhet.

I motionerna I: 475 och II: 574 har anförts bl. a. att, inom ramen för livsmedelsfonden,

livsmedelsöverskott från Sverige möjligen skulle kunna komma

till användning. Motionärernas synpunkter härvidlag ha, såsom framgått

av det föregående, redan tillgodosetts, och utskottet förutsätter att även

framdeles leveranser av svenska livsmedelsöverskott ingår i den svenska

hjälpen till underutvecklade länder. Utskottet vill emellertid rikta uppmärksamheten

på de svårigheter i distributions- och andra hänseenden, som ofta

föreligga i mottagarländerna och på angelägenheten av en samordning

med teknisk utvecklingshjälp i olika former. Beaktas må också att de

svenska jordbruksprodukternas prisnivå ofta äro högre än de priser, som

tillämpas på världsmarknaden. För de underutvecklade länderna kunna

därför kontanta bidrag ge ett större utbyte än beslut att anvisa motsvarande

belopp för inköp av svenska produkter för leverans till dem.

I motionen I: 192 ha framförts synpunkter och önskemål, som nära anknyta

till vad som uttalats i ovannämnda motionspar. Utskottet får därför

hänvisa till vad därom anförts.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

I motionerna I: 317 och II: 364 har hemställts om åtgärder i syfte att organisera

hjälpsändningar av överskottsfångster av fisk till sådana underutvecklade

länder, som kunna vara i behov därav. Utöver vad utskottet i det

föregående allmänt uttalat rörande bidrag genom leveranser av svenskt livsmedelsöverskott

vill utskottet framhålla, att för det av motionärerna angivna

syftet av naturliga skäl blott saltad, torkad eller konserverad fisk under

vissa förhållanden kan komma i fråga. Hjälpsändningar härav ha också

förekommit i viss utsträckning. Utskottet har sig även bekant, att vissa försök

pågå i bl. a. FAO:s regi att distribuera fiskmjöl avsett för mänsklig

konsumtion. Utskottet vill i detta sammanhang även uttrycka uppfattningen,

att ett för de underutvecklade länderna mera värdefullt stöd synes vara

att effektivisera fisket i dessa länder, som i stor utsträckning ha tillgång till

fiskrika vatten.

Vidare ha i de förberörda motionerna 1:475 och 11:574 framförts synpunkter

på leveranser av i Sverige tillverkade industrivaror inom produktionsområden,

som under rådande avmattning kännetecknas av viss överkapacitet

och sysselsättningssvårigheter. Utskottet vill i anledning av motionerna

helt allmänt framhålla följande.

I de av förra årets riksdag fastställda riktlinjerna för det svenska utvecklingsbiståndet

erinrades om den lediga produktionskapacitet, som tidvis kunde

uppkomma inom en eller flera näringsgrenar i Sverige. Om dessa outnyttjade

resurser kunde användas för biståndsändamål uppstode en möjlighet att

öka biståndets omfattning utöver den eljest möjliga, utan att en motsvarande

åtstramning i den ekonomiska politiken behövde genomföras. Samtidigt finge

biståndet en konjunkturstimulerande verkan. Uppenbarligen krävde biståndsinsatser

av denna typ noggranna förberedelser. De finge bl. a. icke medverka

till att förhindra en långsiktig anpassning av näringslivet utan kunde

endast komma i fråga vid mera tillfälliga kapacitetsöverskott inom konkurrenskraftiga

näringsgrenar. De måste vidare anpassas efter mottagarländernas

egna önskemål och kunde endast utgöra ett tillägg till den reguljära

biståndsgivningen.

Vad i de föreliggande motionerna anförts synes utskottet i stort sett ligga

i linje med Sveriges allmänna biståndspolitik. Det kan i sammanhanget erinras

om att Sverige under förra året påbörjat en viss naturahjälp genom

leveranser av bl. a. papper till skolböcker. Enligt utskottets mening böra

möjligheterna att utvidga sådana leveranser även till andra områden tillvaratagas

under beaktande av förhållandena inom det svenska näringslivet

och förutsättningarna i mottagarländerna att mottaga och utnyttja

dylika leveranser.

Under hänvisning till det anförda torde sistnämnda motioner, såvitt nu är

i fråga, icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Till det i de förberörda motionerna I: 475 och II: 574 gjorda yrkandet om

anvisande på tilläggsstat för innevarande budgetår av ett anslag av 25 milj.

kr. till livsmedelshjälp m. m. återkommer utskottet i särskilt utlåtande

denna dag.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

I motionerna I: 312 och II: 371 har hemställts bl. a., att genom nämnden

för internationellt bistånd förutsättningar undersökas för att i samarbete

med FAO eller på bilateral väg åstadkomma förbättrad spannmålslagring i

de underutvecklade länderna. Enligt vad utskottet inhämtat prövas frågan

om silo-anläggningar för närvarande av vederbörande svenska biståndsinstanser,

vilket utskottet finner tillfredsställande. Med hänsyn till frågans

stora betydelse synes det utskottet angeläget att åtgärder vidtagas för att

dessa undersökningar skola leda till resultat. Då, såsom nämnts, myndigheterna

följa detta spörsmål med uppmärksamhet, torde syftet i motionerna

vara tillgodosett. Desamma torde därför icke böra föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Internationella livsmedelsfonden

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

6 910 000 kr.;

b) att motionerna I: 312 och II: 371, såvitt nu är i fråga,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

c) att motionerna I: 317 och II: 364 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

d) att motionerna I: 475 och II: 574, i vad de avse skrivelse

till Kungl. Maj :t, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
e)

att motionen I: 192 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

18:o) Övrigt multilateralt tekniskt bistånd. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 22, s. 19—21) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 400 000 kr.

Från svensk sida har från anslaget för budgetåret 1962/63 anslagits ett

bidrag på 400 000 kr. till Unesco för vissa närmare angivna ändamål. Enligt

överenskommelse med Unesco :s ledning skall detta bidrag täcka kostnader

för expertgrupper med uppgift att planera för uppbyggnaden av undervisningsväsendet

i skilda afrikanska länder. Härvid avser man att särskilt uppmärksamma

de sidor av denna uppbyggnad, sonr med motivering sonr narmare

anges härefter gäller den kvinnliga ungdomens försummade utbildningsbehov.

I samband bärnred bar ett närmare samarbete inletts med Unesco för att

utarbeta projekt inom ramen för den s. k. Addis Abeba-planen för utveckling

av Afrikas undervisnings- och utbildningsväsen, sonr det synes särskilt

lämpligt att stödja från svensk sida.

2 llihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Icke minst tramstår det som angeläget att främja strävandena att genom

skolundervisning, yrkesutbildning och vuxenutbildning göra kvinnorna bättre

skickade att medverka i sina länders framstegsarbete. Allmänt erkännes,

att detta framstegsarbete allvarligt hämmas, så länge kvinnorna hålls kvar i

ett tillstånd av nästan total okunnighet. Insikten därom har dock sällan omsatts

i praktiska åtgärder vid förverkligandet av u-ländernas undervisningsoch

uppbyggnadsplaner.

Sålunda utgör kvinnorna majoriteten av de i Afrika till 80—85 % av befolkningen

uppgående vuxna illitterata. Flickorna utgör mindre än 30 % av

de inskrivna eleverna i grundskolan, i vissa afrikanska stater mindre än

10 %. Avgången före avslutad skolgång är betydligt högre för flickorna än

för pojkarna. I ett antal engelskspråkiga afrikanska stater är andelen kvinnlig

ungdom i högre utbildning 5—12 %. Vid det franskspråkiga universitetet

i Dakar, Senegal, utgör kvinnorna 5 % av de studerande; de återfinns

främst inom de utbildningsgrupper som är av föga betydelse för uppbyggnadsarbetet.

Då det synes önskvärt, att insatser som ett land som Sverige kan göra i

det internationella biståndsarbetet inriktas på att försöka stödja utvecklingssträvanden

som av en eller annan anledning inte vinner tillbörlig prioritet

vid annan bidragsgivning (jfr de svenska insatserna på familjeplaneringens

område), kommer med början vintern 1963 utbildningsprogrammen för

kvinnor, särskilt i Afrika, att närmare granskas. Biståndsprogram såväl

mom Unesco :s ram — den allmänna skolbildningen — som inom ILO:s —

yrkesutbildningen — kommer efter samråd med vederbörande internationella

organ och berörda länder att utväljas för här avsett stöd.

Även på andra områden har vi att i framtiden räkna med anspråk på

svenskt bistånd till multilaterala aktioner av den mer extraordinära karaktär

som angavs i proposition 1962:100.

Utskottet anser det vara naturligt för Sverige att fortsättningsvis medverka

i de internationella ansträngningarna att påskynda bildningsväsendets

upprustning i Afrika.

Med hänsyn härtill och då även andra aktioner i regi av FN eller något

dess fackorgan kunna komma att ställa anspråk på multilateralt svenskt

tekniskt bistånd under nästa budgetår, vill utskottet tillstyrka den äskade

medelsan visningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till övrigt multilateralt tekniskt bistånd

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

5 000 000 kr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

19

Bilateralt tekniskt bistånd

19:o) Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Avlöningar. Kungl. Maj .t

har föreslagit riksdagen, (punkt 23, s. 21—26) att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för nämnden för internationellt

bistånd, som föranledes av vad statsrådet i statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för den 3 januari 1963 föreslagit, dels

godkänna av statsrådet förordad avlöningsstat för nämnden för internationellt

bistånd, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64, dels ock

till Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 1 723 000 kr.

Vidare har i de förberörda båda likalydande motionerna 1:312 av herr

Lundström m. fl. och II: 371 av herr Ohlin m. fl. hemställts bl. a., att riksdagen

måtte rid behandlingen av anslaget till Nämnden för internationellt

bistånd under tredje huvudtiteln dels för att möjliggöra den personalförstärkning

för nämnden, som i motionerna angivits, dels ock för att anslagsposten

Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft skall kunna bibehållas

vid samma belopp som innevarande budgetår, 400 000 kr., besluta

höja avlöningsanslaget med ytterligare 200 000 kr. och således till Nämnden

för internationellt bistånd (NIB): Avlöningar för budgetåret 1963/64 under

tredje huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 923 000 kr.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får

utskottet hänvisa till motionen II: 371.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 300 000 kr.

Nämnden för internationellt bistånd har hemställt att anslaget för nästa

budgetår höjes med 645 000 kr. Som allmän motivering härför anföres följande.

I propositionen 1961: 174 anfördes, att den i propositionen förordade uppsättningen

av tjänstemän och dess fördelning på olika byråer inom nämnden

var beräknad med hänsyn till arbetskraftsbehovet såsom det kunde bedömas

bli första halvåret 1962. Sedermera erinrades i propositionen 1962:

100 om att den föreslagna organisationen var anpassad till en verksamhet

av den omfattning, som då kunde förutses, och förordades att det borde anstå

med inrättande av ytterligare tjänster tills erfarenhet vunnits av den

nuvarande organisationen.

Nämnden anser sig nu ha möjligheter att med utgångspunkt från de begränsade

erfarenheter, som hittills kunnat vinnas, med viss säkerhet kunna

bestämma en minimiram för behovet av den till nämndens sekretariat mer

fast knutna personalen fr. o. m. budgetåret 1963/64.

Eu fast administrativ ledning av det tekniska biståndet måste enligt

nämndens mening paras med en fortlöpande rationalisering av verksamheten;

under inga förhållanden får den ökade verksamheten leda till en onö
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

dig byråkratisering. När nämnden därför nu förordar eu betydande ökning

av personalen inom nämndens sekretariat, har utgångspunkten varit att

förena kraven på effektivitet och rationellt bedriven verksamhet.

Den personalökning som nämnden finner oundgängligen nödvändig innebär

en förstärkning från 32 till 56 befattningshavare. Nämnden understryker

dock, att den i propositionen 1961: 174 beräknade personalen avsågs ombesörja

den då aktuella tekniska biståndsverksamheten för att vid utvidgning

av verksamheten kompletteras med extraanställd personal. Den för

närvarande vid nämnden anställda personalen uppgår till 44 personer, inklusive

sådan extraanställd personal.

Beträffande ökningen av personalen från 32 till 56 tjänstemän framhåller

nämnden, att halva ökningen förorsakas av att befattningar, som nu innehas

av extraanställd personal, för vilka kostnaderna bestrids från anslagsposten

Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft, föreslås bli uppförda

som extra ordinarie tjänster, då ett permanent behov av denna arbetskraft

tveklöst föreligger.

Statsrådet framhåller, att det är synnerligen angeläget, alt nämnden för

internationellt bistånd snabbt erhåller den personaluppsättning som erfordras

för att de uppgifter som ankommer på nämnden skall kunna lösas på

ett ändamålsenligt och effektivt sätt. De erfarenheter som vunnits under

nämndens första verksamhetsår visar, att eu förstärkning av den fasta personalen

nu bör företagas.

Nämnden föreslår inrättandet av 27 extra ordinarie tjänster med samtidig

indragning av tre tjänster i reglerad befordringsgång. Det bör uppmärksammas,

att för dessa nya befattningar finns redan 14 befattningshavare

anställda med anlitande av anslagsposten till expertis och tillfällig arbetskraft.

Statsrådet föreslår, att nämnden tillföres följande 23 tjänster: fem tjänster

som sekreterare i högst Ae 23, en förste byråsekreterartjänst på kameralsektionen

i Ae 21, två assistenttjänster i Ae 17, en kansliskrivartjänst i Ae 11,

sju kontoristtjänster i Ae 9, fyra kanslibiträdestjänster i Ae 7, en expeditionsvaktstjänst

i Ae 7 samt två telefonisttjänster i Ae 7. Samtidigt indrages

en kontorsbiträdestjänst och eu telefonisttjänst i reglerad befordringsgång.

Tjänsten som generalsekreterarens handsekreterare, som nu är eu kontoristtjänst

i Ae 9, torde böra uppflyttas till en kansliskrivartjänst i Ae 11.

Kostnaderna för dessa nya tjänsters inrättande samt för den föreslagna

tjänsteuppflyttningen uppgår till 430 081 kr.

Med anledning härav torde anslagsposten Ersättningar till expertis och

tillfällig arbetskraft, som för innevarande budgetår är upptagen med ett belopp

av 400 000 kr., kunna sänkas med 100 000 kr.

Den automatiska ökningen under posterna till avlöning till ordinarie

tjänsteman, rörligt tillägg och kompensation för höjda folkpensionsavgifter

förutses uppgå till 92 035 kr.

Anslaget torde sålunda böra höjas med sammanlagt 422 116 kr. eller i

runt tal 423 000 kr. och uppföras med 1 723 000 kr.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande ur 3 år 11)63

Utskottet. Vid behandlingen förra året av anslaget till nämnden för internationellt

bistånd framhöll riksdagen att, intill dess erfarenhet vunnits av

organisationen, föreliggande behov av personalförstärkningar kunde tillgodoses

genom anställande av extra personal. I sådant syfte beslöt riksdagen

uppräkna anslagsposten Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft

med 200 000 kr. till 400 000 kr.

Nämnden framhåller, att den anser sig nu ha möjligheter att, med utgångspunkt

i de begränsade erfarenheter som hittills kunnat vinnas, med viss

säkerhet kunna bestämma en minimiram för behovet av den till nämndens

sekretariat mer fast knutna personalen fr. o. m. nästa budgetår. Nämnden

föreslår i anslutning härtill en förstärkning med 24 extra ordinarie tjänster,

under det att Kungl. Maj:t ansett att förstärkningen kan begränsas till 21

sådana tjänster.

Det är uppenbart, att stora krav ställas på den administrativa ledningen

av den tekniska biståndsverksamheten. Denna ledning måste vara så uppbyggd,

att maximal effekt av våra biståndsinsatser uppnås och att effektiv

planering av nya biståndsprojekt möjliggöres. Med hänsyn till att expansionstakten

i det tekniska biståndet medfört ökade arbetsuppgifter anser utskottet,

att en personalförstärkning är väl motiverad.

Vid sin granskning av förslaget i denna del har utskottet funnit tillräcklig

anledning dock icke föreligga att frångå Kungl. Maj :ts förslag. Detsamma

gäller förordade lönegradsplaceringar m. m. Motionerna i denna del avstyrkas

alltså.

Av den personal, som enligt ovan föreslås skola erhalla extia ordinaiie

ställning, äro 14 anställda med anlitande av förenämnda anslagspost Ersättningar

till expertis och tillfällig arbetskraft. Till följd härav har Kungl.

Maj:t ansett denna post kunna minskas från 400 000 till 300 000 kr. Nämnden

har emellertid räknat med oförändrat belopp för att därigenom möjliggöra

ökat antal experter på skilda områden. Det gäller här såväl experter,

som utsändas för utredningsarbete i länder, där nya fältprojekt planeras,

som experter, vilka tillfälligt kunna komma att knytas till nämndens sekretariat

för begränsade arbetsuppgifter i samband med projektplaneringen.

Utskottet är väl medvetet om betydelsen av dessa experters arbete. Såsom

nämnden emellertid i sina anslagsäskanden under nu ifrågavarande anslagspost

framhållit kunna de gjorda bedömningarna rörande personalbehovet

för nästa budgetår endast vara preliminära. De erfarenheter, som hittills

kunnat vinnas, äro, såsom nämnden också framhållit, begiänsade. Med hänsyn

härtill anser utskottet sig sakna anledning frångå Kungl. Maj:ts förslag

i denna del. Därest emellertid ytterligare erfarenheter skulle ådagalägga ökat

behov av expertis av här ifrågavarande slag, förutsätter utskottet att Kungl.

Nlaj :t låter tillse att nämndens verksamhet på detta område icke hämmas.

Vid sin granskning av det äskade avlöningsanslaget i övrigt har utskottet

icke funnit något vara att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

med avslag å motionerna 1:312 och 11:371, såvitt nu är i

fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för nämnden för internationellt bistånd

som föranledes av vad statsrådet föreslagit i statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för den 3 januari

1963;

b) godkänna följande avlöningsstat för nämnden för in
-

ternationellt bistånd, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 46 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 64 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 891 000

4. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ................................ 300 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 403 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

.................................. 19 000

Summa kr. 1 723 000

c) till Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Avlöningar

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

1 723 000 kr.

20:o) Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Omkostnader. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 24, s. 26 och 27) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 390 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 300 000 kr.

Statsrådet förordar, att oinkostnadsanslaget för nämnden för internationellt

bistånd uppräknas med sammanlagt 90 000 kr. Härav faller 55 000 kr.

på reseersättningar, 20 000 kr. på övriga expenser samt 15 000 kr. på publikationstryck.

Utskottet har icke något att erinra mot att anslaget uppräknas med 90 000

kr. och tillstyrker alltså Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Nämnden för internationellt bistånd

(NIB): Omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 390 000 kr.

21 :o) Fältprojekt. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 25, s. 27

—35) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 23 000 000 kr.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

23

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förberörda båda likalydande motionerna I: 312 av herr Lundström

m. fl. och II: 371 av herr Ohlin m. fl., i vilka hemställts bl. a., att riksdagen

måtte för användning av biträdande experter medge ett belopp av 2 500 000

kr. och således till Fältprojekt för budgetåret 1963/64 under tredje huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 23 500 000 kr.,

dels ock de förberörda båda likalydande motionerna 1:469 av herrar

Bengtson och Sundin samt II: 576 av herr Wahlund m. fl., i vilka hemställts

bl. a., att riksdagen måtte till Fältprojekt för budgetåret 1963/64 under

tredje huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 23 500 000 kr., varav

2 500 000 kr. må användas till bistånd genom biträdande experter.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna II: 371 och II: 576.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 11 000 000 kr.

Efterföljande tablå anger dels den av NIB beräknade fördelningen av de

disponibla medlen under innevarande budgetår och dels de medel som äskas

av NIB för olika ändamål under nästkommande budgetår. Som komplettering

har därjämte inom parentes medtagits de utgifter som förutses uppstå

innevarande och nästkommande budgetar för sadana fältprojekt som finansieras

med medel från »Sverige Hjälper»-fonden samt det därtill svarande

statsbidraget.

A. Yrkesutbildning

a) Yrkesskola i Pakistan (Landhi)................

b) Yrkesskola i Pakistan (Kaptai)................

c) Yrkesskola i Liberia (Nimba)..................

d) Utbildningsinstitut i Libanon (Siblin-UNRWA)

e) Byggnadstekniskt institut i Etiopien (Addis

Abeba)......................................

f) Papperstekniskt institut i Indien (Saharanpur)..

B. Hälsovård, inklusive familjeplanering

a) Barnsjukhus i Etiopien (Addis Abeba) ........

b) Hälsocentralprojekt i Etiopien................

c) Nutritionsprojekt i Etiopien..................

d) Familjeplanering på Ceylon ..................

e) Familjeplanering i Pakistan ..................

f) Biofysiskt institut och familjeplanering i Indien

C. Kombinerade tekniska biståndsprojekt

a) Tunisien....................................

b) Nigeria ....................................

D. Övriga biståndsinsatser

a) Algeriet ....................................

b) Elektrifieringsarbeten i Pakistan..............

1962/1963

NIB:s

äskanden

1963/1964

1 100 000

700 000

1 800 000

1 750 000

4 050 000

600 000

2 200 000

850 000

2 300 000

2 100 000

500 000

1 500 000

(790 000)

(655 000)

(1 125 000)

(970 000)

(1 160 000)

(970 000)

(395 000)

1 500 000

1 475 000

1 850 000

500 000

1 000 000

2 000 000

—

2 000 000

_

5 000 000

125 000

125 000

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

c) Skärmbildsutrustning till Tanganyika .

d) Mindre fältprojekt...................

e) Biträdande experter.................

E. Reserv.............................

Summa (exkl. »Sverige Hjälper»-medel)

»Sverige Hjälper»-medel .............

Totalt ...............................

1962/1963

NIB :s

äskande

1963/64

250 000

25 000

350 000

500 000

1 000 000

2 000 000

3 450 000

—

19 100 000

23 500 000

3 470 000

2595 000

22 570 000

26 095 000

Rörande kommentarerna till förenäinnda medelsändamål hänvisas till s.

29—34 i statsrådsprotokollet.

Vad särskilt beträffar medel för biträdande experter må erinras om att

genom en av FN:s generalförsamling antagen resolution 1961 om användande

av frivillig arbetskraft inom biståndsverksamheten uppmärksamheten

riktades bl. a. på de biträdande experterna. Förhandlingar har också

upptagits med FN och dess fackorgan om avtal rörande tillhandahållande

av biträdande experter. Utkast till avtal är för närvarande föremål för granskning.

För budgetåret 1963/64 har NIB begärt att anslaget uppräknas med

1 000 000 kr. till 2 000 000 kr., vilket belopp torde täcka kostnaderna för

ytterligare omkring 20 biträdande experter.

Av för innevarande budgetår disponibla medel återstår för närvarande ett

belopp av 3 450 000 kr. NIB räknar med att denna reserv till sin huvuddel

har förbrukats vid utgången av detta budgetår för insatser, vilka kommer att

aktualiseras under våren 1963.

På grund av det ständigt ökade antalet framställningar från u-länder om

svenska bilaterala insatser synes det statsrådet vara välmotiverat att utvidga

den svenska fältprojektverksamheten inom sådana ämnesområden, där vi

har goda förutsättningar att kunna lämna en effektiv hjälp. Huvudvikten

bör läggas vid yrkesutbildning och familjeplanering. Sådant bistånd ingår

även i de större och mer allsidiga, kombinerade projekt som nu planeras i

Nigeria och Tunisien.

De förslag som framlagts av nämnden för internationellt bistånd synes

statsrådet vara väl avvägda och motsvara den allmänna inriktning som regering

och riksdag utstakat för biståndsgivningen till u-länder. Statsrådet föreslår,

att ett anslag av 23 000 000 kr. uppföres nästkommande budgetår för

fältprojekt. Härigenom kommer utrymme att beredas för en väsentlig utbyggnad

av verksamheten.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Utskottet. För innevarande budgetår har riksdagen till Fältprojekt anvisat

11 milj. kr. Härtill kommer att Kungl. Maj :t beslutat, att behållningen

av det för budgetåret 1961/62 uppförda reservationsanslaget Bidrag till internationell

hjälpverksamhet med undantag av behållningen under anslagsposten

Bidrag till insamlingen »Sverige hjälper» skall tillföras anslaget Fältprojekt

för budgetåret 1962/63. Då den detta anslag tillförda reservationen

uppgick till 8 milj. kr. skulle för innevarande budgetår 19 milj. kr. stå till

förfogande för fältprojekt.

Utskottet vill instämma i vad nämnden för internationellt bistånd anfört

därom att önskemålet om ökat bistånd till de underutvecklade länderna icke

får tillgodoses endast genom ökad medelsanvisning. Än viktigare är att i

överensstämmelse med de av förra årets riksdag godkända riktlinjerna för

det svenska utvecklingsbiståndet valet av biståndsprojekt sker efter allsidigt

övervägande med höga krav på luimulativ effekt av biståndsinsatserna och

att valet fullföljes av en successiv värdering och fortlöpande kontroll av

skilda insatser på det tekniska biståndets område. Med större resurser följa

ökade krav att medlen disponeras på ett riktigt sätt.

Utifrån dessa värderingar har bedömts omfattningen under nästa budgetår

av den tekniska biståndsverksamheten. Utskottet har vid sin granskning av

de föreslagna olika fältprojekten icke funnit något vara att erinra. I överensstämmelse

med förenämnda riktlinjer har huvudvikten därvid lagts vid

yrkesutbildning och familjeplanering. Vid bifall till förslagen skulle anslaget

uppräknas med 12 milj. kr. till 23 milj. kr.

Av det äskade anslaget avses ett belopp av 2 milj. kr. för anställande av

biträdande experter. Utskottet vill härutinnan framhålla följande.

Såväl 1961 års som förra årets riksdag underströko värdet från olika synpunkter

av en bilateral insats i form av att biträdande experter ställdes till

förfogande för en förstärkning av den multilaterala verksamheten genom FN

och dess organ. Vidare må erinras om att i betänkandet »Sverige hjälper

— ett handlingsprogram» hög prioritet gavs åt denna del av biståndet. Förra

årets riksdag förutsatte, att verkliga ansträngningar gjordes för att öka antalet

dylika experter. Enligt vad statsrådet nu framhållit ha förhandlingar

upptagits med FN och dess fackorgan om vissa avtal rörande tillhandahållande

av biträdande experter. Utskottet har inhämtat att dessa förhandlingar

numera lett till att ett par avtal träffats.

I den föreliggande propositionen har Kungl. Maj :t föreslagit att anslagsposten

till biträdande experter höjes från 1 till 2 milj. kr. Utskottet vill med

hänsyn till det anförda tillstyrka denna fördubbling av bidragstilldelningen,

varigenom kostnaderna skulle kunna täckas för anställande av ytterligare

omkring 20 experter. Detta antal torde slå i överensstämmelse med den

allmänna prognos, som gjorts beträffande såväl efterfrågan på biträdande

experter som möjligheten att i Sverige möta denna efterfrågan. Någon ytterligare

uppräkning av anslaget på sätt i motionerna I: 312 och II: 371 samt

1: 469 och II: 576 förordats anser utskottet sig därför icke böra biträda. Utskottet

förutsätter emellertid, all därest det blir möjligt atl under nästa bud
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

getår placera flera biträdande experter än det antal, som ligger till grund för

beräkningen av nu ifrågavarande anslagspost, Kungl. Maj :t för ändamålet

äskar kompletterande anslag på tilläggsstat, såvitt icke de uppkommande

merkostnaderna kunna bestridas av eventuellt outnyttjade medel under övriga

anslagsposter.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 312 och II: 371 samt I: 469

och II: 576, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Fältprojekt

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 23 000 000 kr.

22 :o) Stipendiat- och kursverksamhet. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 26, s. 35—37) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64

anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 000 000 kr.

a) Stipendiatverksamhet

Med hänsyn till den väsentliga höjning av anslaget till bilateral stipendieverksamhet,

som beslutats av 1962 års riksdag, har NIB utarbetat en klar

målsättning för denna verksamhet och sökt fixera vissa principer beträffande

länder- och ämnesval. Dessutom har särskild uppmärksamhet ägnats de

praktiska frågorna beträffande rekryteringsförfarandet, stipendiatmottagningen

och över huvud taget den kurativa sidan av verksamheten.

Särskilt önskvärt och lämpligt är enligt NIB, att stipendiatverksamheten

i betydande utsträckning samordnas med fältprojekten. Genom stipendier

bör man bl. a. skapa möjligheter för mottagarländerna att utbilda egen personal

för de fältprojekt som förlägges till dessa länder.

Antalet förlängda stipendier beräknas bli större under nästkommande budgetår

än under det innevarande, men eftersom antalet nyrekryterade stipendiater

inte avses i någon nämnvärd utsträckning öka, föreslår NIB för nästa

budgetår endast en mindre uppräkning med 100 000 kr. till 1 600 000 kr.

b) Kursverksamhet

NIB framhåller, att de sammanhållna kurserna medför sådana påtagliga

fördelar framför den individuella stipendieringen att man bör inrikta sig på

att ge dylik kursverksamhet en proportionellt större andel av resurserna för

utländska stipendiaters utbildning. Dessa behöver därvid inte inpassas i det

svenska undervisningssystemet och utbildningen kan utformas efter de studerandes

behov. Dessutom elimineras genom kursformen det för u-landsstuderande

oftast ganska meningslösa inlärandet av svenska språket.

För kursverksamhet beräknar NIB för nästa budgetår ett belopp av

1 900 000 kr.

Stipendiat- och kursverksamheten utgör, framhåller statsrådet, en betv
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963 27

delsefull del av det svenska tekniska biståndet. Det är av stor vikt for n-ländernas

ekonomiska och politiska utveckling att ökade kunskaper bibringas

de personer som skall svara för olika delar av det samhällsmaskineri, som

håller på att uppbyggas i dessa länder. Genom stipendiat- och kursverksamhet

bidrar vårt land till den kunskapsöverföring som är erforderlig för att

påskynda utvecklingen i vissa länder. De av nämnden för internationellt bistånd

äskade höjningarna av medelstilldelningen för stipendiat- och kursverksamhet

synes statsrådet vara väl avvägda, och statsrådet förordar den

föreslagna anslagshöjningen av 500 000 kr.

Utskottet anser i likhet med statsrådet, att stipendiat- och kursverksamheten

utgör en betydelsefull del av det svenska tekniska biståndet. Vid sin

granskning av Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning för denna verksamhet

har utskottet icke funnit något att erinra. Utskottet tillstyrker alltså, att

anslaget för nästa budgetår höjes med 500 000 kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Stipendiat- och kursverksamhet

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

3 500 000 kr.

23:o) Rekrytering och utbildning av experter. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 27, s. 37 och 38) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 500 000 kr.

Nämnden för internationellt bistånd tillsatte under 1962 en kommitté med

uppgift att lägga fram förslag beträffande olika former av utbildning för

fälluppgifter. Kommitténs arbete har framför allt inriktat sig på tre typer

av utbildning för blivande svenska experter, nämligen dels allmän orientering

om olika biståndsregioner, dels språkutbildning och dels fackutbildning

på specialområden. Verksamheten har igångsatts under 1962. Sålunda har under

hösten 1962 bl. a. en veckolång internatkurs med allmän orientering om

expertverksamhet hållits i Saltsjöbaden. Även kurser som redan genomförts

eller planeras av det nordiska Afrika-institutet vid Uppsala universitet

bekostas bl. a. från förevarande anslag.

1 sina petita föreslår NIB, att jämväl kostnaderna för rekrytering av experter

skall belasta detta anslag. Rekryteringen avses i stor utsträckning

komma att ske genom bl. a. intervjuer med kandidaterna. NIB föreslår en

oförändrad medelstilldelning för budgetåret 1963/64.

En viss förberedande expertutbildning och orientering för olika former av

ialtuppgifter är enligt statsrådet nödvändig, även speciell språkträning. Genom

denna verksamhet avses alt skapa ett bättre underlag vid utseendet av

experter. För att göra ett gott personurval erfordras också att kandidaterna

prövas vid ett systematiskt intervjuförfarande. Kostnaderna härför torde,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

framhåller statsrådet, tills vidare böra begränsas till högst 50 000 kr. Med

hänsyn till att utbildningsverksamheten ännu inte tagit någon större omfattning

och därför alltjämt är relativt oprövad, torde ett oförändrat anslag av

500 000 kr. kunna upptagas för nästkommande budgetår.

Anslaget, som nu är benämnt Utbildning av experter, torde med anledning

av vad i det föregående anförts i fråga om rekrytering av experter, få

kallas Rekrytering och utbildning av experter. Vid budgetårsskiftet eventuellt

förefintlig reservation torde få överföras till det här föreslagna anslaget.

btskottet. Inom olika FN-organ har under de senaste åren framhållits nödvändigheten

av att intensifiera expertrekryteringen till de multilaterala biståndsprogrammen

och åtgärderna för en rationell utbildning av dessa experter.

På grundval av en av nämnden för internationellt bistånd förra året

tillsatt kommitté med uppgift att lägga fram förslag beträffande olika former

av utbildning för fältuppgifter har en verksamhet på detta område igångsatts.

Kungl. Maj :t har föreslagit, att jämväl kostnaderna för rekrytering av experter

skola belasta förevarande anslag och beräknat det samlade medelsbehovet

till 500 000 kr. Utskottet tillstyrker förslaget i fråga.

Under närmast följande punkt behandlar utskottet ett antal motioner om

yrkesutbildning och frivilliginsatser.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Rekrytering och utbildning av experter

för hudgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

500 000 kr.

24:o) Motioner om vrksutbildning och frivilliginsatser. Utskottet har till

behandling förehaft

dels de båda förenämnda motionerna I: 312 av herr Lundström m. fl. och

II: 371 av herr Ohlin m. fl., i vilka hemställts bl. a.

a) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning

rörande utbildningen av personal för tjänst inom u-landsarbetet och därvid

överväga inrättandet av ett särskilt utbildningsinstitut;

b) att riksdagen måtte för att främja frivilliga insatser inom biståndsverksamheten

till u-länderna under nytt anslag, förslagsvis betecknat Frivilligtjänst

för u-länderna, för budgetåret 1963/64 under tredje huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 500 000 kr.,

dels ock en inom andra kammaren av herr Svensson i Kungälv m. fl., väckt

motion (II: 231), vari hemställts att riksdagen hos regeringen måtte anhålla

att frågan om internationell frivilligtjänst blir föremål för utredning.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna II: 371 och II: 231.

Utskottet. I motionerna I: 312 och II: 371 understrykes behovet av utbildning

av arbetsledare på medelnivå, verkmästare, kontorister, förmän etc.,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1!)(>3 29

varvid anses böra övervägas inrättandet av ett särskilt utbildningsinstitut.

Utskottet är av den uppfattningen, att en yrkesundervisning på detta område

har en uppgift att fylla som nyttigt komplement till den pågående industrialiseringsprocessen

i de underutvecklade länderna. Såvitt av motionerna

framgår skulle här ifrågavarande personal utbildas i Sverige för att därefter

placeras i de underutvecklade länderna. Det kan emellertid ifrågasättas, om

icke det i motionerna åsyftade behovet av yrkesskickligt folk bättre skulle

kunna tillgodoses genom att yrkesutbildningen liksom helt eller delvis vidareutbildningen

förlädes till mottagarlandet och inriktades på landets egen

befolkning.

Enligt vad utskottet har sig bekant prövas detta spörsmål av Kungl. Maj :t

på grundval av de erfarenheter, som kunna hämtas från nu pågående utbildningsverksamhet.

Motionerna i denna del torde därför icke böra föranleda

någon riksdagens åtgärd. Till frågan om inrättandet av ett särskilt utbildningsinstitut

återkommer utskottet i det följande.

Mot bakgrunden av det problem för utvecklingsländerna, som gäller deras

brist på personal på medelnivå, har i samma motioner samt i motionen

It: 231 till behandling upptagits frågan om främjande av frivilliga insatser

inom biståndsverksamheten till u-länderna. Denna tanke synes närmast

ha aktualiserats av president Kennedvs Peace Corps.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka, att även om frivilligarbetaren

icke behöver vara expert måste dock frivilliginsatsen vara ett kvalificerat

arbete. Förutom någon fackkunskap och erfarenhet av utlandstjänst

hör vederbörande äga språkkunskaper. Det kräves också, att denne äger en

moralisk standard och har förmåga att umgås med människor av annan ras

och kultur. En förutsättning måste också vara, att de frivilliga krafterna

vilja påtaga sig sina uppgifter mot ett ringa ekonomiskt vederlag. Att utifrån

denna synpunkt bygga upp ett rekrvteringssystem erbjuder sina svårigheter.

Frivilligtjänst torde dessutom endast böra komma i fråga om vederbörande

kan beredas en uppgift inom redan planerade och igång varande projekt.

Att skapa projekt för att tillfredsställa en önskan »att göra eu insats i u-länderna»

kan icke vara rationellt. Utskottet har inhämtat, alt i tråga om frivilligtjänst

i Indien finnes ett överskott på arbetskraft för mindre kvalificerat

arbete och för viss yrkespersonal.

Enligt vad utskottet vidare inhämtat äro erfarenheterna från tidigare

experiment på här ifrågavarande område, särskilt de amerikanska Peace

corpsförsöken i Afrika, icke entydigt tillfredsställande. Det är härför knappast

lämpligt att taga dem till förebild för en svensk biståndspolitik, som

redan utformats med sikte på att tillgodose de underutvecklade ländernas

behov av yngre kvalificerad arbetskraft genom s. k. biträdande experter.

Det torde vara att förvänta, att, allteftersom de svenska bidragen till det

multilaterala biståndet öka, större anspråk komma att ställas på Sveriges

insatser i form av experthjälp. Samma är förhållandet då det gäller den

bilaterala biståndsverksamheten. Sverige torde ha möjligheter att i stor

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

utsträckning kunna tillgodose detta behov. Det kan därför ifrågasättas, om

man icke bör fortsätta på den hittills inslagna vägen med utbildning av

biträdande experter i stället för att införa en helt ny kategori medverkande

i biståndsarbetet.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1:312

och II: 371 i vad de avse anvisande av ett reservationsanslag av 500 000 kr.

till frivilligtjänst för u-länderna samt motionen II: 231.

I de förenämnda motionerna I: 312 och II: 371 har i anslutning till det

förut berörda spörsmålet om utbildning av personal för tjänst inom u-landsarbetet

hemställts, att frågan om inrättandet av ett särskilt utbildningsinstitut

bör övervägas. Utskottet vill härutinnan framhålla följande.

Vid Nordiska rådets möte i Köpenhamn i februari 1961 upptogs till behandling

en rad förslag om nordiskt samarbete för de underutvecklade länderna.

Därvid förelåg bl. a. en enhällig rekommendation av ett tidigare rådsmöte

om gemensamt nordiskt initiativ för att befordra och samordna utbildningen

av experter till tjänstgöring i underutvecklade länder. Nordiska rådet

beslöt att hänskjuta nämnda förslag till en nordisk ministerkommitté för

närmare utredning. Kommittén har sedermera enats om vissa förberedande

åtgärder för bl. a. en gemensam nordisk expertutbildning. I detta syfte belanns

det ändamålsenligt dels att samordna den förhandsorientering, som

varje internationell expert behöver få beträffande det land och den arbetsuppgift,

som där väntar honom, dels att anordna gemensamma expertseminarier

och dels att upprätta nordiska u-Iandsinstitut för insamling av allsidigt

informationsmaterial om u-länderna, för viss forskning rörande deras

aktuella förhållanden och utvecklingsproblematik samt för upplysnings- och

kursverksamhet närmast med sikte på en grundligare expertutbildning. Kommittén

konstaterade, att det icke finnes förutsättningar att koncentrera sig

på endast ett samnordiskt institut, men den var överens om att, såvida något

eller några av medlemsländerna upprättar nationella u-landsinstitut, en

arbetsfördelning borde eftersträvas. I nämnda syfte har innevarande budgetår

inletts en verksamhet vid det nordiska Afrika-institutet vid Uppsala universitet.

Utskottet vill vidare erinra om att en början gjorts med sådan gemensam

nordisk expertutbildning i form av kurser i Helsingfors och Uppsala.

Avsikten är att fortsätta de inledda försöken, bl. a. genom samarbete

mellan de nordiska administrationsorganen.

Med hänsyn till vad i ärendet sålunda förekommit torde motionerna I: 312

och II: 371 i nu behandlade del icke böra påkalla någon riksdagens åtgärd.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

a) att motionerna 1:312 och 11:371, i vad de avse anslag

till Frivilligtjänst för u-länderna, icke må av riksdagen

bifallas;

b) att motionerna 1:312 och 11:371, i vad de avse skrivelse

till Kungl. Maj :t, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda;

c) att motionen II: 231 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

31

25 :o) Bidrag till insamlingen »Sverige Hjälper». Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 28, s. 38) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000 kr.

Insamlingen »Sverige Hjälper», som avslutades den 30 juni 1962, har inbringat

tillhopa 9 995 400 kr. Med godkännande av principen att staten skall

tillskjuta lika mycket som denna insamling inbringar beslöt riksdagen anvisa

8 000 000 kr. för 1961/62 och 1 000 000 kr. för innevarande budgetår.

För slutreglering av det statliga bidraget bör ytterligare 1 000 000 kr. anvisas

för 1963/64, varigenom det av statsmedel tillskjutna bidraget kommer

att uppgå till 10 000 000 kr.

Utskottet. »Sverige Hjälper»-medel disponeras i huvudsak för de under

anslaget Fältprojekt berörda projekten på hälso- och sjukvårdsområdet samt

för viss kursverksamhet bl. a. inom ramen för »Frihet från hungers-kampanjen.

Såsom statsrådet framhållit erfordras till insamlingen »Sverige Hjälper»

ytterligare ett statligt bidrag av i runt tal 1 000 000 kr. för att nå upp till

den summa, som insamlats av privata medel. Utskottet tillstyrker, att detta

belopp anvisas och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till insamlingen »Sverige Hjälper»

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

1 000 000 kr.

26:o) Motioner om ett räntefritt lån till utvecklingsländerna. I två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Lager och

Adolfsson (1:42) och den andra inom andra kammaren av herr Hagberg

m. fl. (II: 46), har hemställts att riksdagen för sin del beslutar att ställa 800

milj. kr. i form av räntefria lån till de s. k. u-ländernas förfogande för inköp

av sådana svenska industrivaror, varav behovet är särskilt starkt och som

samtidigt gagnar strävandena att skapa full sysselsättning i Sverige.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 46.

Utskottet har under punkten 17 i det föregående behandlat motionsvis

gjorda yrkanden om bl. a. frågan om leveranser av i Sverige tillverkade industrivaror

inom produktionsområden, som under rådande avmattning kännetecknas

av viss överkapacitet och sysselsättningssvårigheter. Under hänvisning

till vad utskottet därvid anfört och till den redogörelse, som departementschefen

lämnat under de i sjunde huvudtiteln uppförda anslagen, Bilateralt

finansiellt bistånd, Bidrag till Internationella utvecklingsfonden och

Kreditgivning m. m. för utvecklingsändamål, över vilka anslag utskottet avger

särskilt utlåtande denna dag, avstyrkas motionerna.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Utskottet hemställer,

att motionerna I: 42 och II: 46 icke må av riksdagen bifallas.

27 :o) Motioner om en svensk nationalgåva till Algeriet. I två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Lager och Adolfsson

(I: 41) och den andra inom andra kammaren av herr Hagberg m. fl.

(II: 47), har hemställts att riksdagen för sin del utöver Kungl. Maj:ts förslag

om understöd till de s. k. u-länderna anslår femtio miljoner kr. som en

svensk nationalgåva till Algeriet, att utnyttjas för anskaffning av livsmedel,

läkemedel och textilier samt att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer om

förslag till initiativ, riktlinjer och organisation för ett brett allmänt deltagande

i en insamling för Algeriets barn.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 46.

Utskottet. Såsom under punkten 25 i propositionen anförts kan omfattningen

av en svensk teknisk biståndsinsats i Algeriet och inriktningen av

en sådan ännu icke bedömas. Flera olika faktorer påverka ett dylikt projekt,

icke minst utformningen av det övriga bistånd som Sverige kan komma att

ge. På uppdrag av Kungl. Maj :t ha förhandlingar redan inletts med den

algeriska regeringen om tänkbara biståndsprojekt, varvid vissa förberedande

åtgärder avses skola vidtagas under innevarande budgetår. De planer, som för

närvarande utarbetas, torde kunna förverkligas inom ramen för det belopp

av 5 milj. kr., som äskats för nästa budgetår. Utskottet vill i sammanhanget

erinra om att — för att bistå den nödlidande algeriska befolkningen inför

vinterns påfrestningar — från anslaget Humanitärt bistånd ett belopp av

600 000 kr. anslagits för inköp av filtar. Dessa filtar överlämnades till vederbörande

algeriska myndigheter i början av december 1962.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit och då aktiva överväganden alltså

pågå i det i motionerna angivna hjälpsyftet, torde dessa motioner icke

böra påkalla någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer,

a) att motionerna I: 41 och II: 47, i vad de avse medelsanvisning,

icke må av riksdagen bifallas;

b) att motionerna I: 41 och II: 47, i vad de icke behandlats

under a), icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Nordiskt bistånd

28 :o) Bistånd till Tanganyika. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt

29, s. 39 och 40) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa

ett reservationsanslag av 2 750 000 kr.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

33

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 750 000 kr.

Planeringen och projekteringen i samband med uppförandet av NordicTanganyikan

Centre kommer att inledas under våren 1903 och själva byggnationen

påbörjas under det kommande budgetåret. På nuvarande stadium

är det dock enligt statsrådet ej möjligt att närmare beräkna de kostnader

som projektet kommer att kräva under denna tid. Enligt en preliminär uppskattning

som utfördes av en tanganyikansk arkitekt pa uppdrag av den

andra nordiska delegationen skulle anläggningskostnaderna för projektet

approximativt uppgå till 4,7 miljoner kr. Denna beräkning torde emellertid

vara tilltagen i underkant. Det torde vara realistiskt att i stället räkna med

en anläggningskostnad av mellan 7 och 10 miljoner kr. I samband med planeringen

och uppförandet av projektet kommer en del av den nordiska

personal som skall ingå i projektet att behöva sändas till Tanganyika. Vidare

behöver viss lokal personal rekryteras under det kommande budgetåret.

Slutligen tillkommer kostnader för den administration som skall vara förlagd

till de nordiska länderna.

Utskottet. Den nordiska ministerkommittén för samordning av hjälpen till

utvecklingsländerna har tagit initiativet till att Tanganyika utsetts som mottagare

av en gemensam nordisk biståndsinsats. Förra årets riksdag anvisade

för ändamålet 2 750 000 kr. Med hänsyn till vad statsrådet i ärendet nu anfört

anser utskottet sig böra tillstyrka, att anslaget för nästa budgetår uppföres

med oförändrat belopp.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bistånd till Tanganyika för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 2 750 000 kr.

Humanitärt bistånd

29:o) Humanitärt bistånd. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 30,

s. 40 och 41) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa

ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 000 000 kr.

För budgetåret 1962/63 har 5 000 000 kr. anslagits för humanitärt bistånd,

varav 2 500 000 kr. avsetts för flyktinghjälp medan resterande belopp förutsetts

tagas i anspråk för katastrofhjälp och andra tillfälliga biståndsändamål

av humanitär natur.

Såsom under föregående budgetår har för innevarande budgetår ett bidrag

av 600 000 kr. utgått till Förenta Nationernas flyktingkommissarie för verksamhetsåret

1962. Likaså har ett i jämförelse med 1961 oförändrat belopp

av 300 000 kr. utbetalats såsom bidrag för 1962 till UNRWA.

Från anslaget har vidare under innevarande budgetår beslut fattats att ett

belopp av 300 000 kr. skall användas såsom katastrofhjälp till de områden

i Iran som i september 1962 härjades av en svår jordbävning. Bidraget av
8

liihang till riksdagens protokoll 1063. 6 samt. Nr 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

ses användas till återuppbyggnaden av en by. För att bistå den nödlidande

algeriska befolkningen inför vinterns påfrestningar har anslagits 600 OOi)

kr. för inköp av filtar för omedelbar leverans till Algeriet. Dessa filtar

överlämnades till vederbörande algeriska myndigheter i början av december

1062.

Hjälpbehoven för omhändertagandet av flyktingar och nödhjälp vid större

naturkatastrofer kvarstår från år till år. Såvitt nu kan förutses torde särskilt

situationen i Algeriet kräva ytterligare bistånd. Statsrådet förordar därför,

att anslaget utgår med samma belopp som under innevarande budgetår.

Utskottet. Såsom statsrådet framhållit kvarstår från år till år hjälpbehoven

för omhändertagandet av flyktingar och nödhjälp vid större naturkatastrofer.

Särskilt erinras om den nödlidande algeriska befolkningen, där situationen

torde komma att kräva ytterligare bistånd. Utskottet vill därför

tillstyrka, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres med oförändrat

belopp, 5 milj. kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Humanitärt bistånd för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

Motioner i övrigt rörande internationell biståndsverksamhet

30 :o) Motioner om Sveriges anslutning till DAC. 1 de förenämnda båda likalydande

motionerna I: 312 av herr Lundström m. fl. och II: 371 av herr

Ohlin m. fl. har hemställts bl. a., att riksdagen måtte uttala att Sverige bör

inträda som medlemsland i det till OECD knutna organet för bistånd till

u-länderna, Development Assistance Committee (DAC) samt i skrivelse till

Kungl. Maj :t begära genomförandet av Sveriges anslutning.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen II: 371.

Utskottet vill erinra om att motioner i samma syfte som de nu förevarande

avslogs av förra årets riksdag. Utskottet uttalade i sammanhanget, att

medlemskapet i OECD:s särskilda kommitté för utvecklingsbistånd (DAC)

var inskränkt till tio stater. Kommitténs verksamhet, som givetvis icke kunde

undgå att präglas av medlemskretsens begränsning till givarländer, hade

ännu icke avsatt några mera betydande resultat. Frågan om Sveriges inträde

i kommittén syntes under sådana förhållanden icke vara av så brådskande

natur, att något riksdagens uttalande i det i motionerna angivna syftet för

det dåvarande vore påkallat. Utskottet underströk emellertid angelägenheten

av att de svenska biståndsinsatserna samordnades med andra länders. Även

om sådan samordning i görligaste mån borde ske inom FN och dess fackorgan,

där såväl givar- som mottagarländerna vore representerade, borde

även andra möjligheter kunna prövas i den mån de kunde bedömas höja den

svenska biståndsgivningens effektivitet.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Sedan riksdagen förra året behandlade detta ärende har visserligen den

förändringen inträffat, att Norge inträtt som medlem i DAC och att Danmark

nyligen fått medlemskap. Emellertid äro varken Österrike eller

Schweiz medlemmar. Kvar står också, att såsom ovan antytts DAC har en ensidig

sammansättning; den är icke öppen på samma villkor för alla 0ECD:s

medlemsstater. Det må vidare erinras om att Sverige alltid understött FN

som koordinerande organ för samordning av den internationella hjälpen

och biståndsverksamheten. FN, där också mottagarländerna aro representerade,

har i detta syfte byggt upp en världsomspännande central for denna

koordination, som OECD och DAC icke ha motsvarighet till. Enligt

utskottets mening bör frågan om ett eventuellt medlemskap i DAC icke forceras.

Skäl tala för att Sverige ställer sig avvaktande, tills klarare besked

vunnits om DAC:s inriktning och andra därmed förknippade förhållanden.

Av det anförda framgår att utskottet ansett sig alltjämt sakna anledning

att frångå sin förra året uttalade uppfattning i denna fråga, varför motionerna

i här berörda del avstyrkas.

Utskottet hemställer,

att motionerna I: 312 och II: 371, såvitt nu är i fråga, icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

31 :o) Motioner om skydd för utlandsinvesteringar m. m. I två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Gösta Jacobsson

m. fl (I: 191) och den andra inom andra kammaren av herr Bohman (II:

225), har hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begara

att Kungl. Maj :t ville vid handelsförhandlingar med utvecklingsländer eller

eljest i samband med lämnande av kommersiellt eller tekniskt bistånd söka

få till stånd ömsesidiga investeringsskvddsavtal med dessa länder, innefattande

bl. a. bestämmelser om full ersättning vid fall av nationalisering samt

om transferering, valutakurssäkring och internationell skiljedom.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande hänvisas

till motionen I: 191.

Utskottet. Ett av de allvarligaste hindren för en ökning av industriländernas

investeringar i de underutvecklade länderna är de stora politiska riskei,

som ofta bedömas föreligga. Vid olika tillfällen har det svenska näringslivet

uttryckt önskemål om åtgärder från statsmakternas sida för att skapa större

trygghet mot nationaliserings- och expropriationsåtgärder samt för förluster

på grund av krig och andra liknande exceptionella händelser.

När det gäller frågan om svenska åtgärder för att hereda trygghet åt privatinvesteringar

i de underutvecklade länderna är det naturligt att i första

hand beakta vad som kan göras genom internationellt samarbete. Utskottet

vin härvid erinra om att på det internationella planet överläggningar sedan

länge ägt rum inom olika organisationer för att söka få till stånd ett

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

multilateralt försäkrings- eller garantisystem. Härvid må nämnas, att inom

OECD nyligen framlagts en text till konvention om skydd för utländsk egendom.

Frågan om att upprätta ett internationellt forum för slitande av tvister

mellan en regering och utländska privata investerare har utretts av

Världsbanken, som anser att förbättrade metoder för att lösa investeringstvister

skulle bidraga till att skapa ett gynnsammare investeringsklimat och

därigenom stimulera till ökad tillförsel av privat kapital till de underutvecklade

länderna. Inom Världsbankens sekretariat har också en utredning

företagits om möjligheterna att genomföra ett internationellt system för försäkring

av utländska investeringar mot icke-kommersiella risker.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att en inom Beredningen för internationella

biståndsfrågor tillsatt särskild arbetsgrupp i dagarna avlämnat

en rapport rörande kommersiellt och handelspolitiskt utvecklingsbistånd.

I densamma framhålles bl. a., att det kunde vara önskvärt att redan nu

pröva möjligheten att på nationell basis i särskilda fall garantera privata direkta

investeringar i de underutvecklade länderna. Då en sådan möjlighet___

bl. a. med hänsyn till sin provisoriska karaktär — torde få utnyttjas relativt

restriktivt, bör, framhålles det i rapporten, en omsorgsfull utredning företagas

av de individuella garantifall, som kunna aktualiseras. Framställningar

om sådan garanti syntes lämpligen kunna beredas inom Exportkreditnämnden,

men det torde ankomma på Kungl. Maj :t att taga ställning. För

den händelse det skulle visa sig, att tanken på ett internationellt garantisystem

icke kan realiseras inom rimlig tid, bör man enligt nämnda arbetsgrupp

från svensk sida undersöka möjligheten av att inrätta ett nationellt garantisystem

av mer utbyggd karaktär. Det bleve i så fall givetvis nödvändigt att

företaga en mer ingående utredning av garantiproblemet.

Det må i anslutning härtill erinras om att i några av de viktigare kapitalexporterande

länderna statliga åtgärder redan vidtagits för att bereda landets

företagare garantiskydd eller försäkring mot förluster till följd av expropriation,

transfereringshinder, krig etc. Vidare kan nämnas, att några länder

samtidigt som de uppbyggt nationella garantisystem ingått särskilda bilaterala

avtal om investeringsskydd med vederbörande utvecklingsländer.

Även om, såsom ovan nämnts, man i första hand bör beakta vad som på

detta område kan göras genom internationellt samarbete, torde i enlighet

med de av statsmakterna förra året godkända riktlinjerna för ett svenskt

utvecklingsbistånd anledning finnas att pröva möjligheten av särskilda svenska

åtgärder i syfte att minska de risker, som äro förenade med transaktioner

med de underutvecklade länderna. Utskottet, som har anledning förutsätta,

att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet följer dessa frågor och i positiv

anda prövar de förslag, som läggas fram i internationella organisationer, anser

att det i avvaktan därpå även bör kunna övervägas att genom investeringsgarantisystem

och bilaterala investeringsskyddsavtal stödja de svenska

insatserna i utvecklingsländerna. Utskottet anser, att riksdagen bör i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet sålunda anfört.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

37

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av motionerna I: 191 och II:

225 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört.

32 :o) Motioner om stöd åt utvecklingsländerna genom handelspolitiska åtgärder.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förenämnda båda likalydande motionerna I: 312 av herr Lundström

m. fl. och II: 371 av herr Ohlin m. fl., i vilka hemställts bl. a., att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en undersökning rörande

de problem, som sammanhänga med den hämmande effekten på u-ländernas

exportmöjligheter genom svenska skatter, tullar, införselavgifter o. d.,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Tage Johansson och Palm (I: 396) och den andra inom andra kammaren

av herr Svensson i Kungälv m. fl. (II: 478), i vilka hemställts att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om skyndsam utredning

beträffande vårt lands möjligheter att genom handelspolitiska åtgärder ge

u-länderna ett effektivt stöd i deras uppbyggnadsverksamhet.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna II: 371 och I: 396.

Utskottet. Världshandelns utveckling efter sista världskriget har icke varit

gynnsam för de underutvecklade länderna. Under det att industriländernas

utrikeshandel hastigt stigit, har värdet av u-ländernas export ökat avsevärt

långsammare och under de senaste åren gått tillbaka. Till belysning

härav må framhållas följande.

Medan värdet av industriländernas export ökade med närmare 150 procent

mellan åren 1948 och 1961, stannade u-ländernas exportökning vid ca 60

procent eller, om oljeexporten borträknas, mindre än 50 procent. Sveriges

import från u-länderna uppgick år 1961 till 1,8 miljarder kr., motsvarande

12 procent av vår totala import. Detta innebär uppskattningsvis, att Sverige

tog emot ungefär 1 procent av u-ländernas totala export samma år. Trots

dessa siffror torde för vissa u-länder den svenska importen vara av betydelse,

varför våra strävanden böra inriktas på att öka denna import.

Motionsvis har framhållits att biståndsinsatserna ha motverkats av den

handelspolitik, som de industrialiserade länderna bedrivit. Genom extraskatter

och tullar eller andra importhämmande åtgärder har man försvårat u-ländernas

export. I de av förra årets riksdag godkända riktlinjerna för det

svenska utvecklingsbiståndet berördes de svårigheter, som sålunda uppkommit

för u-ländernas ekonomiska utveckling. Riksdagen framhöll i samband

därmed, att en liberalisering av industriländernas handelspolitik torde vara

det verksammaste medlet att främja u-ländernas ekonomiska utveckling.

Särskilt betonades angelägenheten av att Sverige med sina låga tullar och

sin allmänt frihandelsvänliga inställning fortsättningsvis målmedvetet strävade

att i internationella sammanhang medverka till ytterligare liberalise
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

ring av importen från u-länderna. Riksdagen erinrade om att sedan några år

u-landsproblemen behandlats inom en särskild GATT-kommitté, där frågan

om minskning av handelshinder vore föremål för särskild uppmärksamhet.

Såsom under föregående punkt erinrats har en inom Beredningen för internationella

biståndsfrågor tillsatt särskild arbetsgrupp nyligen avlämnat

en rapport rörande kommersiellt och handelspolitiskt utvecklingsbistånd. I

densamma framhålles att, även om u-ländernas svårigheter på handelns område

ofta bäst torde kunna angripas inom ramen för det multilaterala ekonomiska

samarbetet, varje industriland givetvis också bär möjlighet att genom

unilaterala åtgärder av olika slag bidraga till att dessa svårigheter nedbringas.

Vad Sverige angår erinras om, såsom ovan nämnts, den svenska

handelspolitikens frihandelsvänliga karaktär och att Sverige i internationella

sammanhang söker verka för en friare världshandel och för beaktande av

u-ländernas intressen.

Utskottet vill erinra om att innevarande års riksdag på förslag av Kungl.

Maj :t (prop. nr 27) godkänt ett internationellt kaffeavtal, som utarbetats av

FN:s kaffekonferens under år 1962. Detta avtal syftar i första hand till att

åstadkomma balans mellan tillgång och efterfrågan men också till att positivt

bidraga till den ekonomiska utvecklingen i u-länderna.

Utskottet finner i likhet med arbetsgruppen det vara en integrerande del

av biståndet till u-länderna, att den av Sverige hittills förda frihandelsvänliga

politiken med all kraft fullföljes och att det därutöver är angeläget, att

såväl statsmakterna som näringslivet hjälpa u-länderna att vinna ökad

avsättning för sina produkter. Med hänsyn härtill och till frågans vikt och

betydelse anser utskottet, att riksdagen bör i skrivelse till Kungl. Maj :t giva

till känna vad utskottet sålunda anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av motionerna I: 312 och II:

371 samt I: 396 och II: 478, förstnämnda båda motioner såvitt

nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj.-t giva till känna

vad utskottet anfört.

Diverse

33 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Beskiekningsfastigheternas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 31 och

32, s. 42) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1963/64 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Beskickningsfasiigheternas

delfond ett förslagsanslag av

9 629 000 kr.;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 585 000 kr.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

39

34 :o) Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska medborgare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 42 och 43), innebäiande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gottgörelse av kostnader för sjöfolk

och nödställda svenska medborgare för budgetåret 1963/64

anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kr.

35 :o) Förstärkning av avkastningen av understödsfonden för rysslandssvenskar.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 34, s. 43), innebärande

en anslagsminskning av 5 000 kr., som föranletts bl. a. av den höjning av

folkpensionsförmånerna som genomförts den 1 juli 1962, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förstärkning av avkastningen av understödsfonden

för rgsslandssvenskar för budgetåret 1963/64

anvisa ett anslag av 25 000 kr.

36:o) Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 35, s. 44—55) att till ifrågavarande ändamål för

hudgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 3 372 000 kr.

Vidare har i en inom andra kammaren av herrar Wachtmeister och Larsson

i Luttra väckt motion (II: 120) hemställts, att riksdagen måtte besluta

att av anslaget till upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige må

utgå ett engångsbidrag av 10 000 kr. till utrustning av Bernadottemuseet i

Pau.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 745 000 kr.

Upplysningsverksamheten i utlandet angående Sverige har under 1962

varit föremål för särskild uppmärksamhet från statsmakternas sida. 1962

års riksdag beviljade ökade anslag till denna verksamhet under såväl tredje

som tionde huvudtiteln i avsikt att i utlandet skapa ökad kunskap om och

bättre förståelse för svenska förhållanden och ställningstaganden samt för

att stödja svenska export- och turistfrämjande insatser. De ökade anslagen

avsågs dels för upprustning av .statliga och statsunderstödda upplysningsorgan,

dels för att möjliggöra speciella aktioner i första hand i Amerikas

Förenta Stater, Västtyskland, Frankrike och Belgien.

Den 11 maj 1962 förordnade Kungl. Maj :t en särskild rådgivare att stå

till vederbörande departementschefers förfogande i frågor rörande svensk

upplysningsverksamhet i utlandet. Till denne rådgivare uppdrogs även att

vara ordförande i den upplysningsberedning som tillkallades med stöd av

Kungl. Maj:ts beslut den 25 maj 1962. Den särskilde rådgivarens uppgift är

bl. a. att i samråd med upplysningsberedningen samordna och på längre

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 11)63

sikt planlägga den statliga och statsunderstödda upplysningsverksamheten

i utlandet, varvid intim samverkan skall eftersträvas med näringslivets organisationer

och andra enskilda sammanslutningar.

De här nämnda åtgärderna bör enligt departementschefen betraktas som

en inledning till en förstärkning av det svenska informationsarbetet i utlandet,

samtidigt som de erfarenheter, vilka kan beräknas bli efterhand vunna,

bör tjäna till ledning vid en framtida bedömning av hur upplysningsverksamheten

utomlands skall permanent samordnas. Det torde råda allmän

enighet om att en väl avvägd och effektiv upplysningsverksamhet är av betydelse

både för vårt lands anseende och för dess välstånd.

Departementschefen är övertygad om att verksamhetens olika syften,

d. v. s. strävandena att öka förståelsen för svenska samhällsförhållanden,

svensk utrikes- och handelspolitik samt att stödja svensk export och att stimulera

utlänningars resor till Sverige, varken kan eller bör skiljas från varandra.

Arbetet för dessa olika syften bör nära samordnas. Härigenom utnyttjas

tillgängliga resurser på bästa sätt.

Sveriges ökade engagemang i den internationella politiken under senare

år, vårt intresse att sprida kännedom om Sverige på de områden där vi är

ett föregångsland och inte minst vårt beroende av en stor och växande utrikeshandel,

delvis under helt nya och snabbt skiftande förhållanden, ställer

stora krav på informationsarbetet utomlands. Under en följd av år har

upplysningsverksamheten i stort sett varit begränsad till att möta utlandets

spontana efterfrågan på informationer. I dag kräves av nyss anförda skäl

att vi söker skapa vidgad och fördjupad kännedom om vårt land inom allt

vidare områden. Vi måste med andra ord bli i stånd att dirigera vårt eget

upplysningsarbete. Detta arbete bedrives emellertid i en allt hårdare konkurrens,

något som under senare år lett till stigande kostnader. Särskilt

påkallar distributionens problem ökad uppmärksamhet och väsentligt ökad

medelstilldelning. Vi har hittills fått koncentrera oss huvudsakligen på produktion

av upplysningsmaterial och i stort sett inte haft resurser för något

därutöver.

Förberedelser för speciella aktioner i Amerikas Förenta Stater, Västtyskland,

Frankrike och Belgien pågår nu, sedan anslag beviljats av 1962 års

riksdag. För att nyttan av dessa aktioner skall bli varaktig, krävs att det

normala upplysningsarbetet i de nämnda länderna efter aktionernas slut

bedrives med större intensitet än före deras början. Vid planeringen av aktionerna

bör därför hänsyn tagas till behovet av uppföljande åtgärder. Regionala

aktioner såsom de här nämnda liksom de efterföljande åtgärderna

kommer att ställa ökade krav på insatser av upplysningsorganen, i första

hand utrikesdepartementets pressbyrå, Svenska institutet, Svenska turisttrafikförbundet

och de svenska institutionerna i vederbörande länder.

Ur anslagsposten till övrig upplysningsverksamhet har medel innevarande

budgetår anvisats bl. a. till vissa förberedelser för aktionerna i Västtyskland

samt Frankrike och Belgien. Huvuddelen av de statliga bidragen till

dessa aktioner, som har starka kommersiella och resefrämjande syften, har

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

41

emellertid beviljats under tionde huvudtiteln. Departementschefen finner det

därför mest ändamålsenligt att i fortsättningen anslag för dessa aktioner

upptas uteslutande under tionde huvudtiteln.

Det har således befunnits nödvändigt att under begränsad tid genomföra

koncentrerade upplysningsaktioner i enstaka länder. Sådana bör emellertid

tillgripas endast då särskilda skäl talar härför. Man bör eljest eftersträva

en kontinuerlig aktivitet över hela fältet och inrikta upplysningsorganens

samfällda resurser härpå. En sådan verksamhet kräver omsorgsfull och

långsiktig planläggning. De tekniska förberedelserna är tidsödande, och

beslut måste fattas flera år i förväg. Departementschefen utgår från, att den

särskilde rådgivaren och upplysningsberedningen under 1963 skall skaffa

sig sådan överblick att en långsiktig plan för upplysningsverksamheten kan

framläggas som grundval för senare anslagsäskanden.

Erfarenheterna från senare år visar, att oförutsedda situationer kan inträffa

och påkalla snabba, koncentrerade upplysningsaktioner, som inte

kunnat planeras i förväg. Vidare bör upplysningsberedningen ges möjlighet

att genomföra efterföljande åtgärder i några länder, bl. a. Nederländerna

och Storbritannien, där särskilda s. k. Sverige-år nyligen arrangerats. Slutligen

bör redan under nästa budgetår upplysningsverksamhet påbörjas eller

intensifieras i några länderområden, där sådan hittills inte alls bedrivits

eller förekommit endast sporadiskt. För dessa ändamål föreslås, att medel

anvisas av riksdagen från ett särskilt anslag under tredje huvudtiteln. Förslag

härom framlägges under nästpåföljande anslag.

Vidare föreslås att förslagsanslaget till utländska pressbesök för vinnande

av bättre överblick överflyttas till förevarande anslag för att ingå som

en anslagspost. Utgifter för utländska pressmäns besök i Sverige får anses

ha samma syfte som detta anslag, nämligen att i utlandet sprida information

om Sverige. Såväl medel under denna nya anslagspost som under anslagsposten

till övrig upplysningsverksamhet torde numera böra ges karaktären

av reservationsmedel, vilket bör ske genom att hela anslaget förvandlas till

reservationsanslag.

Beträffande Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet föreslår

departementschefen en höjning med 370 000 kr. till 1 879 000 kr. I samband

därmed framhålles, att den ökade upplysningsverksamheten medför större

belastning på de ordinarie upplysningsorganen. Inte minst gäller detta för

Svenska institutet, där de planerade upplysningskampanjerna i Amerikas

Förenta Stater, Västtyskland och Frankrike/Belgien kommer att ställa större

krav på nyproduktion av upplysningsmaterial. Den av departementschefen

förordade ökningen av statsbidraget bör i största möjliga utsträckning

disponeras för större sådan produktion.

Svensk-amerikanska nyhetsbyrån behöver enligt departementschefen bättre

sättas i stånd att utöva den public relations-verksamhet som för framtiden

synes bli eu allt mer betydelsefull del av New York-kontorets uppgift. För

att tillgodose detta förordas, att bidraget till Svensk-amerikanska nyhetsbyrån

höjes med 60 000 kr. till 659 000 kr.

4 Hihaiuj till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 3

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Den av Svensk-internationella pressbyrån bedrivna publicitetsbefordrande

verksamheten har under året utvidgats genom en fördubbling av dess

tyska och franska nyhetstjänst. Kostnaden härför liksom för en planerad

nyhetstjänst på finska språket bör bestridas från byråns anslag. För att vidmakthålla

denna utökade verksamhet föreslås en höjning av bidraget med

97 000 kr. till 284 000 kr.

Med avseende å Utländska pressbesök förutses för nästa budgetår fortsatt

intensiv besöksverksamhet, varför anslagsposten föreslås uppförd med

200 000 kr., innebärande oförändrad medelsanvisning.

Anslagsposten till Övrig upplysningsverksamhet har hittills under budgetåret

belastats med omkring 400 000 kr. För återstoden av budgetåret beräknas

ytterligare ca 375 000 kr. behöva tagas i anspråk.

Som inledningsvis anförts bör kostnaderna för de planerade manifestationerna

i Västtyskland och Frankrike/Belgien i fortsättningen anvisas på tionde

huvudtiteln. En minskning av belastningen under förevarande anslagspost

kan sålunda förutses. För fortsatt upplysningsverksamhet om Sverige

vid beskickningar, delegationer och konsulat — inbegripet särskild kontaktverksamhet

vid beskickningen i Bryssel — samt för övrig upplysningsverksamhet,

t. ex. för svenska talesmäns resor och public relations-åtgärder i anslutning

därtill, beräknas för nästa budgetår ett belopp av 350 000 kr.

Utskottet. Vid sin behandling av motsvarande anslag föregående år framhöll

riksdagen, att den handelspolitiska utvecklingen genom bl. a. den fortgående

utbyggnaden av produktionskapaciteten i de stora industrinationerna

samt de senaste årens omfattande marknadsbildningar i hög grad skärpt den

internationella konkurrensen och medfört ökat behov av insatser för att

utomlands sprida vidgad kännedom om och förståelse för Sverige och svenska

förhållanden. Det vore därför ett angeläget intresse att alla ansträngningar

vidtoges för att i utlandet söka skapa en mera rättvisande bild av

det moderna svenska samhället än som på många håll syntes vara rådande.

Det gällde bl. a. att klarlägga svensk utrikes- och handelspolitik. Vidare behövdes

en intensifierad upplysningsverksamhet om landets industri och näringsliv,

dess kommersiella, sociala och kulturella förhållanden, dess tekniskt-vetenskapliga

standard m. m. Av stor och aktuell betydelse vore givetvis

upplysningsaktioner i anslutning till våra strävanden att vinna tillträde

till den europeiska gemensamma marknaden. Många med Sverige jämförbara

länder anvisade högst betydande medel för upplysnings- och goodwillskapande

kampanjer i motsvarande syfte.

Mot bakgrunden härav beviljade riksdagen ökade anslag till upplysningsverksamhet

i utlandet angående Sverige under såväl tredje som tionde huvudtiteln.

De ökade anslagen avsågos dels för upprustning av statliga och

statsunderstödda upplysningsorgan, dels för att möjliggöra speciella aktioner

i första hand i Amerikas Förenta Stater, Västtyskland, Frankrike och

Belgien.

Såsom departementschefen framhållit är en väl avvägd och effektiv upp
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

43

lysningsverksamhet av betydelse för vårt lands anseende och för dess välstånd.

En vidgad och fördjupad kännedom om vårt land inom allt vidare

områden ställer stora krav på vårt informationsarbete. Detta arbete måste

bedrivas i en allt hårdare konkurrens, vilket leder till stigande kostnader.

Jämfört med de medel, som stå till förfogande för innevarande budgetår,

innebär Kungl. Maj :ts nu föreliggande förslag en anslagsökning av 627 000

kr. Av denna höjning avser ett belopp av 527 000 kr. förstärkning av de

bidrag, som lämnas till Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet,

Svensk-amerikanska nyhetsbyrån och Svensk-internationella pressbyrån. Den

återstående höjningen, 100 000 kr., hänför sig till anslagsposten övrig upplysningsverksamhet.

Med hänsyn till vad utskottet i det föregående anfört

anser utskottet den föreslagna höjningen väl motiverad och tillstyrker densamma.

Såsom departementschefen erinrat har ur anslagsposten till övrig upplysningsverksamhet

för innevarande budgetår medel anvisats bl. a. till vissa

förberedelser för speciella upplysningskampanjer i Västtyskland, Frankrike

och Belgien. Huvuddelen av de statliga bidragen till dessa aktioner, som ha

starka kommersiella och resefrämjande syften, har emellertid beviljats under

tionde huvudtiteln. Utskottet finner i likhet med departementschefen

mest ändamålsenligt, att i fortsättningen anslag för dessa aktioner upptagas

uteslutande under tionde huvudtiteln.

Enligt Kungl. Maj :ts förslag skall det nu utgående förslagsanslaget till

utländska pressbesök med oförändrat belopp, 200 000 kr., överflyttas till

förevarande anslag för att där ingå som en anslagspost. Då utgifterna för

utländska pressbesök i stort sett torde ha samma syfte som sistnämnda anslag,

vill utskottet biträda detta förslag.

Enligt vad utskottet inhämtat har från fransk sida stora belopp ställts till

förfogande för iståndsättning av Bernadottemuseet i Pau i södra Frankrike.

En stor sal i museets bottenvåning är avsedd som central för turistupplysning

om Sverige och för svenska utställningar. Museet i fråga, som är beläget

helt nära den av miljoner människor besökta vallfartsorten Lourdes,

är internationellt känt och livligt besökt. Det torde därför vara uppenbart,

att detta museum kan få stor betydelse för Sverigereklamen. Utskottet vill i

sammanhanget erinra om att speciella upplysningskampanjer för vissa länder,

däribland Frankrike, avses skola äga rum innevarande år. Med hänsyn

till det anförda synes utskottet goda skäl tala för att i anslutning till denna

aktion möjligheter öppnas för att utrusta ifrågavarande propagandasal. För

ändamålet har beräknats 10 000 kr. Utskottet vill därför i anledning av motionen

II: 120 föreslå, att förevarande anslag höjes med nämnda belopp.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionen II: 120, till Upplysningsverksamhet i utlandet angående

Sverige för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 3 382 000 kr.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

37 :o) Särskilda medel för upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36, s. 55 och 56) att till

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 1 100 000 kr.

Händelser under senare år har ådagalagt behovet av reserver för upplysningsverksamhet

i oförutsedda situationer. Ett tydligt exempel härpå är

reaktionen i vissa länder till Sveriges deltagande i Kongoaktionen 1961. 1

dylika situationer är det angeläget att medel står till förfogande för omedelbara

insatser i syfte att tillrättalägga eventuella missuppfattningar.

I Nederländerna och Storbritannien har nyligen svenska upplysningsaktioner

genomförts. De medel som stått till förfogande för dessa har emellertid

inte räckt till för sådana efterföljande åtgärder, utan vilka full valuta

för våra insatser inte kan erhållas. Medan effekten av aktionerna ännu något

dröjer kvar bör insatser göras för att i möjligaste mån ta till vara aktionernas

resultat.

Den politiska och ekonomiska utvecklingen på olika håll i världen gör det

angeläget, att en viss intensifiering av upplysningsverksamheten genomföres

dels i länder där sådan förekommer endast sporadiskt, dels i länder där

Sverige hittills egentligen inte framträtt med aktivitet av detta slag. Till

den första kategorin hör bl. a. Latinamerika och i den senare ingår exempelvis

arabländerna, de fransktalande nya länderna i Afrika och i stort sett

hela Asien.

Det torde ankomma på den särskilde rådgivaren och upplysningsberedningen

att föreslå de åtgärder nu anförda synpunkter bör föranleda. För att

möjliggöra den aktivitet som befinnes nödvändig beräknas ett belopp av

1 100 000 kr. för nästa budgetår.

Utskottet. Det äskade anslaget har till syfte bl. a. att möta oförutsedda

situationer, för efterföljande åtgärder efter s. k. Sverige-år i vissa länder samt

för att intensifiera svensk upplysningsverksamhet i länder, där sådan endast

förekommer sporadiskt eller i ringa omfattning. Det förutsättes få ankomma

på den år 1962 förordnade särskilde rådgivaren i informationsfrågor och den

samma år tillkallade upplysningsberedningen att föreslå de åtgärder, som

anslaget avser att befrämja.

Utskottet biträder detta förslag och har icke något att erinra mot den

äskade medelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Särskilda medel för upplysningsverksamhet

i utlandet angående Sverige för budgetåret 1963/64

anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000 kr.

38 :o) Bestridande av resekostnader för inom FN utsedda svenska stipendiater.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 56), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

att riksdagen må till Bestridande av resekostnader för

inom FN utsedda svenska stipendiater för budgetåret 1963/

64 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

39:o) Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska

frågor. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38, s. 56 och 57)

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av

165 000 kr.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Bengtson m. fl. (I: 470) och den andra inom andra kammaren

av herr Lindkvist m. fl. (II: 572), hemställts att bidraget till Svenska

FN-förbundet uppräknas till 35 000 kr. för budgetåret 1963/64.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 572.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 135 000 kr. och har

fördelats med 105 000 kr. på Utrikespolitiska institutet och 30 000 kr. på

Svenska FN-förbundet.

Utskottet. Såsom av statsverkspropositionen framgår ha framställningar

om ökade statsbidrag inkommit från de organisationer, till vilka sådant bidrag

utgår från förevarande anslag. Kungl. Maj :t har för nästa budgetår

förordat en höjning av anslaget med 30 000 kr. Av höjningen avses 25 000

kr. för Utrikespolitiska institutet och återstoden att fördelas mellan Svenska

FN-förbundet och övriga upplysningsorganisationer. Motionsvis har hemställts,

att bidraget till förbundet uppräknas till 35 000 kr.

Med allt beaktande av förbundets arbetsinsatser anser utskottet sig dock

icke berett att för detta ändamål föreslå en höjning utöver Kungl. Maj:ts

förslag, som jämväl i övrigt tillstyrkes.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 470 och II: 572, till Upplysningsarbete

rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska

frågor för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 165 000

kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

40 :o) Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 39, s. 58—61) att

till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag

av 5 300 000 kr.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 350 000 kr.

bör budgetåret 1963/64 erfordras medel i första hand för fastighetsprojekl

i Belgrad, Berlin, Monrovia, Rabat, Alger och Tunis.

Beträffande den senast i 1962 års statsverksproposition anmälda fastighetsfrågan

i Belgrad har hittills förda förhandlingar om tomtköp ännu inte

givit resultat. Beskickningen har även bemyndigats upptaga förhandlingar

om förvärv av lämplig tomt inom en av jugoslaviska staten planerad diplomatenklav.

Dessa förhandlingar pågår. Beskickningen bevakar emellertid

aven andra möjligheter till lösning av sina lokalfrågor. Ett fastighetsförvärv

i Belgrad kan sålunda aktualiseras under budgetåret 1963/64.

Ett fastighetsförvärv är även aktuellt för generalkonsulatet i Berlin. Medel

härför torde förutses under nästkommande budgetår.

Kungl. Maj :t har toreslagit en viss utbyggnad av Sveriges representation

i Nordafrika. Här lämnas en redogörelse för hur den svenska utrikesrepresentationens

behov av chefsbostäder och kanslilokaler f. n. är tillgodosett på

den afrikanska kontinenten.

Förhandlingar pågår om förvärv av en ändamålsenlig tomt i Kairo, avsedd

för nybyggnad inrymmande sändebudsbostad och kanslilokaler. Förutsätt,

ningar kommer därigenom att skapas för en rationell och definitiv lösning

av beskickningens lokalfråga.

Beskickningen i Addis Abeba disponerar en centralt belägen fastighet,

som 1946 donerats till svenska staten av den etiopiske kejsaren. Under

1961—1962 har på beskickningstomten uppförts en ny kanslibyggnad inrymmande

jämväl personalbostad m. m. Den nya byggnaden togs i bruk i

september 1962. När en förutsedd upprustning av chefsbostaden företagits,

kommer beskickningens lokalbehov på längre sikt att vara tillgodosett på ett

tillfredsställande sätt.

För det nyinrättade lönade generalkonsulatet i Nairobi har moderna

kanslilokaler förhyrts i en nybyggd kontorsfastighet i stadens centrala delar.

Som tjanstebostad åt generalkonsuln har, som förut nämnts, under hösten

1962 förvärvats en villafastighet. Generalkonsulatets anspråk på lämpliga

lokaler är härigenom för dagen uppfyllda.

Beskickningskansliet i Pretoria är inrymt i förhyrda kontorslokaler i

centrum av staden. Sändebudsbostaden, som förvärvades år 1955, består

av en mindre villabyggnad. I Kapstaden, där sändebudet vistas 4—5 månader

av året i samband med parlamentssessionen, förfogar staten över en villa.

Under rådande förhållanden synes anledning saknas att företaga någon

ändring av den nuvarande dispositionen av beskickningens i Pretoria lokaler.

For beskickningen i Léopoldville förhyres kanslilokaler i en kontorsbyggnad

samt sändebudsbostad i en villafastighet. Kanslilokalerna anses vara

tillfredsställande såväl i fråga om utrymmen som belägenhet. Chefsbostaden

uppfyller däremot inte helt de krav som bör ställas på en bostad för ett sändebud.

Undersökningar pågår om hur chefsbostadsfrågan skall lösas på ett

ändamålsenligt sätt.

Lokalbehovet för beskickningen i Lagos har tillgodosetts genom förhyr
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

47

ning av såväl kanslilokaler som sändebudsbostad. Nybyggnadsfrågan torde

i sinom tid få underställas riksdagens prövning.

För beskickningen i Monrovia har två sammanslagna bostadsvåningar kunnat

förhyras och iordningställas till kansli. För sändebudets räkning har

provisoriskt förhyrts en nyuppförd villa, som färdigställts hösten 1962. Byggnadsstyrelsen

undersöker för närvarande hur beskickningens lokalfrågor

skall lösas på längre sikt, och beskickningschefen har erhållit i uppdrag att

undersöka möjligheterna att förvärva en tomt för uppförande av en sändebudsbostad.

Nybyggnadsfrågan torde få underställas riksdagens prövning.

Beskickningen i Rabat disponerar två förhyrda villafastigheter belägna

i stadens moderna del. Den ena rymmer beskickningskansli, skrivbiträdesbostad

m. m. medan den andra är upplåten som tjänstebostad åt chefen.

Från beskickningen erhållna uppgifter tyder på att chefsbostadsfrågan bäst

löses genom ett fastighetsförvärv. Medel för ett dylikt köp torde böra förutses

nästkommande år.

Beträffande den blivande beskickningen i Alger har en förberedande undersökning,

som företagits under hösten 1962, visat, att lämpliga kanslilokaler

kan förhyras i stadens centrala delar. Däremot är det svårare att

förhyrningsvägen anskaffa en lämplig bostad åt ett sändebud. De villafastigheter,

som skulle kunna komma i fråga, erbjuds till försäljning. Departementschefen

förutser därför, att en bostad åt den blivande beskickningschefen

måste anskaffas genom förvärv av en lämplig fastighet. Det är även sannolikt,

att bostäder åt andra utsända tjänstemän, som skall tjänstgöra vid beskickningen,

bör anskaffas genom köp. Att för dagen uppskatta storleken av

den investering som här blir erforderlig nästkommande budgetår är vanskligt.

Någon mera ingående undersökning rörande utsikterna att anskaffa lokaler

för beskickningskansli och bostad åt sändebudet för den blivande beskickningen

i Tunis har ännu inte företagits. Det torde dock kunna förutsättas,

att svårigheter kommer att uppstå även här att hyresvägen anskaffa

lämpliga lokaler. Det är således troligt, att man även i Tunis tvingas

lösa frågan genom fastighetsköp åtminstone vad beträffar chefsbostad.

Beskickningens i Teheran lokaler är ur olika synpunkter otillfredsställande

i vad avser såväl kansli som sändebudsbostad. I 1959 års statsverksproposition

angavs, att lokalfrågan tills vidare ordnats genom fortsatt föihyrning.

Då nya lokaler återigen måste anskaffas inom en näia framtid,

undersöker byggnadsstyrelsen möjligheterna att förvärva en tomt föi nybyggnad

eller en fastighet. Några konkreta förslag föreligger dock inte för närvarande.

Marknadsläget är dock sådant att det inte är uteslutet att man rätt

snart tvingas taga ställning till frågan om förvärv av en tomt.

Även andra behov än de här anmälda kan bli aktuella under det närmaste

budgetåret.

I enlighet med vad som nu anförts föreslår departementschefen att fönvarande

investeringsanslag för budgetåret 1963/64 uppföres med ett belopp

av 5 300 000 kr.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Utskottet har vid granskning av de beräkningar, som ligga till grund för

det nu äskade anslaget, funnit motiverat, att detsamma uppföres med av

Kungl. Maj :t föreslaget belopp. Såsom förutsattes i 1952 års riksdagsbeslut i

samband med det lämnade bemyndigandet för Kungl. Maj :t att inom ramen

för anvisade medel inköpa, uppföra och iståndsätta fastigheter för utrikesrepresentationen

bör Kungl. Maj :t jämväl för nästa års riksdag anmäla,

vilka åtgärder som i här förevarande avseenden vidtagits under det närmast

förflutna budgetåret.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Inköp, uppförande och iståndsättande

av fastigheter för utrikesrepresentationen för budgetåret

1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 5 300 000 kr.

Statens utlåningsfonder

41 :o) Utrikesförvaltningens lånefond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 40, s. 61 och 62), innebärande att fonden, som för närvarande uppgår

till 525 000 kr, med hänsyn till det beräknade lånebehovet tillföres ytterligare

200 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utrikesförvaltningens lånefond för

budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 200 000

kr.

42 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande

i fråga om nedannämnda av Kungl. Maj :t under följande punkter framställda

förslag, nämligen

punkten 1: Utrikesförvaltningen: Avlöningar,

punkten 2: Utrikesförvaltningen: Omkostnader,

punkten 3: Vissa bostadskostnadsersättningar samt

punkten 4: Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 19 mars 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

irån första kamaren: herrar Näsström, Boman, fröken Andersson, heriar

Einar Persson, Ivar Johansson, Virgin, Fritz Person, Rikard Svensson,

tru Wallentheim herrar Per Jacobsson, Mårtensson, Herbert Larsson,

Hjorth, Per-Olof Hanson och Sundin; samt

‘''rå''*a I.\d ™ kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

! Stockholm, Stahl^ Karlsson i Olofström, Blidfors, Eliasson i Sundborn,

Mellqvist, fru Lewen-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenaset,

Johansson i Norrköping, Bohman, Eskel och Nelander.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

49

Reservationer

1) vid punkten 15 (FN:s särskilda fond) av herrar Boman, Ivar Johansson,

Per Jacobsson, Per-Olof Hanson, Sundin, Ståhl, Eliasson i Sundborn,

Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset och Helander, vilka ansett att

utskottet bort tillstyrka motionerna I: 312 och II: 371 samt I: 469 och II: 576

i vad de avse anvisande av ytterligare 12,8 milj. kr. till FN:s särskilda fond

och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12, som börjar med »Utskottet

anser» och slutar med »1,3 milj. kr.», bort ha följande lydelse:

»Det må emellertid framhållas, att antalet ansökningar om bidrag från

fonden varit stigande och att vidgade möjligheter föreligga att använda medel

på ett fruktbärande sätt. Enligt vad utskottet inhämtat torde färdigplanerade

projekt finnas för en budgetram av 100 milj. dollar. Såsom från fonden

förklarats skulle det vara beklagligt, om man i brist på medel skulle

tvingas avstå från verkställandet av något enda av de värdefulla projekt, för

vilka hjälp begärts. Utskottet är därför berett tillstyrka, att i enlighet med de

i ämnet väckta motionerna anslaget till fonden för nästa budgetår bestämmes

till 40 milj. kr., vilket innebär en höjning i förhållande till Kungl. Maj :ts

förslag med 12,8 milj. kr.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionerna I: 312 och II: 371 samt 1:469

och II: 576, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till FN:s

särskilda fond för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av

40 000 000 kr.»

2) vid punkten 17 (Internationella livsmedelsfonden)

a) av herrar Boman, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson, Sundin, Ståhl,

Eliasson i Sundborn, Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset och Nelander,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:475 och II:

574 samt I: 192 och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »I motionerna

I: 475» och slutar med »därom anförts», bort utgå,

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 16 börjar med »Vidare ha»

och på s. 17 slutar med »riksdagens åtgärd», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»I motionerna 1:475 och 11:574 har anförts bl. a. att inom ramen för

livsmedelsfonden livsmedelsöverskott från Sverige möjligen skulle kunna

komma till användning. I motionen I: 192 framföres även möjligheten att

ställa livsmedel, främst mjölkprodukter, till u-ländernas förfogande. Utskottet

delar den i motionerna 1:475 och 11:574 framförda tanken att i

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Sverige tillverkade industrivaror bör kunna ställas till u-landsbiståndets

förfogande dels för att utnyttja i vår industri förekommande överkapacitet

och dels för att öka biståndsinsatsen.»

dels ock utskottets hemställan under d) och e) bort ha följande lydelse:

»d) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 475

och II: 574, så vitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa om skyndsamma åtgärder i det i motionerna angivna

syftet;

e) att riksdagen må, med bifall till motionen I: 192, i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om skyndsamma åtgärder

i det i motionen angivna syftet.»

b) av herr Ivar Johansson.

3) vid punkten 19 (Nämnden för internationellt bistånd, NIB: Avlöningar)

av herrar Boman, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson, Ståhl, Svensson i

Ljungskile och Neländer, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna

I: 312 och II: 371 i vad de avse höjning med 100 000 kr. av anslagsposten

Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Utskottet

är» och slutar med »icke hämmas», bort ha följande lydelse:

»Vid bestämmandet av nämndens organisation år 1961 utgick man från att

den skulle i relativt stor omfattning arbeta med hjälp av mer eller mindre

tillfälligt anlitad expertis. Erfarenheten har givit vid handen, att detta varit

lämpligt och rationellt. Såsom i motionerna framhållits är personalen inom

nämnden starkt beroende av en differentierad sakkunskap på en rad fackområden.

Särskilt har det visat sig att viktiga behov förefinnas av att anlita

utanförstående expertis, när det gäller planering av biståndsinsatser

och vid kursverksamhet. Med hänsyn härtill och då nämnden till följd av

den alltmer ökande svenska biståndsinsatsen befinner sig i ett expansivt

skede anser utskottet oundgängligen erforderligt, att det av nämnden angivna

behovet av expertis, varom här är fråga, tillgodoses. Utskottet vill därför

i enlighet med yrkandet i motionerna I: 312 och II: 371 förorda, att anslagsposten

Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft bestämmes

till samma belopp, 400 000 kr., som för innevarande budgetår. Detta innebär,

att anslaget för nästa budgetår i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag ökas

med 100 000 kr.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna I: 312 och II: 371, såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för nämnden för internationellt bistånd

som föranledes av vad statsrådet föreslagit i statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för den 3 januari

1963;

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

51

b) godkänna följande avlöningsstat för nämnden för internationellt

bistånd, att tillämpas tills vidare fr. o. m. bud
-

getåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 46 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis.................... 64 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................... 891 000

4. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis .......................... 400 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 403 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 19 000

Summa kr. 1 823 000

c) till Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Avlöningar

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

1 823 000 kr.»

4) vid punkten 24- (Motioner om yrkesutbildning och frivilliginsatser) av

herrar Boman, Ivar Johansson, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson, Sundin,

Ståhl, Eliasson i Sundborn, Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset och

Neländer, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka i motionerna I: 312 och

II: 371 äskad medelsanvisning och att därför

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 29, som börjar med »Utskottet

är», t. o. m. det stycke på s. 30, som slutar med »riksdagens åtgärd»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Erfarenheter från en rad länder i det tekniska biståndsarbetet synes ge

vid handen att ett av de allvarligaste hindren för utvecklingen är bristen på

personal med utbildning på medelnivå, yrkeskunniga arbetare, förmän,

verkmästare, kontorister, mekaniker, sjuksköterskor, fackbildade jordbrukare

m. fl. och över huvud taget folk med god yrkeskunskap under akademisk

nivå. Vid sidan av högkvalificerade experter och biträdande experter

synes de förut nämnda personalkategorierna vara av stor betydelse för förmedling

av yrkeskunskap och utbildning av personal inom u-länderna, som

därefter självständigt kan fullgöra antydda arbetsuppgifter. Bland de vägar,

som praktiskt prövats för att rekrytera personal för arbetsuppgifter

på denna nivå, har olika typer av s. k. frivilligtjänst intagit en uppmärksammad

plats. Ett stort antal såväl enskilda som statliga organisationer arbetar

i detta syfte i de flesta fall på bilateral bas men numera i växande

utsträckning även i multilaterala sammanhang. Även i vårt land råder ett

betydande intresse för sådan form av biståndsverksamhet och i några fall

har — ehuru hittills i liten skala — sådana insatser gjorts.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963

Såsom framgår av motionerna 1:312 och 11:371 samt 11:231 bearbetas

f. n. inom Europarådet planer på underlättande och stimulans av sådan

frivilligtjänst från medlemsstaternas sida. Jämväl på enskilt håll pågår

arbete i samma syfte. Utskottet finner det mot denna bakgrund väl motiverat

att genom ekonomiskt stöd och genom bistånd av annat slag från

Nämnden för internationellt bistånd stimulera sådan verksamhet som synes

ägnad att rekrytera för utvecklingshjälpen värdefull arbetskraft. Utskottet

utgår ifrån att NIB vid sin handläggning av sådana frågor i enlighet

med de allmänna principerna för det tekniska biståndet nära samarbetar

med intresserade enskilda organisationer. Det bör vidare ankomma på

NIB att därvid i samband med anslagsgivningen på vanligt sätt granska både

den rekryterade personalens språkkunskaper och kvalifikationer i övrigt

för de arbetsuppgifter som kommer i fråga liksom de frivilligas personliga

lämplighet för arbete inom u-länderna även ur mera allmänna synpunkter.

Vidare bör som krav ställas att de arbetsuppgifter och projekt för vilka anslag

till frivilliga beviljas på ändamålsenligt sätt låter sig integreras i övriga

biståndsinsatser för området i fråga eller eljest har en karaktär som gör

det förtjänt av stöd av medel avsedda för tekniskt bistånd. Stöd åt frivilliginsatser

bör enligt utskottets mening kunna komma i fråga såväl inom

ramen för rent bilaterala som multilaterala eller eljest flernationella biståndsinsatser.

»

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 312

och 11:371, såvitt nu är i fråga, till Frivilligtjänst för uländerna

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kr.;»

5) vid punkten 30 (Motioner om Sveriges anslutning till DAC) av herr

Boman, fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Virgin, Per Jacobsson,

Per-Olof Hanson, Sundin, Staxäng, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Svensson i

Ljungskile, Larsson i Hedenäset, Bohman och Neländer, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka motionerna 1:312 och 11:371, såvitt nu är i fråga,

och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»I motionerna föreslås, att Sverige bör inträda som medlemsland i det till

OECD knutna organet för bistånd till u-länder (DAC). Vid sin behandling

av denna fråga förra året underströk riksdagen angelägenheten av att de

svenska biståndsinsatserna samordnades med andra länders. Även om en

sådan samordning i görligaste mån borde ske inom FN och dess fackorgan,

där såväl givar- som mottagarländer vore representerade, borde även andra

möjligheter kunna prövas i den mån de kunde höja den svenska biståndsgivningens

effektivitet.

DAC, som utför ett aktivt och praktiskt arbete på utvecklingshjälpens område,

verkar närmast genom konsultationer och arbetar för en samordning

mellan givarländerna. Den gör rekommendationer beträffande storleken och

arten av de olika medlemmarnas bistånd och ger underlag för utbyte av

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1963 53

erfarenheter från hjälpverksamheten och framför allt för den långfristiga

kapitalgivningen. Inemot 90 procent av allt bistånd, som ges till de underutvecklade

länderna, kommer från medlemsländerna inom DAC. Organisationen

synes därför vara väl lämpad att stimulera och koordinera medlemsstaternas

insatser och därmed åstadkomma en väl planerad utvecklingspolitik.

Enligt utskottets mening bör Sverige icke avstå från möjligheterna

att inom DAC påverka uppläggningen av multilaterala biståndsinsatser och

därmed bidraga till en snabb och effektiv ökning av de industrialiserade staternas

insatser för de underutvecklade länderna. Genom en anslutning ti

DAC kommer Sverige också, såsom i motionerna nämnts, att få del av alla

de informationer och erfarenheter, som DAC fortlöpande tillhandahåller små

medlemmar.

Utskottet vill erinra om att sedan riksdagen förra året behandlade detta

ärende har bl. a. den förändringen inträffat, att Norge inträtt som medlem

i DAC och att Danmark nyligen erhållit medlemskap.

Utskottet, som finner starka skäl tala till förmån för ifrågavarande motionsyrkande

och alltså tillstyrker detsamma, far hemställa,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 312 och

11:371, såvitt nu är i fråga, uttala att Sverige bör inträda

som medlemsland i det till OECD knutna organet för bistånd

till u-länderna, Development Assistance Committee

(DAC).»

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630353

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:3 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1963/6fy inom utrikesdep s. 1 i texten