Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1963/64 till främjande av bostadsförsörjningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1963-03-26 · 60 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 57 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:42, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1963/64 till främjande av bostadsförsörjningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

1

Nr 42

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag för budgetåret

1963/64 till främjande av bostadsförsörjningen

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 13, punkterna 36—39, 43—44, 102—103 samt

105) har Kungl. Maj :t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 3 januari 1963, föreslagit riksdagen att

A. beträffande anslag å driftbudgeten

I. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för bostadsstyrelsen, som föranledes av vad föredragande statsrådet

föreslagit;

II. godkänna av föredragande statsrådet förordad avlöningsstat för bostadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64;

III. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för länsbostadsnämnderna, som föranledes av vad föredragande

statsrådet föreslagit;

IV. godkänna av föredragande statsrådet förordad avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64;

V. godkänna av föredragande statsrådet förordade ändringar i bestämmelserna

om räntebidrag;

VI. godkänna av föredragande statsrådet förordad ändring i reglerna

för invalidbostadsbidrag;

VII. för budgetåret 1963/64 under elfte huvudtiteln anvisa

1) till Bostadsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 4 568 000 kr.;

2) till Bostadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 980 000 kr.;

3) till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar ett förslagsanslag av 7 205 000

kr.;

4) till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader ett förslagsanslag av 901 000

kr.;

5) till Räntebidrag ett förslagsanslag av 240 000 000 kr.;

6) till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet ett reservationsanslag

av 9 000 000 kr.; samt

1 — Rihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 42

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

B. beträffande anslag å kapitalbudgeten

I. godkänna av föredragande statsrådet förordade ändringar i bestämmelserna

om statliga bostadslån;

II. medgiva att lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må beviljas intill 710 000 000 kr. under tiden den 1 juli—31 december

1963 samt 1 270 000 000 kr. under år 1964;

III. godkänna av föredragande statsrådet framlagda förslag angående

utestående kapitalsubventioner till flerfamiljshus och egnahem;

IV. medgiva att beslut om lån, som skall utgå från anslaget till räntefria

lån till bostadsbyggande, må meddelas intill belopp av 10 000 000 kr. under

tiden den 1 juli—31 december 1963 samt 15 000 000 kr. under år 1964;

V. för budgetåret 1963/64 anvisa

a) under statens utlåningsfonder

1) till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av

740 000 000 kr.;

2) till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien ett

investeringsanslag av 1 000 kr.;

b) under fonden för låneunderstöd

till Räntefria lån till bostadsbyggande ett investeringsanslag av 20 000 000

kr.

I samband med Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling

förehaft följande motioner, nämligen

från första kammaren

I: 45 av herrar Adolfsson och Lager,

I: 79 av herr Adolfsson,

1: 80 av herr Lager,

1: 81 av herrar Bertil Petersson och Herbert Larsson,

I: 131 av herrar Adolfsson och Lager,

I: 133 av herr Bergman in. fl.,

I: 134 av herrar Boheman och Hilding,

I: 141 av herr Gunnar Pettersson,

1: 174 av herrar Einar Eriksson och Axel Svensson,

I: 229 av herr Knut Johansson m. fl.,

I: 239 av herr Sörlin m. fl.,

I: 343 av herr Hagberg m. fl.,

1: 347 av herr Lundström m. fl.,

I: 348 av herr Lundström m. fl.,

I: 491 av herr Bengtson m. fl.,

I: 492 av herr Bengtson m. fl.,

1: 493 av herr Bengtson m. fl.,

I: 494 av herr Hagberg in. fl.,

1: 495 av herr Lundström m. fl.,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

3

1: 549 av herr Åkerlund, samt

från andra kammaren

II: 53 av herrar Nilsson i Gävle och Hermansson,

II: 95 av herrar Nilsson i Gävle och Holmberg,

II: 96 av herrar Nilsson i Gävle och Holmberg,

II: 97 av herrar Svenning och Lindkvist,

II: 162 av herr Kristenson i Göteborg m. fl.,

II: 165 av fru Nettelbrandt in. fl.,

II: 166 av herr Nilsson i Gävle in. fl.,

II: 167 av herr Svensson i Ljungskile m. fl.,

II: 206 av herr Bengtsson i Halmstad m. fl.,

II: 266 av herr Blomkvist m. fl.,

11:279 av herr Lundmark m. fl.,

II: 400 av herr Heckscher m. fl.,

II: 405 av herr Ohlin m. fl.,

II: 406 av herr Ohlin m. fl.,

11:595 av herr Heckscher m. fl.,

II: 596 av herr Hedlund m. fl.,

II: 597 av herr Hedlund m. fl.,

II: 598 av herr Hedlund m. fl.,

II: 606 av herr Ohlin m. fl.,

II: 664 av fröken Wetterström m. fl.

Yrkandena i nämnda motioner redovisas i det följande.

I de likalydande motionerna 1: 45 (av herrar Adolfsson och Lager) och

11: 53 (av herrar Nilsson i Gävle och Hermansson) har föreslagits att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning

och förslag till upprättandet av en bostadsbyggnadsfond ur vilken

kommunala, kooperativa och andra samhällsnyttiga bostadsbyggnadsföretag

äger rätt att för bostadsbyggande erhålla långsiktiga lån till en ränta

av förslagsvis högst två procent.

I de likalydande motionerna I: 79 (av herr Adolfsson) och 11: 96 (av herrar

Nilsson i Gävle och Holmberg) har föreslagits att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställer om att en utredning snarast möjligt göres i

syfte att i samhällelig ägo överföra hyreshus och tillhörande tomtmark.

I de likalydande motionerna 1:80 (av herr Lager) och 11:95 (av herrar

Nilsson i Gävle och Holmberg) har föreslagits

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om utformning av

anvisningar till statliga myndigheter rörande prispolitiken vid försäljning

av staten tillhörig mark i enlighet med vad i motionerna angivits, inklusive

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

möjligheten av ett upplåtande av statlig mark med tomträtt, samt

att frågan om skapandet av en lånefond eller andra åtgärder för att

underlätta kommunernas förvärv av tomtmark samt finansiering av markinnehav

för bostadsbebyggelse skyndsamt utredes.

I de likalydande motionerna I: 81 (av herrar Bertil Petersson och Herbert

Larsson) och II: 97 (av herrar Svenning och Lindkvist) har hemställts

att riksdagen måtte uttala sig för en sådan differentiering av de statliga belåningsvärdena

för bostadshus att produktion av kvalitetsbostäder främjas.

I de likalydande motionerna I: 131 (av herrar Adolfsson och Lager) och

II: 166 (av herr Nilsson i Gävle m. fl.) har hemställts att riksdagen måtte

a) avslå Ivungl. Maj:ts förslag till ändringar i bestämmelserna om räntebidrag,

b) till räntebidrag för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

300 000 000 kronor.

I de likalydande motionerna 1:133 (av herr Bergman m. fl.) och II: 162

(av herr Kristenson i Göteborg m. fl.) har hemställts att riksdagen måtte

besluta att Kungl. Maj:t skyndsamt prövar de förslag till markpolitiska

åtgärder, som bostadsstyrelsen föreslagit i sin skrivelse av den 24 augusti

1962, och för riksdagen framlägger förslag i ämnet.

I de likalydande motionerna 1:134 (av herrar Boheman och Hilding)

och II: 165 (av fru Nettelbrandt m. fl.) har föreslagits att riksdagen måtte

i samband med bostadsfrågornas behandling besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa att frågan om lämpliga åtgärder från statens sida

att stimulera byggande av servicehus måtte ingående prövas av 1959 års

bostadsbyggnadsutredning.

I de likalydande motionerna I: 141 (av herr Gunnar Pettersson) och

II: 167 (av herr Svensson i Ljungskile m. fl.) har yrkats att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj :ts yrkande i statsverkspropositionen bil. 13 punkt

105 a.

I de likalydande motionerna I: 174 (av herrar Einar Eriksson och Axel

Svensson) och II: 206 (av herr Bengtsson i Halmstad m. fl.) har — såvitt nu

är i fråga — hemställts att Kungl. Maj :t måtte framlägga förslag till en

kreditfond ur vilken kommun, som önskar köpa mark avsedd för upplåtelse

mot tomträtt, kan få låna medel samt villkoren härför.

f de likalydande motionerna I: 229 (av herr Knut Johansson m. fl.) och

II: 266 (av herr Blomkvist m. fl.) har — såvitt nu är i fråga — hemställts

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

5

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära en utredning angående

åtgärder för att säkra kommunernas penningbehov i samband med

markförvärv samt förhindra markvärdestegring och därav följande hinder

för önskvärd samhällsbebyggelse.

I de likalydande motionerna 1: 239 (av herr Sörlin m. fl.) och II: 279 (av

herr Lundmark m. fl.) har hemställts att riksdagen vid behandling av

punkt D 9 under elfte huvudtiteln måtte besluta att inkomststrecket för erhållande

av bostadsförbättringslån höjes till 7 000 kr.

I de likalydande motionerna I: 343 (av herr Hagberg m. fl.) och II: 400

(av herr Heckscher m. fl.) har — såvitt nu är i fråga — föreslagits att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att belåningsvärdet för

flerfamiljshus ökas med ett belopp om 400 kr. för varje lägenhet som är

avsedd för pensionärsbostad.

I de likalydande motionerna 1: 347 (av herr Lundström m. fl.) och

II: 405 (av herr Ohlin m. fl.) har — såvitt nu är i fråga — hemställts

A. att riksdagen måtte besluta

1. att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad i motionerna anförts

beträffande

a) att bostadsbyggnadsprogrammet för 1963 med hänsyn till konjunkturavmattningen

bör omfatta cirka 90 000 lägenheter;

b) att det ordinarie bostadsbyggnadsprogrammet för 1964 bör omfatta

85 000 lägenheter men utökas i den mån konjunkturläget så medger;

c) att det må ankomma på Kungl. Maj :t att på tilläggsstat begära de höjningar

av ramarna för igångsättningen, som kan bli erforderliga;

2. att tertiärlån för privatägda småhus skall förräntas och amorteras genom

fast annuitet, att tillämpas fr. o. m. 1 juli 1963;

3. att tertiärlånets övre gräns för fastigheter, som påbörjats efter den 1

juli 1963, skall vara 97 procent för företagsformer, som nu får låna 100 procent,

samt 92 procent för kooperativa företag, som nu får låna 95 procent;

4. omläggning av lånevillkoren för att stimulera amorteringssparandet och

innebärande att räntesubventionen ersättes med ett enhetligt schablonbidrag

enligt i motionerna angivna riktlinjer;

5. att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära förslag om tillämpning av kreditgarantisystem

för bostadsfinansieringen;

6. att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t måtte i samverkan

med på kreditmarknaden verkande företag och institut förbereda

och för riksdagen framlägga de förslag, som kan erfordras för att introducera

värdebeständiga lån för bostadsbyggandet;

7. att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om att en parlamentarisk

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

bostadsberedning skyndsamt tillsättes för att behandla i motionerna angivna

uppgifter och avgiva förslag till den statliga bostadspolitikens utformning;

samt

B. att riksdagen måtte beakta vad som i övrigt anförts i motionerna.

I de likalydande motionerna 1: 348 (av herr Lundström m. fl.) och

II: 406 (av herr Ohlin m. fl.) har — såvitt nu är i fråga — hemställts att

riksdagen måtte besluta att slopa de spärrar för beviljande av invalidbostadsbidrag,

som består i att tillämpningsområdet för bidraget är begränsat

till att avse endast vissa bostadshus, nämligen hus vilka uppföres eller

ombygges med statliga lån samt nybyggda hus till vilka statligt räntebidrag

utgår, fr. o. m. den 1 januari 1964, och som följd härav anslå ytterligare

2 000 000 kr. till invalidbostadsbidrag under nästa budgetår och således

till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet för budgetåret

1963/64 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 11 000 000

kr.

I de likalydande motionerna I: 491 (av herr Bengtson in. fl.) och II: 597

t av herr Hedlund in. fl.) har — såvitt nu är i fråga — hemställts att riksdagen

måtte

A. besluta

1) att nuvarande inkomstgräns för erhållande av räntefri stående del av

förbättringslån, 6 000 kr. beskattningsbar inkomst, fr. o. m. den 1 juli 1963

må höjas till 8 000 kr. beskattningsbar inkomst,

2) att statliga bostadslån, såvitt gäller flerfamiljshus, till enskilda må

beträffande lån som preliminärt beviljas fr. o. m. den 1 juli 1963 utgå upp

till 90 procent av belåningsvärdet i stället för nu gällande 85 procent av belåningsvärdet

;

B. i skrivelse till Ivungl. Maj :t anhålla

1) att förslag rörande plan för fortsatt successiv avveckling av de generella

subventionerna snarast möjligt måtte föreläggas riksdagen,

2) att förslag rörande ersättande av den statliga bostadslångivningen med

statligt kreditgarantisystem måtte framläggas snarast möjligt,

3) att frågan om bostadsfinansieringens utformning, särskilt vad gäller

omläggning av nuvarande ränte-, amorterings- och annuitetsbetalningar i

syfte att avjämna höga inledande kostnader samt införande av värdebeständiga

bostadslån i syfte att genom lägre ränta få förmånligare boendekostnader,

snarast måtte utredas;

C. beakta vad i motionerna i övrigt anförts.

I de likalydande motionerna I: 492 (av herr Bengtson m. fl.) och II: 596

(av herr Hedlund m. fl.) har hemställts att riksdagen måtte

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1003

I

A. besluta

1) att statligt lån till småhus beträffande lån soin preliminärt beviljas

fr. o. m. den 1 juli 1963 må utgå intill 95 procent av belåningsvärdet i stället

för nu gällande 90 procent av belåningsvärdet,

2) att nuvarande särskilda villkor för lån till småhus — att bostadsytan

ej får överskrida 125 m* — må upphöra att gälla fr. o. in. den 1 juli 1963;

B. i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

1) att den av 1962 års riksdag beslutade ändringen av nedre lånegränsen

för statligt lån för småhus, från 50 till 70 procent av belåningsvärdet, vars

tillämpning avsågs att efter viss övergångstid bli successi\t inföid, ej må

tillämpas förrän de statliga bostadslånen ersatts av ett statligt kreditgarantisystem,

samt att amortering och förräntning av de statliga lånen till småhus

må erläggas genom lika stora årliga annuitetsbelopp,

2) att vid ersättande av den statliga långivningen med kreditgarantisystem

sådana ränte- och amorteringsvillkor må eftersträvas alt de höga initialkostnaderna

utjämnas, förslagsvis genom att de första fem låneåren blir amorteringsfria

och genom att amorteringsplikten därefter successi\t inträdei.

så att erforderlig full amortering uppnås efter ytterligare fem år,

3) att frågan om införande av särskilt stöd till barnfamiljernas småhusförvärv,

genom lämpligt avvägd räntefri stående lanedel ellei pa därmccl

likvärdigt sätt, måtte prövas under beaktande av de i motionerna angivna

riktlinjerna, så att förslag i ärendet snarast kan föreläggas riksdagen,

4) att nu förekommande restriktiva prövning och vägran av statliga lån

till småhusbyggande som tillämpas på grundval av vissa arbetsmarknadspolitiska

skäl, må upphöra samt att statligt lån till småhus på grund av kreditvärdesskäl

må vägras endast om uppenbart olämplig plats valts i enlighet

med riksdagens tidigare uttalanden,

5) att berörda myndigheter på samhällsplaneringens område genom anvisningar

måtte meddelas att behovet av ett ökat småhusbyggande böi iakttagas

i planeringen, samt

6) att de författningsändringar som föranledes av ovanstående yrkanden

måtte vidtagas;

C. beakta vad i motionerna i övrigt anförts.

I de likalydande motionerna 1:493 (av herr Bengtson in. fl. ) och 11:598

(av herr Hedlund in. fl.) har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla

1) att sådana ändringar i gällande regler och anvisningar för beräkning a\

låneunderlag in. in. vid bostadsbyggande måtte vidtagas att dels koncentrerat

storhusbyggande och hård markexploatering motverkas, dels tillkomsten

av trafikskyddade fritids- och lekplatser, grönområden, stimuleras, dels

lokaler för tillgodoseende av de boendes behov av fritidsverksamhet kan

inräknas i låneunderlaget, samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

2) att en parlamentarisk beredning med erforderlig expertis måtte tillkallas

för att utforma riktlinjer för den framtida bostadspolitiken och för

en samordning av bostadspolitiska åtgärder med olika åtgärder på samhällsplaneringens

områden i enlighet med motionerna och allt i syfte att främja

en god bomiljö med särskilt beaktande av familjernas och det uppväxande

släktets behov.

I de likalydande motionerna I: 494 (av herr Hagberg m. fl.) och II: 595

(av herr Heckscher m. fl.) har — såvitt nu är i fråga — hemställts att

riksdagen måtte

A. besluta att de såsom allmännyttiga betecknade bostadsföretagen skall

åläggas redovisningsskyldighet för sina fonder, dessas storlek och successiva

uPPbyggnad samt för de principer efter vilka dels fonderna uppbygges, dels

hyressättningen sker;

B. uttala att en grundprincip för den fortsatta bostadspolitiken bör vara

att de boende själva skall betala vad deras bostäder kostar;

C. besluta

1) att den statliga bostadslångivningen fr. o. m. den 1 juli 1963 skall ersättas

av ett kreditgarantisystem;

2) att i anledning därav varken preliminära beslut skall meddelas angående

lån från lånefonden för bostadsbyggande eller anslag anvisas till samma

fond från nämnda datum;

3) att för erhållande av kreditgaranti en engångsavgift av 0,5 procent

skall erläggas;

4) att fr. o. in. den 1 juli 1963 ränteeftergift ej längre skall medgivas beträffande

hus som påbörjats före ingången av 1958;

o) att räntegaranti, avseende räntor å underliggande lån som hänför sig

till tiden fr. o. in. den 1 januari 1962, skall grundas på en räntesats av 4,5

procent vad avser hus påbörjade fr. o. in. den 1 januari 1958;

6) att tertiärlån mellan 70 och 85 procent av belåningsvärdet för hus påbörjade

fr. o. m. den 1 januari 1958 skall för tid fr. o. m. den 1 januari 1963

förräntas efter en räntesats av 5,5 procent;

7) alt tertiärlån till den del de överstiger 85 procent av belåningsvärdet

för hus påbörjade fr. o. m. den 1 januari 1958 skall för tid fr. o. m. den 1

januari 1963 förräntas efter en räntesats av 6 procent;

8) att egnahemslån och förbättringslån avseende hus som påbörjats

tr. o. m. den 1 januari 1958 skall för tid fr. o. m. den 1 januari 1963 förräntas

efter en räntesats av 5 procent;

9) att avslå Kungl. Maj :ts förslag att eftergiva återbetalningsskyldigheten

beträffande tilläggslån, vilka icke enligt beslut av tidigare års riksdag gjorts

amorteringspliktiga;

10) att de tilläggslån, som enligt beslut av 1953, 1957 och 1959 års riks
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

9

dagar gjorts amorteringspliktiga, skall för tid fr. o. m. den 1 januari 1963

förräntas efter en räntesats av 5,5 procent;

11) att de tilläggslån, som avser hus påbörjade före den 1 januari 1958,

skall till den del de icke på grund av tidigare riksdagsbeslut redan är amorteringspliktiga

bli ränte- och amorteringspliktiga fr. o. in. den 1 juli 1963

efter en räntesats av 5,5 procent och med en amorteringstid av 25 år;

12) att riksdagen i överensstämmelse med senast år 1962 fattat beslut

måtte uppskjuta ställningstagandet till frågan om att efterskänka utestående

ränte- och amorteringsfria delar av egnahemslån;

D. om förslagen under C. 1)—3) ovan icke vinner riksdagens bifall besluta

1) att tertiärlån, till vilka tillstånd länmas tidigast den 1 juli 1963, skall

beviljas upp till 85 procent av den totala produktionskostnaden mot enbart

inteckningssäkerhet, oavsett förvaltningsformerna, upp till 95 procent för

s. k. allmännyttiga företag mot kommunal borgen och upp till 90 procent

för kooperativa och enskilda företag mot borgen av kommun, industriföretag

eller annat företag av motsvarande ekonomisk styrka, samt till den del de

överstiger 85 procent av belåningsvärdet amorteras på 25 år;

2) att tertiärlån till egnahem skall beviljas upp till 90 procent av lånevärdet

oavsett företagsform;

3) att vid utgivande av statliga bostadslån en förvaltningsavgift om 0,5

procent skall uttagas i samband med lånets utbetalande;

4) medgiva att lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må beviljas intill 650 000 000 kr. under tiden den 1 juli—31 december 1963

samt 1 180 000 000 kr. under år 1964;

F. i övrigt beakta vad i motionerna anförts.

I de likalydande motionerna l: 495 (av herr Lundström in. fl.) och

II: 606 (av herr Ohlin in. fl.) har föreslagits att riksdagen i överensstämmelse

med senast år 1962 fattat beslut måtte uppskjuta ställningstagandet

till frågan om att efterskänka utestående ränte- och amorteringsfria delar

av egnahemslån ävensom utestående oreglerade tilläggslån till flerfamiljshus,

vilket innebär att ränte- och amorteringsfriheten tills vidare kvarstår.

I de likalydande motionerna I: 549 (av herr Åkerlund) och II: 664 (av

fröken Wetterström in. fl.) har — såvitt nu är i fråga — hemställts att

riksdagen måtte beakta vad i motionerna anförts angående bl. a. ett ökat

småhusbyggande.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 133

och 229 samt 11:53, 95, 96, 97, 165, 166, 167, 206, 279, 400, 405, 406, 595,

596, 597, 598, 606 och 664.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

Utskottet

Allmänna grunder för bostadspolitiken. Beträffande bostadsbyggandets

omfattning anföres i statsverkspropositionen, att bostadsstyrelsens undersökningar

av det behövliga bostadsbyggandet liksom de beräkningar 1959

års långtidsutredning lagt fram synes visa, att bostadsförsörjningsläget

motiverar en årlig nyproduktion av åtminstone omkring 85 000 lägenheter.

En försiktig konjunkturbedömning utvisar även, att ett bostadsbyggande

av sådan omfattning kan upprätthållas under de närmaste åren.

Föredragande statsrådet utgår därför från att bostadsbyggandet kommer

att hållas vid en nivå av ca 85 000 lägenheter under såväl 1963 som 1964.

Föredraganden framhåller vidare, att premisserna för konjunkturbedömningen

är osäkra. Om arbetsmarknadsläget gör det möjligt, bör igångsättningen

ökas utöver 85 000 lägenheter. Antagandet om igångsättningen under

1964 bör enligt föredraganden betraktas som preliminärt.

I motionerna 1:347 och 11:405 föreslås att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t skall ge till känna vad motionärerna anfört om att bostadsbyggnadsprogrammet

för 1963 med hänsyn till konjunkturavinattningen

bör omfatta ca 90 000 lägenheter. Motionärerna uttalar vidare, att det ordinarie

bostadsbyggnadsprogrammet för 1964 bör omfatta 85 000 lägenheter

men utökas i den mån konjunkturläget så medger.

Utskottet finner det tillfredsställande, att möjligheter har skapats för en

ökning av bostadsproduktionen till dess nuvarande omfattning. Med hänsyn

till att läget på bostadsmarknaden alltjämt kännetecknas av en på sina håll

besvärande brist på lägenheter synes det angeläget att bostadsbyggandet kan

hållas kvar på den uppnådda höga nivån och om möjligt ökas ytterligare.

Kungl. Maj :ts förslag synes innebära, att tillgängliga resurser skall utnyttjas

för största möjliga bostadsbyggande under åren 1963 oeh 1964. Utskottet

förutsätter att, om en ökning av igångsättningen utöver det angivna programmet

är möjlig, Kungl. Maj :t förelägger riksdagen förslag härom. Något

ytterligare uttalande från riksdagens sida om bostadsbyggandets omfattning

torde inte vara påkallat.

Yrkandet i motionerna 1: 347 och II: 405 avstyrkes.

I fråga om bostadsbyggandets inriktning har föredragande statsrådet anfört,

att lån till småhus liksom hittills bör beviljas i en omfattning, som

svarar mot de faktiska bygginitiativen.

I motionerna 1:347 och 11:405 anföres att småhusbyggandet inte skulle

svara mot allmänhetens efterfrågan om det förelåge ett fritt val. Bygginitiativen

utgör enligt motionärerna inte någon mätare på den faktiska

efterfrågan från allmänhetens sida utan beror på möjligheten att bygga

med hänsyn till tillgången på exploateringsfärdig tomtmark. Enligt motionärernas

mening måste statsmakterna fixera ett flerårsprogram för småhusbyggandet

samt bedriva eu intensiv upplysningsverksamhet för att få

till stånd en inriktning av stadsplanearbetet som möjliggör att detta pro
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1963

11

gram fullföljes. I motionen anföres även att ett flertal frågor, som är av

betydelse för åstadkommande av goda bostadsmiljöer, bör prövas.

I motionerna 1:492 och 11:596 yrkas på åtgärder i syfte att främja ett

ökat småhusbyggande. Bl. a. hemställes sålunda att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte föreslå att frågan om införande av särskilt stöd till

barnfamiljernas småhusförvärv blir prövad. Vidare föreslår motionärerna

att bostadslåneorganens arbetsmarknadspolitiskt betingade restriktiva prövning

av ansökningar om bostadslån till småhus skall upphöra samt avslag

på låneansökan av kreditvärdesskäl endast meddelas om en uppenbart

olämplig plats för huset har valts. Därjämte föreslår motionärerna, att berörda

myndigheter på samhällsplaneringens område genom anvisningar

skall meddelas, att behovet av ökat småhusbyggande bör iakttagas i planeringen.

I motionerna I: 134 och II: 165 föreslås att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t skall hemställa, att frågan om lämpliga åtgärder från statens

sida att stimulera byggande av servicehus måtte ingående prövas av bostadsbyggnadsutredningen.

I motionerna 1: 549 och II: 664 yrkas att riksdagen måtte beakta vad i

motionen anförts angående behovet av ökat småhusbyggande m. in.

När frågan om bostadsbyggandets inriktning behandlades vid föregående

års riksdag anförde utskottet bl. a. (uti. nr 46, s. 37), att bostadsproduktionens

inriktning borde vara sådan, att de boendes behov och värderingar

så långt möjligt bleve tillgodosedda vid bebyggelsens utformning.

Detta mål bör vara vägledande såväl i planeringen av bostadsförsörjningen

som vid utformning av villkoren för det statliga bostadsstödet.

Vad angår planeringen må erinras om att riksdagen föregående år fattade

beslut om en intensifierad kommunal planeringsverksamhet. På grundval

av detta beslut har en försöksverksamhet med femåriga kommunala

bostadsbyggnadsprogram påbörjats. Ändamålet med denna planeringsverksamhet,

vilken står under ledning av de statliga bostadsmyndigheterna,

skall bl. a. vara att ge bostadsproduktionen en inriktning, som svarar mot

bostadskonsumenternas efterfrågan på längre sikt. Denna planeringsverksamhet

torde i allt väsentligt tillgodose syftet med yrkandet i motionerna

I: 347 och II: 405.

Utskottet vill vidare erinra om, att bostadsbyggnadsutredningen har till

uppgift att pröva frågan om bostadsproduktionens inriktning på hustyper.

Enligt vad utskottet inhämtat torde utredningen under innevarande år

komma att lägga fram resultatet av denna prövning, såvitt angår byggandets

fördelning på småhus och flerfamiljshus. Enligt utskottets mening

torde spörsmål, som gäller bostadsbyggandets inriktning, kunna bedömas

bättre sedan erfarenheter vunnits av verksamheten med kommunala bostadsbyggnadsprogram

och när bostadsbyggnadsutredningens slutsatser

kunnat prövas av statsmakterna. Det synes inte påkallat att riksdagen f. n.

gör något uttalande om småhusbyggandets omfattning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr i2 år 1963

Utskottet kan inte biträda tanken på att införa särskilda finansieringsformer

för att underlätta barnfamiljernas förvärv av småhus. I den mån

ett offentligt stöd till bostadsefterfrågan erfordras för barnfamiljer och

andra hushåll bör sådant stöd lämnas i form av periodiska bidrag till bostadskonsumtionen.

Det synes däremot inte lämpligt att införa ett kapitalstöd

enbart för en viss bostadsform. Kapitalsubventioner för småhusbyggandet

har tidigare ingått som ett led i samhällets bostadspolitiska åtgärder.

Denna stödform avskaffades dock år 1960. Ifrågavarande yrkande i

motionerna I: 492 och II: 596 avstyrkes.

I anledning av yrkandet i motionerna 1: 492 och II: 596 om den arbetsmarknadspolitisk

betingade prövningen av ansökningar avseende bostadslån

till småhus torde utskottet få erinra om att frågan behandlades vid

1961 års riksdag. Utskottet framhöll därvid (uti. nr 53, s. 28), att den

ifrågavarande prövningen inte kan ges annat syfte än att i särskilda fall

bedöma låneansökningen med hänsyn till de framtida sysselsättningsbetingelserna.

Då ansökningar om bostadslån inte bör avgöras utan att skälig

hänsyn tages till sökandens sannolika återbetalningsförmåga synes det

ofrånkomligt att förutsättningarna för den framtida sysselsättningen ägnas

uppmärksamhet vid prövning av lånefrågan. Utskottet vill emellertid framhålla

att denna prövning inte får bli så snäv, att bostadsbyggandet på landsbygden

systematiskt missgynnas. En avvägning av de olika omständigheter

som inverkar på frågans bedömning får göras i varje särskilt fall, varvid

riktpunkten för myndigheternas handlande i enlighet med tidigare uttalanden

av riksdagen bör vara att en låneansökan inte skall avslås av kreditvärdesskäl

annat än då en uppenbart olämplig tomtplats för bostaden har

valts. I vidare mån än som framgår av det anförda kan utskottet inte biträda

ifrågavarande motionsyrkande.

Med anledning av vad som anförts i motionerna I: 134 och II: 165 har

utskottet inhämtat, att spörsmålet om kollektivhus och andra former av

servicehus prövas av bostadsbyggnadsutredningen. Ett uttalande från riksdagens

sida att en sådan prövning skall göras synes därför obehövligt.

Uttalandena om bostadsbyggandets inriktning i motionerna 1: 549 och

II: 664 föranleder inte något särskilt uttalande från utskottets sida.

Föredragande statsrådet omnämner vissa i bostadsstyrelsens anslagsframställning

behandlade markpolitiska frågor. Styrelsen har föreslagit,

att staten med förskott på bostadslån skall underlätta för kommunerna att

anskaffa mark för bostadsbyggande och förvärva fastigheter med saneringsmogen

bebyggelse. Styrelsen har därjämte föreslagit, att staten skall

främja upplåtelse av mark med tomträtt genom att i fall där sådan upplåtelse

för bostadsändamål förekommer bevilja vederbörande kommun lån

för täckande av viss del av kommunens tomtkostnad. Slutligen har styrelsen

föreslagit en ändrad procedur för behandling av ärenden rörande för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr i2 år 1963

13

sälj ning av staten tillhörig mark till kommunerna. Efter att ha redogjort

för innebörden av bostadsstyrelsens förslag framhåller föredraganden, att

förslagen innefattar spörsmål av delvis invecklad och kontroversiell natur.

När det gäller behovet av statliga krediter hänvisas i propositionen till det

förbättrade läget på kapitalmarknaden. Föredraganden förklarar sig ej beredd

att ta upp styrelsens förslag i kreditfrågorna. Ställningstagandet till

styrelsens förslag angående proceduren för statlig markförsäljning bör enligt

föredraganden anstå.

I motionerna I: 133 och II: 162 föreslås att riksdagen måtte hemställa,

att Kungl. Maj :t skyndsamt prövar bostadsstyrelsens förenämnda framställning

och för riksdagen framlägger förslag i ämnet.

I motionerna I: 229 och II: 266 yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte begära en utredning angående åtgärder för att säkra kommunernas

penningbehov i samband med markförvärv samt förhindra markvärdestegring

och därav följande hinder för önskvärd samhällsbebyggelse.

I motionerna I: SO och II: 95 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställer dels att anvisningar, enligt i motionerna angivna riktlinjer,

utfärdas till statliga myndigheter rörande prispolitiken vid försäljning av staten

tillhörig mark, innefattande en möjlighet att upplåta statlig mark med

tomträtt, dels att frågan om skapandet av en lånefond eller andra åtgärder

för att underlätta kommunernas förvärv av tomtmark samt finansiering av

markinnehav för bostadsbebyggelse skyndsamt utredes.

I motionerna I: 174 och II: 206 föreslås inrättande av en kreditfond ur

vilken kommun, som önskar köpa mark avsedd för upplåtelse med tomträtt,

kan få låna medel.

En effektiv planering av bostadsförsörjningen är en nödvändig förutsättning

för att bostadsproduktionen i olika orter och områden skall få en omfattning

och inriktning som svarar mot behovet. Markfrågorna spelar i sin

tur ofta en nyckelroll i planeringsverksamheten. En positiv lösning av olika

markpolitiska problem är därför av grundläggande betydelse för att en god

bostadspolitik skall kunna föras.

Av särskild vikt synes vara att markresurser i tillräcklig omfattning och i

god tid ställes till förfogande. Det förefaller tydligt, att den förda markpolitiken

på många håll inte har varit tillräckligt framgångsrik i detta avseende.

Skälen härtill är flera. Det torde här räcka med att peka på att kommunernas

markförvärv ofta måste äga rum under former, som medför en betydande

tidsutdräkt, och att anskaffningen av erforderliga krediter i många fall berett

kommunerna svårigheter. Ett annat markpolitiskt problem av stor räckvidd

utgör den pågående markprisstegringen.

Vad först angår formerna för kommunala markförvärv må erinras om att

en översyn av expropriationslagstiftningen pågår inom en särskild kommitté,

expropriationsutredningen. Vissa delar av utredningens arbete, vilka är av

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

betydelse i förevarande sammanhang, beräknas bli slutförda under loppet av

196,1.

Av statsverkspropositionen framgår att bostadsstyrelsen i sin anslagsframställning

har lagt fram förslag i syfte att medverka till lättnader i fråga om

kommunernas kreditanskaffning för markförvärv. Såsom föredragande statsrådet

framhållit torde den nuvarande situationen på kapitalmarknaden i och

för sig inte innebära några allvarligare problem i detta avseende. Det synes

emellertid utskottet angeläget att frågan om kommunernas kreditförsörjning

för markförvärv prövas, inte minst med hänsyn till att utbudet på kapitalmarknaden

på längre sikt kan förete betydande variationer. Med hänsyn till

vikten av att kommunerna för eu aktiv markpolitik bör därjämte övervägas,

om inte statsmakterna i någon form bör stimulera kommunerna till önskvärda

insatser. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t snarast möjligt prövar

denna fråga och förelägger riksdagen de förslag, vartill en sådan prövning

kan föranleda. I anslutning till vad som anförts i bostadsstvrelsens förenämnda

framställning och i vissa av motionerna bör prövningen även innefatta

frågan om statliga åtgärder för att underlätta kommunala tomträttsupplåtelser.

Såväl i bostadsstyrelsens framställning som i vissa motioner har formerna

lör statliga markförsäljningar till kommunerna samt principerna för prissättningen

vid dylika marköverlåtelser berörts. Uppmärksamheten har därigenom

fästs vid det problem som kan anses ligga i statens dubbla ställning

såsom säljande part vid marköverlåtelser och som huvudman för bostadspolitiken.

I förstnämnda egenskap har staten ett intresse att söka erhålla ett

förmånligt pris lör marken. Av statsmakternas bostadspolitiska målsättning

följer å andra sidan, att staten bör medverka till att hindra oskälig prisstegring

på mark.

Det förefaller självklart, att staten inte genom prissättningen vid marköverlåtelser

till kommunerna bör medverka till att den på orten utbildade

markprisnivån stiger. Såvitt utskottet har sig bekant torde praxis vid statliga

marköverlåtelser innebära dels att kommunerna tillerkännes en faktisk förtur

framför andra köpare till förvärv av statlig mark, dels att prissättningen

sker under skäligt hänsynstagande till de bostadspolitiska målen. Det synes

emellertid ligga i klarhetens intresse att direktiven till de markförvaltande

myndigheterna ges en avfattning som bättre än f. n. överensstämmer med

nämnda praxis. Utskottet anser sig kunna förutsätta att detta önskemål beaktas

vid en blivande översyn av nämnda direktiv.

I detta sammanhang vill utskottet jämväl framhålla, att en ökad användning

av tomträttsupplåtelser av statlig mark synes väl värd att pröva såsom

ett alternativ till försäljning av marken.

Vad slutligen gäller frågan om den allmänna prisstegringen på mark vill

utskottet erinra om att expropriationsutredningen har uppdrag att undersöka

i vad mån problemet kan lösas inom ramen för expropriationslagstift
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

15

ningen. Det synes utskottet angeläget, att utredningens arbete i denna del

bedrives med största möjliga skyndsamhet. Samtidigt bör framhållas att expropriationsutredningens

uppdrag inte avser värdestegringslrågan i hela dess

vidd. Bl. a. torde det ligga utom ramen för utredningens uppdrag att behandla

frågorna om att med andra medel än genom expropriation motverka prisstegring

och förhindra oförtjänta värdestegringsvinster. Utskottet anser skäl föreligga

att dessa spörsmål blir föremål för särskild utredning jämsides med arbetet

inom expropriationsutredningen. Utskottet föreslår därför, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om tillsättande av en sådan utredning.

Med vad utskottet anfört torde syftet med förenämnda motioner, såvitt nu

är i fråga, i allt väsentligt bli tillgodosett.

I motionerna I: 347 och II: 405 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t skall hemställa om förslag angående tillämpning av ett kreditgarantisystem

för bostadsfinansieringen.

I motionerna I: 494 och II: 595 yrkas att den statliga bostadslångivningen

fr. o. in. den 1 juli 1963 skall ersättas av ett kreditgarantisystem samt att för

erhållande av kreditgaranti en engångsavgift av 0,5 % skall erläggas.

I motionerna I: 491 och II: 597 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställer att förslag rörande ersättande av den statliga bostadslångivningen

med ett statligt kreditgarantisystem måtte framläggas snarast möjligt
Motionsyrkanden

med samma innehåll förekom till behandling vid föregående

års riksdag. Utskottet anförde därvid (uti. nr 46, s. 40) att fortsatt

undersökning av möjligheterna att övergå till ett kreditgarantisystem på småhusområdet

borde anstå till dess bostadsbyggnadsutredningens arbete slutförts.

Utskottet finner inte anledning att nu inta en ändrad ståndpunkt härtill

och avstyrker därför ifrågavarande motionsyrkanden.

I motionerna I: 347 och II: 405 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställer om förslag — efter beredning i samverkan med företag och

institut på kreditmarknaden — som kan erfordras för att introducera värdcbestundiga

lån för bostadsbyggande.

I motionerna I: 491 och II: 597 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla om en utredning i fråga om bostadsfinansieringens utformning,

särskilt vad gäller omläggning av nuvarande ränte-, amorteringsoch

annuitetsbetalningar i syfte att avjämna höga inledande kostnader samt

införande av värdebeständiga bostadslån i syfte att genom lägre ränta få

förmånligare bostadskostnader.

Utskottet vill erinra om, att frågan om värdesäkring av fordringar och därmed

sammanhängande problem prövas av värdesäkringskommittén. Denna

kommitté har Ll. a. att behandla frågan om indexbundna bostadslån. Det torde

därför inte finnas anledning för riksdagen att bos Kungl. Maj :t hemställa

om förslag i ämnet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

I enlighet med tidigare uttalanden av riksdagen bör en allmän översyn av

reglerna för bostadsbyggandets finansiering företagas, när bostadsbyggnadsutredningen

blivit färdig med sitt arbete. Utskottet anser därför ej skäl föreligga

att nu begära någon utredning angående en omläggning av lånereglerna.

Motionsyrkandena avstyrkes.

I motionerna 1:494 och 11:595 föreslås att såsom allmännyttiga betecknade

bostadsföretag skall åläggas redovisningsskyldighet för sina fonder,

dessas storlek och successiva uppbyggnad samt för de principer efter vilka

dels fonderna byggs upp dels hyressättningen sker.

Motionsyrkanden av samma innebörd har framförts under en följd av

år. Utskottet har vid tidigare tillfällen avstyrkt förslagen under hänvisning

till att vederbörande myndigheter utan särskilt stadgande kan erhålla tillgång

till ifrågavarande uppgifter och att en fortlöpande uppgiftsinsamling

är obehövlig. Motionärerna har ej anfört några skäl, som föranleder ändrat

ståndpunktstagande. Utskottet avstyrker förslaget.

I motionerna I: 347 och II: 405 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t skall hemställa att en parlamentarisk bostadsberedning skyndsamt

tillsättes för att behandla i motionerna angivna uppgifter och avge förslag

till den statliga bostadspolitikens utformning.

I motionerna I: 493 och II: 598 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställer att en parlamentarisk beredning tillkallas för att utforma

riktlinjer för den framtida bostadspolitiken och för en samordning av bostadspolitiska

åtgärder med olika åtgärder på samhällsplaneringens områden.

Såsom utskottet tidigare anfört kan bostadsbyggnadsutredningen beräknas

bli färdig med huvuddelen av sitt arbete under innevarande år. Utredningens

uppgift är bl. a. att bedöma den behövliga omfattningen av bostadsbyggandet

på något längre sikt samt att överväga bostadsproduktionens inriktning.

Utredningens arbete är väsentligen avsett att läggas till grund för

statsmakternas prövning av de bostadspolitiska produktionsmålen. Därjämte

torde utredningens material i åtskilliga avseenden kunna bilda utgångspunkt

för överväganden om bostadsstödets och bostadsfinansieringens

form. Det är också avsikten att, sedan dess slutsatser prövats av statsmakterna,

en annan kommitté med parlamentarisk sammansättning skall få till

uppgift att företa en omprövning av de bostadspolitiska medlen.

Då en utredning om den statliga bostadspolitiken sålunda kan väntas bli

tillsatt i nära anslutning till att bostadsbyggnadsutredningen blir färdig

med sina huvuduppgifter, synes det ej föreligga tillräckliga skäl för riksdagen

att nu göra någon framställning i ämnet. Utskottet avstyrker för den

skull ifrågavarande motionsyrkanden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

17

I motionerna I: 79 och II: 96 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställer om en utredning snarast möjligt i syfte att i samhällelig

ägo överföra hyreshus och tillhörande tomtmark.

Med hänsyn till vad utskottet i det föregående anfört om att målen för

bostadspolitiken torde komma att övervägas inom en relativt nära framtid

kan utskottet ej biträda motionsyrkandet.

Nya lån till bostadshus. I motionerna I: 494 och II: 595 föreslås — därest i

motionerna framlagt förslag om införande av ett kreditgarantisystem inte

vinner riksdagens bifall -— att vid utgivande av statliga bostadslån en förvaltning

savgift av 0,5 % skall uttagas i samband med lånets utbetalande.

Utskottet är ej berett att föreslå några åtgärder, som leder till ökade bostadskostnader

i nyproduktionen. Motionsyrkandet avstvrkes.

Beträffande bostadslånets storlek föreslås i motionerna I: 347 och II: 405

att bostadslånets övre gräns för hus, som påbörjats efter den 1 juli 1963, skall

vara 97 % för företagsformer, som nu får låna till 100 %, samt 92 % för

kooperativa företag, som nu får låna till 95 %.

I motionerna 1: 494 och II: 595 föreslås — därest i motionerna framlagt

förslag om övergång till ett kreditgarantisystem ej vinner riksdagens bifall

— att bostadslån, till vilka tillstånd lämnas tidigast den 1 juli 1963, skall

beviljas upp till 85 % av totala produktionskostnaden mot enbart inteckningssäkerhet,

oavsett förvaltningsform, upp till 95 % för s. k. allmännyttiga

bostadsföretag mot kommunal borgen och upp till 90 % för kooperativa

och enskilda företag mot borgen av kommun, industriföretag eller annat företag

av motsvarande ekonomisk styrka, samt till den del de överstiger 85 %

amorteras på 25 år. Motionärerna föreslår även, att bostadslån till egnahem

skall beviljas upp till 90 % av pantvärdet oavsett företagsform.

I motionerna 1:492 och 11:596 föreslås att övre gränsen för bostadslån

till småhus höjs från 90 % av pantvärdet till 95 %. Motionärerna föreslår

vidare, att den av 1962 års riksdag beslutade höjningen av nedre gränsen för

bostadslån till småhus från 50 till 70 % av pantvärdet inte skall tillämpas

förrän de statliga bostadslånen ersatts av ett statligt kreditgarantisystem.

I motionerna 1:491 och 11: 597 föreslås att bostadslån för flerfamiljshus

till enskilda må beträffande lån, som preliminärt beviljas fr. o. m. den 1 juli

1963, utgå upp till 90 % av pantvärdet i stället för nu gällande 85 %.

Såsom utskottet anfört i det föregående torde formerna för bostadsbyggandets

finansiering komma att övervägas vid eu utredning om medlen för

bostadspolitiken. Utskottet är därför ej berett att nu förorda sådana ändringar

i lånereglerna som mera väsentligt påverkar bostadsbyggandets nuvarande

finansieringsbetingelser. I enlighet därmed avstyrker utskottet ifrågavarande

motionsyrkanden om ändrade övre lånegränser. Ej heller kan ut2

— Biliang till riksdagens protokoll 1963. 6 saml. iVr 42

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

skottet tillstyrka förslaget i motionerna 1: 494 och II: 595 om ändrad amorteringstid

för bostadslån i vissa fall.

Förslaget i motionerna I: 492 och II: 596 om uppskov med tillämpningen

av den regel beträffande höjd undre lånegräns för småhus, som beslöts av

föregående års riksdag, är grundat på farhågor för att bottenlån till den nya

gränsen ibland inte skulle kunna erhållas. Enligt vad utskottet inhämtat

har emellertid kreditinstituten av allt att döma accepterat den nya lånegränsen

i större utsträckning än man tidigare räknat med. Utskottet kan därför

ej tillstyrka motionsyrkandet.

I fråga om metoden för förräntning och amortering av bostadslån föreslås

i motionerna 1: 347 och II: 405 att bostadslån för privatägda småhus

skall förräntas och återbetalas med fast annuitet.

I motionerna 1: 492 och II: 596 föreslås att amortering och ränta å bostadslån

till småhus skall erläggas genom lika stora annuiteter. Motionärerna

yrkar vidare att vid ersättande av den statliga långivningen med ett kreditgarantisystem

sådana ränte- och amorteringsvillkor eftersträvas att de höga

initialkostnaderna utjämnas, förslagsvis genom att de första fem åren av

lånets löptid blir amorteringsfria samt att därefter amorteringsplikt successivt

inträder så att full amortering nås efter ytterligare fem år.

I motionerna 1: 45 och II: 53 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte hemställa om utredning och förslag till upprättande av en bostadsbyggnadsfond

ur vilken kommunala, kooperativa och andra samhällsnyttiga

bostadsbyggnadsföretag äger rätt att för bostadsbyggande erhålla

långsiktiga lån till en ränta av förslagsvis högst 2 %.

Utskottet vill erinra om, att egnahemslånen återbetalas med fast annuitet.

I samband med att egnahemslån och tertiärlån genom beslut vid fjolårets

riksdag sammanfördes till enhetliga bostadslån med i huvudsak ensartade

lånebestämmelser för olika hustyper ändrades amorteringsreglerna. Utskottet

är ej berett att nu tillstyrka en återgång till den förutvarande ordningen.

De synpunkter beträffande kapitalkostnaderna, som anföres i motionerna

I: 492 och II: 596, synes lämpligen böra granskas närmare i samband med en

kommande översyn av finansieringsreglerna för bostadsproduktionen.

Utskottet är ej berett att nu förorda någon ändring i räntan för de statliga

bostadslånen. Yrkandet i motionerna 1:45 och 11:53 avstyrkes därför.

I motionerna 1: 492 och II: 596 föreslås att nuvarande storleksgräns för

småhus, som skall bebos av låntagaren — högst 125 mI 2 — skall upphöra att

gälla fr. o. m. den 1 juli 1963.

Frågan om nämnda maximiregel behandlades senast vid föregående års

riksdag. Utskottet erinrade därvid (uti. nr 46, s. 45) om att regeln enligt bostadsstyrelsen

är svår att tillämpa på ett sätt, som leder till rimliga och rättvisa

resultat. Styrelsen hade också anfört att maximeringen av lägenhets
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 är 1963

19

ytan stundom lett till att husen fått en olämplig utformning. Utskottet framhöll,

att dessa förhållanden talade för att regeln utmönstras ur lånebestämmelserna.

Härför talade också önskvärdheten att uppnå fullständigare likformighet

för flerfamiljshus och småhus i fråga om lånevillkoren. Slutligen

erinrade utskottet om, att värdet av de subventioner, som de boende tillföres

genom statslånen, begränsas av bestämmelserna om högsta låneunderlag,

varför låntagare som uppför hus med större bostadsyta än 125 in2 inte

får större subvention än andra.

Utskottet har inte funnit skäl att inta ändrad ståndpunkt i frågan. Motionsyrkandet

tillstyrkes därför.

I motionerna I: 81 och II: 97 föreslås att riksdagen skall uttala sig för en

sådan differentiering av låneunderlaget för bostadslån att produktion av kvalitetsbostäder

främjas.

I motionerna 1: 493 och II: 598 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla att sådana ändringar i gällande regler och anvisningar

för beräkning av låneunderlag m. m. vid bostadsbyggande måtte vidtagas

att dels koncentrerat storhusbyggande och hård markexploatering motverkas,

dels tillkomsten av trafikskyddade fritids- och lekplatser samt grönområden

stimuleras, dels lokaler för tillgodoseende av de boendes behov av

fritidsverksamhet kan inräknas i låneunderlaget.

I motionerna 1: 343 och II: 400 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t skall anhålla att låneunderlaget för flerfamiljshus ökas med ett belopp

av 400 kr. för varje lägenhet som är avsedd för pensionärsbostad.

Utskottet har sig bekant att bostadsstyrelsen har påbörjat en översyn av

gällande bestämmelser om högsta låneunderlag. Syftet är bl. a. att undersöka

i vad mån det är praktiskt möjligt att utforma sådana regler för låneunderlag

att skälig hänsyn tages till kostnadsvariationer, som är beroende

av olikheter i bostadskvalitet. Utskottet anser det önskvärt, att beräkningsmetoderna

för låneunderlag medger en smidigare anpassning till kvalitetsbetingade

kostnadsolikheter än som är möjligt med nuvarande bestämmelser.

Då emellertid undersökningar härom har igångsatts inom bostadsstyrelsen

synes någon framställning i ämnet till Kungl. Maj :t inte påkallad. Motionsyrkandet

avstyrkes alltså.

Utskottet anser sig kunna förutsätta, att styrelsens översyn även kommer

att innefatta frågan om sådana jämkningar av låneunderlagets grundbelopp,

som inte är motiverade av kvalitetsskillnader. Med hänsyn härtill torde någon

framställning angående de särskilda tilläggen för pensionärsbostäder

ej vara erforderlig. Yrkandet härom avstyrkes.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att bestämmelserna om

låneunderlag såvitt möjligt bör vara så utformade att olika hustyper ges en

likartad behandling i lånehänseende. önskvärt synes vara, att reglerna om

låneunderlag för småhus och flerfamiljshus blir så nära överensstämmande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 19(i3

som möjligt. Under alla förhållanden bör skillnaderna ej vara sådana, att

de kan anses missgynna en viss hustyp i förhållande till en annan. Utskottet

vill erinra om, att låneunderlaget för flerfamiljshus nyligen har justerats

med hänsyn till kostnadsutvecklingen, medan det i fråga om småhus alltjämt

synes råda en besvärande spänning mellan kostnader och låneunderlag.

Vidare må erinras att låneunderlaget för småhus inte varierar efter

bostadsytans storlek om ytan överstiger 90 m2, under det att någon motsvarande

regel ej gäller lägenheter i flerfamiljshus. Det kan ifrågasättas om

inte dessa olikheter hämmar produktionen av småhuslägenheter särskilt när

det gäller lägenheter av en storlek, som är lämplig för större barnfamiljer.

Utskottet förutsätter, att även dessa frågor och därmed sammanhängande

problem tages under övervägande vid bostadsstyrelsens översyn.

I motionerna I: 491 och II: 597 föreslås att inkomstgränsen för erhållande

av räntefri stående del av förbättring slån skall höjas från 6 000 kr. till 8 000

kr. i beskattningsbar inkomst.

I motionerna I: 239 och II: 279 yrkas en höjning av inkomststrecket till

7 000 kr.

Då en översyn av stödet till bostadsförbättringar pågår inom bostadsförbättringsutredningen,

är utskottet ej berett att tillstyrka motionsyrkandena.

Vissa äldre lån. I statsverkspropositionen föreslås att staten skall efterskänka

utestående fordringar på vissa rönte- och amorteringsfria tilläggslån

samt räntefria stående delar av egnahemslån. Föredraganden hänvisar beträffande

tilläggslånen till ett i propositionen framlagt förslag om viss reduktion

av utgående räntebidrag för hus, som påbörjats före år 1958. Denna subventionsaweckling

medför stegrade bostadskostnader. Då de kvarstående

ränte- och amorteringsfria tilläggslånen huvudsakligen avser de årgångar av

hus där hyrorna till följd av koreakrisen ligger på en högre nivå än som är

fallet för hus tillkomna under åren före och efter ifrågavarande period, bör

någon ytterligare hyreshöjande subventionsindragning ej komma i fråga.

När det gäller de räntefria stående delarna av egnahemslån erinrar föredraganden

om att motsvarande delar av vissa äldre lån efterskänkts genom

beslut av riksdagen år 1957. Det finns enligt föredragandens mening ej anledning

att nu förfara på annat sätt. Sammanlagt utestår ca 1 125 milj. kr.

i dylika lån och lånedelar.

I motionerna 1:495 och 11:606 föreslås att riksdagen måtte uppskjuta

ställningstagandet till frågan om att efterskänka utestående ränte- och

amorteringsfria delar av egnahemslån ävensom utestående oreglerade tillläggslån

till flerfamiljshus, vilket innebär att ränte- och amorteringsfriheten

tills vidare kvarstår.

I motionerna I: 494 och II: 595 föreslås att de tilläggslån, som enligt beslut

av 1953, 1957 och 1959 års riksdagar gjorts amorteringspliktiga, skall

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr i2 år 1963

21

för tid fr. o. in. den 1 januari 1963 förräntas efter en räntesats av 5,5 %,

samt att de tilläggslån, som avser hus påbörjade före den 1 januari 1958,

skall till den del de inte på grund av tidigare riksdagsbeslut redan är amorteringspliktiga

bli ränte- och amorteringspliktiga fr. o. in. den 1 juli 1963,

förräntas efter en räntesats av 5,5 % och återbetalas på 25 år. Motionärerna

föreslår också, att riksdagen skall uppskjuta ställningstagandet till frågan

om att efterskänka utestående ränte- och amorteringsfria delar av egnahemslån.

1 samma motioner föreslås beträffande hus påbörjade fr. o. in. den 1 januari

1958 att tertiärlåneräntan skall för tid fr. o. m. den 1 januari 1963

vara 5,5 % mellan 70 och 85 % av belåningsvärdet samt 6 % till den del lånet

överstiger 85 % av belåningsvärdet samt att räntan för egnahemslån och

förbättringslån för tid fr. o. m. den 1 januari 1963 skall vara 5 %.

I motionerna I: 141 och II: 167 föreslås att riksdagen skall avslå Kungl.

Maj :ts förslag att efterskänka statens fordran på utestående tilläggslån samt

räntefria stående delar av egnahemslån.

Såsom föredragande statsrådet anfört berör återstående oreglerade tillläggslån

för flerfamiljshus huvudsakligen de årgångar av hus där hyrorna

till följd av koreakrisen har kommit att ligga på en högre nivå än i hus tillkomna

åren före och efter ifrågavarande period. Ett ytterligare återkrav

av utestående kapitalsubventioner skulle leda till att denna ojämnhet i hyresnivån

förstoras. Utskottet kan därför inte biträda tanken på sådant återkrav.

Ej heller finns det enligt utskottets mening anledning att uppskjuta

ett ställningstagande i frågan. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag

samt avstyrker yrkandena i motionerna 1:495 och 11:606, 1:141 och

II: 167 samt 1: 494 och II: 595.

Föredragande statsrådet har erinrat om att riksdagen år 1957 beslöt

efterskänka vissa enligt äldre lånebestämmelser beviljade kapitalsubventioner

till egnahem. Flertalet av de egnahemsbyggare, som fått lån enligt egnahemslånekungörelsen,

torde också med all sannolikhet ha uppfattat den

ränte- och amorteringsfria lånedelen som en ren kapitalsubvention. Så har

den även i regel framställts i den offentliga debatten. Härtill kommer att de

hus som uppförts med stöd av egnahemslån, innefattande räntefri stående

del, i många fall på grund av brister i standarden är i behov av en upprustning,

som kräver nya insatser av låntagarna. Slutligen bör beaktas att ifrågavarande

låntagare genom de i propositionen föreslagna ändringarna i fråga

om räntesubventioner får sina kapitalkostnader ökade, i vissa fall med inte

oväsentliga belopp. Alla dessa omständigheter talar för att ifrågavarande

subventioner bör efterskänkas. Något skäl till uppskov med frågan synes

inte föreligga. Utskottet tillstyrker därför Kungl. Maj :ts förslag samt avstyrker

motionsyrkandena.

Yrkandet i motionerna 1:494 och 11:595 om höjning av räntan på sådana

tilläggslån som gjorts räntebärande kan utskottet ej biträda. Inte heller

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 196.1

anser sig utskottet böra förorda några ändringar av räntorna för tertiärlån,

egnahemslån och förbättringslån. Det i samma motioner framförda yrkandet

härom avstyrlces alltså.

Räntebidrag och bostadsrabatter m. m. I statsverkspropositionen föreslås

en omläggning av de för bostadsändamål utgående subventionerna. Ändringen

berör räntebidrag och familjebostadsbidrag samt innebär att stödet i form

av räntebidrag minskar, medan familj ebostadsbidragen byggs ut.

Under elfte huvudtiteln föreslås att räntebidrag för tid efter den 30 juni

1963 inte skall utgå beträffande hus färdigställda före 1952. Vidare föreslås

att bidragen för hus som tillkommit 1952 och senare och som finansierats

med statslån enligt de lånevillkor som gällde hus påbörjade före den 1 januari

1958 skall utgå enligt ändrade grunder. Enligt förslaget skall basräntan

(den garanterade räntan) för primärlån höjas till 4,5 % för hus uppförda

under åren 1952—1956 och till 4 % för därefter byggda hus. För de

hus som finansierats med statslån enligt villkor gällande hus påbörjade

efter den 1 januari 1958 skall basräntan enligt förslaget vara oförändrad.

Föredragande statsrådet redogör för en av bostadsstyrelsen gjord undersökning

angående hyresnivån i olika årgångar av bostadshus samt anför

att hyrorna företer rätt avsevärda skillnader i olika årgångar. Föredraganden

anför vidare bl. a. att en jämnare hyresnivå framstår som eftersträvansvärd

och att det med hänsyn till hyresnivåns utveckling under 1940- och

1950-talen — och särskilt med beaktande av hyresläget i nybyggda hus —

inte längre kan anses föreligga tillräckliga skäl att i nuvarande omfattning

använda generella subventioner för att hålla nere hyrorna i de under tidigare

år uppförda bostadshusen.

I fråga om familjebostadsbidragen föreslås under femte huvudtiteln eu

höjning av de för rätt till bidrag stadgade inkomststrecken samt slopande

av den årsgräns för lägenhetens färdigställande, som utgör särskilt bidragsvillkor.

Vidare föreslås i propositionen att utgående bidragsbelopp skall kunna

jämkas till närmaste hela krontal.

Departementschefen återger vissa preliminära uppgifter från 1960 års

bostadsräkning samt anför att den rådande situationen på bostadsmarknaden

kännetecknas av att barnfamiljer och i synnerhet familjer med minderåriga

barn har svårare att förbättra sin ställning på bostadsmarknaden än

de mindre hushållen. Denna situation utgör enligt departementschefens mening

skäl för en sådan förändring av det bostadspolitiska stödet, att tyngdpunkten

i detta förskjutes mot åtgärder, som har till direkt syfte att stödja

barnfamiljernas efterfrågan på tillräckligt stora och välutrustade bostäder.

Departementschefen nämner, att en översyn av det bostadspolitiska stödsystemet

har gjorts i socialdepartementet och att en avveckling av inkomstprövningen

av familj ebostadsbidragen därvid har övervägts. Det synes emel
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

23

lertid departementschefen tveksamt om en sådan reform bör genomföras i

nuvarande bostadsmarknadsläge då den inte skulle ge avsett stöd till hushåll,

som med hänsyn till bostadsbristen inte kunnat skaffa sig lägenheter

med den för bidrag föreskrivna standarden. I stället bör reformen av familj

ebostadsbidragen, anför departementschefen, inriktas på en höjning

av gränserna för inkomstprövningen.

Förslaget i propositionen innebär följande. Inkomststrecket för en tvåbarnsfamilj

— i beskattningsbar inkomst — höjes för förhöjt bidrag från

6 000 till 8 000 kr., för helt bidrag från 8 000 till 12 000 kr. och för reducerat

bidrag från 9 500 till 14 000 kr. Vidare förskjutes inkomststrecket för

var och en av de tre bidragstyperna uppåt med 1 500 kr. per barn — mot nu

1 000 kr. — fr. o. m. det tredje t. o. in. det sjätte barnet. För familjer med

ett barn höjes inkomststrecket från 6 000 till 7 000 kr.

I motionerna I: 347 och II: 405 föreslås att räntesubventionen skall ersättas

med ett schablonbidrag enligt i motionerna angivna riktlinjer. Motionärerna

yrkar vidare avslag på Kungl. Maj :ts förslag till höjda inkomstgränser

för familjebostadsbidrag samt föreslår följande ändringar av bidragsreglerna.

Bidragsbeloppet per barn ökas med 100 kr. i fråga om förhöjt och

helt bidrag och med 50 kr. i fråga om reducerat bidrag. För att även familjer

med något högre inkomster skall erhålla full kompensation för hyreshöjningar

i samband med föreslagen avveckling av generella subventioner föreslår

motionärerna vidare att familjer med inkomster, som med 3 000 kr.

överstiger nu gällande gräns för reducerat bidrag, skall få ett bidrag till

belopp motsvarande hälften av reducerat bidrag.

Motionärerna anför att socialministerns argumentering snarast förefaller

att leda till slutsatsen, att behovet av ökat stöd till barnfamiljerna, som

accentueras genom de hyreshöjningar, som kommer att uppstå bl. a. genom

minskade generella bostadssubventioner, borde till väsentlig del koncentreras

till ett stöd som alla erhåller, dvs. till det allmänna barnbidraget. Förslag

om höjning av detta bidrag lägger motionärerna fram i annat sammanhang.

I motionerna I: 491 och II: 597 föreslås att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t skall anhålla att förslag rörande plan för fortsatt successiv

avveckling av de generella subventionerna snarast möjligt matte föreläggas

riksdagen. Beträffande familjebostadsbidragen föreslår motionärerna följande.

Inkomstgränserna för förhöjt och helt bidrag höjs med 1 000 kr. 1

stället för reducerat bidrag införes två nya bidrag till belopp motsvarande

resp. 2/s och Va av helt bidrag. För 2/3 bidrag skall gälla nuvarande inkomststreck

för reducerat bidrag, ökade med 1 000 kr. För Va bidrag skall gälla

inkomststreck, som med 1 500 kr. överstiger de för Va bidrag föreslagna

strecken. Helt och förhöjt bidrag ökas med 100 kr. per barn. Vidare föreslår

motionärerna införande av ett s. k. förstärkningsbidrag, som innebär, att

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

det föreslagna förhöjda bidraget ökas med 200 kr. per familj, om inkomsten

understiger det för sådant bidrag föreslagna strecket med 3 000 kr. Motionärerna

anför att barnfamiljernas allmänna ekonomiska situation bör beaktas

i sammanhanget. I annan motion framlägger motionärerna förslag om

höjning av de allmänna barnbidragen.

I motionerna 1: 494 och II: 595 föreslås att riksdagen skall uttala att en

grundprincip för den fortsatta bostadspolitiken bör vara att de boende själva

skall betala vad deras bostäder kostar. Vidare föreslår motionärerna att räntebidrag

fr. o. m. den 1 juli 1963 ej längre skall medgivas beträffande hus,

som påbörjats före ingången av 1958, samt att räntegaranti, avseende räntor

å underliggande lån som hänför sig till tiden fr. o. in. den 1 januari 1962

skall grundas på en räntesats av 4,5 % vad avser hus påbörjade fr. o. in.

den 1 januari 1958. I motionerna yrkas därjämte en höjning av familjebostadsbidragens

belopp med 150 kr. per barn för förhöjt bidrag, 100 kr. per

barn för helt bidrag och 75 kr. per barn för reducerat bidrag. Yrkandena innefattar

även avslag på Kungl. Maj :ts förslag att höja inkomstgränserna

för familj ebostadsbidrag.

I motionerna I: 342 och II: 410 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t fäster uppmärksamheten vid vissa i motionerna nämnda förhållanden

och begär förslag om att antingen genom en höjning av familjebostadsbidragen

eller på annat sätt en förstärkning av bostadsstödet till barnfamiljer

med låga inkomster kommer till stånd.

I motionen II: 604 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall

anhålla om en höjning av bostadsbidraget till barnfamiljer med låg inkomst

i huvudsaklig överensstämmelse med vad som i motionen anförts.

I motionerna I: 131 och II: 166 föreslås att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj :ts förslag till ändringar i bestämmelserna om räntebidrag.

Innan utskottet går närmare in på föreliggande förslag till ändringar i de

bostadspolitiska stödformerna önskar utskottet anföra några allmänna synpunkter

beträffande bostadsstödets inriktning.

Samhällets bostadsstöd har tre huvudsyften. Uet skall främja en tillräckligt

omfattande bostadsproduktion. Vidare skall det befordra en utveckling

av bostadsbyggandet mot rymliga och väl utrustade bostäder. Slutligen skall

bostadsstödet medverka till en begränsning av boendekostnaderna för hushåll,

som behöver stöd för sin bostadsefterfrågan.

Syftet att påverka bostadsbyggandets omfattning och inriktning tillgodoses

företrädesvis genom den statliga kreditgivningen och de därmed förknippade

villkoren avseende bl. a. bostadens kvalitet. Även de generella subventioner,

som alltjämt är knutna till bostadslångivningen, har väsentligen ett

produktionsfrämjande ändamål. Dessa subventioner utgöres av låg ränta

på statslånen samt räntebidrag. Båda stödformerna leder till att hyror och

bostadskostnader begränsas. Deras primära syfte är dock inte att sänka de

boendes utgifter för bostaden utan att genom stabilisering av kapitalkost
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr å2 år 1963

25

nadsfaktorerna skapa gynnsamma betingelser för bostadsproduktionen.

Detta mål bör vara vägledande för utformning och avvägning av räntesubventionerna.

Det bostadspolitiska målet att begränsa boendekostnaderna tillgodoses

främst genom en med statens långivning förbunden hyreskontroll samt genom

bostadsrabatter för barnfamiljer och pensionärshushåll. I fråga om

främst lägenheter i äldre hus gäller hyresregleringslagens bestämmelser

om begränsning av hyrorna.

Bostadsrabatterna för barnfamiljer har formen av familjebostadsbidrag.

Rätten till bidrag bestämmes av antalet hemmavarande minderåriga barn

samt bostadens beskaffenhet. Bidragen är vidare inkomstprövade.

Erinras må att familjebostadsbidragen tillkom på förslag av bostadssociala

utredningen (SOU 1945: 63). Utredningen föreslog, att bidrag skulle

lämnas till alla familjer med två eller flera minderåriga barn oavsett inkomstförhållanden.

Statsmakterna anslöt sig i princip till uppfattningen att

bidragen ej borde vara förenade med någon inkomstprövning (prop.

1947: 235, s. 105). Då en dylik prövning likväl infördes, var avsikten att den

skulle gälla endast under en övergångstid. Skälen till att bidragsrätten till

en början gjordes beroende av inkomsten var att bidragen begränsades till

flerbarnsfamiljerna, under det att ettbarnsfamiljerna lämnades utanför,

samt att den rådande bostadsbristen innebar en faktisk ransonering av rymliga

och välutrustade bostäder.

Syftet med inkomstprövningen var ursprungligen att från rätten till bidrag

utestänga familjer med jämförelsevis höga inkomster. Avsikten var

däremot inte att med inkomstprövningens hjälp bestämma förefintligheten

och graden av stödbehov hos övriga barnfamiljer. Motivet för inkomstprövningen

har därefter i viss mån förskjutits. 1951 års bostadsutredning (stencil

1951) ansåg sig kunna konstatera, att bidragens ursprungliga uppgift att

medverka till en utjämning av barnförsörjningskostnaderna kommit i bakgrunden

och att de alltmer fått karaktären av socialbidrag med syfte att

trygga en bostadspolitisk minimistandard för barnfamiljerna. Bostadspolitiska

utredningen anförde bl. a. (SOU 1956:40), att huvudsyftet med de

familjebostadsbidrag utredningen föreslog var att tillförsäkra barnfamiljer

med låga inkomster en tillfredsställande bostadsstandard. Utredningen räknade

med, att behovet av denna bostadsrabatt skulle komma att minska i

samma mån som realinkomsterna stege.

Inkomstprövningen av bidragen är schablonmässig. Den utgår från den

vid taxeringen framkomna beskattningsbara inkomsten. Denna beräknade

inkomst är endast en av flera faktorer, som bestämmer ett hushålls faktiska

ekonomiska nivå. Eftersläpningen i skattetaxeringarna innebär i regel, att

bidragsrätten ett visst år grundas på den inkomst, som uppburits två kalenderår

tidigare. Ej skattepliktiga inkomster, såsom ett flertal sociala förmå
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

ner, påverkar inte bidragsrätten. Förekomsten av förmögenhet beaktas ej

heller.

De beskattningsbara inkomsterna får anses vara ett i huvudsak adekvat

uttryck för hushållens skatteförmåga på grund av inkomst ett visst år. Det

ligger emellertid i sakens natur, att de inte kan ge mer än ett tämligen grovt

mått på inbördes olikheter i hushållens behov av socialt stöd. Härtill bör

hänsyn tagas vid bestämmande av villkoren för familjebostadsbidrag. Om

rätten till sådana bidrag alltjämt skall bestämmas av hushållens beskattningsbara

inkomster synes det sagda tala för att bidragsbeloppen ej i alltför

hög grad varieras efter skillnader i nämnda inkomster. En dylik differentiering

bör i huvudsak syfta till att undvika stötande tröskeleffekter i samband

med ökning av inkomsten.

Spörsmålet om en lämplig utformning av det bostadspolitiska stödet till

barnfamiljerna bör enligt utskottets mening ses i samband med de familjepolitiska

åtgärderna i övrigt. De inkomstomfördelningar, som är samhällets

viktigaste instrument för att utjämna barnförsörjningskostnaderna, har sin

tyngdpunkt i de allmänna barnbidragen. I diskussionen om dessa bidrag har

framhållits behovet av en differentiering till förmån för familjer med flera

barn. Det är allmänt omvittnat att familjeekonomien — vid i övrigt lika förhållanden

—- blir hårdast pressad i familjer med flera barn. Det är naturligt,

att så är förhållandet när stödet från samhällets sida inte helt täcker kostnaderna

för barnens vård och fostran.

Bostadsbidragen syftar till att täcka en del av merkostnaden för en modern

och rymlig bostad i förhållande till priset för en sämre. De har inte

till syfte att tjänstgöra som ett allmänt ekonomiskt stöd till flerbarnsfamiljer.

Ett sådant stöd kan inte rimligen fästas vid villkor beträffande bostaden.

En utväg att åstadkomma önskvärd differentiering av samhällets familjestöd

med hänsyn till antalet barn är att vid sidan av de allmänna barnbidragen

införa ett särskilt stöd för flerbarnsfamiljer. Familjebostadsbidragen -—

som dock i begränsad utsträckning även tillkommer familjer med ett barn —- innehåller ett element av differentiering efter barnantal. Variationerna i bidragsbelopp

förutsätter därvid i princip skillnader i bostadskostnad på

grund av olikheter beträffande bostadens storlek. Sådana flerbarnsfamiljer,

som till följd av förhållandena på bostadsmarknaden eller av andra skäl inte

bebor en för bidrag godtagbar bostad, får inget inkomsttillskott genom

denna bidragsgivning.

Utskottet vill framhålla att bidrag, förbundna med villkor beträffande

bostadens storlek och utrustning och därigenom ägnade att stimulera barnfamiljernas

bostadsefterfrågan, tills vidare inte torde kunna undvaras, om

en önskvärd inriktning av boendevanor och bostadsproduktion skall åstadkommas.

Enligt utskottets mening förtjänar det emellertid att närmare övervägas

om inte behovet av en förbättring av det allmänna ekonomiska stödet

till flerbarnsfamiljerna bör tillgodoses i annan ordning än med familje
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

27

bostadsbidrag. Även när det gäller de ensamstående mödrarna är behovet av

förstärkta insatser från det allmännas sida påtagligt.

Utskottet övergår härefter till en prövning av de föreliggande förslagen

till ändringar i det bostadspolitiska stödsystemet.

I propositionen föreslagna jämkningar i villkoren för räntebidrag finner

utskottet ändamålsenliga. Såsom föredragande statsrådet anfört finns det

inte tillräckliga skäl att med hjälp av generella subventioner hålla hyrorna

i tidigare byggda hus under en nivå, som är skälig vid en jämförelse med

hyresnivån i nyproducerade hus. En jämnare hyresnivå kan åstadkommas

genom avveckling av kvarvarande generella subventioner i äldre hus. Med

hänsyn härtill och då räntebidragen främst bör ses som ett produktionsfrämjande

hjälpmedel inom bostadspolitiken är det rimligt att villkoren för

räntesubventioner i äldre hus från tid till annan jämkas under beaktande

av hyresutvecklingen i nyare hus. De nu föreslagna ändringarna i fråga om

räntebidrag synes ägnade att åstadkomma en viss utjämning av rådande

hyresolikheter.

Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj :ts förslag till ändringar i reglerna

för räntebidrag. Yrkandet i motionerna I: 131 och II: 166 avstyrkes. Åtgärder

som leder till en högre hyresnivå i nyproducerade hus kan utskottet däremot

ej förorda. Utskottet avstyrker därför ifrågavarande yrkande i motionerna

I: 494 och II: 595 liksom det i dessa motioner framställda yrkandet

om en grundprincip för bostadspolitiken. Förslaget i motionerna I: 347 och

II: 405 om ersättande av räntesubventionerna med ett schablonbidrag synes

lämpligen böra prövas i samband med en framtida översyn av finansieringsbetingelserna

för bostäder. Utskottet avstyrker motionsyrkandet. Då det inte

heller synes utskottet påkallat att hos Kungl. Maj :t hemställa om en plan

för fortsatt successiv avveckling av generella bostadssubventioner avstyrker

utskottet yrkandet härom i motionerna I: 491 och II: 597.

De i statsverkspropositionen framlagda förslagen rörande familjebostadsbidragen

utgår från förutsättningen att tyngdpunkten i det bostadspolitiska

stödet bör förskjutas från åtgärder med en allmänt hyresbegränsande effekt

till stödformer, inriktade på att främja vissa hushållsgruppers bostadsefterfrågan.

Denna målsättning kan utskottet biträda.

Såsom utskottet i det föregående visat kan en på skattetaxeringarna grundad

inkomstprövning inte anses ge en helt rättvisande bild av i vilken utsträckning

samhällets bistånd är påkallat för att barnfamiljerna skall kunna

efterfråga rymliga och välutrustade bostäder. Detta förhållande talar för att

graden av stödbehov såvitt möjligt bör prövas på grundval av andra kriterier

än de uppgifter som framkommer vid taxeringarna. Å andra sidan synes

det, såsom chefen för socialdepartementet anfört, inte skäligt att f. n. utsträcka

en av bostadsförhållandena beroende bidragsrätt till alla flerbarnsfamiljer

oavsett deras ekonomiska ställning.

Nu gällande gränser för inkomstprövning av famil jobostadsbidragen in
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

nebär emellertid enligt utskottets mening en alltför snäv avgränsning av hidragsrätten.

Även den omständigheten att de beskattningsbara inkomsterna

endast ger en ofullständig bild av hushållens ekonomiska läge synes tala för

en förhållandevis kraftig uppräkning av inkomststrecken. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker berörda motionsyrkanden.

Utskottet tillstyrker vidare Kungl. Maj :ts förslag till slopande av den nu

gällande tidsgränsen för bidragsberättigande lägenhet. Förslaget att bidragsbeloppet

i vissa fall skall jämkas till hela krontal föranleder ingen erinran

från utskottets sida.

I ett flertal motioner har framförts yrkanden om ändringar i familj ebostadsbidragens

belopp. Förslagen avser en höjning av beloppen. I vissa motioner

föreslås dessutom en ytterligare differentiering av bidragsgivningen

efter olikheter i beskattningsbara inkomster. Av vad utskottet anfört i det

föregående framgår, att de beskattningsbara inkomsterna inte kan anses avspegla

olikheter i ekonomisk bärkraft på ett så tillförlitligt sätt att dessa

inkomster lämpligen kan användas såsom hjälpmedel vid en finare avvägning

av det bostadssociala stödet efter ett individuellt behov. Av detta skäl

avstyrker utskottet motionsyrkandena om en ökning av antalet bidragstyper.

Utskottet vill vidare peka på att den hyreshöjning, som i vissa fall följer

av att räntebidrag minskar eller upphör att utgå, väsentligen inte innebär

något annat än en viss anpassning av hyrorna i äldre hus till den rådande

hyresnivån i den nyare bostadsproduktionen. Ehuru en sådan utjämning avsakligt

omotiverade hyresskillnader obestridligen leder till att åtskilliga

barnfamiljer med knappa ekonomiska resurser får vidkännas hyreshöjningar,

som inte kompenseras i annan ordning, kan hyresutjämningen inte

i och för sig åberopas som skäl för att höja familjebostadsbidragens belopp.

Hyreshöjningarna torde också beröra åtskilliga barnfamiljer, som har inkomster

under inkomststrecken men som på grund av trångboddhet i bidragskungörelsens

mening inte får familjebostadsbidrag. Med hänsyn härtill

och då även i övrigt många barnfamiljer i små omständigheter står utanför

rätten till bidrag synes skäl föreligga att iaktta återhållsamhet i fråga om

familjebostadsbidragens belopp. Utskottet vill återigen understryka, att

familjebostadsbidragen är avsedda att utgöra eu stimulans för barnfamiljerna

att efterfråga rymliga och välutrustade bostäder. Bidragsbeloppen bör

ej vara högre än som påkallas för att nämnda syfte med bidragsgivningen

skall tillgodoses.

Utskottet kan av anförda skäl ej tillstyrka någon höjning av familjebostadsbidragens

belopp. Denna ståndpunkt innebär ej att utskottet anser det

nuvarande familjepolitiska stödet tillräckligt effektivt i alla avseenden. Det

framstår tvärtom som angeläget att ytterligare förstärka detta stöd. Därvid

bör dels de ensamstående mödrarnas uppenbara behov av ökat stöd tillgodoses,

dels flerbarnsfamiljernas behov av ett förstärkt bistånd uppmärksam
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr Y2 år 1963

29

mas. Nivån för stödet till barnfamiljerna bör bli sådan att de barnfamiljer

som lever på knappa arbetsinkomster får en reell förbättring av sin situation.

Utskottet förutsätter, att dessa frågor blir föremål för Kungl. Maj :ts

uppmärksamhet och att de synpunkter utskottet anfört därvid blir beaktade.

Av det sagda följer att utskottet avstyrker de i motionerna 1:347 och

11:405, 1:491 och 11:597 samt 1:494 och 11:595 gjorda yrkandena såvitt

gäller familjebostadsbidragens belopp.

Yrkandena i motionerna I: 342 och II: 410 samt II: 604 torde få anses beaktade

genom vad utskottet anfört.

I motionerna I: 494 och II: 595 samt I: 343 och II: 400 föreslås att pensionärsbostadsbidrag

skall, därest bostaden uppfyller nu gällande standardkrav,

utgå oavsett när huset färdigställts.

I motionerna 1:341 och 11:401 föreslås att pensionärsbostadsbidrag må

utgå även i fall då lägenheten är inrymd i hus, för vilket statligt bostadslån

eller räntebidrag ej beviljats och utan avseende vid tidpunkten för lägenhetens

färdigställande samt även i de fall då pensionären är ägare till den

fastighet i vilken bostaden är inrymd. Motionärerna yrkar vidare att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t skall anhålla om skyndsamt tillsättande

av särskilda sakkunniga för utredning och framläggande av förslag rörande

pensionärernas bostadsförsörjning i enlighet med i motionerna angivna riktlinjer.

I motionen II: 603 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer

om en utredning och förslag i fråga om statligt pensionärsbostadsbidrag

till lägenhet, som upplåtes med bostadsrätt till pensionär.

I motionerna I: 227 och II: 272 föreslås att riksdagen av Kungl. Maj :t begär

sådan översyn av bestämmelserna rörande pensionärsbostadsbidrag,

att deras ursprungliga storlek i förhållande till bostadskostnaderna återställes

till ingången av år 1964 och sedan bibehålies på sådan nivå.

Enligt direktiven för bostadsförbättringsutredningen skall denna utredning

även överse bestämmelserna om pensionärsbostadsbidrag. Utskottet

finner därför inte skäl föreligga att hemställa om ytterligare utredning av

härmed sammanhängande spörsmål. Ifrågavarande motionsyrkanden avstyrkes.

I statsverkspropositionen föreslås att maximibeloppet för invalidbostadsbidrag

skall höjas från 7 000 till 10 000 kr.

I motionerna 1:348 och 11:406 föreslås att riksdagen skall hesluta att

fr. o. m. den 1 januari 1964 slopa de spärrar för beviljande av invalidbostadsbidrag,

som består i att tillämpningsområdet för bidraget är begränsat till

att avse endast vissa bostadshus, nämligen hus vilka uppföres eller omhygges

med statliga lån samt nybyggda hus till vilka statligt räntebidrag utgår.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

Utskottet tillstyrker den av Kungl. Maj :t föreslagna höjningen av invalidbostadsbidragets

maximibelopp.

Då det önskemål som kommer till uttryck i motionsyrkandena synes vara

tillgodosett genom nu gällande bestämmelser om invalidbostadsbidrag synes

förslagen ej böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Medelsbehovet för låne- och bidragsverksamheten m. m. Enligt Kungl.

Maj :ts beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1963/64 bör anslaget till

Räntebidrag uppföras med 240 000 000 kr.

I motionerna I: 131 och II: 166 yrkas att anslaget uppföres med

300 000 000 kr.

Motionsyrkandena är betingade av förslag, som innefattar avslag på de i

propositionen föreslagna ändringarna i räntebidragsreglerna. Enär utskottet

i det föregående har tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag avstyrkes motionsyrkandena.

Till följd av att lånemarknadens räntor för bostadslån har ändrats efter

att statsverkspropositionen framlades, kan utgifterna för räntebidrag under

budgetåret 1963/64, under antagande att de nya räntorna blir bestående

hela innevarande budgetår, numera beräknas till ett lägre belopp än enligt

propositionen. Utskottet beräknar att medelsbehovet på grund av ränteförändringarna

kommer att minska med ca 30 000 000 kr. Utskottet föreslår

därför, att anslaget uppföres med 210 000 000 kr.

Anslaget till Bostadsrabatter föreslås i propositionen uppfört med

180 000 000 kr.

I motionerna 1:347 och II: 405 föreslås att anslaget uppföres med

135 000 000 kr., och i motionerna I: 491 och II: 597 yrkas att anslaget anvisas

med 145 000 000 kr.

Motionsyrkandena är föranledda av förslag till ändrade belopp för familjebostadsbidrag

samt lägre inkomstgränser för bidragen än de i propositionen

föreslagna. Utskottet, som i det föregående avstyrkt berörda motionsförslag,

tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker följaktligen nu ifrågavarande

motionsyrkanden.

Kungl. Maj :t har föreslagit, att anslaget till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet

anvisas med 9 000 000 kr.

I motionerna 1:348 och 11:406 föreslås att anslaget uppföres med

11 000 000 kr.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Med utgångspunkt i förut nämnda antagande beträffande bostadsbyggandets

storlek föreslår Kungl. Maj:t att ramen för långivning från lånefonden

för bostadsbyggande fastställes till 710 000 000 kr. för tiden 1 juli—31 december

1963 samt 1 270 000 000 kr. för år 1964.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr i2 år 1963

31

I motionerna I: 494 och II: 595 föreslås att — därest i motionerna framlagt

förslag om övergång till ett kreditgarantisystem på bostadsområdet

inte vinner riksdagens bifall — ifrågavarande ramar skall bestämmas till

resp. 650 000 000 kr. och 1 180 000 000 kr.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts beräkning av låneramarna och avstyrker

berörda motionsyrkanden.

Kungl. Maj :t har föreslagit att till Lånefonden för bostadsbyggande för

nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag av 740 000 000 kr.

I motionerna I: 494 och II: 595 föreslås, som följd av det i samma motioner

framlagda förslaget om övergång till ett kreditgarantisystem, att något

anslag till lånefonden inte skall anvisas.

Då utskottet avstyrkt den i motionen föreslagna övergången till ett kreditgarantisystem,

biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker

berörda motionsyrkanden.

Utskottet biträder i propositionen framlagda förslag rörande den bostadspolitiska

organisationen och anslagen till bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna.

Vad föredragande statsrådet i förevarande sammanhang i övrigt anfört

och föreslagit har ej givit utskottet anledning till erinran eller särskilt

yttrande.

Hemställan. Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet — med

förmälan att utskottet såvitt gäller i det föregående behandlade frågor beträffande

bostadsrabatter gör hemställan i ett särskilt utlåtande — hemställa,

att riksdagen må

1. beträffande bostadsbyggandets omfattning med bifall

till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna

1: 347 och II: 405, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet

anfört;

2. beträffande bostadsbyggandets inriktning med bifall

till Kungl. Maj :ts förslag samt i anledning av motionerna

I: 347 och II: 405, I: 492 och II: 596 samt I: 549 och II: 664,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, ävensom med avslag

å motionerna I: 134 och II: 165 godkänna vad utskottet anfört;
3.

beträffande vissa markpolitiska frågor i anledning av

motionerna 1:133 och 11:162, 1:80 och 11:95, 1:229 och

II: 266 samt I: 174 och II: 206, sistnämnda fyra motioner såvitt

nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna

vad utskottet anfört;

4. avslå i motionerna I: 347 och II: 405, I: 494 och II: 595

s. 32 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

32

samt 1:491 och 11:597 framställda yrkanden angående införande

av ett kreditgarantisystem på bostadsområdet;

5. avslå i motionerna 1:347 och 11:405 samt 1:491 och

II: 597 framställda yrkanden angående värdebeständiga lån

för bostadsbyggandet;

6. avslå i motionerna I: 491 och II: 597 framställt yrkande

om utredning angående ändrad utformning av bostadslångivningen;
7.

avslå i motionerna I: 494 och II: 595 framställt yrkande

beträffande viss redovisningsskyldighet för såsom allmännyttiga

betecknade bostadsföretag;

8. avslå i motionerna 1:347 och 11:405 samt 1:493 och

II: 598 framställda yrkanden angående tillsättande av en

parlamentarisk bostadsberedning;

9. avslå i motionerna I: 79 och II: 96 framställt yrkande

angående utredning i syfte att i samhällelig ägo överföra

hyreshus och tillhörande tomtmark;

10. avslå i motionerna 1:494 och 11:595 framställt yrkande

angående en förvaltningsavgift för bostadslån;

11. avslå i motionerna 1:347 och 11:405, 1:494 och

11:595, 1:492 och 11:596 samt 1:491 och 11:597 framställda

yrkanden beträffande bostadslånets storlek och

amorteringstid;

12. avslå i motionerna I: 347 och II: 405 samt I: 492 och

II: 596 framställda yrkanden om nya regler för förräntning

och amortering av vissa bostadslån;

13. avslå i motionerna I: 45 och II: 53 framställt yrkande

om upprättande av en bostadsbyggnadsfond;

14. beträffande bestämmelsen om maximiyta för småhus,

som bebos av låntagaren, med bifall till motionerna 1: 492 och

II: 596, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva

till känna vad utskottet anfört;

15. beträffande bestämmelserna om låneunderlag i anledledning

av motionerna 1:81 och 11:97 samt 1:493 och

II: 598, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga,

ävensom med avslag å motionerna 1: 343 och II: 400, såvitt

nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

16. avslå i motionerna I: 491 och II: 597 samt I: 239 och

11:279 framställda yrkanden beträffande inkomstgränsen

för erhållande av räntefri stående del av förbättringslån;

17. beträffande ränte- och amorteringsfria tilläggslån

för flerfamiljshus med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:495 och 11:606, 1:494 och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963 33

11:595 samt I: 141 och II: 167, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

18. beträffande räntefria stående delar av egnahemslån

med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna

1:495 och 11:606, 1:494 och 11:595 samt 1:141

och II: 167, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört;

19. avslå i motionerna 1:494 och 11:595 framställda yrkanden

angående höjning av räntorna för vissa tilläggslån,

tertiärlån, egnahemslån och förbättringslån;

20. beträffande bestämmelserna om räntebidrag in. m.

med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna

1:347 och 11:405, 1:491 och 11:597, 1:494 och

II: 595 samt I: 131 och II: 166, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

21. beträffande bestämmelserna om invalidbostadsbidrag

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt i anledning av

motionerna I: 348 och II: 406, såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört;

22. beträffande grunderna för den statliga låne- och faidragsverksamheten

till främjande av bostadsförsörjningen,

såvitt de ej behandlats under 1.—21. eller av utskottet behandlas

i särskilt utlåtande, med bifall till Kungl. Maj :ts

förslag och under erinran om vad utskottet anfört godkänna

i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 3 januari

1963 förordade ändringar;

23. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 131 och II: 166, såvitt nu är i fråga,

till Räntebidrag för budgetåret 1963/64 å driftbudgeten under

elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 210 000 000

kr.;

24. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 348 och II: 406, såvitt nu är i fråga, till Bidrag

till viss bostadsförbättringsverksamhet för budgetåret

1963/64 å driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 9 000 000 kr.;

25. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:494 och 11:595, såvitt nu är i lråga,

medgiva att lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må beviljas intill 710 000 000 kr. under tiden 1

juli—31 december 1963 samt 1 270 000 000 kr. under år

1964;

26. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med av3

— Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 sand. Nr 42

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

slag å motionerna 1:494 och 11:595, såvitt nu är i fråga,

till Lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret 1963/64

å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder anvisa ett

investeringsanslag av 740 000 000 kr.;

27. till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

för budgetåret 1963/64 å kapitalbudgeten

under statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 kr.;

28. medgiva att beslut om lån, som skall utgå från anslaget

till räntefria lån till bostadsbyggande, må meddelas

intill 10 000 000 kr. under tiden 1 juli—31 december 1963

samt 15 000 000 kr. under år 1964;

29. till Räntefria lån till bostadsbyggande för budgetåret

1963/64 å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd

anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.;

30. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för bostadsstyrelsen, som föranledes

av vad föredragande statsrådet i statsrådsprotokollet över

inrikesärenden för den 3 januari 1963 föreslagit;

31. godkänna följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... 1 184 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis 21400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 898 400

4. Ersättningar till experter och sakkunniga,

förslagsvis 120 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis 1 282 700

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis 61 500

Summa kr. 4 568 000;

32. till Bostadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1963/64 å driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 4 568 000 kr.;

33. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för länsbostadsnämnderna, som föranledes

av vad föredragande statsrådet i statsrådsprotokollet över

inrikesärenden för den 3 januari 1963 föreslagit;

34. godkänna följande avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

35

. Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................ 1 069 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 127 000

3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis 140 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 3 361 300

5. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

................................ 450 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis 1 965 500

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............. ...... 91500

Summa kr. 7 205 000;

35. till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1963/64 å driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 7 205 000 kr.;

36. till Bostadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1963/64 å driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 980 000 kr.;

37. till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader för budgetåret

1963/64 å driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 901 000 kr.;

38. besluta att i förevarande sammanhang behandlade

motioner, till den del de inte blivit under punkterna 1.—37.

särskilt berörda eller av utskottet behandlas i annat utlåtande,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 mars 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,

herrar Einar Persson, Birger Andersson, Bergman, Axel Johannes Andersson,

Virgin, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Per

Jacobsson, Edström, Sundin och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, fröken Elmén,

herrar Svensson i Ljungskile, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Skellefteå,

Andersson i Knäred, Kellgren, Fagerlund, fru Holmberg och herr Turesson.

3* — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 42

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 196.1

Reservationer

1) av herrar Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Edström, fröken

Elmén, herrar Snensson i Ljungskile och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett

att

dels det avsnitt på s. 10 i utskottets yttrande, som börjar med »Utskottet

finner» och slutar med »11:405 avstyrkes», bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar den uppfattning som framförts i motionerna 1:347 och

II: 405, nämligen att det ordinarie bostadsbyggandet bör öka i minst samma

takt som nationalinkomsten, dvs. med mellan 3 000 och 4 000 lägenheter

per år, vilket innebär ett ordinarie bostadsbyggande under 1964 med ca

85 000 lägenheter.

Under en konjunkturförsvagning bör emellertid bostadsbyggandet kunna

öka väsentligt över denna nivå; de resurser som frigöres på grund av

konjunkturavmattningen bör så långt möjligt utnyttjas för att öka bostadsbyggandet.

Igångsättningen under 1962 ökade också från 75 000 lägenheter

som regeringen planerat, till närmare 90 000 lägenheter. Eftersom

konjunkturförsvagningen nu måste bedömas som tydligare än för ett år sedan,

bör en igångsättning på minst 90 000 lägenheter uppställas som målsättning

för bostadsbyggandet under 1963. Vid oförändrat konjunkturläge

bör igångsättningen under 1964 uppgå till ca 95 000 lägenheter.

Den igångsättning som föreslås i statsverkspropositionen för 1963, dvs.

85 000 lägenheter, innebär eu faktisk inskränkning av igångsättningen

jämfört med 1962. Utskottet anser att igångsättningen under 1963 bör

omfatta 90 000 lägenheter samt att ordinarie bostadsbyggnadsprogrammet

för 1964 bör omfatta 85 000 lägenheter men utökas i den mån konjunkturläget

så medger. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att på tilläggsstat

begära de höjningar av ramarna för igångsättningen som kan bli erforderliga.

Ett så omfattande bostadsbyggande förutsätter emellertid att det finns

tillräckligt med planlagda områden och exploateringsfärdig tomtmark. Utskottet

anser därför att Kungl. Maj :t och de statliga bostadsorganen bör

taga kontakt med kommunerna för att undersöka vad som kan göras för

att inte otillräcklig planering skall förhindra ett bostadsbyggande av den

omfattning som i övrigt är möjligt.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»1. beträffande bostadsbyggandets omfattning i anledning

av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna 1: 347 och

II: 405, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;»

2) beträffande bostadsbyggandets inriktning

a) av herrar Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Edström, fröken

Elmén, herrar Svensson i Ljungskile och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett

att

s. 37 Kontrollera mot PDF

Staisutskottets utlåtande nr 42 år 1963

37

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 11 börjar med »När frågan»

och på s. 12 slutar med »utskottets sida», bort ha följande lydelse:

»I statsverkspropositionen förutsättes att under vart och ett av åren

1963 och 1964 skall igångsättas 79 000 lägenheter i statsbelånade hus, därav

i småhus 24 000 år 1963 och 25 000 år 1964. Andelen småhus i det statsbelånade

bostadsbyggandet skulle då uppgå till 30,3 procent under 1963 och

31,6 procent under 1964.

I jämförelse med målsättningen under närmast föregående år innebär

detta en minskning av småhusens andel. Bostadsproduktionens inriktning

bör vara sådan att de boendes behov och värderingar så långt möjligt blir

tillgodosedda. Gjorda undersökningar beträffande bostadsefterfrågans

framtida utveckling i Sverige visar en mycket stark dragning mot småhus.

Utskottet delar den uppfattning som framförts i motionerna I: 347 och

II: 405, nämligen att det är tydligt att den nuvarande omfattningen av småhusbyggandet

inte skulle svara mot allmänhetens efterfrågan om det förelåge

ett fritt val.

I statsverkspropositionen framhålles att lån till småhus bör beviljas i en

omfattning som svarar mot de faktiska bygginitiativen. Dessa utgör emellertid

inte någon mätare på allmänhetens efterfrågan utan beror på möjligheten

att bygga småhus med hänsyn till tillgången på exploateringsfärdig

tomtmark. Det är i stor utsträckning kommunernas stadsplanepolitik som

avgör omfattningen av småhusbyggandet. Statsmakterna bör fixera ett flerårsprogram

för småhusbyggandet samt samråda med kommunerna för att

få till stånd en inriktning av stadsplanearbetet, som möjliggör att detta

program fullföljes.

Det bör också undersökas hur lånevillkoren för de statliga bostadslånen

påverkar valet mellan stora hyreshus och småhus. Den parlamentariska bostadsberedning,

som utskottet i annat sammanhang föreslår skall tillsättas,

bör få i uppdrag bl. a. att behandla detta problem. Den bör också överväga

om det finns anledning att i enlighet med vad som föreslås i motionerna

I: 492 och II: 596 införa ett särskilt stöd för att underlätta barnfamiljernas

förvärv av småhus.

I anledning av yrkandet i motionerna 1:492 och 11:596 att den arbetsmarknadspolitiska

prövningen skall upphöra i fråga om bostadslån till småhus

vill utskottet framhålla följande. De långivande organens prövning av

låneärendena och den praktiska tillämpningen av riksdagens tidigare gjorda

uttalanden får ej vara sådan att den missgynnar landsbygdens bostadsproduktion.

Eu bedömning av fastighetens kreditvärde måste givetvis ske ur

olika synpunkter, men någon prövning därutöver ur konjunktur- eller arbetsmarknadssynpunkt

bör ej förekomma när det gäller långivning till egnahem.

De synpunkter som framförts i motionerna I: 134 och II: 165 angående

spörsmålet om kollektivhus och andra former av servicehus finner utskottet

värda beaktande. Utskottet har emellertid inhämtat att detta spörsmål prö
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

vas av bostadsbyggnadsutredningen. Härigenom torde syftet med förenämnda

motioner bli tillgodosett.»

dels oek nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»2. beträffande bostadsbyggandets inriktning i anledning

av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till motionerna I: 347

och II: 405 samt I: 492 och II: 596 ävensom i anledning av

motionerna I: 549 och II: 664 samt I: 134 och II: 165, de sex

förstnämnda motionerna såvitt nu är i fråga, i skrivelse till

Kungl. Maj: t giva till känna vad utskottet anfört;»

b) av herrar Sundin,

Andersson i Knäred, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 11 börjar med »När frågan >

och på s. 12 slutar med »utskottets sida», bort ha följande lydelse:

»Vad angår planeringen må erinras om att riksdagen föregående år fattade

beslut om en intensifierad kommunal planeringsverksamhet. På grundval

av detta beslut har påbörjats försöksverksamhet med femåriga kommunala

bostadsbyggnadsprogram under ledning av de statliga bostadsmyndigheterna.

Utskottet finner det ändamålsenligt att denna liksom annan planeringsverksamhet

särskilt inriktas på att tillgodose behovet av ett ökat småhusbyggande.

Anvisningar härom torde böra utfärdas till berörda myndigheter.

Utskottet tillstyrker sålunda förevarande yrkande i motionerna I: 492

och 11:596. Härigenom får även syftet med yrkandet i motionerna 1:347

och II: 405 anses tillgodosett.

I detta sammanhang vill utskottet även erinra om att bostadsbyggnadsutredningen

har till uppgift bl. a. att pröva frågan om bostadsproduktionens

fördelning på småhus och flerfamiljshus. Enligt vad utskottet inhämtat

torde utredningen innevarande år komma att lägga fram resultatet av denna

provning. Enligt utskottets mening bör vad som därvid framkommer av

värde för ett ökat småhusbyggande skyndsamt tillvaratagas.

I anledning av förslaget om att införa särskilda stödformer för att underlätta

barnfamiljernas förvärv av småhus, vill utskottet framhålla, att småhusens

speciella lämplighet som bostäder för barnfamiljer motiverar att åtgärder

vidtages för att särskilt underlätta barnfamiljernas småhusanskaffning.

Såsom framhållits i motionerna 1:492 och 11:596 saknar ett mycket

stort antal barnfamiljer de ekonomiska förutsättningar som numera ertordras

för anskaffande av ett eget hem. De rådande tendenserna till att egnahemsboendet

alltmer blir en exklusiv boendeform måste kraftigt motverkas

och åtgärder vidtagas för att bereda även barnfamiljerna i de vanligaste

inkomstlägena godtagbara möjligheter. I de nämnda motionerna bär förordats

ett särskilt stöd, förslagsvis en räntefri stående del, vilken skulle

prövas utgå helt eller delvis ovanför eljest gällande lånetak och kunna upp
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1963

39

sägas till amortering och förräntning, helt eller delvis, om en förändring i

låntagarens ekonomiska situation så motiverar. Enligt motionerna bör dock

även andra stödformer med liknande effekt kunna prövas. Utskottet finner

det angeläget att dessa spörsmål skyndsamt prövas och att förslag rörande

ett särskilt stöd till barnfamiljernas småhusanskaffning förelägges riksdagen

snarast möjligt. Utskottet tillstyrker sålunda förevärande yrkande.

Till stöd för yrkandet i motionerna 1: 492 och II: 596 om den arbetsmarknadspolitisk

betingade prövningen av ansökningar avseende bostadslån till

småhus har åberopats riksdagens tidigare uttalande om att en låneansökan

inte skall avslås av kreditvärdesskäl annat än då en uppenbart olämplig

tomtplats för bostaden valts. I anledning härav vill utskottet framhålla, att

det genom den arbetsmarknadspolitiska prövningen införts en bedömningsgrund,

som inte avsågs i det åsyftade riksdagsuttalandet, och att följden

härav uppenbarligen måste bli lokaliseringspolitiska konsekvenser, som

inte nu kan överblickas. Med hänsyn till pågående utredningsarbete rörande

den framtida lokaliseringspolitiken måste detta anses högst otillfredsställande.

Självfallet måste också olägenheterna för de enskilda som beröres

av prövningen uppmärksammas. Utskottet tillstyrker därför förevarande

motionsyrkande.

Med anledning av vad som anförts i motionerna I: 134 och II: 165 har utskottet

inhämtat, att spörsmålet om kollektivhus och andra former av servicehus

prövas av bostadsbyggnadsutredningen. Då det därjämte får förutsättas

att frågan, i den mån så befinnes erforderligt, kommer att uppmärksammas

även av den parlamentariska beredning utskottet förordar i annat

sammanhang, finner utskottet det ej erforderligt med något särskilt uttalande

av riksdagen.

De allmänna uttalandena om bostadsbyggandets inriktning i motionerna

1:549 och 11:664 anser sig utskottet med det sagda ha beaktat, varför de

inte föranleder något särskilt uttalande.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»2. beträffande bostadsbyggandets inriktning i anledning

av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till motionerna 1: 492

och II: 596 samt i anledning av motionerna 1: 347 och II: 405,

1: 549 och II: 664 samt 1: 134 och II: 165, de sex förstnämnda

motionerna såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t

giva till känna vad utskottet anfört;» 3

3) av fröken Andersson, herrar Virgin, Staxång och Turesson, vilka beträffande

vissa markpolitiska frågor ansett att sista meningen av det stycke

i utskottets yttrande på s. 14, som börjar med »Av statsverkspropositionen»

och slutar med »kommunala tomrättsupplåtelser», hort utgå.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

4) beträffande införande av ett kreditgarantisystem på bostadsområdet

a) av herrar Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Edström, Sundin,

Sils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Svensson

i Ljungskile, Gustafsson i Skellefteå och Andersson i Knäred, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »Motionsyrkanden

med» och slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»I anledning av yrkandena i motionerna I: 347 och II: 405 samt I: 491 och

11:597 vill utskottet erinra om att det vid 1959 års riksdag förordades en

allsidig utredning av frågan. Bostadspolitiska utredningen ansåg också att

åtgärder borde vidtagas för en övergång till ett kreditgarantisystem. Utskottet

anser att läget på kapitalmarknaden just nu är gynnsamt för en övergång

och förutsätter att spörsmålet upptages till prövning i så god tid att förslag

kan framläggas till 1964 års riksdag.

Motionsyrkanden om att införa kreditgarantisystem från 1 juli 1963 samt

att för erhållande av kreditgaranti en engångsavgift av 0,5 % skall erläggas,

kan utskottet inte tillstyrka.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»4. beträffande införande av ett kreditgarantisystem på

bostadsområdet med bifall till motionerna I: 347 och II: 405

samt 1:491 och 11:597 ävensom med avslag å motionerna

1:494 och 11:595, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»
b)

av fröken Andersson, berrar Virgin, Staxång och Turesson, vilka ansett

att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »Motionsyrkanden

med» och slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Utskottet delar den uppfattning som framförts i motionerna I: 494 och

II: 595, att man nu utan ytterligare dröjsmål bör gå över till ett kreditgarantisystem.

Ett utbyte av långivningen till flerfamiljshus och egnahem mot kreditgarantier

skulle, som motionärerna påpekat, innebära en avlastning av

förvaltningsuppgifter från statliga organ och dessutom en betydande förenkling

för låntagaren själv.

En omläggning till kreditgarantisystem betyder inte i och för sig att man

måste avstå från ränte- eller kapitalsubventionering, därest sådan anses motiverad.

Utskottet vill framhålla, att själva övergången till ett kreditgarantisystem

inte behöver medföra några svårigheter för de personer, som redan

sökt lån för byggande av flerfamiljshus eller småhus. Staten har alltid möjlighet

att se till att lånemedel i erforderlig utsträckning står till förfogande.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1963

41

Utskottet, som sålunda tillstyrker yrkandena i motionerna 1: 494 och II: 595

om övergång från statlig bostadslångivning till ett kreditgarantisystem

fr. o. in. den 1 juli 1963, är medvetet om att förslaget aktualiserar vissa författningsändringar.

Utskottet förutsätter att Kungl. Maj :t utan dröjsmål förelägger

riksdagen förslag till sådana ändringar.

Såsom en följd härav förordar utskottet även bifall till yrkandena i motionerna

1:494 och 11:595 om att fr. o. m. den 1 juli 1963 varken preliminära

beslut skall meddelas angående lån från lånefonden för bostadsbyggande

eller anslag anvisas till samma fond.

Utskottet biträder motionärernas förslag att för erhållande av kreditgaranti

skall erläggas en engångsavgift av 0,5 %.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»4. beträffande införande av ett kreditgarantisystem på

bostadsområdet med bifall till motionerna 1: 494 och II: 595

och i anledning av motionerna I: 347 och II: 405 samt I: 491

och II: 597, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört;»

5) av herrar Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Edström, Sundin,

Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Svensson

i Ljungskile, Gustafsson i Skellefteå och Andersson i Knäred, vilka beträffande

värdebeständiga lån för bostadsbyggandet samt utredning angående

ändrad utformning av bostadslångivningen ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 15 börjar med »Utskottet

vill» och på s. 16 slutar med »Motionsyrkandena avstyrkes», bort ha följande

lydelse:

»Frågan om värdesäkring av fordringar m. m. och därmed sammanhängande

problem prövas f. n. av värdesäkringskommittén, som beräknas slutföra

sitt arbete under innevarande år. Utskottet vill i anledning härav framhålla,

att de resultat som därvid framkommer av värde vid prövningen av

frågan om värdebeständiga bostadslån bör tillvaratagas och på denna grundval

förslag utarbetas i enlighet med motionernas syfte. Förslaget bör föreläggas

riksdagen så snart ske kan.

Beträffande frågan om omläggning av nuvarande ränte-, amorteringsoch

annuitetsbetalningar i syfte att avjämna höga inledande kostnader finner

utskottet en sådan metod vara ägnad att eliminera vissa olägenheter

som nu gör sig gällande inom bostadsfinansieringen. Vid överväganden rörande

den framtida bostadsfinansieringens utformning bör därför en sådan

lösning som åsyftas i motionerna så långt möjligt eftersträvas. Utskottet

föreslår att riksdagen hos Kungl. Maj :t ger detta till känna.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»5. beträffande värdebeständiga lån för bostadsbyggan
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

det med bifall till motionerna I: 347 och II: 405 samt I: 491

och II: 597, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»

»6. beträffande utredning angående ändrad utformning

av bostadslångivningen med bifall till motionerna 1:491

och II: 597, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t

giva till känna vad utskottet anfört;»

6) av fröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson, Virgin, Per

Jacobsson, Edström, Staxäng, fröken Elmén, herrar Svensson i Ljungskile,

Gustafsson i Skellefteå och Turesson, vilka beträffande redovisningsskyldighet

för såsom allmännyttiga betecknade företag ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16, som börjar med »Motionsyrkanden

av» och slutar med »avstyrker förslaget», bort ha följande lydelse:

»Som framhålles i motionerna har den bostadsproduktion som staten främjat

i ökande omfattning lagts under s. k. allmännyttig och kooperativ förvaltning.

Denna produktion har kommit i åtnjutande av högre subventioner

från det allmänna än det enskilda bostadsbyggandet. Mot denna bakgrund

är det självfallet angeläget för statsmakterna att kunna konstatera på vilket

sätt de ekonomiska bidrag som lämnats till de allmännyttiga och kooperativa

företagen utnyttjats. I anledning härav har i motionerna yrkats att de såsom

allmännyttiga betecknade bostadsföretagen skall åläggas redovisningsskyldighet

för sina fonder, dessas storlek och successiva uppbyggnad samt

de för fondutvidgningen tillämpade principerna. Enligt utskottet talar onekligen

goda skäl för att statsmakterna skall beredas en praktisk insyn i dessa

bostadsföretags ekonomiska förhållanden. En allmän, alla dessa företag omfattande

redovisningsskyldighet är dock knappast praktiskt genomförbar.

Enligt utskottet bör man därför begränsa redovisningsskyldigheten till ett

urval företag lokaliserade till ett mindre antal orter i olika delar av landet.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra hur dessa orter och företag

skall utväljas.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»7. beträffande viss redovisningsskyldighet för såsom

allmännyttiga betecknade bostadsföretag med anledning av

motionerna I: 494 och II: 595, såvitt nu är i fråga, i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;» 7

7) av Iröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson, Virgin, Per

Jacobsson, Edström, Sundin, Nils-Eric Gustafsson, Staxäng, Svensson i Stenkyrka,

fröken Elmén, herrar Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Skellefteå,

Andersson i Knäred och Turesson, vilka beträffande tillsättande av en parlamentarisk

bostadsberedning ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 16, som börjar med »Såsom

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963 43

utskottet» och slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden», bort ha följande

lydelse:

> I december 1959 tillsattes en utredning rörande vissa bostadsfrågor, bostadsbyggnadsutredningen.

Denna utredning, som bestått av experter, beräknas

enligt vad utskottet erfarit framlägga sitt betänkande under innevarande

år. Utskottet delar motionärernas uppfattning att en parlamentarisk

bostadsberedning nu bör tillsättas med uppdrag att utarbeta riktlinjer för

den statliga bostadspolitiken på längre sikt. Utskottet vill i fortsättningen

ange några av de uppgifter som bör överlämnas till beredningen.

Miljöfrågorna har under senare tid fått ett ökat utrymme i den bostadspolitiska

debatten. Man har ansett att frågan om den yttre bostadsmiljön

i viss mån försummats och att nya bostadsområden inte alltid utformats

med hänsyn till olika åldrars behov. Bostadsproduktionen har kännetecknats

av en hård exploatering av marken. Höghusbyggandet har många gånger

lått alltför stor omfattning. Barnens och ungdomens fritidsbehov har inte

alltid beaktats tillräckligt och småhusbyggandet har inte svarat mot den

efterfrågan, som kan väntas uppstå när bostadskonsumenterna får möjlighet

att välja bostadsform.

En viktig uppgift för beredningen blir således att behandla miljöpolitiken,

varvid det i första hand gäller att undersöka om bestämmelserna för de statliga

lånen är så utformade att de kan misstänkas bidra till en överexploatering

av tomtmarken. Beredningen bör också överväga hur lånevillkoren bör

utformas för att direkt stimulera kommuner och bostadsföretag att lägga

större vikt vid den yttre bostadsmiljön.

En annan fråga är om de nuvarande lånevillkoren kan beräknas inverka

på valet mellan låghus och stora hyreshus. Om den nuvarande småhusproduktionen

inte anses svara mot den efterfrågan, som vi kan beräknas få vid

en fri marknad, bör lånevillkoren såvitt möjligt utformas så att de kan verka

i riktning mot ett ökat småhusbyggande.

Det är också enligt utskottets mening önskvärt att man i tid planerar de

åtgärder, som från statens sida bör vidtagas i samband med avvecklingen av

hyresregleringen. Bl. a. bör man ta ställning till på vilket sätt barnfamiljerna

skall kompenseras för eventuella hyreshöjningar. Andra problem som beredningen

bör behandla är konkurrensförhållandena på bostadsmarknaden

samt sparandet inom bostadssektorn. Beredningen bör även överväga om det

är möjligt att förlägga amorteringarna i tiden så att kapitalkostnaderna

blir mindre betungande under de första åren efter husets uppförande.

Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer

om tillsättande av eu parlamentarisk bostadsberedning.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»8. beträffande tillsättande av eu parlamentarisk bosladsberedning

med bifall till motionerna I: 347 och II: 405 samt

1:493 och 11:598, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, i

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»
8)

av fröken Andersson, herrar Virgin, Staxång och Turesson, vilka beträffande

en förvaltningsavgift för bostadslån ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »Utskottet

är» och slutar med »Motionsyrkandet avstyrkes», bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner motionärernas förslag väl motiverat och tillstyrker detsamma.

»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»10. beträffande eu förvaltningsavgift för bostadslån med

bifall till motionerna I: 494 och II: 595, såvitt nu är i fråga,

i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»
9)

beträffande bostadslånets storlek och amorteringstid

a) av herrar Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Edström, fröken

Elmén, herrar Svensson i Ljungskile och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett

att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 17 börjar med »Såsom utskottet»

och på s. 18 slutar med »tillstyrka motionsyrkandet», bort ha följande

lydelse:

»En sänkning av lånegränserna för statsbelånade hus i enlighet med yrkandena

i motionerna I: 347 och II: 405 föreslogs redan av bostadspolitiska

utredningen. Förslaget innebär att bostadslånets övre gräns sänkes till 97 %

för företagsformer som nu får låna upp till 100 %, samt till 92 % för kooperativa

företagsformer som nu får låna upp till 95 %. Utskottet finner motionsyrkandena

väl motiverade och föreslår att de nya lånegränserna tilllämpas

beträffande hus som påbörjats tidigast 1 juli 1963. Övriga motionsyrkanden

angående ändring av lånegränserna och amorteringstiden kan

utskottet inte tillstyrka.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»11. beträffande bostadslånets storlek och amorteringstid

med bifall till motionerna 1: 347 och II: 405 samt med

avslag å motionerna 1: 494 och II: 595, 1: 492 och II: 596

samt I: 491 och II: 597, samtliga motioner såvitt nu är fråga,

i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»
b)

av fröken Andersson, herrar Virgin, Staxång och Turesson, vilka ansett

att

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

45

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 17, som börjar med »Såsom

utskottet» och på s. 18 slutar med »vissa fall», bort ersättas med text avföljande

lydelse:

»En sänkning av lånegränserna för flerfamiljshus föreslogs redan av bostadspolitiska

utredningen. En sådan ändring skulle innebära att låneramar

och anslag räckte till ett större antal lägenheter. Samtidigt skulle ett

ökat sparande tillskapas, vilket utskottet anser synnerligen önskvärt. Vidare

skulle därigenom eu konkurrens mellan olika företagsformer på mer

likartade villkor åstadkommas. Utskottet finner för sin del yrkandena i

motionerna I: 494 och II: 595 väl motiverade och föreslår, att däri nämnda

lånegränser tillämpas beträffande bostadslån som beviljas genom preliminärt

beslut tidigast den 1 juli 1963. Utskottet tillstyrker jämväl förslaget i

samma motioner om förkortad amorteringstid för den del av bostadslånet

som överstiger 85 % av pantvärdet.

Utskottet tillstyrker även förslaget i motionerna I: 494 och II: 595 om att

bostadslån till småhus skall beviljas upp till 90 % av lånevärdet oavsett

företagsform.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»11. beträffande bostadslånets storlek och amorteringstid

i anledning av motionerna 1: 494 och II: 595 samt 1: 347

och 11:405 ävensom med avslag å motionerna 1:492 och

II: 596 samt I: 491 och II: 597, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört;»

c) av herrar Sundin, Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka och Andersson

i Knäred, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 17 börjar med »Såsom

utskottet» och på s. 18 slutar med »tillstyrka motionsyrkandet», bort ha följande

lydelse:

»Utskottet anser sig böra beakta skäl som i motionerna anförts för en

ändring av den nuvarande spännvidden mellan lånereglerna för olika kategorier

byggherrar. Förslagen i motionerna I: 492 och II: 596 samt I: 491 och

11:597 om höjning av övre lånegränsen för enskilda, såvitt gäller småhus

från 90 till 95 % och såvitt gäller flerfamiljshus från 85 till 90 %, synes

lämpligt avvägt. Utskottet tillstyrker dessa yrkanden. Härav följer att utskottet

ej kan tillstyrka övriga yrkanden rörande ändring av övre lånegräns.

Ej heller kan utskottet tillstyrka förslaget i motionerna 1: 494 och

II: 595 om ändrad amorteringstid för bostadslån i vissa fall.

Vid ställningstagandet till förslaget i motionerna 1: 492 och II: 596 om

uppskov med tillämpningen av den regel beträffande höjd undre lånegräns

för småhus, som beslöts av föregående års riksdag, bör uppmärksammas vad

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 sainl. Nr 42

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

utskottet anfört rörande införande av kreditgarantisystem. Både ur administrativ

synpunkt och i syfte att undanröja de svårigheter, som kan uppkomma

vid tillämpning av den åsyftade höjda undre lånegränsen, synes det

lämpligast att den tidigare gällande ordningen tillämpas i avvaktan på ställningstagande

i frågan rörande kreditgarantisystemet. Utskottet tillstyrker

förevarande motionsyrkande.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»11. beträffande bostadslånets storlek och amorteringstid

med bifall till motionerna I: 492 och II: 596 samt I: 491

och 11:597 ävensom med avslag å motionerna 1:347 och

II: 405 samt 1: 494 och II: 595, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad

utskottet anfört;»

10) av fröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson, Virgin, Per

Jacobsson, Edström, Sundin, Nils-Eric Gustafsson, Staxäng, Svensson i Stenkyrka,

fröken Elmén, herrar Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Skellefteå,

Andersson i Knäred och Turesson, vilka beträffande förräntning och amortering

av bostadslån ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18, som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »förutvarande ordningen», bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill erinra om att egnahemslånen återbetalas med fast annuitet.

I samband med att egnahemslån och tertiärlån sammanfördes till en låneform

med i huvudsak ensartade bestämmelser ändrades emellertid reglerna

rörande lån till småhus. De nyare reglerna ger ett sämre utfall under de

år som är mest kostnadskrävande för småhusägare. Utskottet vill även erinra

om att bostadsstyrelsen motsatte sig den sålunda genomförda ändringen

och förordade att oförändrade annuitetsregler borde gälla för lån avseende

småhus. Utskottet, som delar bostadsstyrelsens nämnda uppfattning,

tillstyrker förevarande motionsyrkanden.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»12. beträffande förräntning och amortering av bostadslån

med bifall till motionerna I: 347 och II: 405 samt I: 492

och II: 596, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»

11) beträffande bestämmelsen om maximiyta för småhus, som bebos av

låntagaren

a) av herrar .Väsström, Gillström, Rikard Svensson, Petterson i Degerfors,

Gustafsson i Stockholm, Blidfors, Johansson i Norrköping och fru Holmberg,

vilka ansett att

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

47

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 18 börjar med »Frågan

om» och på s. 19 slutar med »tillstyrkes därför», bort ha följande lydelse:

»Vid 1960 och 1962 års riksdagar har denna fråga varit föremål för riksdagens

ställningstagande och riksdagen har båda gångerna uttalat sig för att

denna regel borde bibehållas tills vidare. Enligt utskottets förmenande har

ingenting inträffat som gör att regeln nu bör slopas. Utskottet anser därför,

att nuvarande bestämmelse om maximiyta på 125 m2 för lån till småhus bör

bibehållas.

Härav följer att utskottet avstyrker vad som föreslagits i motionerna

1:492 och 11:596.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»14. beträffande bestämmelsen om maximiyta för småhus,

som bebos av låntagaren, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 492 och II: 596, såvitt nu är

i fråga, godkänna vad utskottet anfört;»

b) av herrar Almgren Kellgren och Fagerlund, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 18 börjar med »Frågan

om» och på s. 19 slutar med »tillstyrkes därför», bort ha följande lydelse:

»Vid bedömning av nämnda maximiregel bör beaktas att regeln med

sin nuvarande utformning ger upphov till en hel del gränsfall i långivningen,

som gör den svår att tillämpa på ett sätt som leder till rättvisa

och rimliga resultat. Det synes önskvärt, att dessa olägenheter såvitt möjligt

begränsas. Detta syfte torde kunna nås, om maximiytan ökas till 150 m2.

Antalet gränsfall skulle därigenom minskas och större valmöjlighet beträffande

husens storlek och planlösning erhållas samtidigt som extremt stora

hus fortfarande lämnas utanför långivningen. Utskottet föreslår, att riksdagen

i anledning av motionsyrkandena beslutar en sådan jämkning av

regeln.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»14. beträffande bestämmelsen om maximiyta för småhus,

som bebos av låntagaren, i anledning av motionerna

I: 492 och II: 596, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»

12) beträffande bestämmelserna om låneunderlag

a) av herrar Sundin, Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka och

Andersson i Knäred, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets utlåtande, som på s. 19 börjar med »Utskottet

har» och på s. 20 slutar med »bostadsstyrelsens översyn», bort ha följande

lydelse:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1963

»Utskottet liar sig bekant att bostadsstyrelsen har påbörjat eu översyn av

gällande bestämmelser om högsta låneunderlag. Syftet är hl. a. att undersöka

i vad mån det är praktiskt möjligt att utforma sådana regler för låneunderlag

att skälig hänsyn tages till kostnadsvariationer, som är beroende av

olikheter i bostadskvalitet. Med hänvisning till det förut anförda rörande

den yttre bomiljöns betydelse vill utskottet framhålla, att vid översyn bör

fästas särskild vikt vid sådana kvalitetsbefrämjande åtgärder som åsyftas

i motionerna 1:493 och 11:598. De åtgärder i detta syfte som översynen

föranleder bör skyndsamt genomföras.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om, att låneunderlaget för flerfamiljshus

nyligen har justerats med hänsyn till kostnadsutvecklingen,

medan det i fråga om småhus alltjämt råder en besvärande spänning mellan

kostnader och låneunderlag. Denna omständighet torde medföra en betydande

hämmande inverkan på småhusbyggandet, främst emedan den kontantinsats

som måste presteras ofta blir oskäligt hög. Härtill medverkar

även den för småhus gällande regeln, att bostadsyta överstigande 90 mej

tillåtes påverka låneunderlaget. Denna regel torde vara särskilt ogynnsam

för större barnfamiljer. Utskottet vill framhålla, alt dessa spörsmål bör

uppmärksammas vid bostadsstyrelsens översyn i syfte att för småhusen

skyndsamt åstadkomma en generösare låneunderlagsberäkning.

Beträffande det i motionerna I: 343 och II: 400 framförda önskemålet att

låneunderlaget för flerfamiljshus skall ökas med 400 kr. för varje lägenhet

som är avsedd som pensionärsbostad, vill utskottet framhålla att hela spörsmålet

rörande pensionärernas bostadsfråga bör tagas upp i annat sammanhang.

»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»15. beträffande bestämmelserna om låneunderlag med

bifall till motionerna I: 493 och II: 598, såvitt nu är i fråga,

i anledning av motionerna I: 81 och II: 97 samt med avslag

å motionerna 1: 343 och II: 400, sistnämnda två motioner

såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört;»

b) av fröken Andersson, herrar Virgin, Staxång och Turesson, vilka ansett

att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19, som börjar med »Utskottet

anser» och slutar med »härom avstyrkes», bort ha följande lydelse:

»Behovet av att ge bostadsbyggarna ökade möjligheter att inrymma pensionärslägenheter

i den normala bebyggelsen är enligt utskottet angeläget.

En höjning av låneunderlaget för flerfamiljshus med 400 kr. för varje lägenhet,

som är avsedd till pensionärsbostad, bör därför kunna genomföras utan

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

49

att bostadsstyrelsens undersökningar avvaktas. Utskottet tillstyrker sålunda

förevarande motioner i nämnda hänseende.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»15. beträffande bestämmelserna om låneunderlag i anledning

av motionerna 1:81 och 11:97, 1:343 och 11:400

samt 1: 493 och II: 598, sistnämnda fyra motioner såvitt nu

är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört;»

13) av herrar Sundin, Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka och

Andersson i Knäred, vilka beträffande inkomstgränsen för erhållande av

räntefri stående del av förbättringslån ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Då en»

och slutar med »tillstyrka motionsyrkandena», bort ha följande lydelse:

»Till stöd för motionsyrkandena har åberopats bl. a. den minskning av

förbättringslåneverksamheten, som redovisats av bostadsstyrelsen, samt att

det av bostadsräkningen framgått att ett stort antal bostäder inte är tillfredsställande

ur standardsynpunkt. Utskottet vill erinra om att det nu gällande

inkomststrecket för erhållande av räntefri stående del av förbättringslån,

6 000 kr. beskattningsbar inkomst, fastställdes 1959. Den allmänna ekonomiska

utvecklingen och angelägenheten av att förbättringsverksamheten

främjas motiverar en höjning av inkomststrecket. Utskottet tillstyrker därför

motionsyrkandet om en höjning till 8 000 kr. beskattningsbar inkomst.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets utlåtande bort ha följande

lydelse:

»16. beträffande inkomstgränsen för erhållande av räntefri

stående del av förbättringslån med bifall till motionerna

I: 491 och II: 597, såvitt nu är i fråga, samt i anledning

av motionerna I: 239 och II: 279 i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»

14) beträffande ränte- och amorteringsfria tilläggslån för flerfamiljshus

a) av herrar Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Edström, fröken

Elmén, herrar Svensson i Ljungskile och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett

att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Såsom

föredragande» och slutar med »och II: 595», bort ha följande lydelse:

»Utskottet föreslår i annat sammanhang att beslut angående hur man

skall förfara med utestående kapitalsubventioner till egnahem bör uppskjutas

till dess huvuddelen av dessa lån utestått i tio år. I samband med att

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

denna fråga aktualiseras bör enligt utskottets mening beslut fattas även

angående utestående oreglerade tilläggslån till flerfamiljshus. Utskottet tillstyrker

alltså motionerna I: 495 och II: 606 samt I: 141 och II: 167, såvitt

nu är i fråga, samt avstyrker Kungl. Maj :ts förslag om att dessa lån skall

efterskänkas. Utskottet avstyrker också förslag i motionerna 1: 494 och

II: 595 om att dessa lån nu skall uppsägas till amortering.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»17. beträffande ränte- och amorteringsfria tilläggslån

för flerfamiljshus med avslag å Kungl. Maj :ts förslag samt

motionerna 1: 494 och II: 595, och med bifall till motionerna

I: 495 och II: 606 samt I: 141 och II: 167, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;»

b) av fröken Andersson, herrar Virgin, Staxäng och Turesson, vilka ansett

att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Såsom

föredragande» och slutar med »och II: 595», bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar den uppfattning som anförts i motionerna 1:494 och

II: 595 att en avskrivning av oreglerade kapitalsubventioner i form av tillläggslån

till flerfamiljshus inte är motiverad och biträder sålunda förslaget

att de i sin helhet måtte uppsägas till amortering och förräntning.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»17. beträffande ränte- och amorteringsfria tilläggslån

för flerfamiljshus med avslag å Kungl. Maj :ts förslag och

med bifall till motionerna 1: 494 och II: 595 ävensom i anledning

av motionerna I: 141 och II: 167 samt med avslag å motionerna

1: 495 och II: 606, samtliga motioner såvitt nu är i

fråga, godkänna vad utskottet anfört;»

15) beträffande räntefria stående delar av egnahemslån

a) av fröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson, Virgin, Per

Jacobsson, Edström, Staxäng, fröken Elmén, herrar Svensson i Ljungskile,

Gustafsson i Skellefteå och Turesson, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Föredragande

statsrådet» och slutar med »avstyrker motionsyrkandena», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Beträffande de utestående kapitalsubventionerna i egnahem vill utskottet

erinra om att riksdagen tidigare har uttalat sig för att spörsmålet hur man

skall förfara med dessa subventioner borde prövas i ett sammanhang, sedan

huvuddelen av dem stått ute i tio år. Avsikten har bl. a. varit att riksdagen

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

51

genom ett sådant uppskov skulle få en klarare överblick över utvecklingen

av bostadskostnader och fastighetsvärden och därmed bättre förutsättningar

att bedöma frågan om återbetalning eller efterskänkande av subventionerna.

Såvitt framgår av propositionen har Kungl. Maj :ts förslag inte grundats

på en prövning av angivna förhållanden. Då utskottet anser att riksdagen ej

bör ta ställning till en fråga av denna vikt utan att de omständigheter som

inverkar på frågans bedömning har blivit närmare klarlagda, är utskottet

ej berett att tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet tillstyrker därför yrkandet

i motionerna 1:494 och 11:595 samt 1:495 och 11:606 att ställningstagandet

till frågan om återkrav av de räntefria stående delarna av

egnahemslån tills vidare uppskjutes. Utskottets ståndpunkt innebär även bifall

till motionerna I: 141 och II: 167, såvitt nu är i fråga.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»18. beträffande räntefria stående delar av egnahemslån

med avslag å Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall till motionerna

1:495 och 11:606, 1:494 och 11:595 samt 1:141

och II: 167, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört;»

b) av herr Bergman och fru Wallcntheim, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Föredragande

statsrådet» och slutar med »avstyrker motionsyrkandena», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Såsom föredragande statsrådet anfört beslöt riksdagen år 1957 att efterskänka

vissa äldre kapitalsubventioner till egnahem. Utskottet vill erinra

om, att detta beslut fattades mot bakgrunden av att de ifrågavarande

husen merendels befann sig i ett tekniskt dåligt skick och att ägarna därför

i många fall stod inför nödvändigheten att vidta kostsamma underhålls- och

reparationsåtgärder. Vidare bör erinras om att man år 1957 hade anledning

att räkna med att kapitalsubventioner skulle fortfara att utgå för egnahemsbyggandet.

Då förutsättningarna i båda dessa avseenden nu avviker

från dem som förelåg år 1957 anser utskottet att nämnda års beslut ej

bör vara vägledande när riksdagen skall ta ståndpunkt till Kungl. Maj :ts

föreliggande förslag.

Enligt utskottets mening bör vid frågans bedömning hänsyn tagas till utvecklingen

av kapitalkostnaderna för småhus. Uppgifter som utskottet inhämtat

av bostadsstyrelsen ger vid handen att kapitalkostnaderna i de småhus,

som nu tillkommer med stöd av statslån, avsevärt överstiger kapitalkostnaderna

för de hus, till vilka kapitalsubvention beviljats. Även om de

utestående kapitalsubventionerna för egnahem göres ränte- och amorteringspliktiga,

torde kapitalkostnaderna i de ifrågavarande husen alltjämt

komma att icke obetydligt understiga motsvarande kostnader i nyproduce
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

rade hus. Vidare bör beaktas att de kapitalsubventioner, som utgått för flerfamiljshus,

i väsentlig utsträckning har uppsagts till förräntning och amortering.

Det torde inte finnas sakliga skäl att behandla egnahemsägare på

ett förmånligare sätt än bostadskonsumenter i hyres- och bostadsrättslägenheter.

Utskottet kan av anförda skäl ej ansluta sig till tanken att de utestående

kapitalsubventionerna för egnahem i sin helhet skall efterskänkas. Å andra

sidan anser inte utskottet tillräckliga skäl föreligga att uppskjuta ett ställningstagande

till frågan. Utskottet anser det rimligt att staten i fråga om

egnahemssubventionerna återkräver högst 4 000 kr. per lån, som utestått

i tio år, samt efterskänker vad som därefter återstår. Därmed skulle de extra

kapitalsubventioner, som under några år utgick på grund av kostnadsstegringarna

i samband med koreakrisen, inte återkrävas. Utskottet föreslår,

att riksdagen nu fattar beslut av detta innehåll.

Till den del subventionerna återkräves bör de löpa med 4 % ränta och 25

års amortering med möjlighet för bostadsstyrelsen att förkorta återstående

amorteringstid sedan lånets ursprungliga amorteringsdel slutbetalats.

Av vad utskottet anfört framgår att utskottet ej kan biträda ifrågavarande

motionsyrkanden.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

ändrade lydelse:

»18. beträffande räntefria stående delar av egnahemslån

med avslag å Kungl. Maj :ts förslag och motionerna

1: 495 och II: 606 samt 1: 494 och II: 595 ävensom i anledning

av motionerna I: 141 och II: 167, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;»

16) av fröken Andersson, herrar Virgin, Staxäng och Turesson, vilka beträffande

höjning av räntorna för vissa tilläggslån, tertiärlån, egnahemslån

och förbättringslån ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 21 börjar med »Yrkandet

i» och på s. 22 slutar med »avstyrkes alltså», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Utskottet delar den uppfattning som i motionerna I: 494 och II: 595 anförts

angående förräntning av de tilläggslån soin tidigare gjorts amorteringspliktiga.

Vad angår räntorna å tertiärlån, egnahemslån och förbättringslån vill

utskottet erinra om att nuvarande ordning innebär att staten fortfarande

bedriver utlåning till räntor som understiger dem staten själv har att betala.

Utskottet kan inte tillstyrka ett fortsättande av ett sådant system. Utskottet

vill emellertid inte medverka till en sådan räntehöjning på de statliga lånen

att den på ett alltför kraftigt sätt påverkar hyressättningen och inskränker

sig därför till att tillstyrka bifall till yrkandena i motionerna

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr i2 år 1963

53

I: 494 och II: 595, innebärande att beträffande hus påbörjade fr. o. m. den

1 januari 1958 tertiärlåneräntan skall vara 5,5 % mellan 70 och 85 % av belåningsvärdet

och 6 % till den del lånet överstiger 85 % av belåningsvärdet

samt att räntan för egnahemslån och förbättringslån skall vara 5 %, allt

avseende tid fr. o. m. den 1 januari 1963.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»19. beträffande höjning av räntorna för vissa tilläggslån,

tertiärlån, egnahemslån och förbättringslån med bifall till

motionerna 1: 494 och II: 595. såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört;»

17) beträffande bestämmelserna om räntebidrag in. in.

a) av herrar Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson. Edström, fröken

Elmén, herrar Svensson i Ljungskile och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett

att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 24 börjar med »Innan utskottet»

och på s. 27 slutar med »och II: 597», bort ha följande lydelse:

»I statsverkspropositionen föreslås att räntebidragen slopas helt för hus,

som färdigställts t. o. in. år 1951, samt att basräntan höjs för senare uppförda

hus och finansierade med statslån enligt de lånevillkor, som gällde

för hus påbörjade före den 1 januari 1958. För att kompensera barnfamiljerna

föreslås under femte huvudtiteln en betydande höjning av inkomstgränserna

för familj ebostadsbidrag. Innan utskottet går närmare in på föreliggande

förslag till ändringar i de bostadspolitiska stödformerna, önskar

utskottet anföra några allmänna synpunkter beträffande bostadsstödets

inriktning.

Familj ebostadsbidragen tillkom på förslag av bostadssociala utredningen

(SOU 1945:63) som ansåg att bidrag skulle lämnas till familjer med två

eller tre minderåriga barn oavsett inkomstförhållanden. Statsmakterna anslöt

sig i princip till uppfattningen att familjebostadsbidragen ej borde vara

förenade med någon inkomstprövning. Då en dylik prövning likväl infördes,

var avsikten att den skulle gälla endast under en övergångstid.

Uppfattningen om familjebostadsbidragen har sedan i viss mån förskjutits,

vilket tydligast framgår av bostadspolitiska utredningens betänkande

(SOU 1956:40) och av 1957 års statsverksproposition. Bostadspolitiska utredningen

framhöll att huvudsyftet med de familj ebostadsbidrag utredningen

föreslog var att tillförsäkra barnfamiljer med låga inkomster en tillfredsställande

bostadsstandard. Utredningen räknade med, att behovet av denna

bostadsrabatt skulle komma att minska i samma mån som realinkomsterna

stege. Inkomstgränserna borde nämligen enligt utredningens mening inte

höjas på grund av realinkomststegringar utan endast på grund av levnads
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

kostnadernas förändringar. Till denna uppfattning anslöt sig socialministern

i 1957 års statsverksproposition.

De förändringar i inkomstgränserna som socialministern nu föreslår och

som behandlas närmare i ett annat avsnitt av utskottets utlåtande, innebär

att han frångått denna uppfattning. Enligt utskottets mening bör man inte

slå in på en väg, som innebär att en betydande del av familj estödet koncentreras

på familjebostadsbidraget, utan att först grundligt överväga vilken uppgift

inom familjepolitiken detta bidrag bör ha i fortsättningen. Det finns

ingenting i statsverkspropositionen, som tyder på att socialministerns förslag

föregåtts av sådana överväganden och att förslaget ingår som ett led i

en väl genomtänkt plan för familj epolitikens utformning.

Enligt utskottets mening bör en allmän förbättring av det allmänna ekonomiska

stödet till barnfamiljerna i huvudsak tillgodoses i annan ordning

än genom familjebostadsbidrag. I ett annat utskott behandlas motioner om

en höjning av det allmänna barnbidraget. Riksdagen blir alltså i tillfälle att

besluta om en förbättring av familjestödet utan att bifalla socialministerns

förslag i fråga om familjebostadsbidragen.

De i propositionen föreslagna jämkningarna i villkoren för räntebidrag

kan utskottet tillstyrka. Detsamma gäller också förslaget i motionerna

I: 347 och II: 405 om att räntesubventionerna fr. o. m. nästa budgetår skall

ersättas med ett enhetligt schablonbidrag enligt i motionerna uppdragna riktlinjer.

Härigenom skulle extra amorteringar på bostadslånen bli mera lönande

och konkurrensvillkoren mellan olika företagsformer mera likvärdiga.

Övriga motionsyrkanden rörande ändrade regler för räntebidrag kan utskottet

inte tillstyrka.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»20. beträffande bestämmelserna om räntebidrag m. m.

med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom motionerna

I: 347 och II: 405 samt med avslag å motionerna I: 491 och

II: 597, I: 494 och II: 595 samt I: 131 och II: 166, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;»
b)

av fröken Andersson, herrar Virgin, Staxäng och Turesson, vilka ansett

att

dels före det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med »Utskottet

övergår» och slutar med »bostadspolitiska stödsystemet», bort tillfogas

text av följande lydelse:

»I motionerna 1:494 och 11:595 föreslås att riksdagen måtte uttala att

en grundprincip för den fortsatta bostadspolitiken bör vara att de boende

själva skall betala vad deras bostäder kostar. Utskottet kan helt ansluta sig

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

55

till motionärerna på denna punkt. Det nuvarande generella subventionssystemet

bär medverkat till en ojämn och orättfärdig hyressättning som allmänheten

i allt större utsträckning vägrar att acceptera. Utskottet biträder

sålunda motionsyrkandet.»

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med »I propositionen»

och slutar med »och II: 597», bort ha följande lydelse:

»I propositionen föreslagna jämkningar i villkoren för räntebidrag innebär

enligt utskottets mening ett steg i rätt riktning men icke tillräckligt

långt gående. De generella räntesubventionerna var från början avsedda att

täcka en såsom tillfällig betraktad stark stegring av räntenivån. Syftet var

att statsmakterna genom att kapa toppnivån skulle förhindra en betydande

hyressplittring. Den fortgående stegringen av produktionskostnaderna har

emellertid inneburit att hyrorna i det tidigare bostadsbeståndet kommit att

ligga väsentligt lägre än i hus som byggts under de senaste åren resp. dem

som tillkommer framöver. En hyresskillnad kommer att bestå även om räntesubventionerna

avskaffas beträffande äldre hus i vidare omfattning än som

föreslagits av Kungl. Maj :t.

Utskottet vill också framhålla att den föreslagna fortsatta subventioneringen

på detta område innebär en hård belastning på skattebetalarna, bl. a. sådana

som bor i icke subventionerade hus eller är bostadslösa.

I motionerna 1: 494 och II: 595 föreslås, att räntebidrag fr. o. m. den 1

juli 1963 ej längre skall medgivas beträffande hus, som påbörjats före ingången

av 1958. Utskottet biträder detta förslag och vill härvid erinra om

att låneräntan för tertiärlån beträffande hus påbörjade före 1958 är bunden

till 3 %. Den privilegierade ställning som tillkommer ifrågavarande hus vad

gäller tertiärlåneräntan gör det enligt utskottets mening väl motiverat att

för dessa avskaffa varje annan form av subvention.

Även vad avser hus påbörjade fr. o. m. den 1 januari 1958 tillstyrker utskottet

viss avveckling av räntebidraget på sätt föreslagits i motionerna

I: 494 och II: 595.

Härav följer att utskottet avstyrker yrkandet i motionerna 1:131 och

II: 166. Förslaget i motionerna I: 347 och II: 405 om ersättandet av räntesubventionerna

med ett schablonbidrag synes lämpligen böra prövas i samband

med en framtida översyn av finansieringsbetingelserna för bostäder.

Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet. Med hänsyn till att utskottet

ovan föreslagit en längre gående avveckling av räntebidragen och även i

annat sammanhang föreslår en begränsning av de generella bostadssubventionerna,

finner sig utskottet för närvarande icke ha anledning att såsom

yrkas i motionerna I: 491 och II: 597 i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

om en plan för fortsatt avveckling av de generella bostadssubventionerna.

Motionsyrkandet avstyrkes alltså.

Utskottets förslag rörande räntebidragen kan beräknas minska statens

utgifter härför med 175 milj. kr. för budgetåret 1963/64.»

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»20. beträffande bestämmelserna om räntebidrag m. in.

i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till

motionerna 1: 494 och II: 595 ävensom med avslag å motionerna

I: 347 och II: 405, I: 491 och II: 597 samt I: 131 och

II: 166, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna vad

utskottet anfört;»

c) av herrar Sundin, Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka och Andersson

i Knäred, vilka ansett att

dels sista meningen i det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar

med »Utskottet tillstyrker» och slutar med »och II: 597», bort utgå samt att

efter nämnda stycke bort tillfogas text av följande lydelse:

»Utskottet, som anser att den nu företagna avvecklingen av vissa generella

subventioner med samtidig förstärkning av det speciella bostadsstödet

till barnfamiljer bör följas av en successiv avveckling under liknande

betingelser, tillstyrker det i motionerna I: 491 och II: 597 framförda yrkandet

om en plan för fortsatt successiv avveckling av de generella bostadssubventionerna.

Liksom motionärerna förutsätter utskottet härvid att frågan

om förbättring av stödet till barnfamiljer in. fl. ägnas särskild uppmärksamhet.

Dessa spörsmål torde lämpligen kunna behandlas av den parlamentariska

bostadsberedning som utskottet förordat.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»20. beträffande bestämmelserna om räntebidrag m. m.

med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och motionerna 1:491

och II: 597 ävensom med avslag å motionerna 1: 347 och

II: 405, I: 494 och II: 595 samt I: 131 och II: 166, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;»
18)

av fröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson, Virgin, Per

Jacobsson, Edström, Sundin,

kyrka, fröken Elmén, herrar Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Skellefteå,

Andersson i Knäred och Turesson, vilka beträffande bestämmelserna om

familjebostadsbidrag ansett att det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 27

börjar med »De i» och på s. 29 slutar med »utskottet anfört», bort ha följande

lydelse:

»Det i statsverkspropositionen framlagda förslaget rörande familjebostadsbidragen

har mötts av en enligt utskottets mening vägande kritik i flera

av de motioner, som väckts i frågan.

Den enligt utskottets mening mest anmärkningsvärda bristen i departe
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr t2 år 1963

57

mentschefens förslag är att de ekonomiskt sämst ställda barnfamiljerna

inte skulle få någon förbättring alls av nu utgående bostadsbidrag. De skulle

sålunda inte erhålla någon kompensation för de hyresstegringar som den

fortsatta nedsättningen av räntebidragen kommer att medföra.

Även en principiell frågeställning bör beaktas, nämligen om det mot bakgrunden

av den rådande bristsituationen på bostadsmarknaden kan anses

ändamålsenligt att lägga tyngdpunkten i en förstärkning av familj epolitiken

genom en mera markerad utbyggnad av familjebostadsbidragssystemet,

vilket skulle bli fallet med de höjningar av inkomstgränserna som departementschefen

föreslagit. Utskottet delar härvidlag den tveksamhet som kommit

till uttryck i motionerna. Även departementschefen redovisar motiv som

uttrycker samma tveksamhet. Han ställer sig sålunda avvisande till den

tanke som i fjolårets statsverksproposition framfördes av dåvarande socialministern

och som gick ut på att familj ebostadsbidrag oberoende av ekonomisk

bärkraft skulle tillkomma alla flerbarnsfamiljer vilkas bostäder uppfyller

vissa utrymmes- och standardkrav. En reform av antytt innehåll

skulle, framhåller departementschefen, i nuvarande läge inte innebära avsett

stöd till hushåll, som med hänsyn till bostadsbrist inte kunnat skaffa sig

lägenheter med den för bidrag föreskrivna standarden. Samma invändningar

kan riktas mot departementschefens eget förslag. Genom de jämförelsevis

kraftiga ändringarna av inkomstgränserna bygges familjebostadsbidragen

ut som familjepolitisk stödform. Därigenom skulle det konsumtionsdirigerande

elementet förstärkas, vilket departementschefen anser tveksamt. I

detta avseende hyser utskottet samma uppfattning. Men tyngdpunkten i en

förstärkning av familjepolitiken bör då ligga i åtgärder av mera generell

form.

Tabell A

Sammanlagt familjebostadsbidrag i kr. för familj med

Bidragstyp

2 barn

3 barn

4 barn

Gällande

Förslaget

Gällande

Förslaget

Gällande

Förslaget

Förhöjt bidrag

1 020

1 320

1 200

1 650

1 380

1 980

» II.............

1 080

1 380

1 260

1 710

1 440

2 040

» in.............

1 140

1 440

1 320

1 770

1 500

2 100

Helt bidrag

690

890

870

1 170

1 050

1 450

» II.............

720

920

900

1 200

1 080

1 480

» in.............

750

950

930

1 230

1 110

1 510

Reducerat bidrag

345

590

435

780

525

960

» II.............

360

610

450

800

540

980

» in.............

375

630

465

820

555

1 000

Nytt bidrag

295

390

480

» IT.............

305

400

490

» IH.............

315

410

500

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

Utskottet förordar i annat sammanhang att en parlamentarisk bostadsberedning

tillsattes. Huvuduppgiften för denna bör vara att överse hela det

bostadspolitiska området. Ett viktigt problem blir härvid att utforma de bostadspolitiska

stödformerna inom ramen för en ändamålsenlig familjepolitik.

Det är då naturligt att de synpunkter på bostadsstödets framtida

utformning som framförts i de väckta motionerna — bl. a. i fråga om de ensamstående

barnförsörjarnas luckor — upptages till prövning. En utvidgning

av familjebostadsbidragen på det sätt som departementschefen föreslagit

kan befaras försvåra en senare kommande mera omfattande bostadsoch

familjepolitisk reform.

Av här redovisade skäl anser utskottet att departementschefens förslag

beträffande familjebostadsbidragen inte kan godtagas.

Bland annat för att också denna väg medge kompensation för hyreshöjningarna

anser utskottet att en omedelbar förstärkning av familjebostadsbidragen

bör ske. Det är enligt utskottets uppfattning då viktigt att utforma

förstärkningen så att höjningens tyngdpunkt förlägges till de lägre inkomstskikten

och så att flerbarnsfamiljernas behov särskilt beaktas. De i motionerna

framlagda ändringsförslagen är samtliga av angivna innebörd. På

grundval av motionärernas förslag föreslår utskottet att bidraget per barn

höjes med 150 kr. för den lägsta bidragsgruppen, dvs. den inkomstgrupp

som har rätt till förhöjt bidrag, och att bidraget i inkomstgruppen med rätt

till helt bidrag höjes med 100 kr. per barn. Inkomstgränserna föreslår utskottet

skola bibehållas oförändrade med den ändringen att ovanför nuvarande

högsta bidragsgruppen tillägges en ny bidragsgrupp, som skall omfatta

inkomstläget 9 500—11 000 kr. beskattningsbar inkomst. För att nå

en jämnare avtrappning föreslår utskottet att bidraget i den nuvarande inkomstgruppen

med reducerat bidrag skall utgå med 2/3 av helt bidrag och

att bidraget i den nya högsta inkomstgruppen skall utgå med Vä av helt bidrag.

Innebörden av utskottets förslag framgår av tabell A.

För ettbarnsfamilj skall bidraget utgå enligt oförändrade grunder.

Familjebostadsbidragets ökning i det enskilda fallet enligt utskottets

förslag framgår av tabell B. För jämförelse visas också ökningen enligt propositionens

förslag.

Utskottet tillstyrker Kungi. Maj :ts förslag till slopande av den nu gällande

tidsgränsen för bidragsberättigade lägenheter. Förslaget att bidragsbeloppet

i vissa fall skall jämkas till hela krontal föranleder ingen erinran från

utskottets sida.

De nya bidragsreglerna skall gälla fr. o. m. 1 januari 1964. Utskottet föreslår

att Kungl. Maj :t bemyndigas utfärda erforderliga författningsändringar

i administrativ ordning.

Kostnadsökningen för statsverket i jämförelse med nu gällande bidragsgrunder

beräknar utskottet till 48 milj. kr. för helt år. För nästa budgetår

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

59

Tabell B

Årsinkomst 1 000-tal kr.

Familjebostadsbidragets ökning

Enl. prop.

Enligt här an- givet förslag

2-barnsfamilj

Under 12,5....................

—

300

12,5—14,9.....................

330

200

14,9 16,7.....................

345

245

16,7 18,5.....................

690

295

18,5—19,7.....................

690

—

19,7 22,0.....................

345

—

3-barnsfamilj

Under 13,6....................

—

450

13,6 16,1.....................

330

300

16,1—16,7.....................

765

345

16,7 17,9.....................

435

345

17,9—19,7.....................

870

390

19,7 21,5.....................

870

—

21,5—23,8.....................

435

—

4-barnsfamilj

Under 14,9....................

—

600

14,9 17,3.....................

330

400

17,3 18,5.....................

855

435

18,5—19,0.....................

525

435

19,0—21,0.....................

1 050

480

21,0 23,3.....................

1 050

—

23,3—25,6.....................

525

—

blir kostnadsökningen således 24 milj. kr., dvs. 41 milj. kr. mindre än vad

Iiungl. Maj :ts förslag skulle medföra.»

19) beträffande bestämmelserna om pensionärsbostadsbidrag

a) av fröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson, Virgin, Per

Jacobsson, Edström, Staxång, fröken Elmén, herrar Svensson i Ljungskile,

Gustafsson i Skellefteå och Turesson, vilka ansett att det stycke i utskottets

yttrande på s. 29 som börjar med »Enligt direktiven» och slutar med

»motionsyrkanden avstyrkes», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet anser att det nu gällande villkoret för pensionärsbostadsbidrag

att fastigheten uppförts före den 1 juli 1946 bör avskaffas under förutsättning

av att bostaden uppfyller sådana standardkrav som departementschefen

förordat, likaväl som tidsgränsen nu är borttagen.

Övriga i motionerna aktualiserade frågor torde bli föremål för utredning

av bostadsförbättringsutredningen. Dessa motionsyrkanden avstyrkes sålunda.

»

b) av herrar Sundin, Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka och Andersson

i Knäred, vilka ansett att det stycke i utskottets yttrande på s. 29,

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1963

som böljar med »Enligt direktiven» och slutar med »motionsyrkanden avstyrkes»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Enligt utskottets mening är det för pensionärerna avsedda bostadsstödet

inte tillfredsställande utformat. Till de mest uppenbara olägenheterna

hör de nuvarande reglerna för kostnadsfördelningen mellan stat och

kommun. Dessa medför stora orättvisor mellan både skattebetalare i olika

kommuner och pensionärer i olika kommuner. Utskottet delar den uppfattning

som i dessa avseenden framförts i motionerna 1:341 och 11:401.

I dessa motioner har förordats att man huvudsakligen genom eu samordning

till en bidragsform av de kommunala bostadstilläggen och de statliga

pensionärsbostadsbidragen och ändrade regler för kostnadsfördelningen

mellan stat och kommun skall åstadkomma eu tillfredsställande ordning

i berörda avseenden. De riktlinjer för pensionärsbostadsstödets utformning

som sålunda angivits är enligt utskottets mening riktiga. Enligt direktiven

skall bostadsförbättringsutredningen överse bestämmelserna för pensionärsbostadsbidraget.

Då emellertid de nämnda riktlinjerna inte kan fullföljas

utan att även andra delar av bostadsstödet till pensionärerna uppmärksammas,

föreslår utskottet att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller om

utredning av frågan rörande stödet till pensionärernas bostadsförsörjning

i hela dess vidd. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra om detta

utredningsarbete skall utföras av bostadsförbättringsutredningen eller av

andra sakkunniga. Härigenom anser sig utskottet även ha tillgodosett det

i motionerna I: 227 och II: 272 framförda yrkandet om viss översyn av bestämmelserna

rörande pensionärsbostadsbidrag.

Övriga motionsyrkanden i sammanhanget gäller vidgningar i den nuvarande

rätten att erhålla pensionärsbostadsbidrag. I motionerna 1:341 och

11:401 föreslås att pensionärsbostadsbidrag skall utgå oavsett ägarförhållande

och tidpunkt för färdigställandet. De avgörande kriterierna skall enligt

motionerna vara dels pensionärernas ekonomiska situation, dels att

bostad uppfyller nu gällande standardkrav. Utskottet finner de framförda

ändringskraven riktiga och tillstyrker sålunda ifrågavarande motionsyrkande.

Härigenom har även yrkandena i motionerna 1: 343 och II: 400,

1: 494 och II: 595 samt II: 603 tillgodosetts.»

20) av fröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson, Virgin, Per

Jacobsson, Edström, Sundin, ftils-Eric Gustafsson, Staxäng, Svensson i Stenkyrka,

fröken Elmén, herrar Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Skellefteå,

Andersson i Knäred och Turesson, vilka beträffande medelsanvisningen till

bostadsrabatter ansett att det stycke i utskottets yttrande på s. 30, som börjar

med »Motionsyrkandena är föranledda» och slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden»,

bort under förutsättning av bifall till den med 18) betecknade

reservationen ha följande lydelse:

»Utskottet, som i det föregående föreslagit ändrade villkor för familjebostadsbidrag,

föreslår att anslaget uppföres med 139 000 000 kr.»

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 63

313377

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:124 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1963/61+ till främjande av a1 i texten