Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Knngl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna å driftbudgeten för budgetåret 1963/64 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

1963-03-26 · 90 sidor, varav 87 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 87 av 90 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:6, Utlåtande i anledning av Knngl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna å driftbudgeten för budgetåret 1963/64 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ti dr 1963

I

Nr 6

Utlåtande i anledning av Knngl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna å driftbudgeten

för budgetåret 1963/64 inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

Kommunikationsdepartementet in. m.

1 :o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1

har Kungl. Maj:t (bilaga 8, punkt 1, s. 17 och 18 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över konnnunikationsärenden för den 8 januari 1963)

föreslagit riksdagen atl dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet

angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstal

för kommunikationsdepartementet, att tillämpas tills vidare

fr. o. in. hudgetåret 1963/64, dels ock till Kommunikationsdepartementet:

Avlöningar för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 2 109 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 094 000 kr.

Knngl. Maj.ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,

(dt departementets statssekreteraravdelning tillföres en tjänst som förste

kanslisekreterare i Ae 23, eu tjänst som kansliskrivare i Ae 11 och eu tjänst

som skrivbiträde i Af 2—Ae 5,

att en tjänst som expeditionsvakt i Ae 7 inrättas,

atl i anledning av den fr. o. in. budgetåret 1963/64 ändrade ordningen för

handläggning av sjöfarlsärendena följande tjänster överflyttas från handelsdepartementet

till kommunikationsdepartementet, nämligen en tjänst

som kansliråd i Bo 1, en som budgetsekreterare i ABr 20, en som förste

kanslisekreterare i Ao 23, en som kanslibiträde i Ag 7 och en som kontorsbiträde

i reglerad befordringsgång,

1—4677 63 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 saml. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr G år 1963

samt att, med hänsyn till det genom sjöfartsärendenas överflyttning

ökade behovet av juridisk ocli annan expertis, posten Ersättningar till expertis

och tillfällig arbetskraft räknas upp med 7U 000 kr.

Utskottet får med tillstyrkande av de under förevarande punkt framlagda

förslagen hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga lvungl. Maj:t att i personalförteckningen för

kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1963 förordade

ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementel,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen .................. 53 700

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 781 700

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis................................................... 150 100

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 515 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 581 100

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 27 100

Summa kr. 2 109 000

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 2 109 000 kr.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med

lvungl. Maj :ts förslag (punkt 2, s. 18) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

143 000 kr.

3:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 3, s. 19), vilket innebär en med 200 000 kr.

ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 1 400 000 kr., därav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr C> År 1!)C>3

3

4:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 4, s. 1.)

och 20), vilket innebär en med 00 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

all riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1903/04

anvisa etl reservationsanslag av 100 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet

5:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 5, s. 21—30) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga i

statsrådsprotokollet angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsslal för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1903/64, dels ock till Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1903/04 anvisa ett förslagsanslag

av 14 111 000 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstal uppfört med 11 801 000 kr.

Väg- och va t i eu bijggnadss t g re Ise n har föreslagit, att anslaget ökas med

4 120 200 kr. (s. 21—27).

Beträffande remissyttrande av statskontoret får utskottet hänvisa till

propositionen (s. 27).

Departementschefen har hl. a. anfört följande.

»I föregående års statsverksproposition anförde jag vid behandlingen av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag, att de senaste årens

ökade vägbyggnadsverksamhet och den samtidiga omläggningen till större

företag med delvis helt nya metoder hade medfört betydande påfrestningar

för väg- och vatlenbyggnadsstyrelsens organisation, .lag framhöll vidare att

problemen med att anpassa styrelsens organisation till verksamheten, som

företedde mycket starka variationer, under senare år i skilda sammanhang

varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet. Problemen hade successivt

lösts genom delreformer av styrelsens organisation och genom att betydande

medel under årens lopp stsillIs till förfogande för anställning av

tillfällig personal. Som eu följd härav hade styrelsens faktiska organisation

kommit all i väsentlig mån avvika från den av statsmakterna fastställda.

För afl innevarande budgetår ge verket möjligheter att anpassa organisationen

efter verksamhetens utveckling föreslog jag sammanslagning av

vissa anslagsposter i avlöningsstaten och förordade därjämte betydande

medel för anställning av tillfällig personal. Förslagen godtogs av riksdagen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1963

De av mig förordade åtgärderna bär möjliggjort för styrelsen att i väsentlig

utsträckning förstärka sina personalresurser. Styrelsens totala personal

har sålunda från september 1961 till september 1962 ökat från 540

till 572 personer eller med 32, varav flertalet har kvalificerad utbildning,

ökningen uppgick således till 6 %.

Ett stort antal relativt omfattande organisationsundersökningar har

genomförts eller pågår inom styrelsen. Styrelsen har sålunda nu slutfört

undersökningar inom hyggnads- och underhållsbyrån och trafikbyrån. Det

av styrelsen hösten 1961 presenterade förslaget om omorganisation av förråds-

och verkstadsbyråns maskinavdelning kunde då icke läggas till grund

för ett slutligt ställningstagande. I stället uppdrog Kungl. Maj:t åt statskontoret

att i samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen företaga eu

överarbetning av utredningen innefattande en översyn av hela den centrala

organisationen av väg- och vattenbyggnadsverkets förråds- och verkstadsrörelse.

Statskontorets utredning, som nu slutförts och som omfattar

den centrala förrådsrörelsens organisation, har av styrelsen biträtts med

vissa modifikationer i fråga om förslagen till lönesättning och med avvikelse

från statskontorets förslag om etappvis upprustning. De personalförstärkningar

styrelsen nu föreslår uppgår till 52 närmare angivna tjänster för

nästa budgetår. Därutöver begär styrelsen ett belopp av 858 000 kr. för anställning

av tillfällig personal. Under hänsynstagande härtill torde styrelsens

äskanden innebära eu ökning av antalet tjänster med 12—14 % i förhållande

till personalantalet hösten 1962.

De utredningar som nu framlagts och som ligger till grund för styrelsens

äskanden för nästa budgetår synes tyda på växande organisatoriska

svårigheter och aktualiserar organisationsfrågor av större räckvidd. Enligt

min mening torde nämligen icke så omfattande ocli genomgripande delreformer

kunna genomföras utan att man samtidigt beaktar frågorna om

rationell samordning och inpassning av skilda verksamhetsgrenar i styrelsens

totala organisation. Jag anser således att de verkställda undersökningarna

f. n. icke bör läggas till grund för de begärda personalförstärkningarna.

I stället framstår det som en angelägen uppgift att först fastslå eu

klar målsättning för de adminstrativa, tekniska och ekonomiska funktionerna,

eftersom detta är grundläggande för utformningen i stort av organisationen.

Med utgångspunkt härifrån bör i första hand verksledningens

och de olika organisatoriska huvudenheternas arbetsuppgifter klarläggas

och avgränsas samt riktlinjer för arbets- och ansvarsfördelningen fastslås.

Någon samlad genomgång av verkets organisation har icke företagits efter

tidpunkten för vägnätets förstatligande. Det är min avsikt att senare föreslå

Kungl. Maj:t att tillkalla särskilda sakkunniga för att överse huvudorganisationen.

Vid min prövning av styrelsens äskanden har jag ansett mig böra tillstyrka

endast sådana förslag, som icke torde föregripa den föreslagna över
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

5

synen. Från angivna utgångspunkt liar jag funnit mig böra tillstyrka styrelsens

förslag om inrättande av en tjänst som byrådirektör i Ae 27 på vägbyrån.

Vidare föreslår jag en tjänst som byrådirektör i Ae 27 på konstruktionsbyrån.

Kostnaderna för dessa båda tjänster beräknar jag till 76 900 kr.

För att verksamheten icke skall låsas inom alltför snäva gränser under

den tid utredningen pågår finner jag det angeläget att styrelsen liksom tidigare

beredes möjligheter att anpassa organisationen till variationerna i

verksamhetens omfattning. Styrelsen bör därför få möjligheter att anställa

tillfällig personal. Jag förordar alt icke-ordinarie posten räknas upp med

ett belopp av 400 000 kr. jämte utgående rörligt tillägg, varigenom sammanlagda

beloppet för uppräkningen skulle bli 572 000 kr. Av detta belopp bör

huvudparten användas för att inom ramen för nuvarande organisation förstärka

bvggnads- och underhållsbyrån, förråds- och verkstadsbyrån samt

trafikbyrån. Beloppets storlek medger inrättande av ett tjugotal tjänster,

varav flertalet med kvalificerade arbetsuppgifter. En väsentlig upprustning

av de mest eftersatta delarna av ifrågavarande byråer bör sålunda

kunna komma till stånd.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Wachtmeister väckt motion

(11:422), vari hemställts att riksdagen måtte besluta dels att kollegialt

styrelsesätt införes hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, dels ock att sådana

åtgärder vidtages, att mera genomgripande omorganisationer inom

väg- och vattenbyggnadsverket ej företages utan statsmakternas medverkan

och att de till förfogande ställda medlen användes på rätt sätt;

dels ock en inom första kammaren av herr Ferdinand Nilsson väckt motion

(I: 503), vari hemställts att riksdagen inför en förestående omorganisation

av vägdistrikten måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att vägdistrikten

icke bör brytas ut ur sammanhanget med vederbörande lan, varjämte

bör omprövas lämpligheten av att landstingen inom vägförvaltningarna

beredes möjlighet utöva inflytande på planeringen av vägväsendets

utveckling på det lokala planet.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionerna TI: 422 och I: 503.

Utskottet. På grundval av verkställda undersökningar har av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen i dess petita framlagts förslag till omfattande organisationsförändringar

berörande byggnads- och underhållsbyrån, förrådsoch

verkstadsbyrån samt trafikbyrån. De främst i anledning härav för

nästa budgetår föreslagna personalförstärkningarna uppgår till 52 närmare

angivna tjänster. Dessutom begär styrelsen ett belopp om 858 000 kr.

för anställning av tillfällig personal. Departementschefen anser emellertid

de framlagda utredningarna icke f. n. böra läggas till grund för de begärda

s. 6 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ti år 1963

6

personalförstärkningarna. I avvaktan pa eu översyn genom särskilda sakkunniga

av verkets huvudorganisation lillstyrkes därför endast inrättandet

av en tjänst som byrådirektör i Ae 27 på vägbyrån och eu tjänst i samma

lönegrad pa konslruklionsbyrån. För alt bereda styrelsen möjligheter

att anpassa organisationen lill variationerna i verksamhetens omfattning

föreslås dock därjämte eu uppräkning av icke-ordinarie posten med 100 000

kr. jämte rörligt tillägg eller sammanlagt 572 000 kr. Av detta belopp anges

huvudparten böra användas för all inom ramen för nuvarande organisation

förstärka byggnads- och undcrhållsbyrän, förråds- och verksladsbyrån samt

trafikbyrån.

Utskottet biträder lör sin del Kung). Maj:ls förslag under förevarande

punkt. Departementschefens uppfattning rörande behovet av en översyn

av verkets huvudorganisation delas också hell av utskottet. Med hänsyn

jämväl lill verkets viktiga arbetsuppgifter och verksamhetens stora medelsomslutning

framstår eu sådan översyn som synnerligen angelägen. I överensstämmelse

med departementschefens förslag synes därvid lämpligen

först eu klar målsättning böra fastslås för de administrativa, tekniska och

ekonomiska funktionerna samt med utgångspunkt härifrån verksledningens

och de olika organisatoriska huvudenheternas arbetsuppgifter klarläggas

och riktlinjer för arbets- och ansvarsfördelningen fastställas. Utredningen

synes böra genomföras skyndsamt.

Beträffande vissa motionsledes aktualiserade frågor får utskottet anföra

följande.

I motionen 11:422 har hemställts att riksdagen måtte besluta dels alt

kollegialt styrelsesätt införes tios väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, dels

oek att sådana åtgärder vidtages, att mera genomgripande omorganisationer

inom väg- och vattenbyggnadsverket ej företages utan statsmakternas medverkan

och att de till förfogande ställda medlen användes på rätt säl!. Utskottet

får i anledning härav erinra om den översyn av verkets huvudorganisation

som enligt del föregående avses ske. Då eif genomförande av motionärens

förslag om införande av ett kollegialt styrelsesätt hos väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen skulle innebära ett föregripande av de sakkunnigas

utredningsarbete och statsmakternas prövning av de förslag som

i anledning härav torde vara att förvänta har utskottet funnit sig icke

kunna biträda motionärens yrkande i denna del. Beträffande de av motionären

i övrigt aktualiserade spörsmålen torde de — till den del de avser

organisationsfrågor — kunna förväntas bli prövade i samband med fullgörandet

av den aviserade utredningens arbete. Vidkommande slutligen tillsynen

av att de till verkets förfogande ställda medlen användes på rätt säd

torde denna åligga vederbörande revisionsmyndigheter. Under hänvisning

härtill finner utskottet icke heller i nu berörda delar motionen böra föranleda

någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1:503 har föreslagits att riksdagen inför eu förestående om
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963 7

organisation av vägdistrikten måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att

distrikten icke hör hrytas ut ur sammanhanget med vederbörande län.

Därjämte föreslås en prövning ske av frågan om beredande av möjligheter

för landstingen alt inom vägförvaltningarna utöva inflytande på planeringen

av vägväsendets utveckling på det lokala planet. Utskottet vill i anledning

härav framhålla alt betänkandet om vägväsendets distriktsorganisation

(SOU 1962:46) framlagts relativt nyligen och icke ännu föranlett något

förslag från Kungl. Maj :ls sida. Vidare må erinras om att de, med stöd av

Kungl. Maj:ts beslut den 25 januari innevarande år, tillkallade sakkunniga

för verkställande av utredning om ändrad indelning av riket i län jämlikt

givna direktiv har att i samråd med bl. a. länsförvaltningsutredningen

ingående undersöka hur länen som områden främst för statlig förvaltning

och landstingskommunal verksamhet bör vara uppbyggda för att såväl allmänhetens

berättigade krav på en välordnad service som det allmännas intresse

av en effektiv förvaltningsapparat bäst skall tillgodoses. Då med hänsyn

till anförda förhållanden någon framställning i ämnet från riksdagens

sida i av motionären angivet syfte icke torde vara påkallad avstyrker utskottet

motionen i fråga.

1 enlighet med det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1963

förordade ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budget
-

året 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 842 400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ............... 7 000

3. Avlöningar Till icke-ordinarie personal, förslags
„is

............................................................ 6 998 300

4. Rörligl tillägg, förslagsvis .............................. 4 066 500

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifler,

förslagsvis ................................................... 1^6 800

Summa kr. 14 111 000

c) till Väg- och vattcnbyggnadsslgrclsen: Avlöningar för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 14 111 000 kr.,

därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att motionen 11:422 icke må av riksdagen bifallas;

III. alt motionen I: 503 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 6 År 1963

6:°) VäS'' och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj.ts förslag (punkt (5, s. 80 -32), som innebär eu anslagsökning

med 340 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Väg- och vatten byggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1903/64 anvisa ett förslagsanslag

av 2 324 000 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobil

ska t temedlen.

7:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 7, s. 32—

34) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:l alt i personalförteckningen

för vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet angivna

ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1903/64,

dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1963/64 anvisa

ett förslagsanslag av 36 610 000 kr., därav nio tiondelar alt avräknas mot

automobilska t temedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 31 956 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med

6 587 800 kr.

Departementschefen tillstyrker, förutom vissa automatiska kostnadsökningar,

styrelsens förslag i fråga om ordinariesättning av 23 kontorsbiträdestjänster.

Vidare biträder departementschefen förslaget att inrätta sammanlagt

tre nya tjänster som ingenjör i Ac 25 vid distriktsingenjörskontoren

i resp. Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. Slutligen föreslås,

att anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal räknas

upp med 100 000 kr. för anställning av tillfällig personal m. in.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1963 förordade ändringar;
b)

godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1963/64:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1963 9

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 10 853 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

......................................................... 14 522 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 10 726 300

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 507 500

Summa kr. 36 610 000

c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 36 610 000 kr., därav nio

tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 8, s. 34—36), som innebär en anslagsuppräkning med

338 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 5 941 000 kr.,

därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

9:o) De lokala vägnämnderna m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 9, s. 36), som innebär en oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 325 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

10 :o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 10, s. 36 och

37), som innebär en oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägocli

vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 875 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

11 :o) Allmän översikt över beräkningen av väganslngen m. m. Anslagen

till vägunderhåll och vägbyggnader. Före behandlingen av de skilda

anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader har Kungl. Maj :t (punkt 11,

s. 37—69) lämnat en allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

I skrivelse den 31 augusti 1962 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagt förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår i vad avser vägunderhåll

och vägbyggnader m. m.

För budgetåret 1963/64 föreslår styrelsen eu ökning av anslaget för det

statliga vägunderhållet till 485 mkr. mot 415 mkr. för innevarande budgetår.

För den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten upptar

styrelsen 500 mkr.

Styrelsen förordar vidare en medelsanvisning under anslaget till Vissa

vägbyggnadsarbeten av 20 mkr.

Vad angår den kommunala väghållningen upptar styrelsen för bidrag

till underhåll av vägar och gator 68 mkr. samt för bidrag till byggande av

vägar och gator 225 mkr.

I fråga om den enskilda väghållningen upptages 27 mkr. för vägunderhållet

samt 16 mkr. för bidrag till byggande av enskilda vägar.

För administrativa och diverse ändamål har upptagits ca 329,7 mkr. Härvid

har de anslag under sjätte huvudtiteln, som äskas av andra myndigheter

än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, samt ifrågavarande anslag under nionde,

elfte och tolfte huvudtitlarna uppförts med samma belopp som för innevarande

budgetår. Anslagen under femte och tionde huvudtitlarna har upptagits

med belopp som uppgivits från arbetsmarknadsstyrelsen resp. sjöfartsstyrelsen.

Totalt skulle alltså utgifterna på automobilskattemedelsbudgeten upptagas

till ca 1 935,7 mkr. Inkomsterna av bilskattemedel under budgetåret

1963/64 har styrelsen beräknat till ca 1 666 mkr.

Beträffande den närmare motiveringen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

äskanden torde få hänvisas till propositionen (s. 37—44).

I remissyttrande har arbetsmarknadsstyrelsen bl. a. anfört att styrelsen

för budgetåret 1963/64 bedömer risker föreligga för fortsatt försämring av

sysselsättningsläget. Det är därför särskilt angeläget, att sådana förberedelser

snarast vidtages, att de statliga verken snabbt kan öka såväl byggnadsoch

anläggningsinvesteringarna som materialanskaffningarna till en högre

nivå än som normalt planerats enligt anslagsframställningarna.

Beträffande redogörelse för betänkande rörande statsbidrag till enskild

väghållning, in. m., avgivet av 7.960 års vägsakkunniga samt remissutlåtanden

häröver får utskottet hänvisa till propositionen (s. 45—56).

Departementschefen har i huvudsak anfört följande.

»De senare årens upprustning av vägnätet har i princip baserats på de

normer för vägnätets sträckning och för vägarnas tekniska standard som

angivits i den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens delegation för översiktlig

vägplanering år 1957 framlagda utredningen »Vägplan för Sverige»

(SOU 1958: 1—2). I planen uppskattades — med bl. a. de nämnda normerna

som underlag för bedömningarna — investeringsbehovet inom vägväsendet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

11

under tiden fram till omkring år 1975 till sammanlagt 21,1 miljarder kr. En

närmare presentation för planen lämnades i 1959 års statsverksproposition.

De tekniska riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden och upprustningen av

vägnätet, som angavs i planen, godtogs av riksdagen. Beslutet innebar icke

något ställningstagande till den takt vari planen borde realiseras. Frågan

om väginvesteringarnas omfattning skulle i stället bedömas årligen med

hänsyn till det samhällsekonomiska och statsfinansiella läget. Emellertid

förutsatte vägplanens utgiftsprogram för perioden 1958—1967 investeringar

under år 1958 om totalt 440 mkr., varav för den statliga vägbyggnadsverksamheten

på landsbygden 330 mkr. och för bidrag till det kommunala

vägbyggandet 110 mkr. Investeringarna skulle därefter successivt

öka för att år 1967 uppgå till totalt 1 380 mkr., varav för landsbygden 1 070

mkr. och för den statsbidragsberättigade kommunala väghållningen 310

mkr.

I föregående års statsverksproposition lämnade jag en redogörelse för utfallet

av de faktiska investeringarna inom vägbyggandet i förhållande till

vägplanens utgiftsprogram för perioden 1958—1962. En motsvarande redovisning

omfattande perioden 1958—1963 torde nu böra lämnas. Medelsförbrukningsramarna

för den statliga vägbyggnadsverksamheten på landsbygden

för kalenderåren 1960—1963 har fastställts till respektive 360, 370,

380 och 440 mkr. Anslagen till bidrag till det kommunala vägbyggandet har

för åren 1960—1963 upptagits till resp. 90, 115, 155 och 185 mkr.

I följande sammanställning redovisas det faktiska utfallet av statens utgifter

för statligt och kommunalt vägbyggande under perioden 1958—1961

och de beräknade utgifterna härför för åren 1962 och 1963, allt i jämförelse

med de investeringar som förutsatts i vägplanen utan försening. Beloppen

angives avrundade i mkr.

År

Landsbygden

Städerna

Väg-

planen

Ordi-

narie

väg-

arbeten

Vissa

väg-

bygg-

nads-

arbeten

Bered-

skaps-

arbeten

Totalt

i förh.

till väg- planen

Väg-

planen

Ordi-

narie

gatu-

arbeten

Bered-

skaps-

arbeten

Totalt

i förh.

till väg- planen

1958..........

:)30

320

4

90

-f 84

no

87

3

— 20

1959..........

360

355

3

248

+ 246

125

103

16

— 6

1960..........

410

360

6

245

+ 201

145

86

16

— 43

1961..........

480

370

15

131

+ 36

165

113

8

— 44

1962 ber......

570

380

15

180

+ 5

185

155

—

— 30

1968 ber......

670

440

30

200

± o

205

185

—

— 20

Summa

2 820

2 225

73

1094

+ 572

935

729

43

— 163

Beredskapsarbetena har utförts till övervägande del inom de gällande

llcrårsplanernas ram; till den del så icke skett, kan man räkna med att de i

huvudsak skulle ha kommit till utförande inom flcrårsplanerna för näst
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 6 År 1963

följande femårsperiod. I samband med beredskapsarbetena har under de

senaste åren smärre förbättringsarbeten vid vägunderhållet utförts. Omslutningen

av dessa arbeten, vilka icke torde kunna sägas utgöra egentliga

investeringar, uppgick för åren 1958—1961 till resp. 1,1, 48,4, 44,6

och 1,9 mkr. eller sammanlagt 96,0 mkr. Med beaktande härav kommer

under perioden 1958—1963 de sammanlagda faktiska investeringarna i det

totala vägnätet att uppgå till ett belopp som med ca 300 mkr. överstiger

vägplanens utgiftsbelopp. Även om hänsyn tages till beredskapsarbetenas

i vissa fall något lägre effektivitet har investeringsvolymen enligt vägplanen

överträffats. Det kan vidare konstateras, att investeringarna i städernas

gatu- och vägnät underskrider de i vägplanen angivna beloppen med 163

mkr. medan landsbygdens investeringar överstiger vägplanens med ca en

halv miljard kr.

De totala utgifterna för vägväsendet, trafikövervakningen m. fl. ändamål

för vilka kostnaderna avräknas mot automobilskattemedel utgjorde under

budgetåret 1961/62 1 269,2 mkr. Då inkomsterna för samma budgetår uppgick

till 1 233,2 mkr. uppstod ett kassamässigt underskott å specialbudgeten

om 36 mkr. Anslagsreservationerna steg med ca 24 mkr. till 400,2

mkr.»

Efter att ha lämnat en sammanställning över automobilskattemedlens

specialbudget (s. 58) redogör departementschefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

anslagsäskanden för nästa budgetår avseende den statliga och

kommunala väghållningen. Departementschefen övergår sedan till sina

ställningstaganden i fråga om de olika anslagen och anför därvid följande.

»För nästa budgetår föreslår jag en uppräkning av anslagen till den statliga,

kommunala och enskilda väghållningen med totalt 101,6 mkr. Det

kan som jämförelse i delta sammanhang nämnas, att ökningarna av anslagen

eller medelsförbrukningen till den statliga, kommunala och enskilda

väghållningen för ettvart av budgetåren 1958/59—1961/62 uppgick

till resp. 32, 44,5, 70 och 56,5 mkr. För innevarande budgetår har den medelsanvisning,

som är helt jämförlig med de för angivna budgetår beviljade

anslagen, ökat med 80 mkr., varjämte inom ramen för innevarande budgetårs

anslag 60 mkr. avsatts för vägbyggande och vägunderhåll i norrlandslänen

under beaktande av bl. a. vissa arbetsmarknadspolitiska synpunkter.

I jämförelse med de här redovisade siffrorna ligger alltså den av mig

för nästa budgetår föreslagna ökningen av vägbudgeten med drygt 100 mkr.

på en hög nivå. I anslutning härtill vill jag även erinra om att statsutskottet

vid behandlingen av anslagen till den statliga, kommunala och enskilda väghållningen

för innevarande budgetår anförde, att en ökning av storleken

100 mkr. kunde utgöra utgångspunkt för ställningstagandena för de närmaste

budgetåren i fråga om byggande och underhåll för så vitt det samhällsekonomiska

läget gav förutsättningar härför. Den av mig förordade

totala anslagshöjningen anknyter nära till detta uttalande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

13

Anslaget till vägunderhållet synes även fortsättningsvis böra anvisas

för budgetär.

I fråga om anslagsmedlens användning vill jag beträffande investeringssidan

framhålla följande.

Vägupprustningen på landsbygden bör alltjämt och i första hand inriktas

på de delar av vägnätet, som är av särskild vikt för näringslivets

transporter. Det torde härvid vara nödvändigt att i ökad utsträckning koncentrera

insatserna på att avhjälpa för näringslivets transporter särskilt

besvärande brister i bärighetshänseende på vissa delar av vägnätet. Vidare

bör i ökad omfattning vidtagas sådana åtgärder, som möjliggör ett bättre utnyttjande

av det befintliga vägnätets kapacitet, t. ex. förstärkning och ombyggnad

av svaga broar. Europavägarnas fortsatta upprustning till internationell

standard är likaledes av hög angelägenhetsgrad.

Vad gäller investeringarna i städerna blir behovet av nya förbifarts- och

genomfartsleder allt större. De kostnadskrävande investeringar, som det

här rör sig om, kräver noggranna överväganden i syfte att nå de mest ändamålsenliga

och på lång sikt bäst avvägda lösningarna. Härvid bör särskilt

beaktas angelägenheten av att utbyggnaderna sker i koordination med

andra offentliga och privata investeringar. Samråd med samhällsplanerande

och byggande myndigheter och organ i övrigt bör därför komma till stånd

redan på ett mycket tidigt stadium.

I detta sammanhang vill jag särskilt understryka angelägenheten av att

väg- och gatubyggnadsverksamheten i högre grad än hittills inriktas på

att genom punktinsatser snabbt undanröja de ur trafiksäkerhetssynpunkt

mest framträdande bristerna i väg- och gatunätet.

Vad vägunderhållet beträffar föreligger nu de första resultaten från en

av styrelsen företagen inventering av vägunderhållsbehoven. Inventeringen

pekar på behov av vidgade insatser för att vidmakthålla vägstandarden.

Behovet av smärre förstärkningsarbeten är således stort. Även inom vägunderhållet

bör de trafiksäkerhetsfrämjande åtgärderna ges hög prioritet.

Vidare bör förstärkningsarbeten för oljegrusning och s. k. enkla beläggningar

ske i största möjliga utsträckning, .lag vill i detta sammanhang framhålla

önskvärdheten av alt den inventering, som styrelsen genomfört, utvidgas

och följes upp, så afl i fortsättningen successivt ökad kännedom

om vägnätets standard kan läggas till grund tör anslagsäskandena rörande

underhållet.

För gatuunderhållet i städerna föreslås en uppräkning av anslagsmedlen

till följd av ökningen av det statsbidragsberättigade väg- och gatunätet.

Mot bakgrunden av det anförda förordar jag att den totala höjningen

om 101,6 mkr. för den statliga, kommunala och enskilda väghållningen fördelas

med 25 mkr. på det statliga vägunderhållet, 40 mkr. på det ordinarie

statliga vägbyggandet, 1 mkr. på det kommunala gatuunderhållet och 30

mkr. på det kommunala gatubyggandet samt — med hänsyn hl. a. till den

höjning av procenttalen för bidragsgivningen till det enskilda vägväsendet

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

som jag i det följande kommer att föreslå — med 4 mkr. på del enskilda

vägunderhållet och 1,6 mkr. på det enskilda vägbyggandet. Vad beträffar

gatubyggandet innebär initt förslag en fortsatt kraftig ökning av bidragsgivningen.

Den investeringsvolym som möjliggöres härigenom är nära nog

dubbelt så stor som för tre år sedan och utbyggnaden av trafikledssystemen

i de större städerna kan fortsättas i planerad snabb takt.

Såsom jag tidigare framhållit har för innevarande budgetår av de ordinarie

anslagsmedlen avsatts sammanlagt 60 mkr. till vägbyggande och

vägunderhåll i norrlandslänen under beaktande av bl. a. vissa arbetsmarknadspolitiska

synpunkter. I fråga om medelsdispositionen för nästa bud
bo

föreslar jag en utvidgning av det geografiska området till alt omfatta

Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län. Av nämnda belopp bör 40 mkr. hänföras lill

vägbyggnad sanslagen, medan 20 mkr. lägges på underhållsanslagel för atl

användas till sådana förstärkningsarbeten som erfordras för att möjliggöra

oljegrusning eller s. k. enkel beläggning. Vid dispositionen av ifrågavarande

anslagsbelopp bör, liksom tidigare, arbetsmarknadspolitiska synpunkter

beaktas i fråga om företagens utväljande ur flerårsplanerna, deras lokalisering,

arbetenas igångsättande, anställande av arbetskraft m. m.

Från det nuvarande anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten anvisas f. n.

— genom beslut av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall — medel till sådana

vägbyggnadsföretag, som icke hunnit eller icke lämpligen kunnat inordnas

i de reguljära flerårsplanerna för vägbyggandet. Huvuddelen av anslaget

har under senare år använts för vägarbeten, som aktualiseras i samband

med nedläggning av trafiksvaga järnvägslinjer. Medel har emellertid även

anvisats till vägarbeten, som erfordrats i samband med anläggning av

vattenkraftstationer, vattenregleringsdammar, flygplatser och för speciella

ändamål i övrigt. — Vid de undersökningar om nedläggning av trafiksvaga

järnvägslinjer, som nu pågått i flera år, har genom vederbörande myndigheters

försorg en ingående inventering gjorts av det vägbyggnadsbehov, som

uppkommer i samband med de ifrågasatta järnvägsnedläggningarna. Då

sålunda numera en kartläggning skett av här ifrågavarande vägbyggnadsbehov,

synes det mest rationellt att de vägbyggnadsföretag, som nu avses,

i största möjliga utsträckning inordnas i de flerårsplaner, vilka i år skall

utarbetas för vägbyggandet under åren 1964—1968. Med hänsyn härtill föreslår

jag, att anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten fr. o. m. nästa budgetår

uppgår i de ordinarie anslagen till vägbyggandet på landsbygden. Dessa

bör därför för nästa budgetår uppföras med sammanlagt 500 mkr. eller med

ett belopp, som är 60 mkr. högre än anslagen för innevarande budgetår.

Vid anslagens fördelning bör innehållas ett lämpligt avvägt belopp, som hör

stå till Kungl. Maj :ts disposition för anvisande av medel lill dels vägarbeten,

som erfordras i samband med järnvägsnedläggningar och icke intagits i

flerårsplanerna, och dels speciella vägbyggnadsändnmål av olika slag. I

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

15

detta sammanhang bör vidare påpekas, att av nämnda investeringsram på

500 mkr. är ca 300 mkr. bundna för fortsättande och slutförande av arbeten,

som beräknas pågå vid 1963 års utgång.

I anslutning till den förnyelse av flerårsplanerna som under år 1963 skall

verkställas för perioden 1964—1968 vill jag framhålla följande.

Under hösten 1962 har kommunikationsdepartementet haft ett flertal

överläggningar med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen rörande riktlinjerna

för arbetet med flerårsplaneringen. Beredningen av denna fråga och därmed

sammanhängande spörsmål är ännu icke avslutad inom departementet,

men den torde komma att slutföras under den närmaste tiden.

För att tidigarelägga planeringen av vägbyggnadsverksamheten avser jag

att inom kort ge väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i uppdrag att göra upp

förslag till fördelning mellan länen av de förut av mig föreslagna anslagen

till vägbyggandet under nästa kalenderår. Så snart dessa förslag avlämnats

till kommunikationsdepartementet, kommer de att remitteras till länsstyrelserna

för yttrande. Dessa myndigheters yttranden infordras inom sådan

tid att Ivungl. Maj:t ganska snart efter det att riksdagen fattat beslut i

anslagsfrågorna och sedan eventuellt erforderlig komplettering av utredningsmaterialet

verkställts kan taga ställning till investeringsmedlens fördelning

mellan länen. Genom detta tidsschema för handläggningen torde

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vägförvaltningarna i planeringsavseende

uppnås en tidsvinst på omkring ett halvt år i förhållande till nuvarande

behandlingsordning. Det av mig nu föreslagna handläggningsschemat

bör tillämpas även efterföljande år.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa

budgetår upprepat sitt tidigare framställda — men då avvisade — förslag

om att eu fixerad investeringsserie skall fastställas för vägbyggnadsverksamheten

på landsbygden under åren 1964—1966.

I olika sammanhang har för speciella delområden inom den offentliga

investeringssektorn framlagts förslag om fleråriga fixerade investeringsprogram.

Dessa förslag har i regel avvisats av statsmakterna, därför att möjligheterna

att anpassa de offentliga investeringarna med hänsyn till utvecklingen

av samhällsekonomien och på arbetsmarknaden härigenom skulle

minska. Skäl synes icke föreligga all i här aktuella hänseende behandla den

statliga vägbyggnadsverksamheten annorlunda än andra delområden av

den statliga investeringssektorn. Med de riktlinjer, som torde komma alt

utfärdas lill ledning för arbetet med flerårsplaneringen, och genom den tidigareläggning

av investeringsmedlens fördelning mellan länen, som jag

tidigare redogjort för, synes emellertid väsentligt gynnsammare förutsättningar

komma att föreligga för eu rationell planering av vägbyggnadsverksamheten.

Vad beträffar flerårsplaneringen för åren 1964- 1968 vill jag framhålla

följande. Såsom förut påpekats har under åren 1958—1962 en betydande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

vägbyggnadsverksamhet bedrivits i form av beredskapsarbeten. Även under

innevarande år kan dessa arbeten beräknas nå stor omfattning. Här

ifrågavarande vägbyggnadsverksamhet har på grund av arbetslöshetens lokalisering

hatt sin tyngdpunkt i norra delen av landet. I flera av norrlandslänen

kommer härigenom den totala vägbyggnadsverksamheten under åren

I9ö8—1963 att uppnå en volym, vilken är ungefär dubbelt så stor som

den i gällande flerårsplaner avsedda. I ett av nämnda län kan f. ö. den

totala vägbyggnadsvolymen beräknas bli mer än tredubhell större än som

avsetts i flerårsplanen. Då flerårsplanerna för åren 1964- 1968 skall baseras

på en vägpolitisk angelägenhetsgradering av vägbyggnadsbehoven och

av dessa behovs fördelning på de olika länen har man anledning räkna med

att vid dessa flerårsplaners uppgörande den omfattande vägbyggnad, som

ägt rum i norra delen av landet genom beredskapsarbeten, kommer att beaktas.

I anslutning härtill må även framhållas, att såväl 1961 som 1962

års riksdag uttalat önskemål i denna riktning (SU 1961: 6, s. 13; SU 1962; 6,

s. 17). Vad beträffar vägbyggnadsverksamheten fördelning bör vidare framhållas,

att chefen för inrikesdepartementet vid anmälan av anslaget till

vissa sysselsättningspolitiska åtgärder kommer att beröra frågan om lokalisering

av vägarbeten, som anordnas i sysselsättningsslödjande syfte.

I detta sammanhang vill jag även anmäla ett anslagsspörsmål avseende

viss beredskapsåtgärd. Sedan riksdagen för budgetåret 1960/61 under elfte

huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 500 000 kr. till ett speciellt

beredskapsändamål uppdrog Kungl. Maj :t den 8 april 1960 åt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen att efter samråd med civilförsvarsstyrelsen vidtaga

åtgärder för utbyggande av en provisorisk vägförbindelse över Brandalssund

i Stockholms län samt ställde förenämnda belopp till förfogande för

ändamålet. Sedermera anmälde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att anvisade

medel icke komme att förslå till förelagets färdigställande beroende

på vissa förhållanden, vilka inte kunnat förutses vid påbörjandet. Med hänsyn

härtill bemyndigade Kungl. Maj :t den 26 oktober 1962 styrelsen att för

civilförsvarsstyrelsens räkning förskottsvis bestrida kostnaderna för färdigställande

av vägförbindelsen med ianspråktagande av högst 150 000 kr.

från anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten.

Slutligen vill jag här anmäla, att 1960 års vägsakkunniga framlagt ett

betänkande med förslag rörande avgiftsbelagda trafikanläggningar. Efter

avslutad remissbehandling är ärendet f. n. föremål för beredning inom

kommunikationsdepartementet.

Sammanfattningsvis föreslår jag en ökad medelsanvisning för det .statliga

vägunderhållet om 25 mkr. till 440 mkr.

Jag förordar vidare, att anslag till statliga ordinarie väginvesteringar

äskas hos riksdagen med sammanlagt 500 mkr.

Det bör få ingå i Kungl. Maj :ts befogenheter på samma sätt, som gäller

för innevarande budgetår, att i den mån arbetsmarknadsläget så medgiver

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

17

eller påkallar bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att utöka byggnadsverksamheten

utöver angivna medelsomslutning om 500 mkr. genom

att under budgetåret i förväg laga i anspråk erforderliga belopp av de medel

på de kalenderårsberäknade anslagen, som är anvisade för den ordinarie

verksamheten under andra halvåret 1964. Kungl. Maj :t bör även ha befogenhet

att minska byggnadsverksamheten om detta erfordras ur arbetsmarknadssynpunkt.

I fråga om bidragsanslagen till den kommunala väghållningen tillstyrker

jag väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om ett anslag av 68 mkr.

till bidrag till underhåll av vägar och gator. För det kommunala väg- och

gatubyggandet tillstyrker jag en arbetsomslutning under år 1964, som

motsvarar 215 mkr. i statsbidrag. Anslaget till bidrag till byggande av vägar

och galor torde böra tagas upp med detta belopp.

Vad slutligen beträffar bidragsanslagen till enskild väghållning förordar

jag att till bidrag till underhåll av enskilda vägar anvisas 29,5 mkr.

Anslaget till bidrag till byggande av enskilda vägar torde böra uppföras

med 15,6 mkr. Totalt äskas alltså för bidrag till enskild väghållning 45,1

mkr.

För administrativa och diverse ändamål beräknar jag under andra anslag

under sjätte huvudtiteln sammanlagt ca 75,8 mkr., att avräknas mot

automobilskattemedlen. Under femte, åttonde, nionde, elfte och tolfte

huvudtitlarna föreslås därjämte att ca 235,3 mkr. skall avräknas mot dessa

medel. Totalt skulle alltså för de till administration in. in. hänförliga ändamålen

ca 311,1 mkr. avräknas mot automobilskattemedlen, vilket i förhållande

till innevarande budgetår innebär en ökning med ca 132,4 mkr

Enligt den sålunda redovisade beräkningen skulle det totalbelopp, som

avses skola täckas av automobilskattemedlen, för budgetåret 1963/64 uppgå

till sammanlagt (440 + 500 + 68 + 215 + 4o,l + 311,1) 1 579,2 mkr.

eller exakt angivet 1 579 204 400 kr., vilket innebär eu ökning i förhållande

till motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsbelopp

med omkring 234,0 mkr.

Chefen för finansdepartementet har i annat sammanhang beräknat in

komsterna på automobilskattemedlens specialbudget för budgetåret 1963/61

till 1 671 mkr.

Av sistnämnda belopp skulle alltså 1 579,2 mkr. disponeras för alt täcka

anslag på driftbudgeten medan ca 91,8 mkr. torde få tillföras budgetutjämningsfonden

och där redovisas under särskild titel.s>

Departementschefen övergår härefter till att behandla de förslag till

ändringar i bidragsgivningen till den enskilda väghållningen som föreslagits

av 1960 års vägsakkunniga.

I likhet med de sakkunniga anser departementschefen, att det av praktiska

och ekonomiska skäl icke är möjligt att genomföra ett förstatligande

helt eller delvis av det enskilda vägväsendet. Den enskilda väghållningens

2—4577 63 Bihang till riksdagens protokoll 1963. G samt. Nr 6

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

problem bör, såsom de sakkunniga föreslagit, lösas genom en förbättrad och

förenklad bidragsgivning av i princip nuvarande utformning.

Beträffande underhållsbidraget finner departementschefen den av de

sakkunniga föreslagna höjningen med 5 % till respektive 70 och 85 %

lämpligt avvägd och biträder förslaget i denna del. Högre bidragsprocent

bör enligt departementschefens mening tillämpas för underhållskostnad,

som avser kalenderåret 1963, oavsett när beslut om underhållsbidrag meddelats.

I fråga om byggnadsbidraget förordar departementschefen att procentsatserna

i fråga om bidrag till de egentliga byggnadskostnaderna höjes med

10 % i enlighet med utredningens förslag. Då ur administrativa synpunkter

starka skäl måste anses tala för att vid tillämpningen av bidragssystemet

generella procentsatser kan användas, finner sig departementschefen även

böra tillstyrka de sakkunnigas förslag beträffande bidrag för utarbetande

av arbetsplan. Departementschefen anser det emellertid angeläget, att det

enskilda vägbyggandet i större utsträckning än vad hittills varit fallet ökas,

i den mån arbetsmarknadspolitiska skäl talar härför. Planeringen bör därför

i görligaste mån underlättas. Departementschefen föreslår med hänsyn

härtill, att medel i särskilda fall får tagas i anspråk från anslaget till vissa

sysselsättningspolitiska åtgärder för att bestrida planeringskostnad utöver

vad som kan utgå från sjätte huvudtitelns anslag.

Förslaget att från Kungl. Maj :t till länsstyrelserna överflytta beslutanderätten

angående det högre byggnadsbidraget kan departementschefen icke

biträda.

Departementschefen har den uppfattningen att de relativt begränsade

anslagsmedel, som kan ställas till förfogande för bidrag till byggande

av enskilda vägar, i första hand utgå till de vägar, där behovet är störst,

nämligen vägar, som är av väsentlig betydelse såsom samfärdsled för eu

bygds befolkning. Departementschefen kan därför inte tillstyrka den ifrågasatta

utvidgningen av tillämpningsområdet för bidragsgivningen.

När det gäller iståndsättningsbidraget tillstyrker departementschefen de

sakkunnigas förslag om höjning till högst 70 %. Med hänsyn till trafikökningen

synes en vidgning av iståndsättningsbidragets användningsområde i

enlighet med vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört ävenledes böra

genomföras. Då de nu tillämpade maximibeloppen för iståndsättningsbidraget

icke reglerats på åtskilliga år anser departementschefen det skäligt, att

dessa höjes med 5 000 kr. Han förordar därför, att bidraget maximeras till

20 000 kr. för ombyggnad av bro och till 15 000 kr. för övriga åtgärder.

Departementschefen tillstyrker den av de sakkunniga förordade höjningen

av redskapsbidraget från 60 till 70 %. Vidare förordas att bidrag till

snöskärmar skall kunna utgå i sådana fall då uppsättandet av skärmar underlättar

vinterväghållningen.

Vad de sakkunniga anfört rörande angelägenheten av att förenkla och

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

19

effektivisera omuppskattningen kan departementschefen i princip ansluta

sig till. Ett starkt schematiserat system för beräkning av de betydande kostnader

det här är fråga om förutsätter enligt hans mening att beräkningsmetodiken

är invändningsfri och att den prövats i praktisk tillämpning.

Vissa brister synes emellertid enligt departementschefens åsikt vidlåda den

av de sakkunniga föreslagna metodiken för omuppskaltningarna. Detta

gäller främst uppräkningen av kostnadexma till basårets kostnadsläge. En

viss överarbetning av de sakkunnigas förslag anser departementschefen därför

nödvändig, innan statsmakterna kan binda sig för en så genomgripande

förändring i fråga om uppskattningen av underhållskostnadernas storlek.

En dylik översyn bör lämpligen grundas på praktiska försök i tre län under

ett par års tid. Enligt vad departementschefen inhämtat från väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen torde Kalmar, Uppsala och Västerbottens län i

här avsett hänseende kunna betraktas som representativa för de södra,

mellersta och norra delarna av landet. Försöksverksamheten bör därför

förläggas till dessa län. Departementschefen har för avsikt att senare föreslå

Kungl. Maj :t att uppdraga åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att på

grundval av erfarenheter från försök med omuppskattningar varje år i de

angivna länen framlägga ett överarbetat förslag till förenkling av uppskattningsförfarandet

för bestämmande av underhållskostnadernas storlek. Därvid

bör även beaktas det under remissbehandlingen framkomna uppslaget

att omuppskattning skall ske endast vartannat år.

Då de sakkunnigas förslag i övrigt till förenkling av arbetet med bidragsgivningen

i huvudsak har samband med omuppskattningsförfarandet,

kan departementschefen f. n. inte biträda förslaget i denna del. Enligt departementschefens

mening har tillräckliga skäl inte anförts för förslaget att

överflytta utbetalning av statsbidrag från länsstyrelse till vägförvaltning,

varför detta förslag avstyrkes. I likhet med de sakkunniga finner departementschefen

någon ändring i gällande bidragsregler i syfte att särskilt tillgodose

vägföreningarnas vägar icke vara påkallad. Vad de sakkunniga uttalat

i frågan om kommuns medverkan i enskild väghållning föranleder icke

någon erinran.

I likhet med de sakkunniga uppskattar departementschefen kostnaderna

för reformen till 5 mkr. Med hänsyn till alt höjningen av procentsatsen för

byggnadsbidraget icke torde helt slå igenom omedelbart beräknas det totala

medelsbehovet i anledning av de förordade ändringarna i bidragsreglerna

till 4,1 mkr. för nästa budgetår, varav 2,5 mkr. till vägunderhållet och 1,6

mkr. till byggande.

Departementschefen anser det höra få ankomma på Kungl. Maj :t att i

gällande författningar göra erforderliga ändringar i överensstämmelse med

vad som föreslagits. Författningsändringarna hör träda i kraft den dag

Kungl. Maj:t bestämmer. De höjda procentsatserna bör dock äga tillämpning

beträffande underhållsbidrag för kostnader som avser 1963, oaktat beslut

om underhållsbidrag meddelats före ikraftträdandet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

Beträffande Vägunderhållet förordas (punkt 12, s. 69 och 70) ett reservationsanslag

av 440 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande Byggande av vägar och broar förordas (punkt 13, s. 70—72)

reservationsanslag å tillhopa 500 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Av följande sammanställning framgår bl. a. till förenämnda ändamål

för innevarande budgetår anvisade och för nästa budgetår äskade medel.

8.

Byggande av riks- vägar ...............

Anslag

1961/62

mkr.

210,0

Netto-

ulgift

mkr.

202,7

Reservation

vid budget- årets utgång

mkr.

151,4

Anslag

1962/63

mkr.

245,0

Styrelsens

förslag

1963/64

mkr.

290,0

Departe-

ments-

chefens

förslag

1963/64

mkr.

275,0

9.

Byggande av läns- vägar ...............

145,0

150,7

63,2

169,0

174,0

202,0

10. Byggande av öde- bygdsvägar ......

10,0

9,5

11,4

11,0

11,0

5,0

11.

Byggande av stor- broar ...............

15,0

11,4

28,8

15,0

25,0

18,0

380,0

374,3

254,8

440,0

500,0

500,0

Departementschefen har i fråga om byggande av vägar och gator anfört

följande.

»Medelsförbrukningen för den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten

under år 1961 uppgick till 370,0 mkr. För år 1962 har fastställts

en medelsförbrukningsram av 380 mkr. Enligt uppgift från väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen beräknas omslutningen under år 1962 uppgå till

sistnämnda belopp.

För väg- och vattenbyggnadsverkets vägbyggnadsverksamhet under år

1963 bar riksdagen i enlighet med förslag i 1962 års statsverksproposition

angivit en ram av 440 mkr.

Den vid ingången av år 1963 disponibla medelsbehållningen under förevarande

anslag kan beräknas till 474,9 mkr. Den marginal om 34,9 mkr., som

alltså skulle föreligga mellan de tillgängliga medlen och ramen för år 1963,

kan komma att visa sig så liten eller så fördelad att vissa administrativa

svårigheter kan uppstå att nå den tänkta medelsomslutningen av 440 mkr.

Jag förutsätter att Kungl. Maj :t på samma sätt som gällt för år 1962 —

i mån av behov för att uppnå den sammanlagda medelsförbrukningsramen

— får bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att för verksamheten

under år 1963 i förväg taga i anspråk medel från väganslagen för budgetåret

1963/64.

För den ordinarie statliga vägbyggnadsverksamheten under år 1964 har

jag under den allmänna översikten över beräkningen av väganslagen för
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

21

ordat anslag om sammanlagt 500 mkr. Härav bör i enlighet med vad jag

tidigare framhållit ett lämpligt avvägt belopp reserveras för vägbyggnadsarbeten

i samband med järnvägsnedläggningar och för speciella vägbyggnadsändamål

av olika slag.

Medelsförbrukningen under anslagen till byggande av ödebygdsvägar

och byggande av storbroar kan med hänsyn till föreliggande reservationsmedelsbehållningar

tillgodoses i avsedd omfattning även vid väsentligt reducerade

anslag i förhållande till styrelsens äskanden. Med hänsyn härtill

och till att medel för järnvägsnedläggningar in. m. enligt mitt förslag

fr. o. in. budgetåret 1963/64 skall upptagas på de ordinarie väganslagen har

jag berett styrelsen tillfälle att under hand ange den fördelning av anslagsmedlen,

som styrelsen vid den av mig förordade totala medelsförbrukningen

anser mest lämplig. Styrelsen har därvid föreslagit följande fördelning,

nämligen 275 mkr. eller 55 % på anslaget till byggande av riksvägar, 202

mkr. eller 40,4 % på anslaget till byggande av länsvägar, 5 mkr. eller 1 %

på anslaget till byggande av ödebygdsvägar samt 18 mkr. eller 3,6 % på anslaget

till byggande av storbroar. Jag finner den av styrelsen föreslagna

anslagsberäkningen böra godtagas.»

Beträffande Bidrag till underhåll av vägar och gator förordas (punkt

14, s. 73) ett förslagsanslag av 68 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande Bidrag till byggande av vägar och gator förordas (punkt 15,

s. 73 och 74), ett reservationsanslag av 215 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Departementschefen anser i enlighet med vad som anförts i den allmänna

översikten över beräkningen av väganslagen att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

bör givas rätt att för år 1964 ställa i utsikt statsbidrag intill vad

som motsvarar en sammanlagd byggnadsvolym av 215 mkr. i statsbidrag.

Detta innebär en höjning med 30 mkr. i förhållande till den beräknade omslutningen

för år 1963. För budgetåret 1963/64 erfordras ett anslagsbelopp,

som motsvarar ett bidragsbehov av 215 mkr.

Beträffande Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. förordas (punkt

16, s. 74—76) ett reservationsanslag av 29,5 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

samt hemställes om medgivande att under budgetåret

1963/64 statlig lånegaranti må beviljas för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner

för vissa enskilda vägar intill ett totalbelopp av 0,5 mkr.

Departementschefen erinrar om att han i den allmänna översikten över

beräkningar av väganslagen i fråga om statsbidraget till underhåll av enskilda

vägar tillstyrkt en höjning av nu gällande bidragsprocent. Medelsbehovet

i anledning härav uppgår till 2,5 mkr. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

beräkning av anslagsbehovet i övrigt föranleder icke någon erinran

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 6 år i963

från departementschefens sida och han förordar således en ytterligare höjning

av anslaget med 1,5 mkr.

Beträffande Bidrag till byggande av enskilda vågar förordas (punkt 17,

s. 76 och 77) ett reservationsanslag av 15,6 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Thorsten Larsson och Sundin (I: 47) och den andra inom andra kammaren

av herr Hansson i Skegrie (II: 54), vari hemställts att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådan översyn och komplettering

av vägplanen för Sverige, att de ökade krav på trafiksäkerhet, som föranledes

särskilt av eu framtida övergång till högertrafik, kan tillgodoses;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Bengtson m. fl. (I: 354) och den andra inom andra kammaren av

herr Hedlund m. fl. (11:416), vari hemställts att riksdagen måtte besluta

dels att anslag till vägunderhållet fr. o. in. budgetåret 1964/65 skall utgå per

kalenderår i enlighet med vad i motionerna anförts, dels att till Vägunderhållet

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 485 000 000 kr.

att avräknas mot automobilskattemedlen, dels att för budgetåren 1963/64—

1965/66 skall som minsta investeringsram för byggande av vägar och broar

gälla 520, 580 resp. 640 mkr. i enlighet med vad i motionerna anförts, dels

att för budgetåret 1963/64 anvisa följande reservationsanslag att avräknas

mot automobilskattemedlen, nämligen till Byggande av riksvägar 286 000 000

kr., Byggande av länsvägar 210 000 000 kr., Byggande av ödebygdsvägar

6 000 000 kr. och Byggande av storbroar 18 000 000 kr., dels att till Bidrag

till byggande av vägar och gator för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 225 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen

samt dels att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad i övrigt i

motionerna anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Sveningsson och Ringaby (I: 426) och den andra inom andra kammaren

av herr Bohman m. fl. (II: 507), vari hemställts att riksdagen måtte

dels för budgetåret 1963/64 anvisa följande reservationsanslag att avräknas

mot automobilskattemedlen, nämligen till Byggande av riksvägar 290 mkr.,

Byggande av länsvägar 202 mkr., Byggande av ödebygdsvägar 8 mkr. och

Byggande av storbroar 20 mkr. samt dels uttala sin anslutning till att den

investeringsserie, som föreslagits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, läggs

till grund som ett minimiprogram för de tre närmaste budgetårens statliga

ordinarie vägbyggnadsarbeten;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Boman m. fl. (I: 420) och den andra inom andra kammaren av herr

Carlsson i Stockholm m. fl. (II: 510), vari hemställts att riksdagen vid behandlingen

av anslagen till byggande av allmänna vägar måtte uttala sig för

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är i963

23

att den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna investeringsserien

antages som ett minimiprogram för de tre närmaste budgetårens ordinarie

vägbyggnadsverksamhet, samt att anslaget för vägunderhåll enligt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens hemställan måtte beräknas för kalenderår i stället

för budgetår;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Boman m. fl. (I: 419) och den andra inom andra kammaren av herr

Carlsson i Stockholm m. fl. (II: 511), vari hemställts att riksdagen måtte

besluta att för byggande av riksvägar anvisa ett i jämförelse med Kungl.

Maj :ts förslag med 20 mkr. förhöjt belopp, innebärande reservationsanslag

för budgetåret 1963/64 om 295 mkr. för detta ändamål;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Torsten Andersson m. fl. (I: 144) och den andra inom andra kammaren

av herr Johansson i Dockered m. fl. (II: 176), vari hemställts att

riksdagen vid behandling av sjätte huvudtiteln måtte besluta hänföra landskapet

Dalsland till det område till vilket en specialdestinering av väganslagen

skall ske, i enlighet med vad i motionerna anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Alexanderson (1:353) och den andra inom andra kammaren av fru

Nettelbrandt m. fl. (II: 421), vari hemställts att riksdagen måtte dels fastställa

en för de ordinarie väginvesteringarna gällande treårig investeringsserie,

dels i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att inom en höjd anslagsram

möjliggöres en godtagbar utbyggnad av vägsystemet i storstockholmsräjongen,

dels ock besluta om den höjning av det ordinarie vägbyggnadsanslaget

som kan erfordras härför;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Hilding (I: 356) och den andra inom andra kammaren av herr Jönsson

i Ingemarsgården m. fl. (II: 418), vari hemställts att riksdagen måtte dels

uttala sig för att planeringen för byggandet av storbroar i fortsättningen bedrives

så att nuvarande eftersläpning snarast möjligt inhämtas, dels i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om en inventering och redovisning av nuvarande

färjförbindelser inom det allmänna vägväsendet enligt angivna

riktlinjer;

dels en inom andra kammaren av herr Nilsson i Gävle väckt motion (II:

290), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer

om åtgärder för byggande av broförbindelse mellan Öland och fastlandet;

dels en inom andra kammaren av herr Elmwall in. fl. väckt motion

(II: 612), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

hemställa om skyndsam inventering av de mindre vägförbättringsprojekt,

vilka kan genomföras som beredskapsarbeten för periodiskt tillgänglig arbetskraft

inom jord- och skogsbruksnäringen, samt även i övrigt ge till

känna vad i motionen anförts beträffande upprustning av de mindre länsvägarna;
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1963

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Sueningsson och Ringaby (I: 424) och den andra inom andra kammaren

av herr Bohman m. fl. (11:506), vari hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte hemställa att Kungl. Maj :t vid framläggande av

förslag till 1964 års riksdag rörande anslag till vägunderhållet övergår från

nuvarande anslagsberäkning för budgetår till anslagsberäkning för kalenderår;
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Widén m. fl. (I: 360) och den andra inom andra kammaren av herr

Larsson i Norderön m. fl. (11:419), vari hemställts att riksdagen vid behandlingen

av punkt 12, Vägunderhållet, för budgetåret 1963/64 måtte anvisa

ett reservationsanslag av 485 mkr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Eric Gustaf Peterson (I: 149) och den andra inom andra kammaren

av herr Berglund m. fl. (II: 170), vari hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t ville ge till känna vad motionärerna anfört och att medel

ställes till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande för att vidta de åtgärder,

som kan anses lämpliga;

dels en inom andra kammaren av herr Antby väckt motion (II: 169),

vari hemställts att riksdagen må vid behandlingen av kommunikationsdepartementets

huvudtitel besluta i överensstämmelse med vad i motionen

anförts angående effektivare sandningsberedskap;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Torsten Andersson och Ernst Olsson (I: 240) och den andra inom

andra kammaren av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (II: 286), vari hemställts,

att riksdagen vid behandling av sjätte huvudtiteln måtte besluta, dels

att bidragen till enskild väghållning generellt skall utgå med 75 procent

samt med 90 procent då synnerliga skäl föreligger i enlighet med vad i

motionerna anförts, dels att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad i

motionerna anförts beträffande administrationen av bidragen till enskild

väghållning, dels att till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. in. för

budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 31 500 000 kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen, samt dels till Bidrag till byggande av

enskilda vägar för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

16 600 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;

dels en inom andra kammaren av herrar Gustavsson i Alvesta och

Eriksson i Bäckmora väckt motion (II: 415), vari hemställts om en skyndsam

prövning rörande statsbidrag till marklösen och intrångsersättningar

samt planläggningens organisation vad gäller den enskilda väghållningen;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Svanström och Ernst Olsson (1:247) och den andra inom

andra kammaren av herr Jansson i Benestad m. fl. (II: 287), vari hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning ro
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1963 25

rande huvudmannaskapet för de enskilda vägarna i enlighet med vad i motionerna

anförts.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna 11:54, 11:416, 11:507, 1:420, 1:419,

11:176, 11:421, 11:418, 11:290, 11:612, 11:506, 11:419, 11:170, 11:169,

II: 286, II: 415 och II: 287.

Utskottet. I sina petita för innevarande budgetår — avseende arbetsåret

1963 — äskade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ett belopp om 440 mkr.

för den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten. Styrelsen föreslog därvid

att, utan frångående av vägplanen, för de ordinarie arbetena skulle

väljas en ny investeringsserie, innebärande en årlig ökning med 60 mkr.

under budgetåren 1962/63—1964/65. Anslag för det aktuella budgetåret beviljades

enligt äskandet — dock med den ändring däri att 40 mkr. av beloppet

skulle specialdestineras till Norrlands-länen, varvid arbetsmarknadspolitiska

synpunkter skulle beaktas vid vägföretagens utväljande i flerårsplanerna.

Styrelsen har nu, i sina anslagsframställningar för nästa budgetår,

funnit det angeläget att ånyo kraftigt understryka nödvändigheten av

att en investeringsserie om minst tre år lägges till grund för de ordinarie

väginvesteringarna. För budgetåren 1963/64—196o/66 erfordras i enlighet

härmed investeringsbelopp om respektive 500, 560 och 620 mkr. Styrelsen

hemställer därför om en medelsanvisning för budgetåret 1963/64 av 500

mkr., varjämte till vissa vägbyggnadsarbeten yrkas ett oförändrat anslag

om 20 mkr.

Departementschefen upptager i enlighet med styrelsens förslag anslaget

till de ordinarie väginvesteringarna med 500 mkr. — dock inklusive anslaget

till vissa vägbyggnadsarbeten, vilket tr. o. m. nästa budgetår föreslås

uppgå i de ordinarie anslagen till vägbyggnader på landsbygden. Även under

nästa år anses därvid ett belopp om 40 mkr. böra avsättas till vägbyggandet

i vissa län under beaktande av arbetsmarknadspolitiska synpunkter.

Det geografiska området härför föreslås emellertid skola utvidgas till att

omfatta Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län.

För vägunderhållet beräknar departementschefen ett anslag om 440 mkr.,

mot av styrelsen föreslagna 485 mkr. Anslaget anses även fortsättningsvis

böra anvisas för budgetår.

Till den kommunala väghållningen förordas 215 mkr. för byggande av

vägar och gator -— innebärande en ökning med JO mkr. — samt 68 mkr.

Lill underhåll av vägar och gator.

Anslagen till underhåll och byggande av enskilda vägar upptages med

sammanlagt 45,1 mkr., innebärande en främst av föreslagna ändringar i

bidragsgivningen betingad ökning med 5 mkr.

För administration och diverse ändamål har — inklusive vissa anslag

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1963

under femte, åttonde, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna — äskats sammanlagt

311,1 mkr. Det totalbelopp, som avses skola täckas av automobilskattemedlen,

skulle enligt beräkningarna därmed uppgå till sammanlagt

(500 + 440 + 215 + 68 + 45,1 + 311,1) 1 579,2 mkr. I förhållande till motsvarande

på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslag innebär

detta en ökning med ca 234,0 mkr. Då inkomsterna av automobilskattemedlen

beräknas till 1 671 mkr., skulle således det under budgetutjämningsfonden

redovisade överskottet på vägväsendets specialbudget komma att öka

med 91,8 mkr.

Vid fjolårets riksdag underströk utskottet angelägenheten av att vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens planering och samordning av vägbyggnadsverksamheten

i görligaste mån underlättas genom att riktlinjer för vägpolitiken

under ett begränsat antal år uppdrages. Utskottet framhöll vidare,

alt en ökning av väganslagen av storleken 100 mkr. kunde utgöra utgångspunkt

för ställningstagandena för de närmaste budgetåren i fråga om investeringsramar

och anslag till vägbyggande och vägunderhåll för så vitt

det samhällsekonomiska läget gav förutsättningar härför. Såsom departementschefen

framhållit ansluter den av Kungl. Maj :t nu förordade ökningen

av berörda anslag med totalt 101,6 mkr. nära till sistnämnda uttalande. Utskottet

har med hänsyn bl. a. härtill funnit sig kunna godtaga den av departementschefen

förordade investeringsramen för nästa budgetår om 500

mkr. På de av departementschefen anförda skälen synes intet vara att erinra

mot att däri inkluderas de tidigare under särskild anslagstitel upptagna

medlen till vissa vägbyggnadsarbeten.

Utskottet, som således avstyrker de i motionerna I: 354 och II: 416, I: 426

och 11:507, 1:419 och 11:511 framställda yrkandena om att anslagen till

den ordinarie vägbyggnadsverksamheten skall upptagas med ett belopp av

tillhopa 520 mkr., finner sig i överensstämmelse med sina tidigare ställningstaganden

ej heller nu kunna tillstyrka de i motionerna I: 354 och

II: 416, I: 426 och II: 507, I: 420 och II: 510 samt I: 353 och II: 421 gjorda

yrkandena om att till grund för de fortsatta investeringarna på vägområdet

skall fastställas en treårig investeringsserie på sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

förordat.

Utskottet vill dock i detta sammanhang erinra om de uttalanden som

av departementschefen göres i statsverkspropositionen beträffande investeringsverksamhetens

omfattning m. in. under kalenderåren 1958—1962 och

den beräknade omslutningen under 1963—1964 samt om de överläggningar,

som förevarit mellan representanter för kommunikationsdepartementet

och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen rörande riktlinjerna för flerårsplaneringen

för åren 1964—1968. Härtiil må framhållas att i en i anslutning

till förenämnda överläggningar inom departementet den 25 januari 1963

upprättad promemoria angående utarbetandet av flerårsplanerna för nämnda

period uttalats, att dessa bör göras upp på basis av en oförändrad me
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

delstilldelning av 500 mkr. till det ordinarie vägbyggandet under ettvart

av åren i perioden. Även om detta uttalande förklarats icke innebära något

ställningstagande i förväg till de anslagsbelopp, som för bär ifrågavarande

budgetår skall anvisas å riksstaten under de ordinarie vägbyggnadsanslagen,

torde dock härigenom ett fastare underlag erhållas för planeringen av

verksamheten under den angivna perioden.

Vidkommande den även för nästa budgetår förutsatta specialdestinationen

av byggnads- och underhållsmedel till vissa län vill utskottet erinra

om innebörden av sina uttalanden härom vid 1962 års riksdag. Med hänsyn

till den avsevärda uppmjukning av systemets tillämpning departementschefens

nu framlagda förslag torde innebära, vill utskottet icke motsatta

sig densamma. Utskottet har emellertid icke funnit sig kunna tillstyrka

att den — på sätt i motionerna 1:144 och 11:176 förordats

__ ytterligare utvidgas att omfatta även landskapet Dalsland. Även

om utskottet i och för sig hyser förståelse för de av motionärerna därvid

anförda synpunkterna finner utskottet dock den i motionerna upptagna

frågan om utbvggnaden av den s. k. Dalslandsleden höra behandlas i den

för prövning av vägärenden stadgade ordningen.

Av i princip samma skäl finner sig utskottet ej heller kunna tillstyrka

de i motionerna 1: 353 och II: 421 framställda yrkandena lörande en höjd

anslagsram för möjliggörande av en godtagbar utbyggnad av vägsystemet i

storstockholmsräjongen.

Departementschefens beräkning av anslaget till det statliga vägunderhållet

biträdes av utskottet. De i motionerna I: 354 och II: 416 samt I: 360

och II: 419 framförda yrkandena om höjning av anslaget avstyrkes följaktligen.

Beträffande den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna övergången

till kalenderårsberäkning av ifrågavarande anslag anser utskottet

skäl tala härför. Utskottet finner det därför önskvärt att Kungl. Maj :t snarast

prövar möjligheterna till en sadan ändring och förelägger riksdagen

förslag härom.

Anslagen till den statsbidragsberättigade kommunala väghållningen har

upptagits med 215 mkr. till byggande av vägar och gator —• mot av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna 225 mkr., samt i enlighet med

styrelsens förslag med 68 mkr. till underhåll av vägar och gatoi. Utskottet

godtager för sin del Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker följaktligen bifall

till motionerna I: 354 och II: 416 i vad de avser höjning av förstnämnda anslag

till 225 mkr.

1 fråga om bidragsgivningen till enskild väghållning, in. in. samt anslagsberäkningen

härför under nästa budgetår bär Kungl. Maj:l, på grundval

av ett av 1960 års vägsakkunniga avgivet betänkande (SOU 1962: 6) samt

däröver inhämtade remissyttranden framlagt förslag i ämnet. De sakkunniga

har framhållit att, vid bedömningen av de med statsbidragsgivningen

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

sammanhängande frågorna, det enskilda vägnätets stora betydelse för näringslivet

och ur allmänna kommunikationssynpunkter måste beaktas. Det

vore i hög grad angeläget för såväl det allmänna som intressenterna själva

att de enskilda vägarna utbygges och underhålles på ett rationellt och ändamålsenligt

sätt. Av samma skäl och med hänsyn jämväl till kostnaderna för

denna väghållning framstode därvid en insats från statens sida som välmotiverad.

Ett förstatligande helt eller delvis av den enskilda väghållningen hade

de sakkunniga icke funnit sig kunna tillråda. Såväl de enskilda vägarnas

inbördes skiftande art och beskaffenhet som deras i stor utsträckning avsevärda

olikheter gentemot de allmänna vägarna medförde nämligen att stora

svårigheter skulle uppstå vid ett inordnande av de enskilda vägarna i det allmänna

vägnätet. En förbättrad och förenklad bidragsgivning av i princip

det slag man nu har borde därför i stället eftersträvas.

Utskottet delar helt de sakkunnigas uppfattning härvidlag. De nu framlagda

förslagen innebär också avsevärda förbättringar och förenklingar av

bidragsreglerna och synes därför väl ägnade att läggas till grund för den

fortsatta bidragsverksamheten. De synes jämväl stå i god överensstämmelse

med riksdagens tidigare gjorda uttalanden i dessa frågor. Beträffande det

av Kungl. Maj:t framlagda förslaget får utskottet i övrigt anföra följande.

I likhet med de sakkunniga och departementschefen finner utskottet det

av praktiska och ekonomiska skäl icke vara möjligt att genomföra ett förstatligande

helt eller delvis av det enskilda vägväsendet. I vart fall f. n.

synes ej heller ett kommunaliserande av detsamma, såsom i motionerna

I: 247 och II: 287 ifrågasatts, vara lämpligt. Utskottet avstyrker därför motionärernas

förslag om utredning härom.

Bidraget till underhåll av enskilda vägar, som f. n. utgår med 65 procent

av beräknade kostnader och då synnerliga skäl föreligger med 80 procent av

nämnda kostnader, föreslås höjt med 5 procent till 70 respektive 85 procent.

Byggnadsbidraget åter, som nu utgår med högst 60 procent eller, då synnerliga

skäl föreligger och efter av Kungl. Maj :t därtill lämnat medgivande med

75 procent, föreslås höjt med 10 procent till likaledes 70 respektive 85 procent.

Bidraget till utarbetande av arbetsplan anses även — för ernående av

likformighet i bidragsreglerna — böra fastställas till 70 procent. Även redskapsbidraget

föreslås höjt från 60 till 70 procent. Det s. k. iståndsättningsbidraget

anses av departementschefen i likhet med de sakkunniga böra

höjas till högst 70 procent. Maximibeloppen för iståndsättningsarbeten

föreslås vidare reglerade på sådant sätt, att bidraget härför i varje enskilt

fall maximeras till 20 000 kr. för ombyggnad av bro och till 15 000 kr. för

övriga åtgärder.

De sakkunnigas förslag att från Kungl. Maj :t till länsstyrelserna överflytta

beslutanderätten angående det högre byggnadsbidraget anser sig departementschefen

icke kunna biträda. Vidare anses viss överarbetning böra

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

ske av utredningens förslag om ersättande av de vart femte år återkommande

s. k. omuppskattningarna av underhållskostnaderna med en på

grundval av vissa stickprov företagen schematisk, årlig uppräkning. En

sådan översyn anses böra grundas på praktiska försök i tre lan under ett

par års tid. De förslag till förenklingar i övrigt av bidragsverksamheten,

som har samband med omuppskattningarna, anser sig departementschefen

följaktligen tills vidare ej heller kunna biträda liksom ej heller förslaget att

överflytta utbetalningen av statsbidrag från länsstyrelse till vägförvaltning.

Utskottet biträder för sin del Kungl. Maj :ts förslag om höjning av de

skilda procentsatserna och vill på av departementschefen anförda skal

ej heller motsätta sig, att en ändring av systemet för omuppskattning av

underhållskostnaderna tills vidare anstår — i avvaktan på en översyn av

det framlagda utredningsförslaget i denna del. Ej heller i övrigt har utskottet

funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

innebärande bl. a. att anslagen till underhåll och byggande av enskilda vagar

upptages med 29,5 respektive 15,6 mkr. Utskottet avstyrker följaktligen

bifall till motionerna I: 240 och II: 286.

Ej heller har utskottet funnit sig berett att biträda de i motionen II: 415

gjorda yrkandena rörande statsbidrag för marklösen och intrångsersättningar.

Motionen avstyrkes därför.

Vidkommande vissa i övrigt motionsledes aktualiserade frågor får utskottet

anföra följande.

I motionerna I: 47 och II: 54 har hemställts om sådan översyn och komplettering

av vägplanen för Sverige, att de ökade krav på trafiksäkerhet, som

föranledes särskilt av en framtida övergång till högertrafik, kan tillgodoses.

Utskottet får i anledning härav erinra om att i vägplanen uttryckligen angivits

att planen är av översiktlig och principiell natur samt att den skall

successivt revideras alltefter den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Så

sker också i den mån tillgängliga resurser medgiver, bl. a. genom det inom

väg- och vattenbyggnadsverket bedrivna utredningsarbetet, varav vissa delresultat

redovisats i styrelsens anslagsframställningar under senare år. Enligt

vad utskottet erfarit avses vidare, enligt beslut av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i samråd med den s. k. samarbetsdelegationen för vägväsendet,

utredningsarbetet med avseende å vägplanens uppföljande i olika avseenden

skola intensifieras. Då det torde få förutsättas att i samband med

förenämnda successiva revidering och uppföljande de på väginvesteringaxnas

omfattning och inriktning inverkande faktorerna av skilda slag vederbörligen

beaktas, synes någon särskild framställning från riksdagens sida i

av motionärerna angivet syfte ej påkallad. Motionerna avstyrkes därför.

Av liknande skäl kan utskottet ej heller biträda de i motionen 11:612

framförda yrkandena rörande upprustning av de mindre länsvägarna. I

anslutning härtill må erinras om att i vägplanen framlagts förslag till såväl

utformning av riksvägnätet som upprustning av länsvägnätets skilda

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

delar. Den med utgångspunkt härifrån föreslagna investeringsserien

omsättes i flerårsplaner, som uppgöres för femårsperioder och i enlighet

med vägstadgans bestämmelser förnyas vart tredje år. Fördelningen av investeringsmedel

de skilda landsdelarna och väggrupperna emellan sker därvid

på grundval av en noggrann angelägenhetsgradering och efter vederbörande

regionala och lokala vägmyndigheters hörande. Även härvidlag ingår

ett fortsatt utredningsarbete och härpå grundad fortlöpande prövning av

utbyggnadsbehovet som ett led i vägplanens uppföljande. Någon särskild

framställning i ämnet från riksdagens sida torde följaktligen icke vara erforderlig.

I motionerna I: 356 och II: 418 har hemställts att riksdagen måtte dels

uttala sig för att planeringen av storbroar i fortsättningen hedrives så, att

nuvarande eftersläpning snarast möjligt inhämtas, dels i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa om en inventering och redovisning av nuvarande färjförbindelser

inom det allmänna vägväsendet enligt i motionerna angivna riktlinjer.

I anledning härav må framhållas att den tidigare eftersläpningen i projekteiingsarbetet,

enligt vad utskottet av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

eif aril, främst hatt sin grund i att utredningsarbetet beträffande de större

företagen visat sig betydligt mer komplicerat och tidsödande än man ursprungligen

räknat med. Projekteringsläget säges emellertid numera ha

avsevärt förbättrats, varjämte arbetena på de i flerårsplanens senare del

intagna föietagen forcerats. Vad beträffar motionärernas uttalanden rörande

ersättande av farleder med broar må framhållas att härmed sammanhängande

frågor prövas i det planläggningsarbete som inom verket kontinuerligt

hedrives, i samband varmed givetvis i varje särskilt fall måste

ske en angelägenhetsgradering i förhållande till andra väg- och broprojekt.

Vidkommande motionärernas övriga yrkanden får utskottet hänvisa till eu

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i april 1962 upprättad förteckning

upptagande samtliga färjor och färjleder tillhörande det allmänna vägväsendet

— jämte vissa hos styrelsen ytterligare tillgängliga uppgifter. Utskottet

kan för sin del mot bakgrund av det anförda — i förevarande fall

icke finna någon åtgärd från riksdagens sida erforderlig och avstyrker följaktligen

motionerna i fråga.

Med anledning av det i motionen 11:290 framställda yrkandet rörande

vidtagande av åtgärder för byggande av en broförbindelse mellan Öland och

fastlandet vill utskottet framhålla att en översyn f. n. pågår inom väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen av tidigare framlagt utredningsmaterial härom.

Frågan om byggandet av en sådan förbindelse har vidare behandlats av

1960 års vägsakkunniga i deras betänkande om avgiftsbelagda vägar och

bi oar (SOU 1962. 26). Sistnämnda betänkande kommer, enligt aviserande

i statsverkspropositionen, att anmälas för riksdagen i samband med vissa

förslag i anledning av det av 1953 års trafikutredning verkställda utred
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

31

ningsarbetet. Under hänvisning till anförda förhållanden anser utskottet

motionen icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionerna I: 149 och II: 170 har hemställts att — på av motionärerna

anförda skäl — medel ställes till väg- och valtenbyggnadsstyrelsens förfogande

för att vidtaga de åtgärder, som kan anses lämpliga för motverkande

av olägenheter, föranledda av att vägarna vintertid sandas med en blandning

av sand och salt. Berörda förhållande torde emellertid främst vara

betingat av trafiksäkerhetsskäl och dessutom sammanhänga med frågor av

sådan teknisk natur, att det torde få ankomma på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att pröva desamma samt vidtaga eventuellt erforderliga åtgärder.

Utskottet, som förutsätter att styrelsen uppmärksamt följer utvecklingen

på området, avstyrker för sin del motionerna i fråga. Av i

princip samma skäl avstyrker utskottet motionen II: 169.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

motionerna I: 354 och II: 416, I: 426 och II: 507, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, samt motionerna I: 419 och II: 511

till Byggande av riksvägar för budgetåret 1963/64 anvisa ett

reservationsanslag av 275 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
b)

med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och motionerna

I: 426 och II: 507 samt med avslag å motionerna I: 354 och

II: 416, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Byggande

av länsvägar för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 202 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
c)

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna 1:354 och 11:416 samt 1:426 och 11:507, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, till Byggande av ödebygdsvägar

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

5 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

d) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

1:354 och 11:416 samt med avslag å motionerna 1:426 och

II: 507, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Byggande

av storbroar för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 18 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
e)

avslå i motionerna I: 354 och II: 416, I: 426 och II: 507,

I: 420 och II: 510 samt I: 353 och II: 421 framställda yrkanden

angående en treårig investeringsserie för vägbyggnader;

II. att motionerna I: 144 och II: 176 icke må av riksdagen

bifallas;

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

III- att motionerna I: 353 och II: 421, såvitt de avser skrivelse

till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

IV. att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

motionerna 1:360 och 11:419 samt 1:354 och 11:416, sistnämnda

båda motioner såvitt nu är i fråga, till Vägunderhållet

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

440 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) i anledning av motionerna I: 354 och II: 416 samt I: 420

och II: 510, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, samt motionerna

1:424 och 11:506 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet anfört rörande kalenderårsberäkning

av anslaget till det statliga vägunderhållet;

V. att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och

gator för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

68 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

VI. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 354 och II: 416, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Bidrag till byggande av vägar

och gator för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 215 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

VII. att motionerna 1:247 och 11:287 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

VIII. att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å

motionerna I: 240 och II: 286, nämnda motioner såvitt nu är

i fråga, till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för

budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 29 500 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) medgiva, att under budgetåret 1963/64 statlig lånegaranti

må beviljas för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner

för vissa enskilda vägar intill ett totalbelopp av

500 000 kr.;

c) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å

motionerna 1: 240 och II: 286, nämnda motioner såvitt nu är

i fråga, till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 15 600 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen;

d) avslå motionerna I: 240 och II: 286, såvitt de avser skrivelse

till Kungl. Maj:t;

IX. att motionen 11:415 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

33

X. att motionerna I: 354 och II: 416, såvitt de avser skrivelse

till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

XI. att motionerna I: 47 och II: 54 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

XII. att motionen 11:612 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

XIII. att motionerna 1:356 och 11:418 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

XIV. att motionen 11:290 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

XV. alt motionerna 1:149 och 11:170 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

XVI. att motionen II: 169 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

12 :o) Utredningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s.

77 och 78), som innebär en oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar för budgetåret 1963/64

anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

13:o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 78 och 79), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella

vägkongresser för budgetåret 1963/64 anvisa ett

reservationsanslag av 25 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

14:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 21, s. 79) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kr.

15 :o) Bidrag till vatten- oeh avloppsanläggningar. Kungl. Maj :t har

(punkt 22, s. 79 och 80) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vatten- och

avloppsanläggningar för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 70 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksslat uppfört med 55 mkr.

3—4677 03 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 saml. Nr 6

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1963

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt att anslaget ökas med

15 mkr.

Departementschefen biträder väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag

om en höjning av anslaget med 15 mkr. Då departementschefen anser det

angeläget, att den nuvarande bidragsbalansen avverkas i snabbast möjliga

takt, kan han däremot icke nu biträda förslaget att ytterligare medel skall

ställas till förfogande för beviljande av s. k. förtursbidrag till avloppsreningsverk.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ferdinand

Nilsson m. fl. (I: 243) och den andra inom andra kammaren av herr Larsson

i Luttra m. fl. (II: 288), vari hemställts att riksdagen skall besluta att

till Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar för budgetåret 1963/64 anvisas

ett reservationsanslag av 74 mkr. ävensom att av detta anslag högst

10 mkr. av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen må disponeras för förtursbidrag

eller direkthidrag till avloppsreningsverk.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionen I: 243.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär för nästa budgetår i enlighet

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag en höjning av anslagsanvisningen

till förevarande ändamål med 15 mkr. Med erinran härom och

under hänvisning jämväl till vad departementschefen i ämnet i övrigt

anfört biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag samt avstyrker i enlighet

härmed de i de båda likalydande motionerna I: 243 och II: 288 framförda

yrkandena om bl. a. ytterligare anslagshöjning med 4 mkr.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1: 243 och II: 288, till Bidrag till

vatten- och avloppsanläggningar för budgetåret 1963/64 anvisa

ett reservationsanslag av 70 000 000 kr.

V äg trafik väsendet

16:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 23, s.

81—85) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för statens bilinspektion vidtaga i statsrådsprotokollet angiven

ändring, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statens bilinspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1963/64, dels ock till Statens bilinspektion: Avlöningar för samma budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 4 862 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

35

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 163 000 kr.

Väg- och vattenbgggnadsstgrelsen har hemställt om en anslagshöjning

för nästa budgetår med 990 300 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 81—83).

I fråga om yttrande av statens lönenämnd får utskottet hänvisa till propositionen

(s. 83).

Departementschefen har anfört följande.

Statens bilinspektion förstärktes fr. o. in. budgetåret 1962/63 med bl. a.

tolv tjänster som besiktningsassistent i Ae 11. Då en förbättring av löneställningen

för besiktningsassistenterna synes motiverad, föreslår jag, att

tjänst som besiktningsassistent placeras i Ae 13. Kostnaden härför beräknar

jag till 21 700 kr. Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången bör

i enlighet med styrelsens förslag ett kontorsbiträde i Ae 5 erhålla ordinarie

befattning i oförändrad lönegrad.

Genom de personalförstärkningar som under senare år tillförts inspektionen

har förutsättningarna för verksamhetens bedrivande förbättrats. Arbetsuppgifterna

beräknas emellertid växa ytterligare, varför behov av viss

personalförstärkning föreligger. Med hänsyn till att bilinspektionens framtida

ställning och arbetsuppgifter delvis är beroende av ställningstagandet

till frågan om obligatorisk kontrollbesiktning, vilken f. n. är under beredning

inom kommunikationsdepartementet, anser jag en ytterligare förstärkning

av bilinspektionens resurser böra genomföras på sådant sätt, att denna

icke föregriper en eventuell reform i berörda hänseende. I första hand torde

personalförstärkningen böra ske genom inrättandet av tjänster som besiktningsassistent.

Jag föreslår, att fem nya sådana tjänster i Ae 13 inrättas

vid inspektionen. Det ökade medelsbehovet i anledning härav beräknar jag

till 93 500 kr. Vidare förordar jag att för anställning av biträdespersonal

ytterligare 40 000 kr. ställes till inspektionens förfogande.

Under den tid inspektionen har toppbelastning bör därjämte liksom tidigare

systemet med särskilda förrättningar användas. För ifrågavarande

ändamål föreslår jag, att anslagsposten Avlöningar till tillfällig personal

in. in. räknas upp med 80 000 kr.

Styrelsens beräkning av kostnadsökningar till följd av beslut vid 1962

års riksdag samt för löneklassuppflyttningar föranleder ingen erinran.

Posten Kompensation för höjda folkpensionsavgifter bör höjas med 3 200

kr.

Styrelsens förslag i övrigt anser jag mig icke kunna tillstyrka.

1 detta sammanhang vill jag även anmäla, att en undersökning pågår

inom kommunikationsdepartementet rörande viss omläggning av typbesiktningen

av nya bilar. Beredningen av denna fråga är emellertid ännu icke

avslutad. Det är min avsikt att anmäla denna fråga så snart beredningen

kunnat slutföras.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot de av departementschefen

i förevarande sammanhang förordade åtgärderna och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

statens bilinspektion vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1963 förordad ändring;
b)

godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 317 600

2. Avlöningar till tillfällig personal m. m., förslagsvis

............................................................ 140 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 1 962 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 376 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 65 600

Summa kr. 4 862 000

c) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 4 862 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

17 :o) Statens bilinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 24, s. 85 och 86), som innebär en anslagsökning med 376 000

kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 1 806 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

18:o) Statens bilinspektion: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 25, s. 87 och 88), som innebär en med 350 000 kr. ökad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Utrustning för

budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 500 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

19 :o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 26, s. 88) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

20 :o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Kungl.

Maj:t har (punkt 27, s. 88 och 89) föreslagit riksdagen att till Bidrag

till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar för budgetåret 1963/64

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

anvisa ett reservationsanslag av 4 250 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av

4 250 000 kr. för budgetåret 1963/64.

Departementschefen förordar i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att anslaget uppföres med 4 250 000 kr.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Svanström och Nils-Eric Gustafsson (1:150) och den andra inom

andra kammaren av herr Dahlgren m. fl. (II: 172), har hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om snara åtgärder i syfte

att öka trafiksäkerheten vid korsningar mellan järnväg samt allmänna och

enskilda vägar, att riksdagen under rubriken Bidrag till säkerhetsanordningar

vid järnvägskorsningar i kommunikationshuvudtiteln för budgetåret

1963/64 måtte anvisa ett anslag av oförändrat 6 000 000 kr., samt att

riksdagen under samma huvudtitel måtte uppräkna reservationsanslaget

till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar

med 500 000 kr. till 1 000 000 kr.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionen I: 150.

Utskottet. Med hänsyn till vad departementschefen under förevarande

punkt anfört anser sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag och

avstyrker följaktligen i denna del bifall till motionerna 1:150 och II: 172.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 150 och II: 172, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Bidrag till säkerhetsanordningar

vid järnvägskorsningar för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 4 250 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
II.

att motionerna I: 150 och II: 172, såvitt de avser skrivelse

till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

21 :o) Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 28, s. 90) föreslagit riksdagen att till

Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Väg- och vattcnbyggnadsstyrclscn har hemställt om ett anslag om 500 000

kr. för budgetåret 1963/64.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1063

Departementschefen förordar att anslaget uppföres med 500 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under

punkten 20 omnämnda motionerna I: ISO och 11: 172, i vad desamma

berör nu ifrågavarande anslag.

Utskottet anser sig för sin del med beaktande av vad departementschefen

i trågan anfört, böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag och kan följaktligen

icke biträda den i motionerna I: 150 och II: 172 i denna del gjorda hemställan.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, med hifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag a motionerna I: 150 och II: 172, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Bidrag till trafiksäkerhetsfTämjande

åtgärder vid vissa järnvägskorsningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

22:o) Statens hiltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 29,

s. 91—94) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för statens biltrafiknämnd vidtaga i statsrådsprotokollet

angiven ändring, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statens hiltrafiknämnd, att tillämpas tills vidare fr. o. m/budgetåret

1963/64, dels ock till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för samma

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 890 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 737 000 kr.

Statens biltrafiknämnd har hemställt om en anslagshöjning för nästa

budgetår med 210 200 kr.

Beträffande den närmare innebörden av nämndens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 91 och 92).

I fråga om yttrande av statens lönenämnd får utskottet hänvisa till propositionen

(s. 92).

Departementschefen tillstyrker, förutom vissa automatiska kostnadsökningar,

att den nuvarande befattningen med arvode motsvarande 23 löneklassen

ändras till en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 21 samt att tjänsten

som assistent i Ag 15 extraordinariesättes med oförändrad lönegradsplacenng.

I samband med att en telefonväxel installerats bör nu medel anvisas

för en tjänst som kontorsbiträde i Af 2—Ae 5. Kungl. Maj:t medgav den

11 maj 1962 att nämnden fr. o. in. den 1 juni 1962 finge anställa en förste

byråsekreterare i Ag 23 samt ett skrivbiträde i Af 2—Ae 5 för handläggning

av frågor rörande försvarsplaneringen. Då denna personal erfordras även

under nästa budgetår, föreslås att medel anvisas härför.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

Manuell granskning av färdskrivaruppteckningar bör enligt departementschefens

uppfattning ske i oförminskad omfattning i avbidan på resultatet

av den pågående utredningen om de tekniska möjligheterna att

nyttja maskinella hjälpmedel. För att detta skall möjliggöras erfordras

ytterligare 7 500 kr.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Sveningsson och Ringaby (I: 425) och den andra inom andra kammaren

av herr Bohman m.fl. (II: 509) har hemställts att riksdagen måtte

dels (punkt 29) fastställa en i motionerna föreslagen avlöningsstat för

statens biltrafiknämnd, dels till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 807 500 kr., att avräknas

mot automobilskattemedel, dels ock (punkt 30) till Statens biltrafiknämnd.

Omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 91 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionen II: 509.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag innebär — förutom vissa smärre löneregleringar

och automatiska utgiftsökningar — att ytterligare medel ställes

till förfogande för att manuell granskning av färdskrivaruppteckningar

skall kunna ske — i avbidan på resultatet av den pågående utredningen

om de tekniska möjligheterna att härför utnyttja maskinella hjälpmedel.

I motionerna I: 425 och II: 509 har i anledning härav och under hänvisning

jämväl till innehållet i vid fjolårets riksdag väckta motioner i ämnet, yrkats

att medel för ändamålet ej må anvisas, då utredningens förslag i vart fall

bör avvaktas. I motionerna hemställes också om en motsvarande reducering

beträffande nämndens omkostnadsanslag.

Utskottet har för sin del ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag

och avstyrker följaktligen bifall till motionerna i fråga.

Ej heller har utskottet i övrigt funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

förordat.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 425 och II: 509, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

statens biltrafiknämnd vidtaga i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för den 3 januari 1963 förordad

ändring;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o.m. budgetåret 1963/64:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 82 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ................................. 31800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 546 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................................. 216 700

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

......................................................... 12 400

Summa kr. 890 000

c) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 890 000 kr., att avräknas

mot autoinobilskattemedlen.

23:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt

30, s. 94 och 95) föreslagit riksdagen att till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 96 000 kr., att

avräknas mot autoinobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 85 000 kr.

Statens biltrafiknämnd har hemställt om en anslagshöjning med 11 500

kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en uppräkning av anslaget med 11 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft de under

punkten 22 redovisade motionerna I: 425 och II: 509, i vad de berör förevarande

anslag.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt

anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:425 och 11:509, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Statens biltrafiknämnd:

Omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 96 000 kr., att avräknas mot aulomobilskattemedlen.

24 :o) Statens trafiksäkerhetsråd m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 31, s.

95 98) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen för
ordad

stat för statens trafiksäkerhetsråd m. m., att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1963/64, dels ock till Statens trafiksäkerhetsråd m. in.

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 228 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

41

Motsvarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 204 000 kr.

Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt om en anslagsökning med

249 200 kr. (s. 95 och 96).

Beträffande remissyttrande av statskontoret får utskottet hänvisa till

propositionen (s. 97).

Kungl. Maj:ts förslag innebär en uppräkning av anslaget med 24 000 kr.

för i huvudsak automatiska kostnadsökningar.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar

Lundström och Virgin (1:502) och den andra inom andra kammaren av

herrar Nordgren och Carlsson i Stockholm (11:614), vari hemställts att

riksdagen ville dels till Statens trafiksäkerhetsråd in. in. för budgetaret

1963/64 anvisa ett forskningsanslag av 358 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen, dels föranstalta om inrättande av en befattning

som kanslichef i Bo 1 hos rådet.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande

får utskottet hänvisa till motionen 1:502.

Utskottet. I sitt yttrande över trafiksäkerhetsrådets framställning har

statskontoret framhållit att rådets nuvarande organisation grundar sig på

beslut, som statsmakterna efter särskild utredning i ämnet fattade så

sent som vid 1959 års riksdag. Under hänvisning till nämnda förhållande

anser sig icke heller departementschefen kunna biträda rådets förslag att

inrätta nya tjänster. Kostnaderna för avlöning av personal för forskningsuppgifter

anses också i fortsättningen böra bestridas från anslaget Kostnader

för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning.

I anledning av Kungl. Maj :ts förevarande förslag har i motionerna I: 502

och II: 614 hemställts om en uppräkning med 130 000 kr. av anslaget i fråga

samt att en befattning som kanslichef i Bo 1 hos rådet inrättas.

Utskottet, som i sammanhanget vill erinra om att rådets forskningsanslag

av Kungl. Maj:t upptages med 900 000 kr., mot av rådet föreslagna

800 000 kr., anser i likhet med motionärerna alt den trafiksäkerhetsfrämjande

verksamheten och forskningen för att förebjrgga trafikolyckor förtjänar

ett starkt stöd från del allmännas sida. Eu anslagsökning synes därför i

och för sig motiverad. Med beaktande bl. a. av vad departementschefen anfört

och den anslagshöjning som utskottet i det följande under punkten 25

tillstyrker har emellertid utskottet ansett sig böra godtaga Kungl. Maj:ts

förslag och får således avstyrka bifall till motionerna i fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 502 och IT: 614,

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

a) godkänna följande stat för statens trafiksäkerhetsråd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

Stat

Avlöningar

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis ...... 31 400

2. Arvoden till ledamöter .................................... 45 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 34 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................................. 28 100

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

...................................................... 1 300

140 600

Omkostnader

1. Kostnader för snabbstatistik rörande vägtrafik
-

olyckor ......................................................... 53 400

2. Övriga omkostnader ....................................... 34 000

87 400

Summa kr. 228 000

b) till Statens trafiksäkerhetsråd m. m. för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 228 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

25 :o) Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning. Kungl. Maj :t

har (punkt 32, s. 98—100) föreslagit riksdagen att till Kostnader för vetenskaplig

trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 900 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 700 000 kr.

Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt, att anslaget höjes med 100 000

kr. (s. 98).

Departementschefen har anfört följande.

Vid beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1963/64 har trafiksäkerhetsrådet

utgått från att vissa kostnader för verksamheten inom TRAG

skulle överföras till avlöningsanslaget. Vid anmälan av sistnämnda anslag

förklarade jag mig icke kunna biträda rådets förslag i detta avseende. I

stället bör, i enlighet med hittills tillämpade normer, kostnaderna för den

personal som erfordras i den mån rådet självt bedriver forskning bestridas

från här ifrågavarande anslag. Med hänsyn härtill och för att öka rådets

möjligheter att lämna bidrag till trafiksäkerhetsforskningen föreslår jag

att förevarande anslag höjes med 200 000 kr.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och under hänvisning till

vad utskottet under föregående punkt anfört, hemställer utskottet,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

43

att riksdagen må till Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 900 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sjöfart

Sjöfartsverket

26 :o) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 34, s. 102—105) att dels godkänna av departementschefen förordade

ändringar i personalförteckningen för sjöfartsstyrelsen, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64, dels ock till Sjöfartsstyrelsen

: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 6 558 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 5 806 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning för nästa budgetår

med 1 075 000 kr. (s. 102—104).

Beträffande yttrande av statens lönenämnd får utskottet hänvisa till propositionen

(s. 104).

Departementschefen har anfört följande.

»Jag biträder styrelsens förslag om inrättande av en tjänst som kanslist i

reglerad befordringsgång inom styrelsens kanslibyrå. I övrigt anser jag

mig icke kunna tillmötesgå de framställda önskemålen om nya tjänster.

Den till styrelsens ekonomiska sektion knutna avdelningsdirektörstjänsten

i Bo 1 föreslår jag omvandlad till befattning som sjöfartsråd i Bo 1, därvid

sektionen ombildas till byrå. I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet

tidigare denna dag föreslagit vid anmälan av för flera huvudtitlar

gemensamma frågor bör medel beräknas för uppflyttning av dels en

tjänst som statshydrograf i Ae 21 till lönegraden Ae 23, dels en tjänst som

kontorsbiträde i reglerad befordringsgång till tjänst som kanslibiträde i

Ae 7. En statshydrograf i Ao 27 bör i enlighet med styrelsens förslag fortsättningsvis

ha tjänstebenämningen byrådirektör.

I övrigt beräknar jag ökat medelsutrymme för uppräkning av diverse arvoden

med 10 000 kr. Styrelsens bedömning av mcdelsbehovet med hänsyn

till redan genomförda lönegradsuppflyttiiingar, till löneldassändringar och

till tjänstetidsbefordran godtages. Posterna till rörligt tillägg och till kompensation

för höjda folkpensionsavgifter bör höjas med resp. 579 500 och

5 400 kr. — Vad angår den arbetstidsreglering för militär personal, som

kommer att genomföras fr. o. in. den 1 januari 1963, kan konsekvenserna

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

härav för sjöfartsstyrelsens del ännu icke överblickas. Jag förutsätter emellertid,

att för det fall nämnda arbetstidsreglering medför ökade personalkostnader

något hinder icke föreligger mot att låta icke-ordinarie posten belastas

därmed.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den verkställda anslagsberäkningen

och vad departementschefen i övrigt anfört, hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungi. Maj :t att i personalförteckningen för

sjöfartsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1963, förordade ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis ... 2 184 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................................. 7 900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

............................................................ 2 308 900

4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis .................. 195 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 769 900

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................... 92 200

Summa kr. 6 558 000

c) till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1963/64

anvisa ett förslagsanslag av 6 558 000 kr.

27:o) Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 35, s. 106—108), som innebär en anslagsökning med 167 000

kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 1 365 000 kr.

28:o) Lots- och fyrstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 36, s. 108—113) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för lots- och fyrstaten, dels

lämna bemyndigande att i mån av behov överföra ledigbliven ordinarie

personal vid lots- och fyrstaten på övergångsstat och att i övrigt vidtaga de

övergångsanordningar som kan bli erforderliga i anledning av i statsverkspropositionen

redovisade rationaliseringsåtgärder inom lots- och fyrsta
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

45

ten, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för lotsoch

fyrstaten, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/(54, dels

till Lots- och fyrstaten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 26 948 000 kr., dels ock medgiva att det för budgetåret 1962/

63 anvisade reservationsanslaget Ersättningar i anledning av flyttning av

lotsplatsen i Salmis må användas på sätt som föreslagits i statsrådsprotokollet.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 25 701 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning för nästa budgetår

med 1 475 400 kr. (s. 108—111).

Departementschefen anför bl. a., att som ett led i de pågående strävandena

att rationalisera lotsplatsorganisationen föreslås Ratans lotsplats slopad

fr. o.m. den 1 januari 1964. Härigenom kan fem lots- och båtmanstjänster

indragas. Därjämte föreslås tre lotstjänster vid Öresunds södra

lotsplats indragna fr. o. m. den 1 juli 1963 till följd av den slopade lotsplikten

i Falsterbokanalen. Departementschefen tillstyrker de föreslagna

ändringarna i lotsplatsorganisationen och den härigenom möjliga personalindragningen.

Vissa personalminskningar blir enligt styrelsen också möjliga under

nästa budgetår på fyrväsendets område genom där pågående rationaliserings-

och moderniseringsarbete. Sålunda kan i anslutning till automatisering

av fyrarna Landsort och Morups Tånge samt till viss teknisk ändring

av fyren Ölands södra grund tillhopa fem fyrmästare- och fyrvaktaretjänster

indragas, vilket medför minskade avlöningskostnader med ca 68 000

kr. Vad styrelsen sålunda föreslagit tillstyrker departementschefen. Likaledes

biträdes styrelsens förslag om inrättande av två ingenjörstjänster i

högst Ae 15, vilka erfordras för det ökade tekniska servicearbetet i samband

med fyrautomatiseringen.

Styrelsens förslag om inrättande av tjänster som förste reparatör i Ae 11

i utbyte mot befattningar som båtman i Ae 8 resp. motorskötare i Ae 9 tillstyrker

departementschefen såtillvida, att han anser fyra sådana tjänster

böra tillskapas.

I samband med rationaliseringsåtgärderna inom lots- och fyrstaten kan

svårigheter uppkomma att i vissa fall omplacera överbliven personal m. in.

Kungl. Maj :t torde därför enligt departementschefens uppfattning — liksom

skett för innevarande budgetår — böra inhämta riksdagens bemyndigande

att i mån av behov överföra ordinarie personal på övergångsstat och

att i övrigt vidtaga de övergångsåtgärder, som kan befinnas erforderliga.

Efter att ha tillstyrkt vissa automatiska kostnadsökningar erinrar departementschefen

om att ett belopp om 150 000 kr., uppfört under särskild

anslagsrubrik, ställts till förfogande innevarande budgetår för att möjliggöra

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

utbetalning av ersättningar till vissa lotsar för förluster, som kan uppkomma

vid avyttring av bostadsfastigheter till följd av flyttning av lotsplatsen

i Salmis (jfr bil. 12 till statsverkspropositionen 1962, s. 172). Ersättningarnas

storlek i de enskilda fallen har ännu icke bestämts. Av uppgitter

som inhämtats från sjöfartsstyrelsen framgår dock, att en viss icke

obetydlig behållning torde uppkomma å anslaget. Kungl. Maj :t torde böra

inhämta riksdagens bemyndigande att denna behållning — enligt de närmare

föreskrifter som meddelas av Kungl. Maj:t — får användas för utbetalning

av liknande ersättningar, som kan aktualiseras genom indragningen

av Skäggenäs och Ratans lotsplatser. Sedan ersättningsfrågorna i här avsedda

fall prövats och avgjorts, torde Kungl. Maj:t få lämna riksdagen en

närmare redogörelse för dessa ärenden.

Utskottet. Det rationaliserings- och moderniseringsarbete som förutsatts

i Kungl. Maj :ts förslag i fråga om lots- och fyrstaten torde liksom under

tidigare år kunna genomföras utan att sjöfartens och kustbefolkningens

intressen eftersättes. Med hänsyn härtill och då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt

ej föranleder någon erinran från utskottets sida får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

lots- och fyrstaten vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1963 förordade ändringar;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i mån av behov överföra

ledigbliven ordinarie personal vid lots- och fyrstaten på övergångsstat

och att i övrigt vidtaga de övergångsanordningar

som kan bli erforderliga i anledning av i nämnda statsrådsprotokoll

redovisade rationaliseringsåtgärder inom lots- och

fyrstaten;

c) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 8 108 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
vis

......................................................... 8 399 400

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
-

ordinarie personal, förslagsvis ..................... 5 064 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 5 044 800

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 330 200

Summa kr. 26 948 000

d) till Lots- och fyrstaten: Avlöningar för budgetåret 1963/

64 anvisa ett förslagsanslag av 26 948 000 kr.;

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

47

e) medgiva att det för budgetåret 1962/63 anvisade reservationsanslaget

Ersättningar i anledning av flyttning av lotsplatsen

i Salmis må användas på sätt föreslagits i nämnda

statsrådsprotokoll.

29:o) Lots- och fyrstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 37, s. 113—117), som innebär en anslagsökning med 441 000

kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lots- och fyrstaten: Omkostnader för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 6 582 000 kr.

30 :o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 38, s. 117 och 118) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för fartygsinspektionen, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1963/64, dels ock till Fartygsinspektionen: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 718 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 518 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning med 259 600 kr.

Kungl. Maj. ts förslag innebär i huvudsak en uppräkning av anslaget på

grund av automatiska kostnadsförändringar med 200 000 kr. för nästa budgetår.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 721 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................................. 12 000

3. Avlöningar till övrig ieke-ordinarie personal ...... 459 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 502 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 23 700

Summa kr. 1 718 000

b) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 1 718 000 kr.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

31 :o) Fartygs inspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 39, s. 118 och 119), innebärande en uppräkning av anslaget

med 14 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må, till Fartygsinspcktionen: Omkostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 243 000 kr.

Säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.

32:o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 40, s. 119—122) att till ifrågavarande ändamål i vad avser

driftbudgeten för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

2 700 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 500 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen har hemställt, att till säkerhetsanstalter för sjöfarten

för budgetåret 1963/64 anvisas, å driftbudgeten ett reservationsanslag av

3 500 000 kr. och å kapitalbudgeten ett investeringsanslag av 2 900 000 kr.

I anslutning härtill erfordras som avskrivningsanslag jämväl 2 450 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens skrivelse får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 119—121).

Departementschefen har anfört följande.

»Genom de medel, som under senare år ställts till sjöfartsstyrelsens förfogande

under förevarande anslag och i särskild ordning, har moderniseringen

och rationaliseringen av säkerhetsanstalterna för sjöfarten kunnat

fullföljas i snabb takt. Vad angår de fasta säkerhetsanordningarna har medelstilldelningen

möjliggjort nybyggnad och automatisering av ett flertal

fyranläggningar. I fråga om båtmaterielen har väsentliga brister kunnat avhjälpas.

Icke minst betydelsefullt har varit, att ökade resurser kunnat disponeras

för modernisering och förbättrat underhåll av verkets lokaler och

tjänstebostäder.

De i petitaskrivelsen för nästa budgetår upptagna förslagen avser ett

fullföljande av de upprustningsplaner, som under senare år legat till grund

för styrelsens anslagsberäkningar. I och för sig synes styrelsens äskanden

väl motiverade med tanke på de rationaliseringsvinster, som planernas genomförande

på längre sikt möjliggör. Insatserna i detta sammanhang måste

dock vägas mot andra angelägna anslagsändamål ej minst på sjöf artsområdet.

Jag finner det med hänsyn härtill inte möjligt att ställa medel till

förfogande i den utsträckning styrelsen föreslagit. En viss uppräkning bör

emellertid ske, och jag föreslår i det hänseendet, att drift- och kapitalbudgetanslagen

till säkerhetsanstalter för sjöfarten sammanlagt höjes med

450 000 till 4 150 000 kr. Därav hör 2 700 000 kr. anvisas på driftbudgeten

och 1 450 000 kr. på kapitalbudgeten.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 19 ti t)

49

Däresl riksdagen godtager den medelsanvisning jag nu förordat, torde

det få ankomma på sjöfartsstyrelsen att inom ramen härför närmare bestämma

anslagens användning. Kungl. Maj:t bör liksom hittills ha befogenhet

all fatta beslut om påbörjande av företag, även om de medel som under

budgetåret står till förfogande icke förslår att täcka hela kostnaden.»

lltsknttei delar departementschefens uppfattning att den planenliga moderniseringen

och rationaliseringen av säkerhetsanordningarna för sjöfarten

hör fortsättas. Utskottet, som i annat sammanhang tillstyrkt anslag på kapitalbudgeten

till säkerhetsanslalter för sjöfarten, har i övrigt ej funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj :ls förslag och hemställer,

att riksdagen må till Säkerhetsanslalter för sjöfarten för

budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 2 700 000

kr.

33 :o) Materielanskaf fn ing till vissa farleder m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 41, s. 122), som innebär en oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Materielanskaffning till vissa farleder

m. in. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kr.

34:o) Viss omläggning av utpriekningssystemet för sjöfarten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, s. 123), som innebär en oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss omläggning av utprickningssystemet

för sjöfarten för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 90 000 kr.

35 :o) Driftkostnader för radionavigeringsstationer. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 43, s. 123 och 124), innebärande en oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Driftkostnader för radionavigeringsstationer

för hudgetåret 1903/64 anvisa ett förslagsanslag av

200 000 kr.

36 :o) Anskaffning av lotsbåtar. I enlighet med Kungl. Maj :ls förslag

(punkt 44, s. 124 och 125), innebärande en uppräkning av anslaget med

600 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av lotsbåtar för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

4—407 7 (13 Uiharuj till riksdagens protokoll 196,1. 6 samt. Nr 6

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1963

37 :o) Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, s. 125 och 126), innebärande en uppräkning

av anslaget med 17 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Säkerhetsanordningar till ledning för

fiskefartyg för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kr.

38 :o) Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46, s. 126), innebärande en uppräkning av

anslaget med 30 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 80 000 kr.

39:o) Statens isbrytarverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag

(punkt 47, s. 127 och 128), vilket innebär en anslagsökning av 643 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret

1963/64 anvisa elt förslagsanslag av 6 143 000 kr.

40:o) Nytt isbrytarfartyg. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

48, s. 128 och 129) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa

ett reservationsanslag av 11 700 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft eu inom andra

kammaren av herr Westberg väckt motion (II: 76), vari hemställts att riksdagen

måtte besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att frågan om

byggande av ytterligare isbrytare blir föremål för skyndsam prövning och

att därvid möjligheterna att bygga dem på svenskt varv undersökes.

Beträffande de skäl som motionären anfört till stöd för sitt yrkande

får utskottet hänvisa till motionen II: 76.

Utskottet tillstyrker den nu föreslagna medelsanvisningen för nästa budgetår.

Beträffande den i motionen It: 76 gjorda hemställan rörande skyndsam

prövning av frågan om byggande av ytterligare isbrytare förutsätter

utskottet att behovet av nya isbrytare fortlöpande prövas av sjöfartsstyrelsen

i samråd med övriga berörda myndigheter och intressenter. Med hänsyn

härtill har utskottet ej funnit skäl till bifall till motionen i fråga.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må till Nytt isbrytarfartyg för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 11 700 000 kr.;

II. att motionen II: 76 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 ur 19611

51

41 :o) Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 49, s. 129—132), som innebär en anslagsökning med

200 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Mätnings- och rekognosceringsverksumhet

för budgetåret 1903/64 anvisa ett reservationsanslag

av 1 850 000 kr.

42 :o) Ombyggnad av sjöiuätningsfartyg. 1 enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 50, s. 132), som avser återstoden av det för ombyggnaden

i fråga beräknade medelsbehovet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av sjömätningsfartyg för

budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 400 000

kr.

Hamnar och farleder

43:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 51, s. 132—134), som innebär en oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

2 000 000 kr.

44:o) Statliga larledsarbeten. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 52, s. 134 och 135), som innebär en anslagsökning med 75 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statliga farledsarbeten för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.

45:o) Byggande av fiskehamnar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 53, s. 135 och 136), som innebär en oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggande av fiskehamnar för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

46:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet

med Kungl. Maj:ls förslag (punkt 54, s. 136), innebärande en anslagsminskning

för nästa budgetår med 40 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 175 000 kr.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

47 :o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 55, s. 137 och 138) att

till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

1 förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sclwtt

in. fl. (I: 84) och den andra inom andra kammaren av herr Hamrin i Kalmar

m. fl. (II: 173), vari hemställts att riksdagen måtte till Bidrag till byggande

och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1963/64

anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande

får utskottet hänvisa till motionen TI: 173.

Utskottet. I statsverkspropositionen har anmälts att en översiktlig inventering

kommer att ske av anläggningsbehoven i fråga om småbåtshamnar

samt att riktlinjerna för statsbidragsgivningen till ifrågavarande ändamål

bör överses. Nämnda undersökningar bör enligt departementschefens mening

påskyndas så att de om möjligt kan redovisas redan i höst.

Enligt utskottets åsikt, vilken även framfördes föregående år (SU nr 10,

s. 73) talar såväl den kraftiga ökningen av båtbeståndet som ökningen av inflytande

bensinskattemedel för en höjning av förevarande anslag. Enligt

utskottets mening är det emellertid även angeläget att medel till ifrågavarande

ändamål kommer till användning på ett sätt som bäst tillgodoser berörda

gruppers intressen liksom fritidsplaneringen i stort. Utskottet hälsar

därför med tillfredsställelse den av departementschefen aviserade inventeringen

rörande anläggningsbehoven för småbåtshamnar och förutsätter att

förslag i anledning därav framlägges snarast möjligt för riksdagen. I avvaktan

härpå torde anslaget böra upptas med oförändrat belopp. Yrkandena

i motionerna I: 84 och II: 173 om ytterligare medelsanvisning för nästa

budgetår kan utskottet således ej bifalla.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 84 och II: 173, till Bidrag till byggande

och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

Sjöbefälsskolorna

48:o) Sjöbefälsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 56, s. 138—141) att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för sjöbefälsskolorna vidtaga i statsrådsprotokollet angiven

ändring, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat föi

sjöbefälsskolorna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64,

dels ock till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 3 211 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 799 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit eu ökning av anslaget med 445 100 kr.

Departementschefen tillstyrker, förutom vissa automatiska kostnadsuppräkningar,

inrättandet av eu lektorstjänst i alternativt lönegraden Ao 25 eller

Ao 27 för ledningen av den sjätte sjökaptenskurs, som under de senaste

åren varit anordnad vid sjöbefälsskolan i Göteborg och som kan förväntas

bestå under överskådlig framtid. Samtidigt kan en extra adjunktstjänst i

Ag 23 indragas. I fråga om inrättande av en extra sjunde sjökaptenskurs

framhåller departementschefen, att han ämnar taga ställning till frågan,

när det inför nästa läsår är möjligt att beakta dels det förefintliga utbildningsbehovet,

dels det antal sökande som då anmäler sig för inträde i

sjökaptensklasserna. För det fall en ny kurs anses böra inrättas, förutsättes,

att kostnaderna må belasta den i sjöbefälsskolornas avlöningsstat upptagna

posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

sjöbefälsskolorna vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1963 förordad ändring;
b)

godkänna följande avlöningsstat för sjöbefälsskolorna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 345 300

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ............... 14 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 1 172 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 648 800

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................... 30 200

Summa kr. 3 211 000

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1963

c) till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1963/

64 anvisa ett förslagsanslag av 3 211 000 kr.

49:o) Sjöbefälsskolorna: Omkostnader. 1 enligliet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 57, s. 141 och 142), som innebär eu anslagshöjning med

12 000 kr., hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Omkostnader för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 197 000 kr.

50:o) Sjöbefälsskolorna: Inventarier till nya skollokaler. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 58, s. 143), som innebär eu anslagshöjning

med 100 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Inventarier till nya

skollokaler för budgetåret 1963/64 anvisa ell reservationsanslag

av 150 000 kr.

51 :o) Sjöbefälsskolorna: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag

(punkt 59, s. 143 och 144), som innebär en oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Utrustning för

budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 400 000

kr.

52:o) Sjöbefälsskolorna: Fortbildningskurser m. ni. 1 enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 145 och 146), som innebär en oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Fortbildningskurser

in. in. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kr.

53:o) Sjöbefälsskolorna: Ersättning åt författare av läroböcker in. in. 1

enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 61, s. 146 och 147), hemstället

utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Ersättning åt författare

av läroböcker in. in. för budgetåret 1963/64 anvisa ett

reservationsanslag av 1 000 kr.

Övriga sjöfartsändamål

54:o) Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 62, s. 147—150) att dels godkänna

av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen för handelsflottans

pensionsanstalt, dels godkänna av departementschefen förordad

stat för handelsflottans pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. in.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

55

budgetåret 1963/64, dels ock till Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader

för nämnda budgetår anvisa ett anslag av 1 000 kr.

Direktionen för handelsflottans pensionsanstalt har föreslagit att anslaget

upptages med oförändrat belopp.

Departementschefen förordar på personalsidan bl. a. att direk törst jänsten,

som f. n. är placerad i ABp 23, uppflyttas till lönegraden Ae 25. Vidare

tillstyrkes, alt en tjänst som kansliskrivare i Ae 11 omvandlas till befattning

som assistent i Ae 15.

Vid bifall till departementschefens förslag kommer anstaltens administrationskostnader

sammanlagt alt uppgå till (107 000 + 15 300) 122 300

kr. För täckande bärav bör enligt den fr. o. in. innevarande budgetår gällande

ordningen ett lika stort belopp tagas till uppbörd under anslaget av

medel från den särskilda stödfonden för sjömanspensioneringen. Avdrag

skall i sammanhanget endast göras för ett formellt belopp av 1 000 kr.,

vilket utgör den anslagsmässiga nettoutgiften.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Maj :t

föreslagit, hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

handelsflottans pensionsanstalt, vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1963 törordad

ändring;

b) godkänna följande stat för handelsflottans pensionsanstalt,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1963/64:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ..................

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..............................

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, för
-

11 300

6 400

61 300

26 400

slagsvis

1 600

107 000

Omkostnader

Omkostnader, förslagsvis

15 300

Summa kr. 122 300

Särskilda uppbördsmedel

Inflytande fondmedel

121 300

Nettoutgift kr. 1 000

c) till Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 1 000 kr.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

55 :o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. Kungl. Maj :t liar föreslagit

riksdagen (punkt 65, s. 150— 152) att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

i personalförteckningen för statens sjöhistoriska museum vidtaga i statsrådsprotokollet

angiven ändring, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för statens sjöhistoriska museum, att tillämpas tills

vidare fr. o. in. budgetåret 1963/64, dels ock till Statens sjöhistoriska museum:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 413 000

kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 361 000 kr.

Statens sjöhistoriska museums nämnd har föreslagit eu ökning av anslaget

med 116 800 kr.

Departementschefen tillstyrker, förutom vissa automatiska kostnadsuppräkningar,

inrättandet av eu tjänst som amanuens i reglerad befordiingsgang

vid museet. Samtidigt bör emellertid del medelsutrymme indragas,

som hittills stått (ill förlogande för arvode åt tillfällig personal.

Utskottet har icke något att erinra mot förslaget till medelsanvisning och

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

statens sjöhistoriska museum vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1963 förordad

ändring;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoriska

museum, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1963/64:

A vlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 124 200

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:l ..................... f,oo

3. Avlöningar till icke-ordinaric personal ............... 161 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 120 500

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, för
slagsvis.

........................................................ 6 100

Summa kr. 413 000

c) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 413 000 kr.

56:o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. 1 enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 152 och 153), innebärande en uppräkning

av anslaget med 19 000 kr., hemställer utskottet,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

57

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

68 000 kr.

57 :o) Statens sjöhistoriska museum; Underhåll och ökning av samlingarna.

1 enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 65, s. 153), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll

och ökning av samlingarna för budgetåret 1963/64

anvisa ett reservationsanslag av 4 000 kr.

58:o) Läkarundersökning av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 66, s. 153 och 154), som innebär en ökning av anslaget med

100 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kr.

59.o) Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid vissa resor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 154 och 155), innebärande

eu ökning av anslaget med 5 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Beredande av lägre biljettkostnader

för sjöfolk vid vissa resor för budgetåret 1963/64 anvisa ett

förslagsanslag av 90 000 kr.

60 :o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. Kungl. Maj :t har

(punkt 68, s. 155—157), föreslagit riksdagen att till Avsättning till handelsflottans

välfärdsfond för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 370 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 340 000 kr.

Handelsflottans välfärdsråd har föreslagit en ökning av anslaget med

30 000 kr.

Departementschefen har ej något att erinra mot välfärdsrådets bedömning

av medclsbehovet för nästa budgetår. Vad angår de överskottsmedel

från statens krigsförsäkringsnämnd, som tillfördes välfärdsfonden år 1952

och som avsågs skola användas under en tioårsperiod, hemställer departementschefen,

att bemyndigande lämnas att fortsättningsvis disponera vid utgången

av budgetåret 1962/63 eventuellt befintlig behållning av angivna

medel för därmed avsedda investcringsändamål.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

att riksdagen må

a) till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 370 000 kr.;

b) medge fortsatt disposition av i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för den 3 januari 1963 angivna, från

statens krigsförsäkringsnämnd till handelsflottans välfärdsfond

överförda medel.

61 :o) Understöd åt skärgårdsrederier in. m. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 69, s. 157 och 158), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skärgårdsrederier m. m.

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 300 000

kr.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

62:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar.

Kungl. Maj it har (punkt 70, s. 159—167) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut vidtaga i statsrådsprotokollet angivna

ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

institutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64, dels ock

till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 6 336 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 540 000 kr.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har hemställt, att anslaget

höjes med 1 322 900 kr.

Beträffande den närmare innebörden av institutets förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 159 -163).

I fråga om remissyttranden av statskontoret, statens lönenämnd och

riksrevisionsverket får utskottet hänvisa till propositionen (s. 163—165).

Departementschefen tillstyrker, förutom vissa automatiska kostnadsstegringar,

extraordinariesättning av en extra tjänst som förste byråingenjör i

Ag 21 på klimatbyråns instrumentavdelning. Vidare bör enligt departementschefens

uppfattning på avdelningen en befattning som ingenjör i Ae 19 inrättas.

Härvid förutsättes, att en befattning som ingenjör i Ae 15 vid Bromma

aerologiska station samt en som meteorolog i Ae 19 vid envar av stationerna

vid Bromma och Torslanda indrages. Kansliavdelningen föreslås

förstärkt med en tjänst som byrådirektör i Ag 25. Härvid bör en tjänst

som förste byråsekreterare i Ae 21 överföras till anslaget till uppdragsverksamhet.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

59

Kostnaderna för institutets undervisningsverksamhet har för nästa budgetär

beräknats till 138 700 kr. Bidraget från flygvapnet har upptagits till

109 000 kr. Dä anslaget till institutets undervisning för innevarande budgetär

är uppfört med 21 000 kr., äskas för nästa budgetår en höjning av medelsanvisningen

för ändamålet med 8 700 kr.

Vissa redovisningstekniska fördelar står enligt departementschefens

åsikt att vinna genom att undervisningsanslaget upphör. Med hänsyn härtill

och då det icke torde innebära några nackdelar för institutet förordar han,

all anslaget upphör med utgången av innevarande budgetår. För budgetåret

1963/64 bör i enlighet härmed under institutets allmänna avlöningsanslag

beräknas medel för lärararvoden samt för löner till den för undervisningsverksamheten

erforderliga biträdespersonalen. För lärararvoden beräknas

91 200 kr. Beloppet bör upptagas under en särskild anslagspost benämnd

Ersättningar till timlärare. Vidare bör 32 900 kr. för avlöningar till biträdespersonal

upptagas under anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie personal.

Under institutets allmänna omkostnadsanslag bör beräknas ett belöp])

av 14 600 kr. Slutligen förordas att bidraget från flygvapnet i fortsättningen

tillgodoföres riksstatens inkomsttitel Inkomster vid Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Gortlion (I: 147) och den andra inom andra kammaren av herrar Johansson

i öckerö och Carlsson i Göteborg (II: 175), vari hemställts att riksdagen

måtte besluta att ytterligare en meteorologijänst i A 19 måtte inrättas vid

väderlekstjänsten vid institutet fr. o. m. den 1 juli 1963.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande får

utskottet hänvisa till motionen II: 175.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

beträffande förevarande anslag. Detta innebär även ett avstyrkande av motionerna

I: 147 och II: 175.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 147 och II: 175, bemyndiga

Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1963

förordade ändringar;

II. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgetåret 1963/64:

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr fi år 1963

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 820 100

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ..................... 1 200

3. Arvoden till sakkunniga .............................. 23 100

4. Arvoden till observatörer .............................. 1 206 700

5. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 2 751 800

6. Ersättningar till timlärare.............................. 91 200

7. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 370 800

8. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 71 100

Summa kr. 6 336 000

b) till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut:

Avlöningar för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

6 336 000 kr.

63:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 71, s. 167—170), som innebär en

anslagsökning för nästa budgetår med 116 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa

ett förslagsanslag av 1 381 000 kr.

64:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av

materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 170 och

171), som innebär en anslagsökning för nästa budgetår med 45 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Underhåll av materiel m. m. för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 615 000 kr.

65:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Nyanskaffning

av instrument m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 73, s. 171

och 172), som innebär en anslagsökning med 65 000 kr. för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Nyanskaffning av instrument m. m. för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.

66:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 74, s. 172 och 173),

som innebär en anslagsökning med 337 000 kr. för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1963

61

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska

institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1963/

64 anvisa ett förslagsanslag av 2 841 000 kr.

67 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst

för luftfarten. Kungl. Maj :t har (punkt 75, s. 174—180) föreslagit riksdagen

att dels godkänna av departementschefen förordad stat för väderlekstjänsten

för luftfarten, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetaret 1963/64,

dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst

för luftfarten för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

3 787 000 kr.

Anslaget är i gällande riksslat uppfört med 3 268 000 kr.

Institutet har hemställt om en anslagsökning med 668 800 kr.

För en redovisning av innebörden av institutets förslag får utskottet hänvisa

till propositionen (s. 174—177).

Beträffande remissutlåtande av statskontoret tår utskottet hänvisa till

propositionen (s. 178 och 179).

Departementschefen tillstyrker, förutom vissa automatiska kostnadsstegringar,

inrättandet av en tjänst som laboratorieassistent i Ae 11. För

anställning av tillfällig arbetskraft beräknas 50 000 kr. Inom ramen för

detta belopp bör bestridas bl. a. avlöningskostnaderna för två kartbiträden

vid Malmö—Bulltofta flygväderlekstjänst.

I vad avser omkostnaderna beräknar departementschefen bl. a. för vissa

löpande kostnader vid Stockholm—Arlanda flygplats ett belopp av 43 000

kr.

För anskaffning av speciell instrumentutrustning tillstyrker departementschefen

inköp av en telefaxtransmitter, två telefaxrecorders samt två

långvågsmottagare för telefax för en sammanlagd kostnad av 112 000 kr.

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit har ej givit utskottet anledning till

erinran eller särskilt uttalande. Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för värderlekstjänsten för luftfarten,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1963/64:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 32 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

............................................................ 2 082 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 782 400

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................

Omkostnader

41 200

2 939 000

Omkostnader, förslagsvis ................................. 848 000

Summa kr. 3 787 000

b) till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut:

Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1963/64 anvisa

ett förslagsanslag av 3 787 000 kr.

68 :o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland

in. m. I enlighet med Kungl Maj:ts förslag (punkt 76, s. 181 och 182), som

innebär en anslagsminskning för nästa budgetår med 64 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten

och på Grönland m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa

ett förslagsanslag av 950 000 kr.

Byggnadsväsendet

69:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 77, s.

183—223) föreslagit riksdagen att dels godkänna i statsrådsprotokollet föreslagna

riktlinjer för byggnadsstyrelsens verksamhet, dels bemyndiga Kungl.

Maj :t att utfärda de bestämmelser och att vidtaga de övergångsanordningar

in. m. som erfordras i anledning av de i statsrådsprotokollet framlagda förslagen,

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för byggnadsstyrelsen

vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64, dels ock till Byggnadsstyrelsen:

Avlöningar för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

8 250 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 915 000 kr.

Beträffande betänkande rörande byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och

personalorganisation avgivet av 1960 års byggnadsstyrelseutredning samt

remissutlåtanden över betänkandet får utskottet hänvisa till propositionen

(s. 183—211).

Byggnadsstyrelsen har föreslagit att anslaget ökas med 1 730 200 kr.

(s. 211—216).

Departementschefen erinrar inledningsvis om den av 1962 års riksdag

beslutade omorganisationen av byggnadsstyrelsen samt de frågor rörande

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 År 1969

63

styrelsens arbetsuppgifter och personalorganisation som därefter återstod

att lösa. Departementschefen övergår sedan till att redovisa sina ställningstaganden

till byggnadsstyrelseutredningens förslag samt byggnadsstyrelsens

anslagsäskanden för budgetåret 1963/64, såvitt angår avlöningsanslaget.

Departementschefen ansluter sig till utredningens principiella uppfattning

att den statliga fastighetsförvaltningen bör koncentreras till byggnadsstyrelsen,

såvida icke särskilda tungt vägande skäl talar emot eu sådan anordning.

Till frågan om karolinska sjukhusets fastigheter är departementschefen

dock icke beredd att nu ta ställning. Denna fråga bör slutligt prövas i

samband med ställningstagandet till frågan om huvudmannaskapet för

sjukhuset. Departementschefens ståndpunktstagande innebär, att vid sidan

av byggnadsstyrelsen alltjämt skall finnas ett antal organ med fastighetsförvaltande

uppgifter.

Beträffande fördelningen av husbyggnadsuppgifterna mellan byggnadsstyrelsen

och andra myndigheter har utredningen föreslagit en beloppsgräns

avseende byggnadsohjektens storlek som fördelningsgrund. Utredningen

förordar, att denna gräns i nuläget avväges så att ny-, om- och tillby

ggnadsobjekt med en beräknad byggkostnad av minst 300 000 kr. överlämnas

till utförande genom byggnadsstyrelsens försorg, som i allmänhet

också bör svara för projekteringen av ifrågavarande byggnadsföretag. Objekt

för vilka byggkostnaderna beräknas understiga nämnda belopp samt

reparations- och underhållsarbeten förutsättes således böra utföras genom

vederbörande fastighetsförvaltande organ. Fördelningsgrunden föreslås tilllämpad

i huvudsak för byggnader för post-, tele- och luftfartsverket samt

för fastighetsförvaltande myndigheter inom statens allmänna fastighetsfond

och väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond, i den mån icke särskilda

organ — t. ex. byggnadskommittéer — vid sidan av förvaltningsmyndigheten

är verksamma för de enligt huvudregeln på byggnadsstyrelsen ankommande

uppgifterna. Med hänsyn till vissa av de invändningar som framförts

anser sig departementschefen böra förorda att beloppsgränsen i fråga om

husbyggnadsobjekt inom televerket och väg- och vattenhyggnadsverkets förrådsfond

bestämmes till 1 000 000 kr. På grund av den pågående utredningen

rörande domänverkets företagsform är departementschefen f. n. ej

beredd att biträda byggnadsstyrelseutredningens förslag i vad avser detta

verk. Däremot ansluter han sig till förslagen i övrigt beträffande fördelningen

av husbyggnadsuppgifterna mellan byggnadsstyrelsen och berörda

myndigheter och anser det böra få ankomma på Kungl. Maj it att vidtaga

ändringar av angivna beloppsgränser, om så visar sig påkallat.

1 fråga om personalorganisationen tillstyrker departementschefen, förutom

vissa automatiska koslnadsuppräkningar, att på utredningsbyråns

programmeringsavdelning inrättas en ny tjänst som byrådirektör i Ae 25.

Intendentsbyråns fastighetsavdelning föreslås få två nya tjänster, nämligen

eu som kansliskrivare i Ae 11 och en som kanslibiträde i Ae 7. På hy
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1963

resavdelningen bör inrättas en ny tjänst som byråassistenl i Ae 19. Departementschefen

biträder förslaget om överförande av vissa inredningsfrågor

från utrikesdepartementet till byggnadsstyrelsens utrikesavdelning. 1 anledning

härav bör avdelningen förstärkas med en byrådirektör i Ae 25, eu

intendent i Ae 23, en byråassistent i Ae 19, en kontorist i Ae 9 och ett kanslibiträde

i Ae 7.

I likhet med ett stort antal remissinstanser anser departementschefen

planbyråns verksamhet vara av synnerligen stor betydelse, och han ansluter

sig till de av utredningen angivna riktlinjerna för byråns verksamhet.

I fråga om tekniska byrån tillstyrkes att en installationsteknisk avdelning

tillskapas. Den nuvarande materialavdelningen bör i fortsättningen benämnas

byggnadstekniska avdelningen. Av de föreslagna nya tjänsterna på byrån

förordas en tjänst som avdelningsdirektör i Be 1 och en som byrådirektör

i Ae 27, båda på installationstekniska avdelningen, samt eu som byrådirektör

i Ae 25 på konstruktionsavdelningen.

Beträffande projekteringsbyråernas verksamhet har utredningen bl. a.

föreslagit, att vid ledningen av styrelsens projekteringsverksamhet ett vidgat

normerings-, typiserings- och standardiseringsarbete kommer till stånd

inom styrelsen. Till dessa riktlinjer och förslag ansluter departementschefen

sig helt. Departementschefen förutsätter, att styrelsen utför egen projektering

till viss mindre del.

Departementschefen har icke någon erinran mot utredningens förslag om

tillskapandet av en särskild utredningssektion inom kalkylavdelningen men

kan icke tillstyrka inrättandet av en ny tjänst som extra ordinarie byrådirektör

på avdelningen.

Utredningens väsentligaste organisationsförslag avser byggnadsbyrån. I

korthet innebär förslaget, att den regionala organisationen utbygges och

ges vidgade uppgifter, befogenheter och ansvar samtidigt som den centrala

organisationen nedskäres och ges en efter den minskade verksamheten anpassad

struktur. Den regionala organisationen förutsätles omfatta fem

byggnadsavdelningar vilka skall ha hand om verksamheten inom byggnads-,

vvs- och el-facken vad gäller såväl entreprenad- som egenregiföretag.

Antalet distrikt skulle således minska med två. Förslaget innebär, att

byggnadsavdelningarna skall höra till byggnadsbyrån och alt planeringen,

ledningen och kontrollen av deras verksamhet skall utövas centralt. Byråns

nuvarande indelning efter fack och företagsform brytes och byrån organiseras

funktionellt i två avdelningar, planeringsavdelningen och upphandlingsavdelningen,

varjämte en särskild arbetsgrupp för inspektion och besiktning

tillskapas direkt under byggnadschefen. Jämfört med den beräkning

av byråns personalbehov vid oförändrad organisation, som verkställts

för budgetåret 1963/64, innebär förslaget en minskning med ett tjugotal

tjänster, vilket skulle betyda en besparing i fråga om lönekostnader av storleksordningen

0,5 mkr.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr (1 år 1963

65

Depar lemen Ischefen har endast några smärre invändningar mot utredningens

förslag rörande byggnadsbyrån och byggnadsavdelningarna. Sålunda

anser han sig icke kunna tillstyrka, afl byggnadsstyrelsen skall äga

bestämma byggnadsavdelningarnas antal och stationeringsorler. Det bör

enligt hans mening ankomma på Kungl. Maj :t att efter framställning av styrelsen

besluta i dessa frågor. Däremot torde det, i enlighet med gällande instruktion,

få ankomma på styrelsen alt besluta om den närmare fördelningen

av befogenheterna mellan byggnadsavdelningarna och den centrala

byggnadsbyrån. Vidare tillslyrkes de föreslagna nya tjänsterna för byggnadsverksamheten.

På byggnadsbyråns planeringsavdelning bör sålunda enligt

departementschefens mening inrättas en tjänst som byrådirektör i

Ae 25. För den föreslagna inspektions- och besiktningsgruppen bör tillskapas

två tjänster som överinspektör i De 1. Inom byggnadsavdelningarna

torde inrättas fem befattningar som byggnadsdirektör i Be 1, två som förste

byggnadsinspektör i Ae 25, en som byggnadsinspektör i Ae 23 och en som

byggnadsinspektör i Ae21. I enlighet med styrelsens förslag bör indragning

ske av följande tjänster nämligen en tjänst som avdelningsdirektör i

Be 1, eu som byrådirektör i Ae 27 samt nio som byråingenjör i Ae21. Vidare

förordas ändrad lönegradsplacering för etl antal befintliga tjänster.

Utredningen har slutligen behandlat vissa anslagsfrågor. Sålunda föreslås

att del för innevarande hudgetår för planbyråns och tekniska byråns

räkning under avlöningsanslaget anvisade beloppet om 00 000 kr. för särskilda

utredningar och arvoden till viss expertis in. m. för budgetåret 1963/

64 höjes till 200 000 kr. Beloppet föreslås även få användas inom kulturhistoriska

byrån. Utredningen förordar samtidigt att ifrågavarande belopp

anvisas såsom ett särskilt reservationsanslag. Departementschefen föreslår

att sammanlagt 100 000 kr. beräknas för de av utredningen angivna ändamålen.

I tvä likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Knut Johansson och Einar Eriksson (I: 242) och den andra inom

andra kammaren av herr Adamsson in. fl. (11:284), har hemställts att

riksdagen måtte dels (p. 77) fastställa en i motionerna föreslagen avlöningsslal

för byggnadsstyrelsen, dels till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 8 381 700 kr., dels ock (p. 78)

till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 998 000 kr.

I tvä likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Hagberg in. fl. (1:494) och den andra inom andra kammaren av herr

lleckscher in. fl. (11:595), har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:l giva till känna vad i motionerna

anförts rörande metodiken för samhällsplaneringen med vad därtill hör.

5—47 7 hs Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

6G

Statsutskottets utlåtande nr G är 1963

Beträftande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionerna 1: 242 och II: 595.

Utskottet. På grundval av betänkande av byggnadsstyrelseutredningen och

byggnadsstyrelsens petita har departementschefen framlagt förslag rörande

omfattningen av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning, byggnadsverksamhet

och personalorganisation in. in. Fastighetsförvaltningen anses i

princip böra koncentreras till byggnadsstyrelsen. Beträffande byggnadsverksamheten

förordas som grund för fördelningen mellan styrelsen och

andra myndigheter en beloppsgräns, vilken i nuläget bör sättas till 300 000

kr. med undantag för televerket och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förrådsfond

där beloppsgränsen föreslås bli 1 mkr. I fråga om personalorganisationen

föreslås vissa personalförstärkningar och smärre organisationsförändringar.

1 sistnämnda hänseende föreslås sålunda i vad avser byggnadsbyrån

en utbyggnad av den regionala organisationen.

I motionerna 1:242 och 11:284 har hemställts om viss ytterligare personalförstärkning

av planbyrån och ökade medel för utredningar samt

publikations tryck. I nu nämnda motioner samt i motionerna 1:494 och

11:595 har understrukits behovet av ökad information till i första hand

kommunerna irån byggnadsstyrelsens planbyrå. I sistnämnda motioner har

vidare framförts synpunkter på metodiken vid samhällsplaneringen. Utskottet,

som är medvetet om värdet av den ej obetydliga information som

sker inom förevarande område, vill i anslutning härtill kraftigt understryka

angelägenheten av att byggnadsstyrelsen fortsättningsvis erhåller de resurser

för angivna verksamhet som den växande betydelsen av effektiv

samhällsplanering ger anledning till. I den mån åtgärder i antydd riktning

är motiverade redan under nästa budgetår torde styrelsen inom ramen

för tillgängliga medel kunna vidta sådana åtgärder för att ge kommunerna

ökad service i fråga om råd och anvisningar på ifrågavarande område.

Med hänsyn till det anförda anser sig utskottet ej kunna biträda motionerna

1: 242 och II: 284. Beträffande den vidare frågan rörande samhällsplaneringen

i stort kan utskottet i huvudsak ansluta sig till de i motionerna

1: 494 och II: 595 framförda synpunkterna rörande behovet av översyn i

vissa avseenden på ifrågavarande områden. Utskottet vill i sammanhanget

understryka vikten av att de i propositionen nr 98 till 1962 års riksdag

aviserade undersökningarna rörande samhällsplaneringens organisation snarast

genomföres.

Då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt inte givit anledning till erinran eller

särskilt uttalande får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 242 och II :284, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga,

a) godkänna i stadsrådsprotokollet över kommunikations
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

67

ärenden för den 3 januari 1963 föreslagna riktlinjer för byggnadsstyrelsens

verksamhet in. m.;

b) bemyndiga Kung]. Maj:t att utfärda de bestämmelser

och att vidtaga de övergångsanordningar in. in. som erfordras i

anledning av de i statsrådsprotokollet framlagda förslagen;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för byggnadsstyrelsen som föranledes av

de i statsrådsprotokollet framlagda förslagen;

d) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1963/64:

.4 vlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 432 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................... 11 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 4 287 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 2 404 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 113 900

Summa kr. 8 250 000

e) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1963/64

anvisa ett förslagsanslag av 8 250 000 kr.;

II. att motionerna 1:494 och 11:595, såvitt nu är i fråga,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

70:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 78, s.

224—226) föreslagit riksdagen att till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 948 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstal uppfört med 801 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär eu uppräkning av anslaget med 147 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de

under punkten 69 redovisade motionerna 1:242 och 11:284, i vad de berör

förevarande anslag.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt anfört,

hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 242 och II: 284, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 948 000 kr.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

71 :o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 79, s. 226 och 227) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. lör hudgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 700 000 kr.

72 :o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

80, s. 227 och 228) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas

tills vidare fr. o. in. budgetåret 1963/64, dels ock till Länsarkitektsorganisationen:

Avlöningar för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

6 798 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 974 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med 897 500 kr.

Departementschefen har förutom vissa automatiska kostnadsstegringar

tillstyrkt att medel anvisas för eu tjänst som maskinist i Ae 11 för den

fasta maskinanläggningen i Kristianstad.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. hudgetåret

1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 063 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 3 155 100

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter

m. fl., förslagsvis .................................... 476 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 2 018 700

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 84 600

Summa kr. 6 798 000

b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för bud
-

getåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 6 798 000 kr.

73:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 81, s. 228 och 229), som innebär en anslagsökning för

nästa budgetår med 29 000 kr., hemställer utskottet,

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

69

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

596 000 kr.

74 :o) Bidrag till upprättande av regionplaner m. m. I enlighet med

Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 229 och 230), som innebär en med

600 000 kr. minskad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av regionplaner

m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kr.

75 :o) Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse m. m. inom vissa

strandområden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 230),

som innebär en med 10 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar på grund av förbud mot

bebyggelse m. m. inom vissa strandområden för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kr.

Tekniska institut

76 :o) Statens väginstitut. Kungl. Maj :t har (punkt 84, s. 231—236) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj U att i personalförteckningen

för statens väginstitut vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar,

dels godkänna av departementschefen förordad stat för statens väginstitut,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64, dels ock till

Statens väginstitut för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

1 385 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 122 000 kr.

Direktionen för statens väginstitut har hemställt om en anslagshöjning

av 851 700 kr.

lieträffande den närmare innebörden av direktionens förslag torde få

hänvisas till propositionen (s. 231—234).

Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom eu anslagsuppräkning med hänsyn

till automatiska kostnadsstegringar,

att under allmänna verksamheten inrättas en tjänst som ingenjör i Ae 19

för biblioteksverksamheten på tekniska kansliet samt en tjänst som förste

forskningsingenjör i Ae 25 på maskintekniska avdelningen,

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

nit omkostnaderna för institutets allmänna verksamhet uppräknas med

40 000 kr.,

samt att uppbördsmedlen uppräknas med 114 000 kr.

Utskottet har ansett sig böra godtaga Kungl. Majrts förslag beträffande

anslag till statens väginstitiit för nästa budgetår och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:l att i personalförteckningen för

statens väginstitut vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärcnden

för den 3 januari 1963 förordade ändringar;
b)

godkänna följande stal för statens väginstitut, att tilllämpas

tills vidare fr. o. in. budgetåret 1963/64:

Stat

Avlöningar

Statens väginstitnts verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 343 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 572 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 394 |()()

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, för
slogsvis

...................................................... 18 400

1 329 100

Statens väginstitnts verksamhet för särskilda uppdragsgivares

räkning

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslngs
-

Vls ............................................................ 749 900

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 322 500

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................... 15 000

1 087 400

Summa kr. 2 416 500

Omkostnader

1. Statens väginstitnts verksamhet i allmänhet, förslagsvis

......................................................v 273 500

2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda

uppdragsgivares räkning, förslagsvis ............... 400 000

673 500

Summa kr. 3 090 000

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1963 71

Särskilda uppbördsmedel

Ersättningar för tillfälliga uppdrag in. in............. 1 705 000

Nettoutgift kr. 1 385 000

c) till Statens väginstitut för budgetåret 1963/64 anvisa ett

förslagsanslag av 1 385 000 kr., att avräknas mot antomobilskattemedlen.

77 :o) Statens väginstitut: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 85, s. 236 och 237), som innebär en med 15 000 kr. ökad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens väginstitut: Utrustning för

budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 105 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

78:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

86, s. 237—255) föreslagit riksdagen att dels godkänna i statsrådsprotokollet

föreslagna riktlin jer för omorganisation av statens geotekniska institut,

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för statens geotekniska

institut vidtaga i stadsrådsprotokollet angivna ändringar, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för statens geotekniska

institut, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1963/64, dels ock till

Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret 1963/64 anvisa ett

förslagsanslag av 982 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 181 000 kr.

Beträffande betänkande avgivet av utredningen rörande statens geotekniska

instituts arbetsuppgifter och organisation samt rcmissntlåtanden över

betänkandet får utskottet härnäsa till propositionen (s. 237—248).

Direktionen för statens geotekniska institut har hemställt att anslaget

höjes med 938 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av direktionens skrivelse torde få

hänvisas till propositionen (s. 248—252).

Departementschefen anför att utredningens förslag i huvudsak innebär

följande.

»Den forskningsavdelning och den konsultationsavdelning, vilka nu finnes

vid institutet, bör enligt utredningen båda tilldelas såväl forsknings- som

konsultalionsuppgifter. Härjämle föreslås ytterligare en avdelning för forskning

och konsultation inrättad. De inom nuvarande forskningsavdelning och

konsultationsavdelning befintliga laboratorierna bör brytas ut och bilda

eu avdelning för laboratorier. Maskintekniska avdelningen bör benämnas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

mekaniska avdelningen. Det kamerala kansliel förordar utredningen ombildat

till ett administrativt-kamerall kansli. Vidare föreslås, att ett tekniskt

kansli inrättas. Antalet ledamöter i direktionen bör minskas från

tolv till sex. Utredningen föreslår vidare, alt de båda anslagsposterna

avseende uppdragsverksamheten brytes ut ur institutets avlönings- och omkostnadsstat

och sammanföres (ill ett särskilt förslagsanslag, för vilket

en stat avseende avlöningar och omkostnader för uppdragsverksamheten

bör fastställas. För dispositionen av detta anslag bör enligt utredningen

föreskrivas, att utgifterna inte får överstiga 80 % av inkomsterna av uppdragsverksamheten.

Den lekniska upprustningen av institutet, som beräknas

till totalt 590 000 kr., föreslås genomförd under eu femårsperiod.»

Härefter övergår departementschefen till att redovisa sina ställningstaganden

till utredningens förslag och direktionens äskanden. För egen del är

departementschefen av den uppfattningen att eu förstärkning av geotekniska

institutets resurser är angelägen med hänsyn till utvecklingens krav

på Aidgade forskningsinsatser i samband med den ökade anläggningsverksamheten

i vägar, kraftverk, byggnader m. in. Utredningens förslag till

organisation innebär, att institutet organisatoriskt sett får den stadga som

är nödvändig. Departementschefen biträder därför utredningens förslag i

denna del men anser sig icke kunna förorda att eu Iredje avdelning för

forskning och konsultation inrättas.

För den allmänna verksamheten förordas följande nya t jänster, nämligen

en tjänst som avdelningsdirektör i Be 1 och en som ritbiträde i högst Ae 7

på forsknings- och konsultationsavdelningarna, en som förste forskningsingenjör

i Ae 25 på maskintekniska avdelningens mätsektion samt en som

laboratoriechef i Be 1 på laboratorierna. För uppdragsverksamheten förordas

på forsknings- och konsultationsavdelningarna två befattningar som

statsgeotekniker i Ae 27.

Vidare förordas, att på det administrativt-kamerala kansliet inrättas eu

byrådirektörst jänst i Ae 25 och en kontorsskrivartjänst i Ao 13, varvid

en tjänst som kamrer i Ae 17/Ag23 och en som kontorsskrivare i Ae 9/Ag Kl

utgår. På verkstaden föreslås en tjänst som förrådsmästare i Ae 13 varvid

en tjänst som förrådsförman i Ae 9 utgår. Kostnaderna för samtliga dessa

tjänster torde höra bestridas av medel från den allmänna verksamheten.

I övrigt biträder departementschefen hl. a. utredningens förslag att etl

särskilt förslagsanslag upptages för uppdragsverksamheten. Under anslaget

bör en särskild stat för avlöningar och omkostnader fastställas.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande rörande

Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den januari 1963 föreslagna riktlinjer för omorganisation

av statens gentekniska institut;

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet.s utlåtande nr 6 dr 1963

73

It) bemyndiga Kung]. Maj:t alt vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens geotekniska institut som

föranledes av de i statsrådsprotokollet framlagda förslagen;

c) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska

institut, all tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1963/64:

,4 vlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 132 200

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .................. 6 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 540 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 289 200

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

...................................................... 13 000

Summa kr. 982 000

d) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 982 000 kr.

79:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ls förslag (punkt 87, s. 255—257) hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

129 000 kr.

80:o) Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet. Kungl. Maj:t

bar (punkt 88, s. 257 och 258) föreslagit riksdagen att dels godkänna av

departementschefen förordad stal för statens geotekniska instituts uppdragsverksamhet,

alt tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64, dels

oek till Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 1 444 000 kr.

Departementschefen har under förevarande anslag upptagit avlöningar

och omkostnader för uppdragsverksamheten. I sammanhanget anför departementschefen

att innan närmare erfarenheter vunnits av den omläggning

av anslagen för geotekniska institutet, som förordas, han icke är beredd

alt tillstyrka utredningens förslag rörande dispositionen av här ifrågavarande

anslag. Departementschefen förordar i stället, att för institutets anslag

meddelas samma disposilionsföreskrifter som f. n. gäller för statens

provningsanstalts motsvarande anslag. Detta innebär, att institutet av anslaget

far disponera sammanlagt högst ett belopp motsvarande de ersättningar

institutet betingar sig av uppdragsgivare, efter frånräkning av de i

ersättningarna ingående tilläggen för pensions- och kapitalkostnader m. m.

Utskottet. Vad Kungl. Maj:t föreslagit har ej givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet får därför hemställa,

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens gentekniska instituts

uppdragsverksamhet, att tillämpas tills vidare fr. o. in.

budgetåret 1963/64:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

............................................................

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ..............................

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .......,........................................

Omkostnader

600 300

253 900

11 800

866 000

Omkostnader, förslagsvis

578 000

Summa kr. 1 444 000

b) till Statens geotekniska institut: Vppdragsverksamhei

lör budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 1 444 000

kr.

81 :o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 89, s. 258 och 259), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

100 000 kr.

Statens elektriska inspektion m. m.

82ro) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 90, s. 260 -262), innebärande en uppräkning av anslaget

med 120 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

statens elektriska inspektion vidtaga i statsrådsprotokollet

över kominunikationsärenden för den 3 januari 1963 förordade

ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska

inspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 278 600

2. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis ......... 55 000

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1963 75

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 231 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 219 200

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

......................................................... 10 200

Summa kr. 794 000

c) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 794 000 kr.

83:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 91, s. 262), vilket innebär en nedräkning av anslaget

för nästa budgetår med 1 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

62 000 kr.

84:o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 263), som innebär en uppräkning av anslaget

för nästa budgetår med 2 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för

elektrisk ström för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 9 000 kr.

Djurgårdsnämnden

85:o) Djurgårdsnämnden: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 93, s,

264 och 265) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för djurgårdsnämnden, att tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgelåret 1963/64, dels ock till Djurgårdsnämnden: Avlöningar

för budgelåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 212 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 190 000 kr.

Djurgårdsnämnden har hemställt att anslaget höjes med 30 700 kr.

Beträffande den närmare innebörden av nämndens förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 264).

Departementschefen anför bl. a. att enligt statsmakternas beslut djurgårdsnämnden

skall avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1964 och dess kvarstående

uppgifter överföras till byggnadsstyrelsen. Med anledning härav kan han

icke biträda nämndens förslag till anställning av tillfällig personal.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för djurgårdsnämnden,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .................. 21 600

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 139 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................................. 47 700

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis.

........................................................ 2 800

Summa kr. 212 000

b) till Djurgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret 1963/

64 anvisa ett förslagsanslag av 212 000 kr.

86:o) Djurgårdsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 94, s. 265), som innebär en uppräkning av anslaget med

4 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Djurgårdsnämnden: Omkostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 17 000 kr.

Diverse

87 :o) Ersättning till statens allmänna fastiglietsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95, s. 266) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret 1963/64

anvisa ett förslagsanslag av 2 325 000 kr.

88 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 96, s. 266) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1963/

64 anvisa ett förslagsanslag av 6 260 000 kr.

89:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 97, s. 266 och 267)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Sjöf artsstyrelsens delfond för budgetåret 1963/64

anvisa ett förslagsanslag av 957 000 kr.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

77

90 :o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100, s. 277 och 278), som innebär

en med 10 700 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av tjänsteförsändelser för budgetåret 1963/64 anvisa ett

förslagsanslag av 60 700 000 kr.

91 :o) Kostnader för vissa nämnder m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 101, s. 278) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. m.

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kr.

92 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m, I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 102, s. 278—282), som innebär en

uppräkning av anslaget med 396 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 511 000 kr.

93 :o) Ceotekniska undersökningar i Götaälvdalen m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, s. 282—285), som innebär en med 15 000

kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ceotekniska undersökningar i Götaälvdalen

m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kr.

94 ro) Viss beredskapsutrustning. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 104, s. 285), som innebär en nedräkning av anslaget med 50 000 kr.

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss beredskapsutrustning för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

Luftfartefonden

95:o) Underskott å luftfartsfomlen. Kungl. Maj:t har (punkt 106, s. 287

___296) föreslagit riksdagen att för Luftfartsfomlen å riksstaten för budgetåret

1963/64 upptaga elt underskott av 12 300 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 15 000 000 kr.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1963

Luftfartsstyrelscn har beräknat underskottet för nästa budgetår till

20 350 000 kr. (s. 287—294).

Departementschefen redogör inledningsvis för pågående rationaliseringsundersökningar

inom luftfartsverket och beslutade avgiftshöjningar för att

nedbringa luftfartsverkets underskott, vilket för innevarande budgetår

uppskattas till 16,8 mkr. Vidare anmäler departementschefen en utredning

om luftfartsverkets framtida ställning.

Beträffande styrelsens organisation biträder departementschefen förslagen

om inrättande av en tjänst som byrådirektör i Ae 27 på kanslibyrån,

en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 21 på kanslibyrån, eu tjänst som

ingenjör i Ae 17 på luftfartsinspektionen samt överflyttning av eu tjänst

som förste trafikexpeditör i Ae 13 från flygplatsorganisationen till styrelsen.

Vidare tillstyrker han att medel beräknas till en ny kontorsbiträdestjänst

i högst Ae 5, till ökade kostnader för examensprov, till besiktningsarvoden

åt personer utanför styrelsen samt till anlitande av utomstående specialister

för viss tidsbegränsad typgranskning.

I fråga om flygplatsorganisationens avlöningar tillstyrkes, förutom vissa

automatiska kostnadsökningar, en ny tjänst som assistent i Ae 17 vid Arlanda

flygplats. För underhåll m. in. av flygplatser beräknas 150 000 kr,

mindre än vad styrelsen upptagit.

Under posten diverse utgifter har luftfartsslyrelsen föreslagit bidrag om

inalles 63 000 kr. till Svenska aeroklubben (KSAK) för anordnande av flygutbildningskurser

och för anställande av en flygsäkerhetsinspektör. Enligt

departementschefens åsikt ger utredningen i ärendet icke tillräckligt underlag

för ett ställningstagande i frågan. Förslaget aktualiserar spörsmålet om

finansieringen av luftfartsinspektionens verksamhet liksom även behovet av

klara gränslinjer mellan den statliga inspektionsmyndighelen och den verksamhet

som skall kontrolleras ur säkerhetssynpunkt. Enligt departementschefens

mening bör en prövning av dessa spörsmål lämpligen ingå i det uppdrag

som lämnats utredningen rörande luftfartsverkets framtida ställning.

Departementschefen ämnar därför föreslå Kungl. Maj:t att uppdraga åt utredningen

att överväga även dessa frågor. Om det befinnes erforderligt —

med hänsyn bl. a. till flygsäkerheten på här ifrågavarande område samt till

inspektionens möjligheter att fullgöra sina instruktionsmässiga uppgifter

— bör utredningen utan att avvakta resultatet av utredningens arbete i övrigt

framlägga särskilt förslag i denna del. Departementschefen är således ej

beredd att förorda något bidrag till KSAK för nästa budgetår.

Totalt beräknas luftfartsverkets driftkostnader till ca 51,4 mkr. och

inkomsterna till 39,1 mkr., varför underskottet kan beräknas till 12,3 mkr.

för budgetåret 1963/64.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

79

av herr Ringaby m. fl. (1:423) och den andra inom andra kammaren av

herr Bohman m. fl. (II: 508), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla att Kungl. Maj :t i avvaktan på slutförandet av

pågående och beslutade utredningar rörande luftfartsverkets ekonomi m. m.

måtte ompröva de statliga avgifterna för vissa mindre bärkraftiga inrikes

flyglinjer;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Isacson (I: 357) och den andra inom andra kammaren av herr Edlund

m. fl. (11:413), vari hemställts att riksdagen må medgiva att luftfartsstyrelsen

må använda 03 000 kr. för i motionerna angivna flygsäkerhetsfrämjande

åtgärder;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Carlsson i Stockholm och

Rimmerfors väckt motion (II: 010), vari hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte begära, att erforderliga åtgärder vidtas för att enligt

tidigare ordning medge en destinering av den inomnordiska propellerdrivna

lufttrafiken till Bromma i stället för som nu till Arlanda samt att en resvaneundersökning

och trafikteknisk utredning måtte företas i fråga om transporterna

från stockholmsområdet till Arlanda i syfte att bereda underlag för

en bedömning av möjliga utvägar att bereda en någorlunda godtagbar trafikservice

även för den övriga flygtrafiken på Arlanda, så att flygfältets användbarhet

för modern flygtransportservice i möjligaste mån förbättras.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

hänvisas till motionerna II: 508, II: 413 och II: 810.

Utskottet. Underskottet å luftfartsfonden, vilket för innevarande budgetår

beräknas uppgå till 10,8 mkr., föreslås av Kungl. Maj :t skola upptagas

till 12,3 mkr. för budgetåret 1903/04. För att åstadkomma en sådan reducering

av underskottet har Kungl. Maj:t i samråd med vederbörande myndigheter

i Danmark och Norge beslutat vissa avgiftshöjningar. I motionerna

1:423 och 11:508 har yrkats på en omprövning av de statliga avgifterna

för vissa mindre bärkraftiga flyglinjer i avvaktan på slutförandet

av pågående utredningar rörande luftfartsverkets ekonomi m. m. Enligt

utskottets mening bör strävan vara att luftfartsverkets intäkter — i likhet

med statens af färsdrivande verksamhet över huvud -— i princip bör täcka

kostnaderna för de anordningar och tjänster verket tillhandahåller flygföretag

och andra. Ett avsteg från denna grundprincip har emellertid ansetts

motiverat i det civila flygets uppbyggnadsskede, vilket bl. a. tagit sig uttryck

i de betydande underskott som årligen redovisats för luftfartsfonden.

Utskottet vill i sammanhanget vidare erinra om att i direktiven till utredningen

rörande luftfartsverkets framtida ställning, vilken numera tillsatts,

anförts att principen om full kostnadstäckning inte innebär att man bör

kräva att eu flygplats måste bära sig de första åren utan bedömningen bör

i princip avse en lämpligt avvägd längre tidsperiod. Då såvitt utskottet

kan finna luftfartsverkets avgifter fastställes under hänsynstagande till

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr ti år t!) ti it

flygels ringa bärkraft i eif uppbyggande skede kan utskottet ej tillstyrka

motionerna 1:423 och 11:508.

I motionerna 1:357 och 11:413 har hemställts, att luftfartsstyrelsen må

använda 03 000 kr. för vissa flygsäkerhetsfrämjande åtgärder. Utskottet

vill i sammanhanget erinra om att departementschefen i statsverkspropositionen

anfört alt lufttarlsstyrelsens utredning i berörda fråga inte givit

tillräckligt underlag för ett ställningstagande samt att förslaget aktualiserat

en utredning om luftfartsinspektionens verksamhet och finansieringen

därav. Prövningen av dessa spörsmål har förordats ske av utredningen

rörande lultfartsverkets Iramtida ställning som om det hefinnes erforderligt

med hänsyn till bl. a. tlygsäkerheten — bör utan att avvakta resultatet

av utredningens arbete i övrigt framlägga särskilt förslag i berörda del.

Med hänsyn till vad departementschefen anfört kan utskottet ej tillstyrka

motionerna 1:357 och 11:413.

Vidare har i motionen II: 010 hemställts om åtgärder i sylte atl förflytta

den propcllerdrivna inomnordiska luftfarten från Arlanda till Bromma. Utskottet

vill i sammanhanget erinra om att ifrågavarande spörsmål varit

föremål för behandling inom Nordiska rådet. Av de yttranden som därvid

inhämtats från bl. a. lulttarlsslyrelscn och SAS framgår att eu överflyttning

av ifrågavarande tratik ej skulle innebära några påtagliga fördelar

för trafikanterna men däremot väsentliga nackdelar samtidigt som åtgärden

i fråga skulle medföra icke oväsentliga kostnadsökningar för luftfartsverket

och SAS. Med hänsyn härtill och då man har skäl förutsätta eu fortsatt

förbättring av terminal transporterna till Arlanda kan utskottet ej biträda

motionen II: 010.

Vad Kungl. Maj:l i övrigt anfört och föreslagit har ej givit utskottet anledning

till erinran eller särskilt uttalande. Utskottet får därför hemställa,

I. att riksdagen må för Luftfartsfonden å riksstaten för

budgetåret 1903/64 upptaga ett underskott av 12 300 000 kr.;

II. att motionerna 1:423 och 11:508 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

III. att motionerna I: 357 och II: 413 icke må av riksdagen

bifallas;

IV. att motionen 11:610 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Uppskjutna frågor

96:o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande

beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda förslag,

nämligen

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1963

81

punkten 18: Kostnader för övergång till högertrafik,

punkten 33: Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande,

punkten !)8: Driftbidrag till statens järnvägar,

punkten 09: Bidrag till viss busstrafik in. m. samt

punkten 105: Underskott å statens järnvägars fond,

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 26 mars 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Bbman, Einar Persson, Birger

Andersson, Axel Johannes Andersson, Virgin, Fritz Persson, Rikard

Svensson, fru Wallentheim, herrar Bengtson, Mårtensson, Kaijser, Nils

Theodor Larsson, Källqvist och Rönnberg; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, fröken Elmén,

herrar Svensson i Ljungskile, Johansson i Norrköping, Carbell, Fagerlund,

Gustafsson i Kårby, Löfroth, Källenius och Heidenberg.

8—4077 #3 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr ti år 19ti3

Reservationer

1) vid punkten 11 (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen

m. in. Anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader)

A. beträffande anslagen till byggande av vägar och broar av herrar Boman,

Axel Johannes Andersson, Virgin, Bengtson, Kaijser, Nils Theodor

Larsson, Källgvist, Staxäng, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar

Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Kårby, Löfroth och Källenius, vilka ansett

att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 26 börjar med »Vid fjolårets»

och på s. 27 slutar med »angivna perioden», bort ha följande lydelse:

»Vid fjolårets riksdag underströk utskottet angelägenheten av att vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens planering och samordning av vägbyggnadsverksamheten

i görligaste mån underlättas genom att riktlinjer för vägpolitiken

under ett begränsat antal år uppdrages. Utskottet har också tidigare

kraftigt understrukit nödvändigheten av att en flerårig plan fastställes

för väginvesteringarna (jfr SU 1958: 6 och 1959: 6). Det har därvid framhållits

att förutsättningarna för en från såväl tekniska som ekonomiska synpunkter

rationellt bedriven vägbyggnadsverksamhet är en investeringspolitik

som ger möjligheter till eu mera långsiktig arbetsplanering utan ändringar

år från år. Endast härigenom blir det möjligt att utnyttja de fördelar

som står att vinna genom övergång från mindre till större arbetsföretag på

sätt riksdagen tidigare förordat. Ovissheten om de kommande årens medelstilldelning

förhindrar i stor utsträckning utläggandet av större entreprenader,

varjämte överblicken av behovet och sysselsättningen i fråga om

väg- och vattenbyggnadsverkets egen arbetskraft försvåras.

Det anförda torde alltjämt äga giltighet, och det är i hög grad angeläget

att den ordinarie vägbyggnadsverksamheten får grundas på en

lägsta ram för investeringarnas storlek under en flerårsperiod. För

att åstadkomma den planmässighet och samordning som eftersträvas i vägbyggnadsverksamheten

är det nämligen, som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i skilda sammanhang framhållits, nödvändigt att ha tillgång till

ordinarie medel av viss storleksordning samt att ha kännedom om anslagens

storlek under den period planeringsarbetet avser. Genom att väginvesteringarna

utgör en betydande del av den offentliga sektorn kan de å andra

sidan icke vara opåverkade av konjunkturpolitiska åtgärder. Målet bör sålunda

vara att anvisningen av ordinarie medel beräknas på längre sikt än

ett år samt att de större eller mindre fluktuationer i den totala verksamhetens

omfattning, som betingas av förskjutningar i ena eller andra riktningen

av det allmänna sysselsättningsläget, regleras över anslagen till beredskapsarbeten.

Bortsett från att ett uttalande från riksdagens sida till förmån

för en flerårig investeringsserie inte under alla förhållanden kan vara

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963 83

bindande är det dock ägnat att giva ökad fasthet åt verksamhetens inriktning.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad departementschefen i

statsverkspropositionen anfört rörande riktlinjerna för flerårsplaneringen

för åren 1964—1968.1 anslutning till därvid omnämnda överläggningar mellan

representanter för kommunikationsdepartementet och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har sedermera inom departementet upprättats en promemoria

angående utarbetandet av flerårsplanerna för nämnda period, vari bl. a.

uttalats att dessa bör göras upp på basis av en oförändrad medelstilldelning

av 500 mkr. till det ordinarie vägbyggandet under ettvart av åren i perioden.

Detta har dock uttryckligen förklarats icke innebära något ställningstagande

i förväg till de anslagsbelopp som för ifrågavarande budgetår skall

anvisas under de ordinarie vägbyggnadsanslagen. Utskottet, som icke vill

förringa värdet av uttalandet, avser emellertid — på av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anförda skäl —- den av styrelsen förordade serien böra

läggas till grund för den fortsatta investeringsverksamheten. Även om utskottet

till fullo inser vikten av de statsfinansiella och samhällsekonomiska

synpunkter som därvidlag också måste beaktas, tillstyrker utskottet sålunda

i princip de i motionerna I: 354 och II: 416, I: 426 och II: 507, I: 420 och

II: 510 samt I: 353 och II: 421 framförda yrkandena härom.

Departementschefens förslag att överföra anslaget Vissa vägbyggnadsarbeten

till de ordinarie väganslagen ger i och för sig icke anledning till

erinran från utskottets sida. En uppräkning av de ordinarie anslagen med

motsvarande belopp bör dock, såsom i motionerna I: 354 och II: 416, I: 426

och II: 507 samt I: 419 och II: 511 yrkats, ske och nämnda anslag följaktligen

upptagas med ett sammanlagt belopp av 520 mkr. Beträffande fördelningen

härav på de skilda anslagsändamålen har i de i ämnet väckta

motionerna sinsemellan avvikande förslag framlagts. Utskottet vill för

sin del föreslå att fördelningen sker efter i stort sett samma procentsatser

som förordats av departementschefen. Detta skulle innebära följande fördelning,

nämligen till Byggande av riksvägar 286 mkr., till Byggande av

länsvägar 210 mkr., till Byggande av ödebygdsvägar 6 mkr. och till Byggande

av storbroar 18 mkr.»

dels ock utskoitets hemställan under I. a)—c) och e) bort ha följande

lydelse:

»I. att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till

motionerna I: 354 och II: 416, nämnda motioner såvitt nu är

i fråga, samt med avslag å motionerna 1:426 och 11:507,

nämnda motioner såvitt nu är i fråga, samt I: 419 och II: 511

till Byggande av riksvägar för budgetåret 1963/64 anvisa ett

reservationsanslag av 286 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattcincdlen;
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1963

b) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till

motionerna I: 354 och II: 416 samt med avslag å motionerna

I: 426 och II: 507, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till

Byggande av länsvägar för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 210 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
c)

i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till

motionerna I: 354 och II: 416 samt med avslag å motionerna

1:426 och II: 507, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till

Byggande av ödebygdsvägar för budgetåret 1963/64 anvisa ett

reservationsanslag av 6 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
e)

i anledning av motionerna 1:354 och 11:416, 1:426

och 11:507, 1:420 och 11:510 samt 1:353 och 11:421, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t

giva till känna vad utskottet anfört beträffande en treårig

investeringsserie för vägbyggnader;»

B. beträffande motionerna 1:144 och 11:176 rörande bl. a. utbyggnad

av den s. k. Dalslandsleden av herrar Boman, Axel Johannes Andersson,

Källqvist, Staxäng, fröken Elmén, herrar Svensson i Ljungskile och Löfroth,

vilka ansett att

^ dels tredje och fjärde meningarna i det stycke i utskottets yttrande

på s. 27, som börjar med »Vidkommande den» och slutar med »stadgade

ordningen», bort ha följande lydelse:

»Utskottet som beaktar de av motionärerna anförda synpunkterna

anser av piincipiella skäl att trågan om utbyggnaden av den s. k. Dalslandsleden

bör behandlas i den för prövning av vägärenden stadgade ordningen.

Skulle denna prövning visa att Dalslandsleden utan dröjsmål bör komma

till stånd bör enligt utskottets mening hinder ej möta för att medel

ur specialdestinationen användes härför.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 144 och

II: 176, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört rörande utbyggnaden av den s. k. Dalslandsleden;»

G. beträffande motionerna 1:353 och 11:421 rörande utbyggnaden av

vägsystemet inom storstockholmsområdet, m. m„ av fru Wallentheim,

D. beträffande det statliga vägunderhållet av herrar Bengtson, Nils Theodor

Larsson, Svensson i Stenkyrka, Gustafsson i Kårby och Löfrotli, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 354 och II: 416, såvitt nu är

i fråga, samt motionerna I: 360 och II: 419, och att därför

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

85

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med »Departementschefens

beräkning» och slutar med »avstyrkes följaktligen», bort ha

följande lydelse:

»Departementschefens beräkning av anslaget till det statliga vägunderhållet

anser sig utskottet inte kunna godtaga. På de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anförda skälen synes nämligen en uppräkning till 485

mkr. böra ske. De i motionerna I: 354 och II: 416 samt I: 360 och II: 419

framförda yrkandena härom tillstyrkes följaktligen av utskottet.»

dels ock utskottets hemställan under IV. a) bort ha följande lydelse:

»a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall

till motionerna I: 360 och II: 419 samt I: 354 och II: 416, sistnämnda

båda motioner såvitt nu är i fråga, till Vägunderhållet

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

485 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;»

E. beträffande anslaget till bidrag till byggande av vägar och gator av herrar

Bengtson, Nils Theodor Larsson, Svensson i Stenkyrka och Gustafsson

i Kårby, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1: 354 och

II: 416, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels andra meningen i det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar

med »Anslagen till» och slutar med »225 mkr.», bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner för sin del — på av styrelsen anförda skäl — förstnämnda

anslag böra upptagas med 225 mkr. och tillstyrker följaktligen det

i motionerna I: 354 och II: 416 framförda yrkandet härom.»

dels ock utskottets hemställan under VI. bort ha följande lydelse:

»VI. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 354 och II: 416, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till byggande av vägar

och gator för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 225 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;»

F. beträffande anslagen till enskild väghållning av herrar Boman, Axel

Johannes Andersson, Bengtson, Nils Theodor Larsson, Källqvist, Svensson

i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Kårby

och Löfroth, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 240

och II: 286 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 29, som börjar med »Utskottet

biträder» och slutar med »och II: 286», bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar departementschefens uppfattning att en höjning av de

skilda procentsatserna bör ske. På de i motionerna 1:240 och 11:286 anförda

skälen bör dock — utöver Kungl. Maj :ts förslag — en höjning med

ytterligare fem procent genomgående ske. I konsekvens härmed bör vidare

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

bidragen till iståndsättningsarbeten maximeras till 25 000 kr. för ombyggnad

av bro samt till 20 000 kr. för övriga åtgärder i stället för av departementschefen

föreslagna 20 000 resp. 15 000 kr. Då det är angeläget att bidragsgivningen

grundas på verkliga kostnader och de sakkunnigas förslag

till ändring av systemet vid omuppskattningar av underhållskostnaderna

synes välgrundade bör utredningens förslag i denna del genomföras, liksom

i fråga om förenklingarna av bidragssystemets administration m. m. Anslagen

till underhåll och byggande av enskilda vägar synes med hänsyn

till det anförda böra upptagas med 31,5 resp. 16,6 mkr.»

dels ock utskottets hemställan under VIII. a), c) och d) bort ha följande

lydelse:

»VIII. att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall till

motionerna I: 240 och II: 286, nämnda motioner såvitt nu är i

fråga, till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för

budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 31 500 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

c) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 240 och II: 286, nämnda motioner såvitt nu

är i fråga, till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 16 600 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen;

d) med bifall till motionerna 1:240 och 11:286, såvitt nu

är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört beträffande bidragssystemets administration

m. m.;»

G. beträffande statsbidrag till det enskilda vägväsendet för marklösen

och intrångsersättningar m. m. av herrar Bengtson, Nils Theodor Larsson,

Svensson i Stenkyrka och Gustafsson i Kårby, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka motionen II: 415 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 29, som börjar med »Ej heller»

och slutar med »avstyrkes därför», bort ha följande lydelse:

»Dessutom bör, såsom i motionen II: 415 yrkats, en skyndsam prövning

ke dels av frågan om statsbidrag till marklösen och intrångsersättningar,

dels av frågan om viss omprövning av planläggningens organisation i vad

gäller den enskilda väghållningen.»

dels ock utskottets hemställan under IX. bort ha följande lydelse:

»IX. att riksdagen må, med bifall till motionen 11:415, i

skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört

beträffande statsbidrag till det enskilda vägväsendet för marklösen

och intrångsersättningar m. m.;»

K L BECKMANS TRYCKERIER AB - STHLM ISO

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1963

87

2) vid punkten 15 (Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar) av

herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Bengtson, Nils Theodor Larsson,

Källqvist, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Svensson i Ljungskile,

Gustafsson i Kårby och Löfroth, vilka ansett att utskottet bort

tillstyrka motionerna 1: 243 och II: 288 och att därför utskottets yttrande

och hemställan bort ha följande lydelse:

»Anslagshöjningen till förevarande äi damål föreslås visserligen av

Ivungl. Maj :t för nästa budgetår höjd med 15 mkr. till 70 mkr. Såsom av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petita framgår kommer emellertid eftersläpningen

i bidragsgivningen härvid ändå att öka både under innevarande

och de närmast följande åren. Vägande skäl talar vidare för att, i enlighet

med motionärernas förslag, till styrelsens förfogande ställes det belopp om

10 mkr. som av styrelsen begärts till beviljande av förtursbidrag eller direktbidrag

till avloppsreningsverk. Med hänsyn till angivna förhållanden och

under erinran jämväl om att riksdagen under en följd av år understrukit

vikten av att utvecklingen på området noggrant följes samt att i anledning

härav eventuellt erforderliga åtgärder vidtages, tillstyrker utskottet bifall

till motionerna.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionerna 1: 243 och II: 288, till Bidrag till

vatten- och avloppsanläggningar för budgetåret 1963/64 anvisa

ett reservationsanslag av 74 000 000 kr.»

3) vid punkten 20 (Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar)

av herrar Bengtson, Nils Theodor Larsson, Svensson i Stenkyrka

och Gustafsson i Kårby, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna

I: 150 och II: 172 samt att utskottets yttrande och hemställan bort ha

följande lydelse:

»I likhet med motionärerna och på av dem anförda skäl finner utskottet

medelsanvisningen till förevarande ändamål bör utgå med ett oförändrat

belopp av 6 mkr.

Utskottet hemställer följaktligen,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 150 och II: 172, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till säkerhetsanordningar

vid järnvägskorsningar för budgetåret 1963/64 anvisa

ett reservationsanslag av 6 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
II.

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 150 och

II: 172, så vitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om snara åtgärder i syfte att öka trafiksäkerheten vid korsningar

mellan järnväg samt allmänna och enskilda vägar.»

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

4) vid punkten 21 (Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid

vissa järnvägskorsningar) av herrar Bengtson, Nils Theodor Larsson, Svensson

i Stenkyrka och Gustafsson i Kårby, vilka ansett att utskottet bort

tillstyrka motionerna I: 150 och II: 172 samt att utskottets yttrande och

hemställan bort ha följande lydelse:

»I likhet med motionärerna och på av dem anförda skäl anser utskottet

medelsanvisningen till förevarande ändamål under nästa budgetår böra

höjas till 1 mkr.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 150 och II: 172, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande

åtgärder vid vissa järnvägskorsningar för budgetåret 1963/

64 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.»

5) vid punkten 22 (Statens biltrafiknämnd: Avlöningar) av herrar

Virgin, Iiaijser, Staxäng och Källenius, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

motionerna 1:425 och 11:509 och att därför

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 39, som börjar med »Utskottet

har» och slutar med »departementschefen förordat», bort ha följande

lydelse:

»Utskottet ansluter sig för sin del till den av motionärerna uttalade uppfattningen

och tillstyrker följaktligen bifall till motionerna i frågan.

Vad departementschefen i övrigt anfört har icke givit utskottet anledning

till erinran.»

dels ock att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:425 och 11:509, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga i personalförteckningen

för statens biltrafiknämnd i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för den 3 januari 1963 förordad ändring;
b)

godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 82 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 31 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 464 200

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

89

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 216 700

5. Kompensation för höjda folkpensionsagvifter, förslagsvis

......................................................... 12 400

Summa kr. 807 500

c) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 807 500 kr., att avräknas

mot autoinobilskattemedlen.»

6) vid punkten 23 (Statens biltrafiknämnd: Omkostnader) av herrar

Virgin, Kaijser, Staxäng och Källenius, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

motionerna I: 425 och II: 509 och att därför utskottets yttrande och

hemställan bort ha följande lydelse:

»Under hänvisning till vad utskottet anfört under föregående punkt

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionerna 1: 425 och II: 509, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 91 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.»

7) vid punkten 24 (Statens trafiksäkerhetsråd in. in.) av herr Källenius.

8) vid punkten 41 (Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar

och farleder) av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Virgin, Bengtson,

Kaijser, Nils Theodor Larsson, Källqvist, Staxäng, Svensson i Stenkyrka,

fröken Elmén, herrar Svensson i Ljungskile, Carbell, Gustafsson i Kårby,

Löfroth och Källenius, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»I statsverkspropositionen har förordats att förevarande anslag upptages

med oförändrat belopp. Vidare har anmälts att en översyn kommer att verkställas

rörande riktlinjerna för statsbidragsgivningen för ifrågavarande

ändamål.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om sitt uttalande vid 1962 års

riksdag (nr 10, s. 73) alt utskottet med hänsyn till såväl den kraftiga ökningen

av båtbeståndet som till ökningen av inflytande bensinskattemedel

fann skäl tala för en höjning av anslaget. Utskottet förutsatte, att Kungl.

Maj :t vid budgetarbetet hösten 1962 övervägde möjligheterna till en sådan.

I avvaktan på Kungl. Maj:ts ställningstagande i frågan ansågs anslaget böra

upptagas med oförändrat belopp, d. v. s. med 1 000 000 kr. Enligt utskottets

mening är det angeläget att en uppräkning av anslaget i enlighet med

yrkandena i motionerna I: 84 och II: 173 redan nu kommer till stånd för att

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

tillgodose de mest angelägna behoven av utrymmen och anläggningar för

ifrågavarande båtbestånd. Med hänsyn till sjöfartsstyrelsens bedömning

av det aktuella medelsbehovet synes den av departementschefen aviserade

inventeringen av anläggningsbehoven i fråga om småbåtshamnar -— vilken

även utskottet anser värdefull — ej föregripas genom den av utskottet förordade

anslagsuppräkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 84 och II: 173, till Bidrag till byggande

och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.»

9) vid punkten 62 (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Avlöningar) av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Bengtson, Nils

Theodor Larsson, Källqvist, Staxång, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén,

herrar Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Kårby och Löfroth, vilka i anledning

av de i motionerna I: 147 och II: 175 framställda yrkandena ansett

att

dels utskottets yttrande (s. 59) bort ha följande lydelse:

»Såsom framhållits i motionerna 1:147 och 11:175 är det av stor

betydelse för såväl fisket som sjöfarten att prognostjänsten för Nordsjön

utökas. En förstärkning av institutets personal på sätt som i nämnda

motioner anförts bör därför enligt utskottets mening komma till stånd. I

den mån tillgängliga medel ej förslår för ifrågavarande personalförstärkning

torde institutet få medges göra erforderliga anslagsöverskridanden för

ändamålet. Någon uppräkning av det av Kungl. Maj :t föreslagna anslagsbeloppet

för nästa budgetår torde således ej erfordras.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 147 och II: 175, bemyndiga

Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut vidtaga av utskottet förordade

ändringar;»

10) vid punkten 95 (Underskott å luftfartsfonden) av herr Källenius.

K L BECKMANS TRYCKERIER AB . STHLM 1963

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1963/64 inom socialdepar a1 i texten