Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1963/64 till studiesociala ändamål m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1963-04-18 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:60, Utlåtande i anledning av Kungl. Majds i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1963/64 till studiesociala ändamål m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963

Nr 60

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag för budgetåret

1963/64 till studiesociala ändamål m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

1:°) Studiehjälpsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts i

propositionen nr 1 (bilaga 10, punkt 310, s. 627 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1963) framställda förslag,

vilket mnebär en anslagshöjning med 18 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för studiehjälpsnämnden,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis____ 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj.-t, förslagsvis ...................... 3g 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 90 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 39 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis.

..................................... igoo

6. Ersättningar till granskningsmän, förslagsvis..... 38 000

Summa kr. 208 000

b) till Studiehjälpsnämnden: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 208 000 kr.

2:o) Studiehjälpsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 311, s. 627 och 628), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Studiehjälpsnämnden: Omkostnader

för budgetaret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 kr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963

3:o) Garantilånenämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj-.ts förslag

(punkt 312, s. 628—630), vilket innebär en anslagshöjning med 299 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för garantilanenämnden,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64

Avlöningsstat

I. Garantilånenämnden

1. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis......................

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal----

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

.....................................

II. Statsstipendienämndema

1. Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis ..

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för

slagsvis .....................................

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, för

slagsvis ....................................

Summa kr. 419 000

b) till Garantilånenämnden: Avlöningar för budgetåret 1963/

64 anvisa ett förslagsanslag av 419 000 kr.

4:o) Garantilånenämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl- Maj:ts

förslag (punkt 313, s. 630 och 631), vilket innebär en anslagshöjning med

49 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garantilånenämnden: Omkostnader för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 83 000 kr.

5:o) Studiebidrag och stipendier. Kungl. Maj:t har (punkt 314, s. 631—633)

föreslagit riksdagen att till Studiebidrag och stipendier för budgetåret 1963/64

anvisa ett förslagsanslag av 141 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydandc motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Lundström m. fl. (I: 6) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlm

m.fl. (H:5), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta, 1) att den ovre

18 500

89 400

38 500

1600

30 000

199 000

40 000

2 000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963

åldersgränsen for ratt till allmänt studiebidrag höjes så att det skall utgå till och

med den termin, varunder eleven fyller 20 år, att tillämpas från och med den 1

januari 1964, 2) att Kungl. Maj.t bemyndigas utfärda härför erforderliga författningsändringar,

3) att i anledning därav under åttonde huvudtiteln till

Studiebidrag och stipendier för budgetåret 1963/64 anvisas ett med 8 500 000 kr.

forhojt förslagsanslag om sammanlagt 149 500 000 kr., samt 4) i skrivelse till

Kungl Maj:t hemställa om sådana tilläggsdirektiv för utredningen rörande

studiehjälpen vid gymnasier, yrkesskolor m. fl. läroanstalter att frågan om allmänna

studiebidrag och annan studiehjälp till elever vid enskilda skolor tas upp

till provning i utredningen;

dels två. likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Ivar Johansson m.fl. (1:207) och den andra inom andra kammaren av herr

Svensson ! Stenkyrka m.fl. (11:264), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse

111 '' Maj:t matte hemställa om prövning och förslag till 1964 års riksdag

om forbattrad studiehjälp till elever vid lärarhögskolornas klasslärarlinjer och

iolkskoleseminanerna i enlighet med vad som anförts i motionerna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Svanstrom (1:220) och den andra inom andra kammaren av herrar Dahlgren

och Wahrendorff (II: 238), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att

os Kungl. Maj:t hemstalla att översyn av gällande studiehjälpsreglemente

foretages,° avseende bl. a. förmögenhets- och inkomstgränserna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

eTZl m~ {L ,(I:537) och den andra inom andra kammaren av herr Hedlund

J . ( . 658), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte 1)

bes uta att allmant studiebidrag från och med den 1 januari 1964 må utgå med

60 kr. per elev och månad och i övrigt på nu gällande grunder, 2) till Studiebidrag

och stipendier för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 150 000 000 kr.;

. dels oclc en inom andra kammaren av fru Ryding m. fl. väckt motion (II- 392)

i vilken hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa

om skyndsam utredning och förslag syftande till att bereda studerande vid

t!kn‘ska aftonskolor stipendier och räntefria studielån samt att i lag fastslås

ratt for anställd att erhålla erforderlig ledighet för fullföljandet av studier varom

i motionen är fråga.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 5, II: 264, I: 220, II: 658 och II: 392.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 12 000 000 kr.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

Beträffande de till denna punkt knutna motionerna vill utskottet anföra

följande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963

I motionerna I: 537 och II: 658 har, såvitt nu är i fråga, framlagts förslag om

höjning av storleken av det allmänna studiebidraget per månad och om darav

betingad höjning av anslagsbeloppet.

Andra lagutskottet har i sitt utlåtande nr 16 till årets riksdag avstyrkt yrkandet

om höjning av det allmänna studiebidraget och riksdagen har fattat beslut i

enlighet härmed. Den i motionerna begärda anslagshöjningen torde pa grun

härav icke böra av riksdagen bifallas. o

De i motionerna 1:6 och II: 5 framställda yrkandena berör också det allmänna

studiebidraget och innebär beträffande detta att den övre åldersgränsen

för rätt till bidrag föreslås höjd från utgången av det kvartal då eleven tyller

18 år till utgången av den termin då eleven fyller 20 år.

Frågan om åldersgränsen hör till de spörsmål som behandlas av den år 1962

tillsatta studiehjälpsutredningen. I avvaktan på resultatet av utredningens

arbete, som enligt uppgift kan förväntas bli framlagt under sommaren 1963

finner utskottet icke skäl tillstyrka bifall till yrkandet i motionerna I: 6 och

II: 5 i vad de avser åldersgränsen för allmänt studiebidrag.

I motionerna I: 6 och II: 5 har vidare föreslagits, att riksdagen hos Kungl.

Maj-t måtte hemställa om tilläggsdirektiv för studiehjälpsutredningen i syfte

att frågan om allmänna studiebidrag och annan studiehjälp till elever vid enskilda

skolor tages upp till behandling i utredningen. Då enligt vad utskottet

inhämtat studiehjälpsutredningen med redan givna direktiv kommer att behandla

ifrågavarande problem, synes vad i motionerna I: 6 och II: 5 yrkats i

denna del icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

De spörsmål som aktualiserats i motionerna 1:207 och II: 264 samt I: 220 och

II: 238 beträffande studiehjälpen till eleverna vid lärarhögskolornas klasslärarlinjer

och vid folkskoleseminarierna samt beträffande de vid tillämpningen av

studiehjälpsreglementet uppdragna förmögenhets- och inkomstgränserna ar av

stor betydelse. Då det kan förutsättas, att dessa problem är föremål for överväganden

inom såväl studiehjälpsutredningen som studiesociala utredningen och

då båda utredningarna avser att framlägga små betänkanden under år 1963,

finner utskottet icke skäl förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av

nämnda motioner.

I motionen II: 392 slutligen har hemställts om utredning rörande tillgång till

stipendier och räntefria studielån för studerande vid tekniska aftonskolor.

Redan med gällande bestämmelser har de studerande vid vanliga tekniska

aftonskolor rätt till studiehjälp. I motionen 11:392 har icke preciserats vilka

tekniska aftonskolor som avses i motionen. Utskottet anser sig darfor icke pa i

motionen angivna grunder böra tillstyrka någon riksdagens åtgärd i förevarande

avseende.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 6 och II: 5, i vad de avser övre åldersgränsen

för allmänt studiebidrag, icke må av riksdagen bifallas;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 6 och II: 5 samt I: 537 och

II: 658, samtliga motioner i vad de avser medelstilldelningen,

till Studiebidrag och stipendier för budgetåret 1963/64 anvisa

ett förslagsanslag av 141 000 000 kr.;

in. att motionerna I: 6 och II: 5, i vad de avser elever vid

enskilda skolor, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

IV. att motionerna 1:207 och II: 264 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

V. att motionerna I: 220 och II: 238 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda;

VI. att motionen II: 392 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

6:o) Brevskolestipendier. Kungl. Maj:t har (punkt 315, s. 633 och 634) föreslagit

riksdagen att dels medgiva, att för budgetåret 1963/64 må till brevskolestipendier

utdelas högst 200 000 kr., dels ock till Brevskolestipendier för budgetaret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, vackta den ena inom första kammaren av herrar Hilding och Nyman

(.:110'' och den andra inom andra kammaren av herr Westberg m.fl. (II: 150), i

vilka hemställts att riksdagen — för beredande av likställighet mellan brevskolemstitut

och elever vid dessa respektive de statliga vuxenläroverken och

deras elever _ måtte för budgetåret 1963/64 anvisa erforderliga medel för att

bereda kostnadsfri undervisning vid korrespondensinstitutens preparandkurser

för realexamen och studentexamen, för examen vid handelsgymnasium och teknisk

priyatistexamen samt därutöver erforderliga anslag för stipendiering av

elever vid dylika preparandkurser med 2 000 kr. per elev på gymnasiestudiet

respektive 1 000 kr. per elev på realskolestadiet.

Beträffande motiveringen för de gjorda yrkandena torde få hänvisas till motionen

II: 150.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, att för budgetåret 1963/64 anvisas samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt

Med anledning av yrkandena i motionerna I: Ilo och II: 150 vill utskottet

ermra om, vad chefen för ecklesiastikdepartementet anfört vid innevarande års

riksdag som svar på en interpellation i första kammaren angående statlig studiehjälp

till studerande vid brevskola. Departementschefen framhöll att utformningen

av studiehjälpen beträffande de gymnasiala skolformerna f. n. be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963

15

handlas av studiehjälpsutredningen och nämnde att gymnasieutredningen torde

komma att i en senare fas av sitt utredningsarbete, nämligen sedan huvudbetänkandet

framlagts, behandla vissa spörsmål rörande vuxenundervisningens

ställning inom den gymnasiala delen av skolorganisationen. Det betydelsefulla

frågekomplexet rörande studiestöd till brevskolestuderande torde alltså i mera

slutgiltiga former kunna tas upp till behandling först sedan klarhet vunnits om

utformningen av studiehjälpen till eleverna i gymnasier, yrkesskolor och liknande

skolformer och riktlinjerna för vuxenundervisningens organisation i utbildningsväsendet

fastare uppdragits. Vidare komme ett genomförande av de

förslag, som skulle presenteras i en proposition angående statsbidrag till kvällsgymnasier

att till en icke oväsentlig del tillgodose önskemål om förbättrat studiestöd

åt den som icke syftade att nå fram till en viss slutexamen utan hade

ett begränsat studieprogram med inriktning på en bestämd kompetens i yrkeslivet.

Utskottet, som anser sig böra avvakta studiehjälpsutredningens och gymnasieutredningens

förslag, innan utskottet tar ställning till de frågor, som aktualiserats

i motionerna 1:110 och II: 150, avstyrker bifall till yrkandena i dessa

motioner.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:110 och II: 150 icke må av riksdagen

bifallas;

II. att riksdagen må

a) medgiva att för budgetåret 1963/64 må till brevskolestipendier

utdelas högst 200 000 kr.;

b) till Brevskolestipendier för budgetåret 1963/64 anvisa ett

reservationsanslag av 100 000 kr.

7:o) Naturastipendier åt studerande vid universiteten in. fl. läroanstalter.

Kungl. Maj:t har (punkt 316, s. 634—644) föreslagit riksdagen att till förevarande

ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

26 270 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Wirmark och Åke Larsson (1:130) och den andra inom andra kammaren

av herr Allard och fru Renström-Ingenäs (II: 123), i vilka hemställts att riksdagen

måtte besluta, att eleverna vid Örebro musikpedagogiska institut snarast

kommer i åtnjutande av de studiesociala förmåner som gäller vid motsvarande

utbildning;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Isacson och Sveningsson (I: 408) och den andra inom andra kammaren

av herr Magnusson i Borås (II: 489), i vilka hemställts

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1968

att riksdagen måtte besluta

a) att studerande som avlagt primärexamen skall erhålla examenspremium i

enlighet med vad i motionerna anförts med 2 500 kr. för varje år vartill normalstudietiden

enligt kursplanen beräknas, doek att följande övergångs- och dispensbestämmelser

skall gälla:

Under en övergångstid innan full normalstudietid förlupit, räknat fr. o. m.

1 juli 1963 och för varje examen för sig, utgår premie efter förhållandet mellan

den efter den 1 juli 1963 förflutna studietiden och normalstudietiden. För denna

beräkning uppdelas läsåret i fyra delperioder, omfattande respektive augustioktober,

november-december, januari-mars samt april-juni. Påbörjad delperiod

räknas som hel sådan.

Från regeln att examen skall ha avlagts för erhållande av premie kan, efter

provning, dispens erhållas, där studieavbrottet är beroende av långvarig sjukdom

och eljest skäl anses föreligga;

b) att till Examenspremier för studerande som avlagt primärexamen vid universitet,

högskolor eller därmed jämförliga läroanstalter anvisa för budgetåret

1963/64 ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.;

c) att avslå Kungl. Maj:ts förslag under åttonde huvudtiteln angående Naturastipendier

åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 123 och II: 489.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en minskning av medelsanvisningen till förevarande

anslag med 240 000 kr., beroende på att oförändrad medelsanvisning

beräknats till naturastipendier och bokstipendier, 26 260 000 respektive 9 700 kr.,

och att medelsanvisningen till statsstipendiernas förvaltningskostnader, som

innevarande budgetår uppförts med 240 300 kr. under förevarande anslag, fortsättningsvis

fr. o. in. den 1 juli 1963 skall utgå ur garantilånenämndens anslag

till avlöningar respektive omkostnader.

Departementschefen har förordat, att deltagare i den s. k. akademiska sekreterarutbildningen

i Uppsala under den ettåriga fackkursen för studenter vid handelsgymnasium

skall erhålla studiesocialt stöd som för studerande vid handelsgymnasium

och under universitetsstudierna som universitetsstuderande.

Vidare förordar departementschefen, att de studerande vid folkbibliotekens

korrespondensinstitut och skolöverstyrelsens biblioteksskola skall givas rätt att

erhålla studielån med statlig kreditgaranti.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj.ts förslag under förevarande punkt

och avstyrker följaktligen bifall till yrkandet i motionerna I: 408 och II: 489,

att särskilt anslag för nästa budgetår till naturastipendier åt studerande vid universiteten

m. fl. läroanstalter icke skall utgå.

I nyssnämnda motioner har vidare yrkats, att examenspremier skall införas

enligt ett i motionerna angivet system samt att statlig kreditgaranti skall vid

sådant förhållande bibehållas för studerande som är inskriven vid universitet,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963

17

högskola eller därmed jämförlig läroanstalt och där bedriver studier, ävensom

att särskilt riksstatsanslag skall anvisas för bestridande av kostnaderna för

examenspremier.

Åren 1961 och 1962 hade riksdagen att ta ställning till motioner i samma syfte

som motionerna I: 408 och II: 489. Utskottet anförde därvid (senast i uti. 1962:

143, punkt 1), att då studiesociala utredningen hade att pröva, huru avvägningen

mellan olika stödformer på lämpligaste sätt borde ske, utskottet fann att motionerna

icke borde av riksdagen bifallas. Av samma skäl avstyrker utskottet nu

bifall till motionerna I: 408 och II: 489, såvitt nu är i fråga.

I motionerna 1:130 och II: 123 har föreslagits att eleverna vid Örebro musikpedagogiska

institut snarast måtte komma i åtnjutande av de studiesociala

förmåner som gäller för motsvarande utbildning.

Frågan om studiesociala förmåner till studerande vid Örebroinstitutet synes

icke ha varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Institutet står under musikaliska

akademiens inspektion och uppfyller härigenom en av fordringarna för att

eleverna skall kunna erhålla rätt till naturastipendier och rätt att söka räntefria

studielån. Utskottet är dock icke berett att tillstyrka bifall till motionsyrkandet,

då först bl. a. undervisningens nivå och — av rättviseskäl — förekomsten av

andra utbildningsanstalter i liknande situation torde böra undersökas. Utskottet

förutsätter, att Kungl. Maj:t prövar dessa frågor i ett större sammanhang och

till ett påföljande år för riksdagen framlägger de förslag, vartill denna prövning

kan föranleda.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 408 och II: 489, i vad de avser införande

av examenspremier, icke må av riksdagen bifallas;

II. att motionerna 1:130 och II: 123 icke må av riksdagen

bifallas;

III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 408 och II: 489, såvitt nu är i

fråga, till Naturastipendier åt studerande vid universiteten

m.fl. läroanstalter för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 26 270 000 kr.;

IV. att motionerna I: 408 och II: 489, i vad de avser anslag

till examenspremier, icke må av riksdagen bifallas.

8:o) Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti.

Kungl. Maj:t har (punkt 317, s. 644) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 6 200 000 kr., vilket

innebär en anslagshöjning med 1 200 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Isacson och Sveningsson

(1:409) och den andra inom andra kammaren av herr Magnusson i Borås

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963

m. fl. (II: 491), i vilka hemställts att riksdagen måtte 1) upphäva gällande

grunder för generell avskrivning av vissa studielån fr. o. m. den 1 juli 1963 samt

2) till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti

för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

200 000 kr.

Beträffande motiveringen för de gjorda yrkandena torde få hänvisas till

motionen II: 491.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt och har

alltså icke funnit sig böra tillstyrka bifall till yrkandena i motionerna I: 409 och

II: 491.

Utskottet hemställer förty,

I. att motionerna 1:409 och II: 491, i vad de avser upphävande

av gällande grunder för avskrivning av vissa studielån,

icke må av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 409 och II: 491, såvitt nu är

i fråga, till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med

statlig kreditgaranti för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 6 200 000 kr.

9:o) Ersättning till postverket för dess bestyr med statens studielån. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 318, s. 645), vilket innebär en anslagshöjning

med 40 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för dess bestyr

med statens studielån för budgetåret 1963/64 anvisa ett

förslagsanslag av 300 000 kr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963

19

KAPITALBUDGETEN

Statens utlåningsfonder

10:o) Statens lånefond för universitetsstudier. Kungl. Maj:t har (punkt

337, s. 694—697) föreslagit riksdagen att till Statens lånefond för universitetsstudier

för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 15 300 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Harald Pettersson m.fl. (1:218) och den andra inom andra kammaren av herr

Antonsson in. fl. (II: 232), i vilka hemställts att riksdagen matte hos Kungl.

Maj :t anhålla, att förslag till enhetligt system för stöd till högre studier, baserat

på räntefria studielån samt avskrivning i enlighet med i motionerna angivna

riktlinjer, måtte framläggas vid 1964 års riksdag samt att därvid beaktas vad i

motionerna i övrigt anförts;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren avherrar

Isacson och Sveningsson (I: 482) och den andra inom andra kammaren av

herr Magnusson i Borås m. fl. (II: 490), i vilka hemställts att riksdagen matte

besluta att studerande, icke blott vid universitet, högskolor och därmed jämförbara

läroanstalter utan även småskole- och folkskoleseminarier, högre konstnärliga

läroanstalter, högre yrkesutbildande skolor som är statliga eller ställda

under statlig tillsyn m. fl., skall äga rätt att fr. o. m. 1 juli 1963 söka statsgaranterat

studielån samt att såsom villkor för erhållande av sådant lån skall gälla

endast ådagalagd studielämplighet.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 232 och II: 490.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagsminskning med 900 000 kr., varvid en

beräknad behållning på fonden vid utgången av innevarande budgetår av

4 160 000 kr. beaktats.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

Såväl den i motionerna I: 218 och II: 232 berörda frågan om enhetligt stöd till

högre studier som den i motionerna I: 482 och II: 490 avhandlade fragan om

rätt för studerande vid folkskoleseminarier, högre konstnärliga läroanstalter

m. fl. att söka statsgaranterat studielån på ändrade villkor hör till de problem

som för närvarande är föremål för prövning av studiesociala utredningen. Vid

sådant förhållande avstyrker utskottet bifall till ifrågavarande motioner.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 218 och II: 232 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963

II. att motionerna I: 482 och II: 490 icke må av riksdagen

bifallas;

III. att riksdagen må till Statens lånefond för universitetsstudier

för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag

av 15 300 000 kr.

11 ro) Allmänna studielånefonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 338, s. 697—699), vilket innebär en anslagsminskning med 950 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna studielånefonden för budgetåret

1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 15 300 000 kr.

Stockholm den 18 april 1963

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Einar Persson, Virgin, Fritz

Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson, Edström, Bengt

Gustavsson, Källqvist, fröken Ljungberg, herrar Thorsten Larsson, Widén,

Rönnberg och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Petterson i Degerfors, Karlsson i Olofström,

Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården,

Mellqvist, Svensson i Ljungskile, fröken Olsson, herrar Lassinantti, Larsson i

Hedenäset, fröken Karlsson, herrar Blomkvist, Berg och Källstad.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963

21

Reservationer

1) vid punkten 5 (Studiebidrag och stipendier) av herrar Edström, Källqvist,

Thorsten Larsson, Widén, Nils-Erie Gustafsson, Svensson i Stenkyrka, fröken

Elmén, herrar Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset och Källstad, vilka

ansett

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »De i» och

slutar med »allmänt studiebidrag», bort ha följande lydelse:

»I motionerna 1:6 och II: 5 har förslag väckts om en höjning av den övre

åldersgränsen för rätt till allmänt studiebidrag.

Frågan om den framtida formen för och omfattningen av samhällets ekonomiska

stöd till de studerande är för närvarande föremål för utredning inom studiesociala

utredningen resp. studiehjälpsutredningen. Detta utredningsarbete beräknas

bli slutfört under sommaren 1963. Enligt utskottets mening är det angeläget

att de förslag som då framlägges blir utformade så att en elev som tillhör

en skola, där rätt till studiehjälp i princip föreligger, inte på grund av sin ålder

blir utestängd från denna hjälp. I syfte att åstadkomma ett sammanhängande

studiestöd bör enligt utskottets uppfattning den nuvarande åldersgränsen för

rätt till allmänt studiebidrag höjas. Genom att det allmänna studiebidraget endast

utgår till elever i sådana skolformer som omfattas av allmänna studiehjälpsreglementet

synes olägenheter ej föreligga att utsträcka den ålder som kvalificerar

till bidrag från 18 till 20 år. Utskottet hemställer om förslag till en sådan

reform. Förslaget bör av Kungl. Maj:t föreläggas riksdagen så snart att reformen

kan träda i kraft den 1 januari 1964.»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 6 och

II: 5, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

att Kungl. Maj:t för riksdagen framlägger förslag om höjning

av den övre åldersgränsen för rätt till allmänt studiebidrag

från 18 till 20 år i så god tid att denna reform kan träda i kraft

den 1 januari 1964;»

2) vid punkten 7 (Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl.

läroanstalter) av herr Virgin, fröken Ljungberg, herr Nilsson i Göingegården och

fröken Karlsson, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »Åren 1961»

och slutar med »i fråga», bort ersättas med text av följande lydelse:

»I motionerna 1:408 och 11:489 hemställes, att nu utgående naturastipendier

åt studerande vid universiteten in. fl. läroanstalter ersättes med examenspremier

för studerande som avlagt primärexamen vid universitet, högskolor eller där
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963

med jämförliga läroanstalter. Kostnaderna för examenspremierna beräknas för

budgetåret 1963/64 till 15 milj. kr., vilket belopp beräknas stiga så att det

vid utgången av 5-årsperioden uppgår till 75 milj. kr.

Även enligt utskottets mening kan skäl föreligga att ompröva formerna för

det s. k. studentsociala stödet. Väsentliga anmärkningar kan riktas mot det

nuvarande systemet med naturastipendier. Sådana stipendier utgår nu till ungefär

hälften av de studerande. Avvägningen sker därvid främst med hänsyn till

föräldrarnas inkomster. Enligt vad företagna undersökningar visat är det emellertid

blott ett relativt litet antal studerande som erhåller ekonomiskt stöd från sina

föräldrar eller eljest har möjligheter att bedriva sina studier utan skuldsättning.

De studiekostnader som kommer att vila på de studerande blir i hög grad olika

mellan å ena sidan dem som åtnjuter naturastipendier och å andra sidan sådana

som är helt hänvisade till lån för att kunna finansiera studierna. Den gräns för

föräldrainkomsten där med nuvarande anslagsgivning rätten till naturastipendium

upphör ligger vid omkring 20 000 kr. per år. Någon skillnad för det fall att

föräldrarna har flera barn som studerar vid universitet eller högskola synes inte

göras. Det kan enligt utskottets mening inte förnekas att betydande orättvisor

uppkommer vid nuvarande system.

Det kunde ligga nära till hands att då tänka sig en utvidgning av systemet

så att naturastipendier kunde utges till samtliga eller i varje fall flertalet studerande,

något som emellertid skulle medföra vissa enligt utskottets mening

icke önskvärda konsekvenser. För statens del skulle kostnaderna stiga högst

väsentligt. Det skulle i än högre grad än nu är fallet bli fråga om direkta felinvesteringar,

nämligen i de fall då den studerande avbryter sina studier innan

examen avlagts. De höga kostnaderna för statens del skulle lätt föranleda krav

på en studiekontroll, vilken i varje fall torde komma att inriktas på den takt

i vilken studierna bedreves och efter hand även kunde komma att utvidgas till

viss studiedirigering, bl. a. med avseende å ämnesval. Enligt utskottets mening

vore en sådan utveckling icke förenlig med den frihet för vetenskaplig verksamhet

även på utbildningsplanet som varit och är en bärande princip för svenskt

kulturliv. De tendenser som i vissa fall förmärkts att dirigera arbetskraften

med hjälp av studiesociala åtgärder eller tjänsteplikt skulle dessutom förstärkas.

Även administrativt sett vore ett dylikt system otympligt.

I förenämnda avseenden har examenspremier avgjorda fördelar. I och med att

premier skulle utgå först sedan examen avlagts, erhölles garanti för att den

investering i förevarande avseende som göres från statens sida är ekonomiskt

sett effektiv. Examen såsom sådan innebure tillräcklig garanti, och några ingripanden

från statens sida i kontrollerande syfte under studietiden vore alltså

icke motiverade. En av studietidens längd och sättet för finansieringen oberoende

examenspremiering skulle verka stimulerande på studieintensiteten utan att

behöva framtvinga examenshets. Administrationen skulle vidare bli mycket

enkel. Utskottet vill alltså ge sin principiella anslutning till det förslag om

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963

cxamenspremier som motionärerna framlagt. Det förutsattes därvid att berörda

studerande erhåller statlig kreditgaranti.

Även beträffande utformningen delar utskottet motionärernas uppfattning.

Berättigade till examenspremier bör vara akademiker som avlagt akademisk

och därmed jämförlig primärexamen (teol.kand., jur.kand., med.lic., fil.mag. ellei

fil.kand., civilingenjör, tandläkare, apotekare, civilekonom, gymnastikdirektor,

veterinär, jägmästare, agronom och lantmästare). Såsom motionärerna anfört

bör övervägas att medtaga även andra examina än de uppräknade, t. ex. sadana

som avlägges vid vissa läroanstalter för högre konstnärlig utbildning. Utskottet

är för närvarande icke berett att vidga den krets läroanstalter som omfattas avförestående

uppräkning men vill betona, att frågan härom skyndsamt bör utredas.

Utskottet förväntar, att Kungl. Maj:t till 1964 års riksdag framläggei

kompletterande förslag i nämnda avseende. Vad beloppet angår kan utskottet

likaledes ansluta sig till motionärernas förslag, vilket innebär att premie skall

utgå med 2 500 kr. för varje år vartill normalstudietiden enligt kursplanen beräknas.

Såsom motionärerna anfört bör i speciella fall en efter omständigheterna anpassad

premie kunna utgå även där studerande t. ex. på grund av långvarig

sjukdom nödgas avbryta sina studier innan primärexamen avlagts.

Övergången från ett system med naturastipendier till ett system med examenspremier

föranleder vissa komplikationer. Utskottet vill härutinnan anföra följande.

Motionärerna har förutsatt, att det av dem föreslagna systemet skulle tilllämpas

fr. o. m. ingången av- budgetåret 1963/64 och har i anslutning härtill

yrkat, att något anslag till naturastipendier icke skall uppföras för budgetåret.

Det är emellertid att märka att vissa grupper studerande som nu är berättigade

till naturastipendier icke kommer med bland dem som enligt förslaget skall

erhålla rätt till examenspremier. Utskottet förordar, att för berörda grupper

studerande naturastipendieringen skall fortsätta i avvaktan pa resultatet av den

utredning utskottet ovan förordat.

Av praktiska skäl torde det vidare vara lämpligt att låta nagon tid ytteiligare

förflyta innan systemet med examenspremier börjar tillämpas. Utskottet vill

för sin del förorda att systemet får träda i kraft vid ingången av 1964.

Under beaktande av det anförda och vad Kungl. Maj:t i tillämpliga delar

anfört har utskottet beräknat den erforderliga medelsanvisningen för naturastipendier

m.m. under budgetåret 1963/64 till 14 milj. kr.»

dels ock att utskottets hemställan under I., III. och IV. bort ha följande

lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:408 och

II: 489, såvitt nu är i fråga,

a) besluta att studerande, som avlagt akademisk och därmed

jämförlig primärexamen, skall — med bibehållande av rätt

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963

till statlig kreditgaranti — fr. o. m. den 1 januari 1964 erhålla

examenspremium i enlighet med vad utskottet förordat;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning i de

avseenden, som av utskottet angivits;

III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna 1:408 och 11:489, såvitt nu är i fråga, till

A aturastipendier åt studerande vid universiteten rrv. fl. läroanstalter

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 14 000 000 kr.;

IV. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 408 och

II: 489, såvitt nu är i fråga, till Examenspremier åt studerande,

som avlagt primärexamen vid universitet, högskola eller därmed

jämförlig läroanstalt för budgetåret 1963/64 anvisa ett

förslagsanslag av 7 000 000 kr.»

3) vid punkten 8 (Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig

kreditgaranti) av herr Virgin, fröken Ljungberg, hen- Nilsson i Göingegården

och fröken Karlsson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

I: 409 och II: 491 och att därför utskottets yttrande och hemställan bort

ha följande lydelse:

»Utskottet delar motionärernas uppfattning att systemet med 25 % avskrivning

av vissa studieskulder är behäftat med allvarliga brister. Detta sammanhänger

med att statens stöd anknyter till studieskulderna i stället för studiekostnaderna.

De som finansierar sina studiekostnader med eget arbete går helt

miste om de statliga bidragen. De studerande som under sin studietid genom ett

sparsamt leverne håller skuldsättningen nere missgynnas till förmån för dem

som maximalt utnyttjar de tillgängliga kreditramarna. Stödets omfattning står

inte i relation till den utbildning en studerande skaffar sig. Såsom erfarenheten

visar är nämligen inläsningstiden för en och samma examen med lika många

betyg mycket varierande. Den som utnyttjar privata lånemöjligheter kommer

vidare i en sämre situation än den som lånar från staten. Man kan därför utgå

ifrån att alla studerande finner det förenligt med sina intressen att maximalt

utnyttja de lånemöjligheter staten ställer till förfogande, även där andra möjligheter

eljest skulle vara mer näraliggande.

Under efterkrigstiden har i riksdagen framförts upprepade krav på en positiv

lösning av frågan om den skattemässiga behandlingen av studiekostnader. Redan

1952 års riksdag beslöt efter hemställan av bevillningsutskottet att i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla om förslag till ändrade bestämmelser rörande studiekostnaders

behandling i beskattningshänseende. År 1955 förnyade riksdagen denna

begäran. Sedan skattelagssakkunniga pabörjat sin utredning rörande behandlingen

i beskattningshänseende av studiekostnader, uttalade 1956 års riksdag

den förhoppningen att det skulle bli möjligt för de sakkunniga att slutföra utredningen

inom sadan tid att propositionen kunde föreläggas påföljande års

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963

riksdag. I början av 1960 framlade de sakkunniga sitt betänkande med förslag

om avdragsrätt vid beskattningen. De sakkunnigas förslag tillstyrktes av en

överväldigande majoritet av remissinstanserna.

I motionerna I: 440 och II: 535, vilka remitterats till bevillningsutskottet, har

föreslagits att avdragsrätt vid beskattningen skall medges för studiekostnader.

Motiveringen är att studiekostnader är att anse som kostnader för en investering

avsedd att i framtiden betala sig genom förbättrade inkomstmöjligheter. Förslaget

går ut på att de studerande, oavsett hur de finansierar sina studier och hur

lång tid dessa varar, skall medges rätt till avdrag för ett belopp av 3 000 kr. för

varje studieår av en på normaltid avlagd examen. För den som genom statsbidrag

fått viss del av studieskulderna avskrivna föreslås ett belopp av 2 000 kr.

per studieår. I jämförelse med den nu gällande avskrivningsrätten i fråga om

vissa studielån kommer en sådan avdragsrätt att i långt högre grad stimulera de

studerande att fullfölja sina studier fram till examen. Framför allt kommer den

att gynna studerande som är arbetsamma och sparsamma.

Utskottet finner i likhet med motionärerna ett system med avdragsrätt för

studiekostnaderna vara att föredraga framför den nu tillämpade avskrivningsmetoden.

På grund härav vill utskottet tillstyrka förslaget att nuvarande rätt till

generell avskrivning av vissa studielån skall upphöra fr. o. m. ingången av nästa

budgetår.

Förevarande anslag belastas även med kostnader för de fall lan tagaren avlidit

eller varaktig betalningsoförmåga eljest inträtt, där fråga är om lån med statlig

kreditgaranti åt den som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen (s. k.

akademikerlån), garantilån till studerande, garantilån åt flyktingstudenter samt

lån med statlig kreditgaranti åt den som genomgått polisskola (s. k. polisen).

Innevarande budgetår har kostnaderna härför beräknats till ca 200 000 kr.

Utskottets ställningstagande innebär att endast detta belopp borde upptagas

under förevarande anslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:409 och

11:491, såvitt nu är i fråga, upphäva gällande grunder för

generell avskrivning av vissa studielån fr. o. m. den 1 juli 1963;

II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 409 och II: 491, såvitt nu är

i fråga, till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med

statlig kreditgaranti för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 200 000 kr.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:169 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1963/64 till studiesociala a1 i texten