Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande nr 79 år 1963

1963-04-26 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:79, Statsutskottets utlåtande nr 79 år 1963

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 79 år 1963

1

Nr 79

Utlåtande i anledning an Kungl. Maj.ts proposition angående

vissa anslag för budgetåret 1963/6i till statens järnvägar

in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Vid sin anmälan i arets statsverksproposition av frågorna om driftbidrag

till statens järnvägar och om underskott å statens järnvägars fond

(proposition nr 1, bilaga 8, punkterna 98 och 105) anförde departementschefen,

att 1953 års trafikutredning framlagt förslag som berörde frågeställningar

av stor räckvidd inom svensk trafikpolitik. Beredningen av hithörande

spörsmål, innefaltandc även frågan om driftbidraget till SJ, beräknades

bli slutförd i sådan tid att eu proposition kunde föreläggas vårriksdagen.

I avbidan härpå föreslogs att de båda anslagen till SJ:s drift skulle i riksstatsförslaget

uppföras med preliminärt beräknade belopp av samma storlek

som för innevarande budgetår. I avbidan på en särskild proposition i

ämnet beräknades sålunda 80 mkr. till driftbidrag till statens järnvagar och

50 mkr. till underskott å statens järnvägars fond.

Beredningen av frågan om riktlinjerna för den framtida trafikpolitiken

bär ej kunnat slutföras i sådan tid, att proposition i ärendet kan framlaggas

inom den för anslagspropositioner stadgade tiden. Med hänsyn härtill har

Kungl. Maj:t numera i propositionen nr 81, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 1 mars

1963, tagit upp frågan om anslagen till SJ:s drift för nästa budgetår till

separat behandling. I propositionen anmäles också två frågor om komplettering

av SJ:s investeringsplan för budgetåret 1963/64.

Ilo) Driftbidrag till statens järnvägar. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 81 (punkt 1, s. 2—5) föreslagit riksdagen att till driftbidrag till statens

järnvägar för budgetåret 1963/64 anvisa elt anslag av 80 000 000 ki.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 80 mkr.

Järnvägsstyrelsen har hemställt att driftbidragel skall höjas till 170 mkr.

(s. 3 och 4).

Departementschefen har anfört följande.

»Såsom jag inledningsvis anfört har beredningen av det omfattande

frågekomplexet rörande riktlinjerna för den framtida trafikpolitiken ännu

1—4717 63 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 79—80

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande itr 79 är 1969

inte hunnit helt slutföras. Jag räknar emellertid med att proposition i ämnet

skall framläggas under vårsessionens slutskede för att kunna behandlas avriksdagen

under dess höstsession.

Med hänsyn till det anförda torde även för nästa budgetår få bibehållas

nuvarande provisoriska system med dels ett driftbidrag, vilket täcker

en del av underskottet för de trafiksvaga järnvägslinjerna, dels ett anslag

för att täcka skillnaden mellan å ena sidan inkomster och driftbidrag och

å andra sidan driftutgifter och fulla avskrivningar.

Jag föreslår afl anslaget till driftbidrag för budgetåret 1963/64 uppföres

med ett oförändrat belopp av 80 mkr. Vad gäller storleken av anslaget till

täckning av underskottet föreligger självfallet eu betydande osäkerhet i

förutsägelser som göres lång tid före det aktuella verksamhetsåret. För ett

trafikföretag med en omsättning av ca 1 700 mkr. per år kan även relativt

små avvikelser från förutsättningarna för prognosen i fråga om kostnadsnivå,

trafikomfattning in. in. ge beioppsmässigt stora utslag i driftresultatet.

Enligt järnvägsstyrelsens bedömning skulle behovet av underskottsanslag

för nästa budgetår — vid ett driftbidrag om 80 mkr. — uppgå till

storleksordningen 50 mkr. .lag ansluter mig härtill och förordar således

att anslaget uppföres med 50 mkr., vilket innebär oförändrat belopp jämfört

med innevarande budgetår.»

I förevarande sammanhang har utskottet till1 behandling förehåll två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Sveningsson

och Enarsson (1:659) och den andra inom andra kammaren av

herr Hedin m.fl. (II: 813), i vilka hemställts att riksdagen måtte till Driftbidrag

till statens järnvägar för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av

50 000 000 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får

utskottet hänvisa till motionen 1: 659.

Utskottet. Kungl. Maj:ls förslag innebär, att driftbidraget till statens

järnvägar för nästa budgetår upptages med samma belopp som i gällande

riksstal eller 80 mkr. I sammanhanget har departementschefen meddelat

att tidigare aviseial lörslag rörande driftbidraget och därmed sammanhängande

frågor troligen inte hinner föreläggas riksdagen i sådan tid att behandlingen

härav kan ske under vårsessionen.

I anledning av Ivungl. Maj ris lörslag har i de häda likalydande motionerna

1:659 och H: 813 yrkats alt anslaget till driftbidrag för nästa hudgetår

måtte upptagas med ed till 50 mkr. reducerat belopp. Motionärernas

förslag överensstämmer med yrkande, som utskottet senast vid fjolårets

riksdag haft att ta ställning till och då avvisat. Utskottet får därför hänvisa

till sina därvid gjorda uttalanden om anslagets syfte och vill sålunda erinra

om att anslaget är avsett att bl. a. ge utrymme för vissa taxepolitiska åtgär
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr 79 år 1963

der samt att det inte enbart eller främst knutits till driften av de trafiksvaga

bandelur, som kan betraktas som nedläggningsbara. Vidare må framhållas,

att en .Vräkning av bidragsanslaget på kort sikt närmast torde medföra en

ökad belastning på anslaget för täckning av underskott å statens jarnvagars

tond och således inte leder till någon finansiell besparing. Under hänvisning

till anförda förhållanden avstyrker utskottet motionerna i fråga.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 659 och II: 813, till Driftbidrag till

statens järnvägar för hudgetåret 1963/64 å driftbudgeten under

sjätte huvudtiteln anvisa ett anslag av HD 000 000 kr.

2 :o) Underskott å statens järnvägars fond. 1 enlighet med Kungl. Maj ds

förslag (punkt 2, s. 5), som innebär en oförändrad anslagsanvisning, hemställer

utskottet,

alt riksdagen må för Statens järnvägars fond för budgetåret

1963/64 å driftbudgeten under utgifter för statens kapitalfonder,

statens affärsverksfonder, upptaga ett underskott av

50 000 000 kr.

3:o) Utvidgat bemyndigande att anskaffa en ny tagfärja. Kunnl. Maj.t

har (punkt 3, s. 5—10) föreslagit riksdagen medgiva att järnvägssstyrelsen

bemyndigas att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet antorts flagga beställning

på eu ny lågfärja.

1 propositionen 1961: 96 angående tillägg till investeringsplanen för statens

järnvägar föreslogs bl. a., att järnvägsstyrelsen skulle erhålla bemyndigande

att beställa en ny tågfärja. Denna avsågs i första hand för trafiken

på sträckan Trelleborg—Sassnitz (TS) men skulle även kunna tjänstgöra

som reserv på linjen Malmö—Köpenhamn (MK). Sedan riksdagen bifallit

förslaget (SU 98, rskr. 266), bemyndigade Kungl. Maj:t järnvägsstyrelsen

den 26 maj 1961 att beställa ifrågavarande tärja.

Järnvägsstyrelsen har hemställt alt bemyndigandet att utlägga beställning

på en ny tågfärja måtte utvidgas till att gälla antingen eu kombinationsfärja

eller eu storfärja av modifierad »Trelleborgs»-lyp. (s. b 9).

Departementschefen har anlört löljunde.

»I sin framställning år 1961 om eu ny tågfärja framlade järnvägsstyrelsen

två alternativ rörande färjans storlek och användning. Det ena avsåg

eu större färja, kostnadsup,.skattad till 30 mkr„ för trafik enbart på leden

Trelleborg Sassnitz. Det andra alternativet omfattade eu något mindre

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 79 år 1963

s. k. kombinationsfärja, som även skuile kunna tjänstgöra som reservfärja

på leden Malmö—Köpenhamn. Kostnaden för sistnämnda färja uppskattades

till 25 mkr.

Vid min anmälan av ärendet i proposition 1961:96 tillstyrkte jag att

styrelsen skulle bemyndigas alt lägga ut beställning på den mindre färjan.

Jag förutsatte därvid att, därest förhandlingarna med grannförvaltningarna

de Danske Statsbaner och Deutsche Reichsbahn skulle leda till att eu större

tärja borde byggas, ärendet på nytt underslälldes Kungl. Maj:ts och riksdagens

prövning med hänsyn till de icke överblickbara investeringar i ett

nytt färjeläge, som en sådan färja kunde medföra.

Järnvägsstyrelsens förhandlingar med grannförvaltningarna är ännu ej

slutförda. Styrelsen anser emellertid att under tiden sedan år 1961 flera

förutsättningar ändrats till förmån för en storfärja. Bl. a. bedömes numera

det av en ny storfärja föranledda behovet av hamninvesteringar i Trelleborg

kunna avsevärt begränsas. Styrelsen räknar nu med att det norra färjeläget

kan för ca 5 mkr. byggas om så att det passar såväl nuvarande storfärjor

och »Starke» som en ny storfärja. Med hänsyn till de ändrade

förutsättningarna har styrelsen inför slutfasen i förhandlingarna med

grannförvaltningarna hemställt att beställningsbemyndigandet skall utvidgas

till afl avse antingen den tidigare avsedda kombi nationsfär jan eller

en storfärja.

Jag tillstyrker att styrelsen lämnas det begärda förhandlings- och heställningsbemyndigandet.

Då de nuvarande färjornas passagerarkapacitet

synes vara utnyttjad i ringa grad, bör dock styrelsen enligt min mening

jämväl undersöka möjligheterna att tillgodose det ökade transportbehovet

på färjeleden Trelleborg--Sassnitz genom en färja avsedd enbart för godstransporter.

Bemyndigandet för styrelsen bör alternativt omfatta även beställning

av en dylik godsfärja.

Enligt min mening är det angeläget att utvecklingen av den berörda

internationella godstrafiken icke hämmas av bristande färjkapacitet. Järnvägsstyrelsen

bör därför verka för att förhandlingarna med grannförvaltningarna

slutföres utan dröjsmål.

\ad jag nu lörordat föranleder ej behov av ändring i mina tidigare

förslag beträffande investeringsanslag och medelsförbrukningsram"för

budgetåret 1963/64 under statens järnvägars fond.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en

mom andra kammaren av herr Neländer väckt motion (II: 814), vari hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte ge till känna i motionen

angivna synpunkter beträffande den nya färjans kapacitet.

Beträffande de skäl som motionären anfört till stöd för sitt yrkande får

utskottet hänvisa till motionen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 19 ur 1963

5

Utskottet. Kung!. Maj:ts förslag innebär att av riksdagen lämnat bemyndigande

att utlägga beställning på eu ny tågfärja vidgas till att avse antingen

den tidigare avsedda kombinationsfärjan, en storfärja eller en färja

avsedd enbart för godstransporter.

1 motionen 11:814 har framhållits all den nya färjan måste förses med

erforderligi utrymme även för passagerare. 1 anledning härav vill utskottet

erinra om att det i propositionen begärda förhandlings- och beställningsbemyndigandet

innefattar hl. a. färja med passagerarutrymmen. Utskottet

förutsätter också att de olika alternativen omsorgsfullt prövas och att hänsyn

därvid lages till alla omständigheter av betydelse för det slutliga ställningstagandet.

Med hänsyn bl. a. härtill har utskottet funnit sig kunna godtaga

Kungl. Maj :ts förslag beträffande omfattningen av det begärda bemyndigandet

och avstyrker följaktligen bifall till motionen 11:814.

Under åberopande av del anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må medgiva all järnvägsstyrelsen bemyndigas

att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 1 mars 1963 anlörls utlägga beställning

på eu ny tågfärja;

II. att motionen II: 814 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

4:o) Ny transportorganisation för fraktstyckegodstrafiken. Kungl. Maj :t

har (punkt 4, s. 10—13) föreslagit riksdagen att till Ytterligare investeringar

för järnvägar in. in. för budgetåret 1963/64 å kapitalbudgeten under statens

affärsverksfonder, statens järnvägar, anvisa ett in vester ingsanslag av

12 000 000 kr.

Järnvägsstyrelsen har hemställt all investeringsramen lör budgetåret

1963/64 ökas med 12 mkr. och att samma belopp anvisas i anslag för nämnda

budgetår (s. 10 och It).

Departementschefen har anfört följande.

»Enligt järnvägsstyrelsens plan för omorganisation av fraktstyckegodstrafiken

skall landet indelas i 32 s. k. knutpunktsområden med var sin

huvudort, knutpunkt. Direkta järnvägsvagnar skall frakta godset mellan

knutpunkterna och även mellan andra stationer med tillräckligt godsunderlag.

Vad gäller övriga stationer skall godset uppsamlas till och spridas från

knutpunkten i resp. områden med lastbil eller järnvägsvagn, övre Norrland

skall dock betjänas enbart av järnvägstrafik med Ange som knutpunkt.

Omorganisationen syftar till att minska hanteringsarbetet och vagnåtgången

och därigenom sänka järnvägsföretagets kostnader för transporterna.

Samtidigt eftersträvas att förbättra servicen bl. a. genom snabbare

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 79 år 1963

transporter. En viss sådan förbättring kan förväntas även för övre Norrland

genom dels kortare transporttider mellan Ånge och sydligare stationer,

dels minskat antal omlastningar inom området.

För att omorganisationen skall kunna genomföras behöver elt 20-tal

godsmagasin på knutpunktsstationerna om- eller tillbyggas. Investeringsutgifterna

för ändamålet uppgår enligt järnvägsstyrelsens beräkning till

18 mkr. varav 12 mkr. erfordras under nästa budgetår.

Vad gäller lastbilstransporterna sysselsättes redan nu ett antal lastbilar

och släpfordon i statens järnvägars kretstrafik. Dessa fordon, vilka i huvudsak

tillhandahålles av dotterföretag till SJ, kommer även i den nya

organisationen att tas i anspråk för styckegodstrafiken. Knutpunktstrafiken

kräver emellertid eu ökad insats av vägfordon. Enligt vad jag inhämtat

avser järnvägsstyrelsen att ta upp överläggningar med företrädare

för privata åkeriföretag om transportuppdrag för ifrågavarande trafik.

Under det försatta planeringsarbetet förutsätter jag att järnvägsstyrelsen

ingående undersöker möjligheterna att för övre Norrlands del skapa eu

effektivare transportorganisation för fraktstyckegodset. Bl. a. bör därvid

prövas om en uppdelning lämpligen bör ske i flera knutpunktsområden,

som i viss utsträckning även betjänas av lastbilstransporter.

Järnvägsstyrelsen planerar att genomföra knutpunktstrafiken från den

1 juli 1964.

Den nya transportorganisationen, som utgör ett led i de samlade ansträngningarna

att modernisera järnvägsföretaget och skapa bättre balans

i dess ekonomi, bör enligt min mening genomföras snarast möjligt. Jag

tillstyrker likaledes styrelsens förslag om om- och tillbyggnad av godsmagasin.

Medelsförbrukningen härför under budgetåret 1963/64 beräknar

jag i likhet med järnvägsstyrelsen till 12 mkr., med vilket belopp investeringsramen

bör ökas. Jag förordar därjämte, att ett anslag å samma belopp

anvisas för nästa budgetår under rubriken Ytterligare investeringar

för järnvägar in. in.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft,

dels en inom andra kammaren av herr Asp väckt motion (It: 787), i vilken

hemställts att riksdagen vid ett positivt ställningstagande till propositionen

nr 81 måtte uttala den rekommendationen, att statens järnvägar vid

genomförandet av sill program till knutpunktstrafik skall bereda privata

åkerier tillfälle all bli engagerade i de i samband härmed tillkommande

landsvägstransporterna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Siindin in. fl. (1:658) och den andra inom andra kammaren av herr

Gustafsson i Kärby in. fl. (II: 812), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte ge till känna vad i motionerna anförts beträffande

dels samarbete mellan enskilt näringsliv och statliga transportföre
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.9 är

7

tag på fraktstyckegodslrafikens område, dels iraklstyckegodstrafikens organisation

i övre Norrland;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Kronstrand (1: ti57) och den andra inom andra kammaren av herrai

Berglund och Enskog (II: 810), i vilka hemställts att riksdagen måtte uttala

alt den vid SJ föreslagna omläggningen av styckegodstrafiken i riktning

mot utökad lastbilstrafik ej hör få medföra all de genomsnittliga frakttaxorna

höjs utan att så förfares att — vid fastställande av trakttaxornas storlek

— godstrafiken beräknas ske i samtrafik mellan godsvagn och lastbil med

obrutna och i princip oförändrade läxor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Eric Carlsson (1:656) och den andra inom andra kammaren av herr

Boo (II: 811), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att avslå Kungl.

Maj:ts proposition nr 81 samt i skrivelse till Kungl. Maj:t ge till känna vad

i motionerna anförts;

dels ock två likalydande motioner, väckla den ena inom första kammaren

av herrar Billrnan och Eric Gustaf Peterson (1: 145) och den andra

inom andra kammaren av herr Berglund m.fl. (II: 171), i vilka hemställts

att riksdagen måtte hemställa hos Kungl. Maj :t att anmoda SJ att ompröva

sin taxepolitik, så att vid godstransport från och till spårlösa järnvägsstationer

samma frakttaxa tillämpas som vid järnvägstransporter.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionerna 11:787, 11:812, 11:810, 1:656 och

II: 171.

Utskottet. Som ett led i de sandade ansträngningarna att modernisera

statens järnvägar och skapa bättre balans i företagets ekonomi föreslås i

förevarande proposition att, i huvudsaklig överensstämmelse med ett av

järnvägsstvrelsen framlagt förslag till omorganisation av fraktstyckegods(rafiken,

landet skall indelas i 32 s. k. knutpunktsområden med var sin huvudort,

knutpunkten. Trafiken mellan områdena skall som legel gå pa

järnväg med direkta vagnförbindelscr mellan knutpunkterna. Gods till och

från ett område avses skola uppsamlas till respektive distribueras från

knutpunkten med lastbil eller, där biltransport inte är lämplig, med järnvägsvagn.

För erforderliga om- och tillbyggnader av godsmagasin i samband med

omorganisationen äskas för nästa budgetår ett investeringsanslag om

12 mkr.

»en föreslagna omorganisationen synes utskottet ändamålsenlig och torde

innebära ej oväsentliga rationaliseringsmöjligheter. Med hänsyn härtill och

med beaktande jämväl av järnvägsstyrelsens uttalande om all genom den

intensifierade samordningen järnväg—bil en förbättring av transporttiderna

samt bättre service och transportkvalite äsyttas, biträder utskottet för sin

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets uttalande nr 79 ar 1963

del förslaget. Utskottet, som följaktligen avstyrker motionerna 1:656 och

It: 81t, med yrkande om avslag å propositionen och begäran om ytterligare

utredning in. in., tår beträffande vissa i övrigt molionsledes väckta frågor

anföra följande.

I motionen II: 787 bär yrkats att riksdagen vid sin behandling av förevarandc

proposition måtte uttala att statens järnvägar vid genomförandet

av sill program till knulpunktstrafik skall bereda privata åkerier tillfälle

hl i engagerade i de i samband härmed tillkommande landsvägstransporterna.

Vidare har i motionerna 1:658 och II: 812 yrkats att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:l måtte ge till känna vad i motionerna anförts beträffande

dels samarbete! mellan enskilt näringsliv och statliga transportföretag

på traktstyckegodstrafikens område, dels ock ifrågavarande godstrafiks

organisation i övre Norrland. Utskottet vill i anledning härav erinra

om att departementschefen i propositionen framhållit alt knulpunktstrafiken

kraver eu ökad insats av vägfordon samt att järnvägsstyrelsen avser

upptaga överläggningar med företrädare för privata åkeriföretag om transportuppdrag

för ifrågavarande trafik. Vidkommande den nya organisationens

utformning för övre Norrlands del har departementschefen förklarat

sig törufsätta att järnvägsstyrelsen ingående undersöker möjligheterna att

därvidlag skapa eu effektivare transportorganisation. Bl. a. borde sålunda

prövas om en uppdelning lämpligen bör ske i flera knutpunktsområden, i

viss utsträckning betjänade även av lastbilstransporter. De sålunda gjorda

uttalandena, vilka utskottet för sin del vill kraftigt understryka, torde i

förening med järnvägsstyrelsens i det föregående åberopade uttalande om

förbättrad service och transportkvalitet innebära att motionärernas önskemål

i det närmaste får anses tillgodosedda. Motionerna i fråga synes därför

icke böra föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

I de båda likalydande motionerna 1:657 och 11:810 har hemställts att

riksdagen måtte uttala att den föreslagna omläggningen av styckegodstrafiken

i riktning mot utökad lastbilstrafik ej bör få medföra afl de genomsnittliga

frakt taxorna höjs. Enligt motionärerna bör i stället det förfarandet

tillämpas åtI vid fastställande av frakttaxornas storlek - godstrafiken

beräknas ske i samtrafik mellan godsvagn och lastbil med obrutna

och i princip oförändrade taxor. Härjämte har i de vid början av årets

riksdag väckta motionerna 1:145 och 11:171 hemställts att riksdagen

måtte hemställa hos Kungl. Maj:t all anmoda SJ ompröva sin taxepolitik

så att v i <1 godstransport från och till spårlösa järnvägsstationer samma

frakttaxa tillämpas som vid järnvägstransporter.

De av motionärerna anförda skälen framstår i och för sig som välgrundade.

Utskottet har dock för sin del funnit sig icke böra göra något annat

uttalande i dessa frågor än alt det förutsätter alt järnvägsstyrelsen i den

män så befinnes möjligt beaktar de i motionerna anförda synpunkterna.

Vidare vill utskottet erinra om att riksdagen torde få tillfälle att pröva

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 79 är 1963

9

förevarande frågor i samband med behandlingen av den i statsverkspropositionen

aviserade propositionen om den framtida trafikpolitiken m. m.

Under hänvisning till anförda förhållanden avstyrkes motionerna i fråga.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 656 och II: 811, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Ytterligare investeringar för

järnvägar m. m. å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder,

statens järnvägar, för budgetåret 1963/64 anvisa ett

investeringsanslag av 12 000 000 kr.;

II. att motionerna I: 656 och II: 811, såvitt de avser skrivelse

till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

III. att motionen II: 787 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

IV. att motionerna I: 658 och II: 812 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

V. att motionerna I: 657 och II: 810 icke må av riksdagen

bifallas;

VI. att motionerna I: 145 och II: 171 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 april 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, Birger Andersson, Bergman, Axel Johannes Andersson, Virgin,

fru Wallentheim, herrar Mårtensson, Nils Theodor Larsson, Källqvist,

Thorsten Larsson, Holmberg och Hjorth; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Nilsson i Göingegården,

fru Lewén-Eliasson, herr Svensson i Ljungskile, fröken Olsson, herrar Johansson

i Norrköping, Carbell, Gustafsson i Kårby, Löfroth, Berg och Nelander.

Reservationer

1) vid punkten 1 (Driftbidrag till statens järnvägar) av herrar Virgin.

Holmberg, Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka motionerna I: 659 och II: 813 samt alt därför

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 79 år 1963

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 2 börjar med »I anledning»

och på s. 3 slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»I motionerna 1:659 och 11:813 har yrkats att förevarande anslag begränsas

till 50 mkr. Under hänvisning till de skäl som motionärerna anfört

härför får utskottet tillstyrka att anslaget begränsas till det av motionärerna

förordade beloppet.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:659 och 11:813, till

Driftbidrag till statens järnvägar för budgetåret 1963/64 å

driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa ett anslag av

50 000 000 kr.»

2) vid punkten 3 (Utvidgat bemyndigande att anskaffa en ny tågfärja)

av herr Nelander;

3) vid punkten 4 (Ny transportorganisation för fraktstyckegodstrafiken)

av herr Löfroth.

K L BECKMANS TRYCKERIER AB . STHLM IMS

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:194 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1963/64 till statens järnvägar m. m. a1 i texten