Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om upprättande av en särskild exportmarknadsberedning.

1963-05-03 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:87, Utlåtande i anledning av väckta motioner om upprättande av en särskild exportmarknadsberedning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1963

1

Nr 87

Utlåtande i anledning av väckta motioner om upprättande av en

särskild exportmarknadsberedning.

(l:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Hagberg m. fl. (I: 310) och den andra inom andra kammaren av herr

Heckscher m. fl (II: 363), har hemställts att riksdagen måtte dels i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om upprättande av en särskild exportmarknadsberedning,

innefattande företrädare för regeringen, riksdagen, näringslivet

och de stora organisationerna, dels ock på X. huvudtiteln uppfora ett

förslagsanslag av 150 000 kr. för att täcka de därmed förenade kostna
derna

*•

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hanvisas

till motionen II: 363.

över motionerna ha, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttranden avgivits av kommerskollegium, Svenska arbetsgivareföreningen,

Sveriges allmänna exportförening, Sveriges industriförbund, landsorganisationen

i Sverige, Sveriges lantbruksförbund, Kooperativa förbundet

och Tjänstemännens centralorganisation (Bilagor A F).

Utskottet. Syftet med förslaget om inrättande av en särskild exportmarknadsberedning

är enligt motionärerna att bereda riksdagen »kade moj| igheter

till insyn och inflytande vid handläggningen av viktiga handelspolitiska

frågor. Det framhålles att riksdagens ställning i statslivet kan aventyras,

därest den ställes utanför avgöranden, som kunna bli resultat av förekommande

kontakter mellan regeringen och näringslivets företrädare. Motionärerna

hänvisa till det utredningsarbete, som bedrives inom kommerskolle«ium

och i den till detsamma knutna delegationen för integrationsfrågor.

Detta arbete betecknas som mycket värdefullt men förklaras vara otillrac <- ligt, när det gäller att draga slutsatser om praktiskt handlande eller att fatta

självständig ställning i uppkommande frågor. Motionärerna fororda darfor

upprättandet av ett nytt utredningsorgan, kallat exportmarknadsberedning,

innefattande företrädare för såväl regeringen och de demokratiska riksdagspartierna

som näringslivets och arbetsmarknadens organisationer. Detta organ

bör enligt motionärernas mening ha såväl rådgivande uppgifter som

befogenhet att självt påkalla och även genomföra utredningar i hithörande

frågor.

] Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 87

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1963

Utskottet konstaterar, att endast en remissinstans, Sveriges lantbruksförbund,

tillstyrkt motionerna. Samtliga instanser, inräknat nämnda förbund,

ha icke haft någon kritik att rikta mot de nuvarande handelspolitiska arbetsformerna

i vårt land. Lantbruksförbundet anser dock det komplicerade och

riskfyllda handelspolitiska läge, som kan väntas bestå åtskilliga år framåt,

motivera en exportmarknadsberedning enligt motionärernas förslag. Svenska

arbetsgivareföreningen, Sveriges allmänna exportförening och Sveriges industriförbund,

vilka avgivit gemensamt yttrande, anse att motionärernas

syfte skulle kunna tillgodoses genom en utvidgning av den rådgivande kommitté,

som av Kungl. Maj :t inrättades den 1 december 1961 för överläggningar

rörande centrala frågor sammanhängande med Sveriges medverkan i

den västeuropeiska integrationen. Anledning har däremot ansetts saknas att

förse detta organ med en utredningsapparat utöver den som redan finnes

utbyggd.

Vad som anförts i remissvaren bestyrker enligt utskottets mening den uppfattningen

att nuvarande samarbetsformer mellan staten och näringslivet i

handelspolitiska frågor äro sådana, att dessa frågor få en allsidig belysning

och genomgripande beredning samt att tillkomsten av ett ytterligare beredningsorgan

enligt motionärernas förslag skulle komplicera utredningsarbetet.

Med hänsyn till det anförda avstyrkas motionerna.

Utskottet hemställer,

a) att motionerna 1:310 och 11:363, i vad de avse skrivelse

till Kungl. Maj:t, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda;

b) att motionerna 1:310 och 11:363, i vad de avse medelsanvisning,

icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 3 maj 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

Från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,

herrar Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Bergman,

Vmgm Fntz Persson, Rikard Svensson, Bengtson, Per Jacobsson, Edström,

Herbert Larsson och Per-Olof Hanson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Blidfors, Almgren, fröken

Limen, herrar Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar

Svensson i Ljungsldle, Fagerlund, Bohman och Gustafsson i Kårby

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1963

3

Särskilt yttrande

av herrar Per Jacobsson, Edström, Per-Olof Hanson, Ståhl, fröken Elmén,

herrar Eliasson i Sundborn och Svensson i Ljungskile, vilka anfört följande.

»Vi dela uppfattningen — som även kommit till uttryck i de flesta remissyttrandena

över förevarande motioner — att det av praktiska skäl synes

mindre lämpligt att tillskapa ytterligare ett kontaktorgan vid sidan av de som

nu finnas dels knutna till kommerskollegium, handelspolitiska rådet och delegationen

för integrationsfrågor, dels den i december 1961 av Kungl. Maj .t

tillkallade rådgivande kommittén för överläggningar rörande frågor av central

betydelse för Sveriges medverkan i den västeuropeiska ekonomiska integrationen.

I intet av de nämnda organen ingå emellertid företrädare för de i riksdagen

representerade demokratiska oppositionspartierna. Enligt vår mening

skulle det vara värdefullt, om även dessa och inte endast regeringspartiet

fick företrädare i berörda befintliga organ, främst den s. k. Malmforsdelegationen

eller rådgivande kommittén. Genom ett sådant arrangemang

skulle motionärernas syfte, vilket vi anse väl motiverat, i stort sett uppnås.

»

Reservation

av fröken Andersson, herrar Virgin, Staxäng och Bohman, vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2, som börjar med »Utskottet

konstaterar» och slutar med »avstyrkas motionerna», bort ersättas med text

av följande lydelse:

»Även om de nuvarande handelspolitiska arbetsformerna i och för sig få

betraktas som tillfredsställande anser utskottet i likhet med motionärerna

att mot bakgrunden av det rådande komplicerade och riskfyllda handelspolitiska

läget ett ökat behov föreligger av ett nära samarbete mellan statsmakterna

och näringslivet. Utskottet tillstyrker därför att, såsom Svenska

arbetsgivareföreningen, Sveriges allmänna exportförening och Sveriges industriförbund

förordat, ett till riksdagen utsträckt samråd mellan regeringen

och näringslivet kommer till stånd genom utvidgning av den rådgivande

kommittén för integrationsfrågor. Härigenom och genom samtidigt vidtagande

av erforderliga smärre ändringar i kommitténs arbetsformer skulle den

kunna bli ett lämpligt forum för överläggningar rörande utrikesekonomiska

frågor av väsentlig betydelse och principiell räckvidd även utanför själva

integrationsområdet. Utskottet får därför i anledning av motionerna föreslå,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om åtgärder i enlighet

med vad utskottet sålunda förordnat.»

dels ock att utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:310

och II: 363, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla om åtgärder i enlighet med vad utskottet föreslagit;»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 87 år lt)63

Bilaga A

Till riksdagens statsutskott

Genom remiss den 7 mars 1963 har kommerskollegium anbefallts avgiva

yttrande över två till årets riksdag avlämnade likalydande motioner, I: 310

och 11:363, om upprättande av en särskild exportmarknadsberedning. Kollegium

får i anledning härav anföra följande.

Kollegium vill i likhet med motionärerna betona det nära — och i och för

sig självklara — sambandet mellan villkoren för vår utrikeshandel och villkoren

för vårt näringsliv överhuvudtaget. Detta nära samband förklarar att

utredningar och ställningstaganden i de handelspolitiska frågorna fortlöpande

göres mot bakgrunden av näringspolitiska bedömningar. Likaså förklarar

detta samband, att de handelspolitiska utredningarna göres i nära

samverkan mellan å ena sidan staten och å andra sidan företrädare för icke

blott exportnäringarna utan även hemmamarknadsnäringarna, importföretagen

och arbetsmarknadsorganisationerna. Såvitt kollegium kunnat finna,

avser motionärerna ej att föreslå någon ändring i dessa grundläggande hänseenden,

även om ordalagen i motionerna tyder på att förslagsställarna vill

törskjuta de handelspolitiska utredningarna och bedömningarna i riktning

mot ett mer utpräglat hänsynstagande till exportnäringarnas läge. Förslagets

kärnpunkt synes i stället vara att ett nytt organ tillskapas, i vilket icke

blott näringslivet och de stora organisationerna utan även regering och

riksdag skulle vara företrädda. Det nya organet skulle ha rådgivande uppgifter

när det gäller den allmänna inriktningen av Sveriges arbete i EFTA,

OECD och GATT liksom även när det gäller handläggningen av ekonomiska

frågor i FN och dess fackorgan samt i fråga om särskilt betydelsefulla bilaterala

handelsförhandlingar. Den föreslagna beredningen skulle hållas fortlöpande

underrättad om utredningsorganens arbete och själv kunna påkalla

eller genomföra utredningar av olika slag. Av motionerna framgår icke, huruvida

de nuvarande samarbetsformerna mellan stat och näringsliv i hithörande

frågor skulle ersättas av eller utökas med den nya beredningen.

I samband med Sveriges såväl bilaterala som multilaterala handelsförhandlingar

sker ett omfattande utredningsarbete, varvid kollegium jämlikt

gällande instruktion är central remiss- och utredningsinstans. Företrädare

för olika grenar av näringsliv och arbetsmarknad deltager direkt i detta

arbete genom det handelspolitiska rådet och genom delegationen för integrationsfrågor,

vilka båda knutits till kollegium. Sålunda föredrages alla

viktigare bilaterala och andra avtalsfrågor i det handelspolitiska rådet, innan

utredningsmaterialet underställes Kungl. Maj :t. På samma sätt medverkar

delegationen för integrationsfrågor fortlöpande i handläggningen av

de yttranden och förslag, som föranledes av Sveriges medverkan i EFTA

och i det nordiska ekonomiska samarbetet, och vilka ankommer på kollegium

att underställa Kungl. Maj :t. Delegationen har även medverkat i det

omfattande utredningsarbete som tidigare påkallades av då pågående förhandlingar

om ett europeiskt frihandelsområde och under de senaste åren

föranletts av Sveriges förutsedda förhandlingar med EEC. I den egentliga

utredningsverksamheten sker dessutom samverkan med de olika näringsorganisationer

och myndigheter, som direkt beröres inom olika ämnesområden.

Ett löpande utbyte av informationer har sålunda kommit till stånd

och näringslivets ståndpunkt har i olika uppkommande förhandlingslägen

smidigt kunnat bringas till statsmakternas kännedom.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1963 5

Vid sidan härav har Kungl. Maj :t i december 1961 tillkallat en rådgivande

kommitté för överläggningar rörande frågor av central betydelse,

som äger samband med Sveriges medverkan i den västeuropeiska ekonomiska

integrationen. Även i denna kommitté är olika grenar av närings iv

och arbetsmarknad företrädda vid sidan av de i första hand berörda stat
anbefallts

yttra sig över förslag,

liknande det, som framföres i de aktuella motionerna. Kollegium har därvid

givit uttryck åt sin uppfattning, att den föreslagna formen for utredningsarbetets

bedrivande ur allmänna synpunkter icke ar lämplig.

Såsom underlag för statsmakternas ställningstaganden i de handelspolitiska

frågorna erfordras fortlöpande objektiva näringspolitiska utredningar,

gjorda i samverkan med näringslivets och arbetsmarknadens foretradare.

Enligt kollegii uppfattning har de hittillsvarande formerna för detta utredningsarbete

visat sig vara ändamålsenliga och medge en smidig handläggning

av uppkommande problem, som berör olika delar av näringsliv oc

statlig förvaltning och som erfarenhetsmässigt växlar snabbt. Den aktuella

handelspolitiska situationen — som bl. a. karakteriseras av strävanden att

på olika områden utbygga och fördjupa det EFT A-samarbete, som redan

är förutsett i konventionen — för härvidlag icke in nagot väsentligt nytt

bilden. Ei heller har, såvitt kollegium har sig bekant, från näringslivet framförts

önskemål om ändring av den nu gällande uppläggningen av lfragava
rande

utredningsarbete. ., , , ... .

Frågeställningen blir därför i realiteten, huruvida behov föreligger av ytterligare

ett rådgivande och utredande organ för handläggning av hithörande

frågor, sammansatt av företrädare för regering, riksdag, näringsliv och

arbetsmarknad. Kollegium finner en dylik ordning icke lämplig. Ett nytt

organ av den föreslagna typen skulle med all sannolikhet skapa komplikationer

i utredningsarbetet. Speciellt när det gäller att inhämta näringslivets

bedömningar kan det endast verka komplicerande att pa detta satt tortlopande

arbeta på två nivåer. Härtill kommer att en sådan ordning kan förutsättas

bli tidsödande och fördröja lösningar av problem.

Mot bakgrunden av vad i det föregående anförts får kommerskollegium

föreslå att motionerna icke föranleder någon åtgärd.

I ärendets slutliga handläggning har förutom generaldirektören Malmfors

deltagit herrar de Besche, Brodén, Engström, Enström, Håkansson Klackenberg,

Kördel, Larson, Lindskog, Lundberg, Nilstein, Pihlgren, Sahlin, Sundén,

Söderberg och Åhlén samt kommerserådet Lindqvist. Stockholm den 3U

mars 1963.

NILS MALMFORS

RUTGER CRONEBORG

G. Jansson

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 81 år 1963

Bilaga B

Till riksdagens statsutskott

Riksdagens statsutskott har i skrivelse den 5 mars 1963 hemställt om utlåtande

över de i riksdagen framlagda likalydande motionerna 1:310 och

II: 363 om upprättande av en särskild exportmarknadsberedning. Med anledning

härav får undertecknade organisationer — Svenska Arbetsgivareföreningen,

Sveriges Allmänna Exportförening och Sveriges Industriförbund

— anföra följande.

Motionernas syfte anges vara att bereda riksdagen ökade möjligheter till

insyn och inflytande vid handläggningen av viktiga handelspolitiska frågor.

Det framhålles att riksdagens ställning i statslivet kan äventyras i den mån

den ställes utanför avgöranden som kan bli resultatet av förekommande kontakter

mellan regeringen och näringslivets företrädare.

Motionärerna hänvisar till det utredningsarbete som bedrives inom Kommerskollegium

och i den till detsamma knutna delegationen för integrationsfrågor.

Detta arbete betecknas som mycket värdefullt men förklaras vara

otillräckligt när det gäller att draga slutsatser om praktiskt handlande eller

att fatta självständig ställning i uppkommande frågor. Motionärerna förordar

därför upprättandet av ett nytt utredningsorgan, kallat exportmarknadsberedningen,

innefattande företrädare för såväl regeringen och de demokratiska

riksdagspartierna som näringslivets och arbetsmarknadens organisationer.

Detta organ, vilket vi förmodar skulle fungera parallellt med den

nyssnämnda s. k. Malmforsdelegationen, borde enligt motionärernas mening

ha såväl rådgivande uppgifter som befogenhet att självt påkalla och även

genomföra utredningar i hithörande frågor.

De undertecknade organisationerna vill erinra om att Kommerskollegium

i sm egenskap av statligt ämbetsverk har till uppgift att under sedvanligt

ambetsmannaansvar utföra objektiva utredningar i de handelspolitiska frågor,

inför vilka statsmakterna ställes. Detta gäller såväl Sveriges bilaterala

handelsförbindelser med andra länder, tullar och andra regleringar på utrikeshandelns

område som spörsmål rörande det svenska deltagandet i internationella

ekonomiska organisationer och lösningen av ekonomiska samarbetsproblem

på multilateral grundval. Det är naturligt att kollegium i denna

verksamhet strävat efter att skaffa underlag för sina ställningstaganden både

från andra sakligt berörda myndigheter och från näringslivet och arbetsmarknadens

parter. Genom formella remissförfaranden och på andra sätt

har kollegium därför sedan länge brukat rådfråga de talrika organisationer

som har att bevaka industrins, handelns och arbetsmarknadens olika parters

intressen. Tillkomsten av de två till kollegium knutna organen — det handelspolitiska

rådet och delegationen för integrationsfrågor — utgör endast

en logisk utbyggnad och förstärkning av denna samverkan.

Inom näringslivet torde man enhälligt vara av den uppfattningen att samarbetet

mellan Kommerskollegium och de två nämnda organen varit synnerligen

värdefullt för den kontinuerliga objektiva utredningsverksamheten.

\ åra organisationer finner därför icke några skäl tala för en ändring av

denna samarbetsform, som berett näringslivet och arbetsmarknadens företrädare

möjlighet att framföra sina synpunkter. Ej heller synes man böra

overvaga en ändring av det nytillsatta Planeringsrådets sammansättning eller

uppgifter. °

Organisationerna finner emellertid att syftet med den av motionärerna

toreslagna exportmarknadsberedningen i huvudsak skulle kunna ernås ge
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1963

nom ett till riksdagen utsträckt samråd mellan regeringen; oeli näringslivet

medelst en utvidgning av den av Kungl. Maj :t den 1 december 1961 mra

de rådgivande kommittén som har till uppgift att overlagga om frågor av

central betydelse för Sveriges medverkan i en västeuropeisk ekonomisk integration.

Därest en sålunda utvidgad kommitté gåves ett vidare uppdrag,

skulle den bliva av värde som ett forum för överläggningar rörande utnkesekonomiska

frågor av väsentlig betydelse och principiell räckvidd aven utanför

själva integrationsområdet. Däremot synes anledning saknas att torse

detta organ med en utredningsapparat utöver den som redan finnes utbyggd.

Stockholm den 3 april 1963.

SVENSKA ARBETSGIVAREFÖRENINGEN SVERIGES ALLMÄNNA EXPORTFÖRENING

CURT-STEFFAN GIESECKE P- ZETHELIUS

SVERIGES INDUSTRIFÖRBUND

SVEN DAHLMAN

Hans Stenberg

Bilaga C

Till riksdagens statsutskott

Genom remiss den 5 mars 1963 har riksdagens statsutskott berett Landsorganisationen

i Sverige tillfälle att avge yttrande över två likalydande motioner

(I: 310 och II: 363) om upprättande av en särskild exportmarknadsberedning.

LO får i anledning härav anföra följande.

Motionärerna utgår från att de långsiktiga förutsättningarna för den

svenska exporten kommer att försämras till foljd av utvecklingen inom de

europeiska marknadsorganisationerna och genom överproduktionstendenser

inoni för svensk export viktiga varuområden. De framhåller därvid nödvändigheten

»att med stor uppmärksamhet följa utvecklingen och därvid utnyttja

de möjligheter som skapas genom Sveriges medlemskap i olika organisationer,

icke blott EFTA utan även OECD och GATT. En fast samordning

av våra insatser i dessa olika sammanslutningar ar av stor betydelse». Vartill

medlemskapet genom fast samordning skulle utnyttjas framgar dock

inte av motionen. . , ,__

Motionärerna betonar även det nära sambandet mellan handelspolitiken

och andra sidor av den ekonomiska politiken och trycker särskilt på att toretagens

planering, som ofta måste vara långsiktig, allvarligt försvaras nar

de saknar kännedom om statsmakternas avsikter. Detta skulle aven galla

arbetsmarknadens parter, som vid sina löneförhandlingar har anledning att

ta hänsyn till den utveckling som kan väntas på det internationella handelsutbytets

område. Detta förhållande har under de senaste åren givit anledning

till ett nära samarbete mellan regeringen och näringslivet. Motionärerna

anser emellertid att detta samarbete satt riksdagen i efterhand i de handelspolitiska

frågorna. »Riksdagens ställning i statslivet kan emellertid komma

att äventyras, om den saknar insyn i eller inflytande på de avgöranden,

ofta av informell natur, som därvid kommer till stånd.» De yrkar darfor på

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall hemställa om upprättandet

av en särskild exportmarknadsberedning med företrädare för såväl regeringen

och de demokratiska riksdagspartierna som även näringslivet och de

stora organisationerna bl. a. arbetsmarknaden. Denna beredning skall en
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1963

ligt förslagsställarna ha rådgivande uppgifter när det gäller den allmänna

inriktningen av Sveriges arbete, särskilt i de tidigare nämnda organisationerna

men även när det gäller handläggningen av ekonomiska frågor i Förenta

Nationerna och dess fackorgan liksom i fråga om särskilt betydelsefulla bilaterala

handelsförhandlingar. Den skall hållas fortlöpande underrättad om

de olika utredningsorganens arbete och bör också själv kunna påkalla och

även genomföra utredningar av olika slag.

Enligt LO:s mening reser det framlagda förslaget först och främst eu

principfråga av mycket betydande räckvidd. En av de grundläggande principerna

för svensk statsförvaltning är att regeringen bereder frågorna och

riksdagen fattar beslut på grundval av regeringens beredning. Till beredningen,

som sålunda är regeringens och regeringspartiets politiska prerogativ,

hör givetvis också att ta kontakt med och diskutera frågorna med berörda

parter i samhället, varvid näringslivet och arbetsmarknadens parter vid

handläggningen av exportfrågorna är de viktigaste. Resultaten från detta

beredningsarbete redovisas ju delvis offentligt i betänkande^ remissvar, departements-

och verkspromemorier m. m. och kring denna redovisning utspänner

sig ofta en livlig och enligt LO:s mening betydelsefull debatt. Även

vad gäller de handelspolitiska frågorna är en sådan redovisning och debatt

enligt LO:s uppfattning synnerligen önskvärd och måhända även möjlig i

något större utsträckning än hittills utan men för samhällsintresset.

Anspråk från riksdagen att därutöver få delta i denna beredning av frågorna

skulle emellertid introducera en helt ny princip i statsförvaltningen.

I de fall regeringen önskar skaffa sig en politisk förankring vid beredningen

av någon fråga står den fritt att engagera representanter för de politiska partierna

i arbetet, men det är regeringens sak att avgöra vilka som skall utföra

det arbete, för vilket den har ansvaret. Borgerliga regeringar utövar detta

prerogativ mot arbetarpartier i opposition i de flesta demokratiska länder.

En borgerlig regering i Sverige skulle säkert också tveklöst och med all rätt

anse att det vore dess ensak att bereda frågorna innan de lädes på riksdagens

bord. LO har därför lite svårt att förstå motionärernas farhågor för att riksdagens

ställning i statslivet skall komma att äventyras genom att den skulle

sakna insyn i eller inflytande på avgörandena i nu diskuterade frågor. LO

förutsätter att riksdagen erhåller en fullständig och allsidig redogörelse för

beredningsarbetet och dess resultat när ärendena framlägges för slutligt

ställningstagande. Ramen för riksdagens handläggning och avgöranden är

konstitutionellt reglerad och inom denna ram ankommer det på riksdagen

själv att i besluten hävda sitt inflytande.

Vad gäller det framlagda förslagets rent praktiska sida, nämligen behovet

av utredande och rådgivande organ i de handelspolitiska frågorna och i frågor

rörande det internationella ekonomiska samarbetet, finner LO att det i

stort sett numera är ganska väl ställt. Förutom de resurser som direkt representeras

av de departement och verk som berörs av dessa frågor, finnes

för detta ändamål den s. k. Malmforskommittén, handelspolitiska rådet, statens

handelslicensnämnd, planeringsradet, FN-delegationen och nämndens

lör internationellt bistånds FN-utskott samt utrikesnämnden för rådslag,

med riksdagen. Dessa organ synes LO ganska väl täcka olika delar av det

stora fält motionärerna berört, bortsett måhända för samarbetet med OECD,

för vilket LO hoppas att regeringen snart skall finna en lämplig organisation.

Samordningen mellan de olika organen, främst genom handelsdepartementet,

synes även löpa relativt tillfredsställande. Motionärernas uttalande

att det ej kan ankomma på dylika beredningsorgan att dra slutsatser eller

ta ställning finner LO helt missvisande. Inom ramen för deras uppdrag är

det tvärtom deras uppgift att göra detta. Dessa ställningstaganden redovisas

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1963

9

sedan när frågorna kommer inför riksdagen för slutgiltigt avgörande. Sammanfattningsvis

finner LO alltså att statsmakterna ur utrednings- och rådgivningssynpunkt

är väl rustade att fatta de beslut som utvecklingen kan

komma att kräva och att motionärernas förslag därför inte bör föranleda

någon åtgärd.

Vad slutligen gäller det föreslagna organets uppgift att undanröja misstro

finner LO det vara enklare att underlåta att skapa misstro än att skapa särskilda

organ för att undanröja den. Stockholm den 25 mars 1963.

LANDSORGANISATIONEN I SVERIGE

ARNE GEIJER

Clas-Erik Odhner

Bilaga D

Till riksdagens statsutskott

I skrivelse den 5 innevarande mars har Statsutskottet hemställt om utlåtande

över motionerna I: 310 och II: 363 om upprättande av en särskild exportmarknadsberedning.

Med anledning härav får Sveriges Lantbruksförbund anföra följande.

Sverige är för sin ekonomiska utveckling i mycket hög grad beroende av

sin export, och det är därför ett betydande intresse att vårt lands deltagande

i världshandeln kan ske på icke diskriminerande villkor. Det är således

av utomordentlig betydelse att man söker på allt sätt eliminera de med de

handelspolitiska blockbildningarna förenade olägenheterna för vår export.

Liksom motionärerna finner Lantbruksförbundet det sålunda angeläget att

utvecklingen på ifrågavarande område följes med stor uppmärksamhet och

att en fast samordning av de svenska insatserna i olika internationella organisationer

— EFTA, OECD och GATT — är av utomordentlig betydelse.

De handelspolitiska arbetsformerna sådana de efter hand utvecklat sig

kan enligt förbundets erfarenhet anses på det hela taget tillfredsställande ha

fyllt sina uppgifter såväl vad beträffar utredningsverksamheten som samarbetet

mellan näringsliv och myndigheter. De direkta kontakter mellan regeringen

och företrädare för näringsliv och organisationer, som ibland äger

rum bl. a. på det handelspolitiska och ekonomiska området, har också sin

givna betydelse för avstämningen av vårt lands ställningstagande i de stora

handelspolitiska avgörandena.

Även om sålunda kritik icke kan riktas mot de nuvarande handelspolitiska

arbetsformerna i vårt land, får det komplicerade och riskfyllda handelspolitiska

läget, som kan väntas bestå åtskilliga år framåt, anses ha skapat

ett behov av mera regelbundet samarbete mellan statsmakterna och näringslivet.

Lantbruksförbundet vill därför tillstyrka, att en särskild exportmarknadsberedning

upprättas, innefattande företrädare för såväl regeringen

och de demokratiska riksdagspartierna som för näringslivet och de stora organisationerna

och med de funktioner som närmare angivits av motionärerna.

Stockholm den 29 mars 1963.

SVERIGES LANTBRUKSFÖRBUND

förening u. p. a.

C. W. CURTMAN

Harry Hasselgren

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1963

Bilaga E

Till riksdagens statsutskott

Sedan riksdagens statsutskott i skrivelse den 5 mars innevarande år hemställt,

att Kooperativa förbundet ville avge yttrande över motionerna I: 310

och II: 363 om upprättande av en särskild exportmarknadsberedning önskar

Kooperativa förbundets styrelse anföra följande om de likalydande motionerna.

Motionärernas yrkande om tillsättande av den särskilda beredningen motiveras

väsentligen med det vid motionens avfattande osäkra läget beträffande

Sveriges och övriga EFTA-länders anslutning till den europeiska ekonomiska

gemenskapen (EEC) och den nödvändighet, som i fall av en ogynnsam

utveckling av anslutningsfrågan skulle framträda för åtskilliga svenska

företag att flytta en större eller mindre del av sin produktion till utlandet.

Motionärerna anser, att dagens situation ger anledning till en sämre prognos

för våra exportnäringar än den, som man ännu för några år sedan hade

anledning att uppställa.

Motionärerna utgår, med självfallet påpekande av sambandet mellan exportindustrin

å ena sidan och å den andra väsentliga områden av den ekonomiska

politiken i dess helhet, såsom arbetsmarknads-, kredit- och skattepolitiken,

från att de ständiga kontakter, som under de senaste åren pågått

mellan regeringen och näringslivets organisationer, skulle ytterligare

stärkas genom de nya samarbetsmöjligheter, som skulle öppnas genom den

föreslagna beredningen. Denna skulle enligt förslaget innefatta såväl företrädare

för regeringen och de demokratiska riksdagspartierna som även näringslivet

och de stora organisationerna, bl. a. på arbetsmarknaden. Det förutsätts,

att beredningen hålls fortlöpande underrättad om det arbete, som

förrättas inom nu verksamma utredningsorgan och att den själv bör kunna

påkalla och genomföra utredningar av olika slag. Den skall ha rådgivande

uppgifter när det gäller den allmänna inriktningen av Sveriges arbete, särskilt

utredningsarbetet i handelspolitiska frågor i Kommerskollegium och den

s. k. Malmforskommitlén, vidare när det gäller Sveriges deltagande i handlaggmngen

av ekonomiska frågor i FN och dess fackorgan, liksom även i

fråga om särskilt betydelsefulla bilaterala handelsförhandlingar. Samtidigt

bor beredningen upprätthålla nära kontakt med det nyinrättade planeringsladet

samt med banko- och riksgäldsfullmäktige. Slutligen bör, enligt förslaget,

organet kunna dryfta alla slags ekonomiska frågor, som äger närmare

samband med exportnäringarnas ställning och framtida utvecklingsmöjligheter.

Den i stora drag givna beskrivningen av det handelspolitiska läget för

ögonblicket i Europa och de farhågor för avsättningssvårigheter för den

svenska exportindustrin i det tillsvidare rådande nya skedet i de europeiska

gemenskapssträvandena, åt vilka motionärerna givit uttryck, ger givetvis,

såsom även Kooperativa förbundets styrelse önskar framhålla, anledning till’

att fortsatta ansträngningar å näringslivets sida görs för att möta dessa genom

paskyndad teknisk och strukturell rationalisering. Läget har så till vida

ir^e0 nämnvärt förändrats sedan de senaste åren, då samma förberedelser

pågått för att för svensk industris de! möta den väntade skärpta konkurrensen

på den gemensamma marknaden efter Sveriges inträde i denna. Styrelsen

anser det för sin del ännu vara för tidigt att bedöma, huruvida läget för

ogonbhcket, såsom motionärerna utgår ifrån, ger anledning till sämre prog
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 87 år li)(>8

nos än för några år sedan. För att ta ett enda exempel steg värdet av verkstadsindustrins

export — vilken motionärerna berör i ett citerat sammanhang

i sin motivering — enligt Konjunkturinstitutets beräkningar från 2,01

miljarder kr. år 1957 till 3,34 miljarder kr. ar 1961 och till 3,81 miljardei

kr. år 1962 (allt i 1954 års priser), och denna viktiga exportgren kan således

sägas befinna sig i en snabb utveckling. För verkstads- och varvsindustrin

i dess helhet räknar Konjunkturinstitutet med eu så pass hög produktivitetsökning

som 4 procent för 1962. De händelser i början av innevarande

år, varigenom frågan om EFTA-ländernas anslutning till EEC sköts ytterligare

framåt i tiden, gäckade visserligen förhoppningen om snart begynnande

tullsänkningar och avveckling av andra importhinder på de viktiga

kontinentaleuropeiska marknaderna men medförde däremot inga nya tullhöjningar

eller andra förändringar i de villkor, på vilka vår industri haft

att exportera till dessa under de senare åren. Inga förändringar i en sådan

riktning torde heller kunna befaras utan snarare en modifiering väntas bli

så småningom genomförd av den yttre tullmur kring EEC-området, som

alltjämt håller på att uppbyggas. Om takten i och omfattningen av de lättnader,

som skulle kunna beredas den svenska exporten härigenom, är det

emellertid också för tidigt att kunna fälla något bestämt omdöme.

Styrelsen delar motionärernas uppfattning, att det är av största betydelse

att ingående följa den handelspolitiska utvecklingen särskilt i Europa och

dess återverkningar såväl på vår exportindustri som på vårt ekonomiska liv

i övrigt. Emellertid syns denna del av den tilltänkta exportberedningens uppgifter

ha i hög och växande grad tillgodosetts genom det utredningsarbete,

som förrättas av de i motionen nämnda organen Kommerskollegium och

Malmforskommittén, vilket senare motionärerna anser ha varit mycket värdefullt

— liksom även av regeringen direkt underställda organ och institutioner.

Då motionärerna anmärker, att utredningsorgan sådana som de nu

nämnda inte kan dra några slutsatser i fråga om det praktiska handlandet

och inte heller kan ta egen ställning till uppkommande problem på olika områden,

gäller dessa inskränkningar emellertid också den tilltänkta exportberedningens

allmänna arbetsuppgifter. En sådan beredning skulle, enligt

motionens skissering av dess arbetsområde, också i sitt dagliga arbete huvudsakligen

fungera som ett utredande organ. Det praktiska handlandet inom

företagslivet på exportindustrins område kommer givetvis att som hittills

bero på de berörda företagens eget omdöme i växlande konjunktursituationer

för olika branscher och med utnyttjande av växlande handelspolitiska

förutsättningar på olika utlandsmarknader.

Det utredningsarbete, som utföres av särskilda statliga och på statligt

initiativ tillsatta organ och vilket avser att tjäna företagen till ledning för

deras affärsplanering och transaktioner, kompletteras av den permanenta

observation, som förrättas genom de särskilda kontaktinstanserna med de

konventioner av vilka Sverige är medlem, EFTA, GATT och OECD. Härtill

kommer näringsorganisationernas egna utredningsinstilutioner, av vilka de

största, efter allt alt döma, utför ett mycket omfattande och betydelsefullt

arbete för att ingående följa den internationella handelspolitiska utredningen.

Också arbetsmarknadsorganisationerna ägnar genom sina utredningsorgan

ett betydande sakkunnigt intresse åt hithörande problem, särskilt vad de angår

deras väsentliga arbetsuppgifter.

Förslagsställarna syns emellertid, utöver den fortsatta observationen av

de allmänna handelspolitiska förhållandena, syfta till att med den tilltänkta

exportberedningen skapa ett forum för förberedande eller till olika stadier

fortskriden behandling av eu mycket övergripande del av vår ekonomiska

politik. Inom dess arbetsområde skulle sålunda, enligt vad som åt
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1963

minstone antydes, komma att falla även ett sådant område av denna, som är

helt undandraget statliga bestämmanden, nämligen arbetsmarknaden och

dess politik såsom i sin mån bestämmande för företagens kostnadsläge. Då

avgörandet på andra områden, såsom kredit- och skattepolitiken liksom de

offentliga investeringarna, ankommer på riksdagen eller de organ, som tillsatts

av denna, ingår i förslaget att komplettera den tilltänkta beredningen

med representanter för de politiska partierna i riksdagen.

Styi elsen har inte kunnat bilda sig någon bestämd uppfattning om vilka

avgöranden, som åsyftas, när motionärerna framhåller, att riksdagens ställning

i siuisli\ct äventyras, »om den saknar insyn i eller inflytande på de

avgöranden, ofta av informell natur, som därvid kommer till stånd». Om

motionärerna därmed avser administrativa åtgärder i allmänhet eller också

sådana, som bygger på särskilda fullmaktslagar eller delegering av befogenheter,

grundar sig dock sådana avgöranden på särskild lagstiftning. Denna

har i sin tur kommit till stånd efter utredningar publicerade i kommittébetänkanden,

i vilka riksdagsledamöterna haft alla tillfällen alt skaffa sig behövlig

insyn innan respektive frågor behandlats och avgjorts i riksdagen.

Åsyftas å andra sidan åtaganden å näringslivets eller andra organisationers

sida, som ingåtts genom särskilda överenskommelser med regeringen eller

myndigheter, torde dock sådana i regel ha varit fullt tillgängliga för offentligheten

ellei av sadan art, ait de inte behövt föranleda till avgöranden inom

riksdagen.

Såsom motionärerna själva framhåller i motionen och styrelsen redan berört,

har vidare frågor på den allmänna ekonomiska politikens område under

de senaste aren lett till ständiga kontakter mellan regeringen och näringslivets

organisationer. Sådana frågor, som i sista hand framlagts till riksdagens

avgörande, såsom t. ex. skatte-, pensions-, arbetstids- och semesterfrågor,

har genom föregående offentlig diskussion varit förberedda på ett sådant

sätt, att varken riksdagens ledamöter eller näringslivet undandragits tillbörlig

insyn.

Avsikten med tillskapandet av en särskild exportberedning av det slag,

som motionärerna åsyftar — alltså även med representanter för de politiska

partierna som ledamöter — anges också vara att göra det möjligt att på ett

tidigt stadium undanröja missförstånd och ömsesidig misstro. Om denna

avsikt skall fullföljas bör det givetvis förutsättas att de partipolitiska representanterna

utses mera med hänsyn till sina egenskaper som företrädare för

sina partiers allmänna åskådning och sin auktoritet inom respektive riksdagspartier

än till sina fackmässiga insikter i exportärenden och därmed

förbundna ekonomiska frågor.

Med det vidsträckta arbetsprogram, som motionärerna uppdragit för den

föreslagna exportberedningen, kan vid ett dylikt förhållande avgörandet av

sådana praktiska frågor, vilka fordrar snabba beslut, komma att betänkligt

fördröjas i avvaktan på diskussion och slutligt ställningstagande inom respektive

riksdagspartier. Överläggningarna inom beredningen i dess helhet

syns härigenom lätt kunna få samma tillspetsning, som vid partipolitiska

diskussioner i allmänhet i kontroversiella frågor. Partirepresentationen riskerai

under sadana förhallanden att fungera som en tidskrävande och arhetsfördröjande

kanal till en del partipolitiska remissinstanser, innan beslut har

fattats. Den syns, under särskilda omständigheter kunna leda till att den

rent fackbetonade behandlingen av beredningens uppgifter eftersätts till förmån

för idépolitiska diskussioner med endast indirekt samband med sakfrågorna.

Den avgörande frågan i samband med motionen syns styrelsen emellertid

vara, huruvida den nuvarande organisationen av utredningsväsendet ifrå
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1963

13

ga om den handelspolitiska utvecklingen och vår exportindustris anpassning

till denna i nuvarande läge är i behov av ett helt nytt samordnande och

kompletterande organ. Så långt styrelsens erfarenhet sträcker sig syns detta

inte vara fallet. Utrednings- och observationsarbetet beträffande den internationella

handelspolitiska utvecklingen och de ekonomiska gemenskapssträvandena

i Europa är rikt förgrenat utan att vara svåröverskådligt. Utredningar,

som slutförts och offentliggjorts under fjolåret har lämnat en uttömmande

redogörelse för den europeiska gemenskapens konstruktion, belyst

dess legala aspekter och återverkningar på företagsfriheten i Sverige

och EEC-länderna vid fall av en svensk anslutning. Ett omfattande analysarbete

beträffande långtidsplaneringen för den ekonomiska utvecklingen i

vårt land har länge pågått på både statligt och enskilt initiativ. Inrättandet

av en särskild exportberedning i de former motionärerna tänkt sig kan, enligt

styrelsens mening, under vissa omständigheter leda till att behandlingen

av hithörande angelägenheter försvåras och fördröj es av partipolitiska kontroverser

och i övrigt medföra en inte önskvärd dubblering av det utredningsarbete,

som redan pågår.

Inrättandet av en särskild exportmarknadsberedning är under nuvarande

förhållanden, då inga plötsliga, grundläggande förändringar skett i de på

senare år rådande allmänna villkoren för vår industris avsättningsmöjligheter

på utlandsmarknaderna, inte särskilt påkallad. Skulle sådana förändringar

inträda, syns däremot frågan lätt kunna återupptas till prövning från

de utgångspunkter, som då kan synas mera praktiskt ändamålsenliga.

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående vill Kooperativa förbundets

styrelse avstyrka motionerna I: 310 och II: 363 om inrättande av en

särskild exportmarknadsberedning. Stockholm den 1 april 1963.

KOOPERATIVA FÖRBUNDET

Styrelsen

CARL ALBERT ANDERSON MAURITZ BONOW

Thorsten Odhe

Bilaga F

Till riksdagens statsutskott

Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) har genom remiss den 5 mars

1963 beretts tillfälle att till riksdagens statsutskott avge yttrande över likalydande

motionerna I: 310 och II: 363 om upprättande av en särskild exportmarknadsberedning.

Med anledning härav vill TCO anföra följande.

I motionen föreslås att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

att en särskild exportmarknadsberedning inrättas, vilken skulle omfatta

företrädare för regering, riksdag, näringsliv och de stora organisationerna.

För närvarande finns inrättade olika organ i vilka exportmarknadstragor

bl. a. behandlas. Här kan erinras om delegationen för integrationsfrågor,

vilken är knuten till kommerskollegium och inom vilken utredningsarbete

sker i frågor rörande olika aktuella integrationsprojekt. Vidare finns rådgivande

kommittén för integrationsfrågor och nyligen har det ekonomiska

planeringsrådet inrättats och det s. k. utredningsrådet fått nya uppgifter.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1963

I samtliga organ är näringslivet och arbetsmarknadsorganisationerna företrädda.

Vidare arbetar sedan länge det handelspolitiska rådet, som har en

rådgivande funktion till kommerskollegium i handelsavtals- och liknande

frågor. Enligt TCO:s uppfattning lämpar sig dessa olika organ väl för handläggning

av exportmarknadsfrågor, medan konkreta frågor av detta slag

av olika skäl knappast bör handläggas i organ av politisk karaktär.

TCO vill vidare framhålla att i den mån handelspolitiska frågor fordrar

politisk behandling finnes härför såväl utrikesnämnden som riksdagens utrikesutskott.

Med hänvisning till att sålunda ett flertal olika organ av det slag som

motionärerna föreslagit redan finns inrättade och risken för komplikationer

om ytterligare institutioner tillskapas, får TCO föreslå att motionerna

icke föranleder någon riksdagens åtgärd. Stockholm den 1 april 1963.

TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION (TCO)

OTTO NORDENSKIÖLD

Arne H. Nilstein

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630532

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.