Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna å kapitalbudgeten för budgetåret 1963/6H inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

1963-03-05 · 34 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 32 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna å kapitalbudgeten för budgetåret 1963/6H inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna å kapitalbudgeten

för budgetåret 1963/6H inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde jämte i

ämnet väckta motioner.

(4 :e avd.)

KAPITALBUDGETEN

1 :o) Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. I propositionen

nr 1 har Kungl. Maj :t (bilaga 8, punkt 107, s. 297—304 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari 1963)

lämnat en översikt över kommunikationsverkens investeringar, avseende

postverkets, televerkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks

fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Enligt beräkningarna i statsverkspropositionen till 1962 års riksdag uppskattades

medelsförbrukningen på kommunikationsverkens investeringsanslag

till ca 1 187 mkr. under budgetåret 1961/62. De sammanlagda faktiska

investeringsutgifterna stannade emellertid vid ca 1 158 mkr. och underskred

således de beräknade utgifterna med ca 29 mkr. Anslagsbehållningarna

minskade med ca 22 mkr.

I fjolårets investeringsplan för kommunikationsverken framhölls, att en

ytterligare stegring av affärsverkens investeringar för budgetåret 1962163

var välmotiverad. En hög investeringsnivå krävdes bl. a. för att den i stort

sett ökande efterfrågan på verkens tjänster skulle kunna tillgodoses. Vidare

var en omfattande investeringsverksamhet ett avgörande villkor för strävandena

att förbilliga och effektivisera driften. Dock talade bl. a. planeringsoch

projekteringsläget för en viss begränsning i kommunikationsverkens investeringar

i förhållande till verksinyndigheternas förslag.

Utifrån nämnda utgångspunkter förordades för budgetåret 1962/63 ett

totalt rambelopp av 1 128,5 mkr., vilket jämfört med det föregående budgetåret

innebar en ökning med 25 mkr. För övriga investei ingår beiäknades

en medelsförbrukning av 49,5 mkr., varav 31,5 mkr. för ljud- och televisionsradioanläggningar

samt radioanläggningar för luftfarten, 6,5 mkr.

för vattenfallsstyrelsens förvaltningsbyggnad, 11,0 mkr. för storflygplats

och 0,5 mkr. för inköp av grustag.

t—4489 63 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

I fråga om de rambegränsade investeringarna har Kungl. Maj:t för televerket,

vattentallsverket och förrådsfonden medgivits ramhöjningar om

resp. 3,0, 3,0 och 3,3 mkr. i syfte att förbättra sysselsättningsläget på vissa

orter. Vidare förordas en ökning av luftfartsverkets ram med 0,3 mkr. för

att en utbyggnad av Torslanda llygplats skall kunna påbörjas innevarande

budgetår. Totalt kan således de ramreglerade investeringarna beräknas

uppgå till 1 139,6 mkr. för innevarande budgetår.

Även beträffande de icke ramreglerade investeringarna har vissa förskjutningar

ägt rum, sedan beräkningarna förra året verkställdes. Sålunda

upptages nu investeringarna för televerket, sedan ytterligare medel anvisats

för vissa arbeten i sysselsättningsstödjande syfte, med ett belopp som

överstiger beräkningarna våren 1962 med 1,8 mkr. Vattenfallsverkets och

luftfartsverkets investeringar ökar i förhållande till de tidigare beräkningarna

med resp. 9 mkr. och 4,5 mkr. Posten övriga investeringar uppföres

därför totalt med 66,8 mkr. För kommunikationsverken upptages alltså

sammanlagt (1 139,6 + 66,8) 1 206,4 mkr., vilken summa överstiger det för

ett år sedan beräknade beloppet med 24,9 mkr.

I huvudsaklig överensstämmelse med vad som föreslogs i 1962 års statsverksproposition

koncentreras investeringsanslagen för budgetåret 1963/64

till i stort sett ett kollektivanslag för varje fond. I samband härmed förordas

att den nuvarande uppdelningen på ramreglerade och icke ramreglerade

anslag slopas.

För budgetåret 1963/64 föreslår verksstyrelserna investeringar om sammanlagt

1 257 mkr., vilket i jämförelse med de under våren 1962 för riksdagen

framlagda beräkningarna för innevarande budgetår skulle innebära

en ökning med 76 mkr. Beträffande de olika verken föreslås ökningar för

postverket, televerket, statens järnvägar och förrådsfonden med resp. 4, 74,

17 och 10 mkr. För vattenfallsverket och luftfartsverket föreslås minskningar

av investeringsomslutningen med resp. 26 och 3 mkr.

Departementschefen anför beträffande de framförda förslagen att han

vid en avvägning utifrån olika synpunkter har ansett sig böra för nästa

budgetår under ifrågavarande fonder räkna med en total medelsförbrukning

av 1 204,5 mkr., innebärande en ökning med 23 mkr. i förhållande

till beräkningarna för innevarande budgetår i 1962 års statsverksproposition

samt propositionerna nr 75 och 120. Departementschefens förslag innebär,

att jämfört med den för innevarande budgetår i förenämnda propositioner

beräknade mcdelsförbrukningen postverkets, televerkets och förrådsfondens

investeringar uppräknas med resp. 3,5, 53,0 och 3,0 mkr. För vattenfallsverket

och luftfartsverket har minskningar med resp. 27,5 och 9,0 mkr.

ansetts möjliga. Medelsförbrukningen för statens järnvägars investeringar

upptas med ett oförändrat belopp.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

3

Den för budgetåret 1963/64 förordade investeringsverksamheten framgår

av följande tabell. Som jämförelse har i tabellen även upptagits siffrorna

för den år 1962 i nyssnämnda propositioner beräknade medelsförbrukningen

för motsvarande investeringar under budgetåret 1962/63.

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1963/64

1962/63 1963/64 1963/64

Enl. prop. Verkens Förordat

1962: lm.m. förslag av dep.ch.

miljoner kronor

........................... 6,5 10,8 10,0

Televerket, exklusive rundradio .........

......... 327,7

......... 30,8

401,0

31,5

380,0

31,5

......... 315,0

331,9

315,0

......... 439,5

413,0

412,0

......... 18,5

15,1

9,5

......... 43,5

53,6

46,5

Summa 1 181,5 1 256,9 1 204,5

Kommunikationsverkens totala medelsförbrukning skulle alltså för nästa

budgetår uppgå till 1 204,5 mkr. att jämföras med för budgetåret 1962/63

under förra våren beräknade 1 181,5 mkr., vilket innebär en ökning med

23 mkr.

I fråga om anslagsberäkningarna för budgetåret 1963/64 anför departementschefen

följande.

I 1962 års statsverksproposition (bil. 2 p. 7) förordades att de olika investeringsanslagen

under varje kapitalfond skulle sammanslås till i huvudsak

ett enda kollektivanslag. Förutom dessa kollektivanslag borde särskilda

anslag behållas för dels sådana investeringar som avsknves over

driftbudgeten, dels ljudradio- och televisionsinvesteringarna, dels ock investeringarna

i radioanläggningar för luftfarten. På resp. kollektivanslag

skulle en viss marginal utöver ramen finnas tillgänglig för att möjliggöra

en av konjunkturmässiga eller eljest särskilda skäl påkallad höjning av

medelsförbrukningen under löpande budgetår. Riksdagen hade ej något

att erinra mot det framlagda förslaget. _ „

Berörda affärsverk samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, såvitt avser

investeringarna i verkets förrådsfond, har i sina petita för budgetaret

1963/64 beaktat vad föredraganden i berörda avseende anfört och i enlighet

härmed i stort sett äskat ett enda kollektivanslag för sina resp. investeringar.

Vid de ytterligare överväganden som skett inom berörda departement

beträffande anslagsredovisningen har det befunnits ändamålsenligt

att låta samtliga investeringar avseende berörda affarsverkstonder

och väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond ingå i ett enda kollektivanslag

för varje fond. För televerkets fond bör emellertid aven ett särskilt

kollcktivanslag upptas för investeringarna avseende ljudradio och televi
2—4489

03 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 9

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 9 är 1963

sion. Någon anledning att skilja mellan ramreglerade och icke ramreglerade

anslag torde icke längre finnas, utan samtliga investeringar inom berörda

fonder synes kunna göras ramreglerade.

I enlighet med det sagda äskas för investeringar under ifrågavarande

fonder följande investeringsanslag nämligen Posthus m. m., Teleanläggningar

in. m., Rundradioanläggningar, Järnvägar m. in., Kraftstationer

m. m., Flygplatser in. in. samt Vägmaskiner m. m. Till de nya anslagen torde

få överföras behållningarna vid utgången av budgetåret 1962/63 på de

anslag, som ingår i de nya kollektivanslagen.

Den förordade anslagskoncentrationen syftar till att ge de affärsdrivande

verken och förrådsfonden ökad frihet i investeringshänseende inom de

totalramar, som fastställes av Kungl. Maj :t. Förutom den ökade rörelsefrihet,

som anslagskoncentrationen i sig självt skulle ge, har vattenfallsstyrelsen

föreslagit vissa ytterligare lättnader i förhållande till vad som f. n.

gäller i fråga om verkets investeringar. Om Kungl. Maj:ts tillstånd skulle

erfordras för vissa investeringar, borde enligt vattenfallsstyrelsen en relativt

hög gräns sättas.

Enligt min mening bör i vissa avseenden lättnader göras i de föreskrifter

för investeringsmedlens användning som utfärdas av Kungl. Maj :t. Bl. a.

torde det nu gällande maximibeloppet av 100 000 kr. för projekt utanför

investeringsplanen böra höjas väsentligt för telestyrelsen, järnvägsstyrelsen

och vattenfallsstyrelsen. Även beträffande inköp av fastigheter torde vissa

verk kunna ges ökad frihet. I likhet med vad nu gäller bör för samtliga

verk en redogörelse lämnas i efterhand för arbeten vid sidan av investeringsplanen

och för fastighetsköp. Kungl. Maj:ts tillstånd torde alltjämt böra

inhämtas när det gäller postverkets och statens järnvägars inköp av billinjer

samt vattenfallsverkets inköp av större fallrättigheter och av enskilda

distributionsföretag. Kungl. Maj :t torde också i andra fall, när så

anses lämpligt eller nödvändigt, böra ge erforderliga föreskrifter om affärsverkens

investeringar.

Frågan om bestämmelserna för de nya kollektivanslagens användning

torde jag få anmäla för Kungl. Maj :t i samband med utfärdandet av regleringsbreven

för anslagen under de olika fonderna.

Beträffande anslagsberäkningarna anför departementschefen slutligen

att anslagen i princip beräknats så, att de jämte förutsedda behållningar

motsvarar angivna medelsförbrukningsbelopp. I anslagen har också inräknats

en extra marginal för att möjliggöra ökade investeringsramar om

så skulle komma att bli påkallat av konjunkturmässiga eller eljest särskilda

skäl.

I efterföljande tablå lämnas en sammanfattande översikt av den faktiska

och beräknade investeringsomfattningen under de i det föregående berörda

budgetåren. Därur framgår även beräkningen av de för investeringarnas

genomförande erforderliga anslagsbeloppen. Siffrorna anger mkr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

Inves-

terings-

utgifter

Av verken

planerade

investe- ringsut- gifter

Av departe- mentschefen

beräknade

investe- ringsut- gifter

Reser-

vatio-

ner

den

30/6

Anslag

För-

slag

Beräk- nade

reser- vatio- ner d- 30/6

1961/62

1962/63

1963/64

1962/63

1963/64

1962

1962/63

1963/64

1963

Postverket.....

5,5

8,3

10,8

6,5

10,0

4,7

6,0

7,0

4,2

Televerket, exkl.

323,8

402,0

16,1

rundradio .. .

295,0

338,1

401,0

330,7

380,0

26,8

Televerket,

28,8

35,0

rundradio . . .

23,8

29,0

31,5

32,6

31,5

—

--

Statens järnvä-

305,7

312,0

34,3

gar.........

315,9

349,2

331,9

315,0

315,0

43,6

Vattenfallsver-

430,0

23,5

ket.........

458,6

455,0

413,0

451,5

412,0

43,6

431,4

Luftfartsverket .

19,8

24,8

15,1

23,3

9,5

8,6

17,9

7,5

3,2

Förrådsfonden .

39,5

45,6

53,6

46,8

46,5

5,1

44,0

49,0

2,3

Summa

1158,1

1 250,0

1 256,9

1 206,4

1 204,5

132,4

1157,6

1 242,5

83,6

Utskottet. I den av fjolårets riksdag godkända investeringsplanen för

kommunikationsverken beräknades den ramreglerade inedelsförbrukningen

under innevarande budgetår uppgå till ett belopp av 1 130,0 mkr. I syfte

att förbättra sysselsättningsläget på vissa orter har sedermera av Kungl.

Maj :t för televerket, vattenfallsverket och förrådsfonden ramhöjningar

om resp. 3,0, 3,0 och 3,3 mkr. medgivits. Dessutom anses luftfartsverkets

ram böra ökas med 0,3 mkr. för att en utbyggnad av Torslanda flygplats

skall kunna påbörjas redan innevarande budgetår.

För de ej ramreglerade investeringarna beräknades ursprungligen en

medelsomslutning om 51,5 mkr. Även denna förutsättes nu höjd genom utökning

av tele-, vattenfalls- och luftfartsverkens investeringar med resp.

1,8, 9,0 och 4,5 mkr. Kommunikationsverkens totala investeringsutgifter

under innevarande budgetår skulle därmed komma att uppgå till (1 139,6 +

66,8) 1 206,4 mkr., vilket i förhållande till det under våren 1962 beräknade

beloppet innebär en höjning med 24,9 mkr.

Vad departementschefen sålunda förordat har icke givit utskottet anledning

till erinran eller särskilt uttalande. Med hänsyn till befintliga medelsreservationer

erfordras ej heller från riksdagens sida någon särskild anslagsanvisning

för den förutsatta medelsförbrukningen.

\ sina anslagsframställningar för nästa budgetår har verksstyrelserna

räknat med en sammanlagd medelsförbrukning om 1 257 mkr. Departementschefen

finner emellertid vid en avvägning utifrån skilda synpunkter

medelsförbrukningen böra begränsas till ett belopp av 1 204,5 mkr., innebärande

en ökning med 23 mkr. i förhållande till beräkningarna våren 1962

av medelsförbrukningen för motsvarande ändamål under innevarande budgetår.

För postverkets, televerkets och förrådsfondens investeringar föreslås

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

därvid uppräkningar med resp. 3,5, 53,0 och 3,0 mkr., medan för vattenfalls-

och luftfartsverken minskningar med resp. 27,5 och 9,0 mkr. ansetts

möjliga. För statens järnvägars del upptas medelsförbrukningen med samma

belopp som för innevarande år.

Till närmare belysning av de framlagda förslagen har departementschefen

i propositionens inledande översikt lämnat en sammanfattande redogörelse

för investeringsbehoven inom de olika verken samt i korthet berört

investeringarnas inriktning för nästa budgetår. Vad därvid anförts har i

nu förevarande sammanhang icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet biträder således Kungl. Maj :ts förslag beträffande investeringsverksamhetens

totala omslutning samt dess fördelning de skilda verken

emellan. Under resp. punkter i det följande tillstyrker utskottet anvisandet

av de anslag, som erfordras för investeringsplanens genomförande. I

samband härmed kommer utskottet också att redovisa sitt ställningstagande

till vissa motionslcdes väckta frågor.

Vidkommande anslagsredovisningen har departementschefen erinrat om

det vid fjolårets riksdag fattade beslutet, att de olika investeringsanslagen

under varje kapitalfond skulle sammanslås till i huvudsak ett kollektivanslag.

Förutom dessa kollektivanslag borde särskilda anslag behållas för

dels sådana investeringar som avskrives över driftbudgeten, dels ljudradiooch

televisionsinvesteringarna, dels ock investeringarna i radioanläggningar

för luftfarten. På resp. kollektivanslag skulle en viss marginal utöver ramen

finnas tillgänglig för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller eljest

särskilda skäl påkallad höjning av medelsförbrukningen under löpande budgetår.

Vid de överväganden som under departementsbehandlingen skett i

denna fråga, har det nu befunnits ändamålsenligt att låta samtliga investel

ingår avseende berörda aftärsverksfonder och väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond ingå i ett enda kollektivanslag för varje fond. För televerkets

fond har emellertid även ett särskilt kollektivanslag ansetts böra

upptagas för investeringarna avseende ljudradio och television. Någon anledning

att längre skilja mellan ramreglerade och icke ramreglerade anslag

har icke heller ansetts föreligga. Samtliga investeringar föreslås sålunda ingå

i ramen för resp. fond.

Utskottet finner för sin del den föreslagna omläggningen innebära avsevärda

fördelar ur anslagstekniska synpunkter samt vara väl ägnad att tjäna

det därmed angivna syftet, nämligen att ge de affärsdrivande verken och

forrådsfonden ökad frihet i investeringshänseende inom de totalramar som

fastställes av Kungl. Maj :t. Med hänsyn härtill och under erinran jämväl

att utskottet redan tidigare (jfr SU 1957: 9 och 1958: 9) uttalat sig för en

sådan anslagskoncentration samt för en avveckling helt eller delvis av ramregleringen

biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag. Ej heller har utskottet

funnit anledning till erinran mot vad departementschefen i förevarande

sammanhang i övrigt anfört och förordat.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

7

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört.

Statens affärsverksfonder

Postverket

2:o) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (punkt 108, s. 305 314)

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1963/64 under postverkets fond anvisa

i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag å 7 000 000 kr.

I skrivelser den 30 augusti och den 27 oktober 1962 har generalpoststyrelsen

framlagt sina petita för budgetåret 1963/64. För en redovisning av innehållet

i styrelsens framställning får utskottet hänvisa till propositionen (s.

305—312).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit ett gemensamt utlåtande över generalpoststyrelsens,

telestyrelsens, järnvägsstyrelsens, vattenfallsstyrelsens och

luf tf artsstyrelsens äskanden samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning

angående investeringsanslag under verkets förrådsfond (s. 312 och

313).

Departementschefen erinrar bl. a. om att han enligt investeringsplanen för

kommunikationsverken räknat med en medelsförbrukning av 10,0 mkr. under

nästa budgetår. Beträffande fördelningen i stort av detta belopp på de

olika anslagsändamålen får utskottet hänvisa till en på s. 314 i propositionen

intagen tabell. Departementschefen anför att den av generalpoststyrelsen

framlagda investeringsplanen för nästa budgetår bl. a. syftar till att tillgodose

behov av tidsenliga lokaler och rationella driftförhållanden och därmed

även har betydelse för postverkets möjligheter att upprätthålla en tillfredsställande

service.

Departementschefens förslag innebär att om- och tillbyggnad av posthusen

i Linköping och Finspång kan påbörjas under nästa budgetår. Detsamma

gäller även en andra etapp av om- och tillbyggnaden av bangårdsposthuset

i Stockholm liksom ett nytt posthus inom bangårdsområdet i

Borås. I fråga om övriga investeringar medger investeringsramen bl. a. att

en väsentligt utökad ersättnings- och nyanskaffning av postverkets bilmateriel

kan ske. Sålunda torde en ej oväsentlig upprustning av postverkets bestånd

av bussar för diligenstrafiken kunne ske under nästa budgetår.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Yngve Nilsson och Arvidson (I: 244) och den andra inom andra kammaren

av herr Darlin m. fl. (II: 285), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skri
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

velse till Kungl. Maj :t hemställa om att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder

i syfte att förbättra postförbindelserna i glesbygderna, inte minst

i skärgården.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande

får utskottet hänvisa till motionen II: 285.

Utskottet. I sina anslagsframställningar för nästa budgetår har generalpoststyrelsen

räknat med en medelsförbrukning för investeringsändamål om

10,8 mkr. Departementschefen har emellertid ansett förbrukningen böra begränsas

till 10 mkr., vilket med ianspråktagande av förefintliga reservationsmedel

förutsätter en anslagsanvisning om 7 mkr. Utgifterna för posthus

upptages med 4,2 mkr. mot beräknade 1,8 mkr. för innevarande budgetår

och möjliggör att om- och tillbyggnad av posthusen i Linköping och

Finspång kan påbörjas, ävensom en andra etapp av om- och tillbyggnad av

bangårdsposthuset i Stockholm och ett nytt posthus i Borås. Den med sammanlagt

1,3 mkr. höjda medelstilldelningen för anskaffning av bilar in. m.

medger vidare en betydligt utökad ersättnings- och nyanskaffning av bilmateriel

m. m. för bl. a. diligensrörelsen. Slutligen innebär anslagsberäkningen

att här som under övriga fonder en viss marginal finnes för medgivande

av en av konjunkturmässiga eller andra särskilda skäl påkallad

ökning av den totala medelsförbrukningen.

Utskottet har under föregående punkt förklarat sig godtaga den av

Kungl. Maj :t förordade ramen för bl. a. postverkets medelsförbrukning.

Ej heller finner utskottet anledning till erinran mot den föreslagna fördelningen

av investeringarna på skilda utgiftsändamål eller mot anslagsberäkningen.

I de båda likalydande motionerna 1:244 och II: 285 har yrkats att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om vidtagande av åtgärder

i syfte att förbättra postförbindelserna i glesbygderna, icke minst i

skärgården. Vad motionärerna därvid anfört till stöd för sitt yrkande finner

utskottet mycket beaktansvärt. I anslutning härtill må dock erinras

om att 1956 års postutredning under december 1962 avgivit sitt slutbetänkande,

benämnt Postverkets organisation (SOU 1962:52), vari bl. a.

upptagits de med postverkets organisation, verksamhet och framtida arbetsuPP§ifter

m- m- sammanhängande frågorna. I en särskild promemoria har

därjämte generalpoststyrelsen lämnat en redogörelse för möjligheterna att

förbättra postverkets service i olika avseenden samt därmed förbundna

kostnadsökningar. Betänkandet och promemorian är enligt vad departementschefen

i statsverkspropositionen uppgivit f. n. föremål för remissbehandling.

Då med hänsyn härtill och i avvaktan på statsmakternas slutliga

prövning av de sålunda framlagda förslagen en särskild framställning

i ämnet från riksdagens sida ej synes påkallad avstyrker utskottet motionerna

i fråga.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

9

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Posthus m. m. för budgetåret 1963/64

anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000 kr.;

II. att motionerna I: 244 och II: 285 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Televerket

3:o) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (punkterna 109 och

110, s. 315_352) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1963/64 under

televerkets fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å

tillhopa 437 000 000 kr.

I skrivelse den 31 augusti 1962 och i samband därmed lämnade uppgifter

har telestyrelsen hemställt om anslag för budgetåret 1963/64.

Luf tf artsstyrelsen har i skrivelse den 15 augusti 1962 äskat anslag för

budgetåret 1963/64 till Radioanläggningar för luftfarten.

I skrivelse den 31 augusti 1962 har slutligen Sveriges Radio lämnat

redogörelser för ljudradions och televisionens medelsbehov för budgetåret

1963/64 i vad avser programproduktionen.

Beträffande det närmare innehållet i de omnämnda anslagsskrivelserna

får utskottet hänvisa till propositionen (s. 315—346).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det utlåtande som redovisats under

postverkets fond (s. 312 och 313 i propositionen).

I fråga om remissutlåtande av 1960 års radioutredning får utskottet hänvisa

till propositionen (s. 346—348).

Departementschefen erinrar om, att televerkets investeringsram för innevarande

budgetår ökats med 3 mkr. i förhållande till det i 1962 års statsverksproposition

förordade beloppet om 325 mkr. De ökade investeringarna

avser byggnadsarbeten i sysselsättningsstödjande syfte. Bland de objekt

som härigenom kunnat tidigareläggas märkes telefonstationsbyggnader i

Umeå och Vilhelmina samt en större förrådsbyggnad i Gävle. Den ramreglerade

medelsförbrukningen för innevarande budgetår kan således nu beräknas

till 328 mkr. Utanför ramen beräknas en medelsförbrukning av 2,7

mkr. för luftfartens radioanläggningar samt 32,6 mkr. för rundradioanläggningar.

Även i fråga om rundradioanläggningar har i förhållande till

tidigare beräkningar en utökning av investeringarna skett av arbetsmarknadsskäl.

ökningen, vilken uppgår till 1,8 mkr., har möjliggjorts genom förstärkning

av berörda anslag från televerkets disposilionsanslag.

För nästa budgetår har telestyrelsen föreslagit eu medelsförbrukning

av 401,0 mkr. exklusive rundradioanläggningar. För investeringar i rundradioanläggningar

föreslår styrelsen 31,5 mkr.

Departementschefen tillstyrker en medelsförbrukning för nästa budgetår

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

om 380 mkr. för teleanläggningar m. m. och 31,5 mkr. för rundradioanläggningar.

I förhållande till de under våren 1962 för riksdagen framlagda beräkningarna

av innevarande budgetårs investeringar innebär departementschefens

förslag en ökning med 53 mkr. Enligt departementschefens uppfattning

bör denna avsevärda höjning av investeringsramen utgöra ett betydande

stöd för telestyrelsen i dess strävanden att förbättra verkets service

gentemot allmänheten genom bl. a. förkortning av väntetiderna för nya telefonapparater

och vissa rikssamtal. Den föreslagna investeringsramen innebär

vidare att ökade resurser ges för rationalisering av telerörelsen, vilket

bidrar till att hålla taxenivån på en för verkets abonnenter förmånlig nivå.

Departementschefen redovisar därefter i en tablå den beräknade fördelningen

på olika anslagsändamål vid den av honom förordade investeringsramen

för nästa budgetår å 411,5 mkr. (s. 349).

Departementschefens förslag innebär alt televerket kan fortsätta utbyggnaden

av telefonstationer, förbindelsenät m. m. i stort sett i enlighet med

föreliggande planer. Till följd av den begränsning av medelsförbrukningen

i förhållande till telestyrelsens förslag, som ansetts böra göras, kan dock en

del anskaffningar och arbeten behöva något senareläggas.

I fråga om husbyggnader bör televerket under nästa budgetår kunna

igångsätta telestationsbyggen i Göteborg (på Hisingen och i Tranered),

Malmö (i Rosengård), Stockholm (i kv. Jericho), Borås, Köping, Strömstad,

Strömsund, Söderhamn och Tumba samt påbörja ett nytt byggnadsprojekt

vid televerkstaden i Nynäshamn.

Huvudparten av den förordade medelsförbrukningen avser telefon- och

telegrafanläggningar. Bland de objekt som ingår i investeringsplanen för

ifrågavarande slag av anläggningar kan nämnas påbörjande av en ny radiolänkanläggning

Mora—Sveg—Östersund samt komplettering av den befintliga

koaxialkabeln Stockholm—Jönköping—Göteborg. Bland de större telestationer

som nu står i tur för automatisering märkes Haparanda, Kalix,

Mjölby, Nordmaling och Varberg.

Investeringarna i radioanläggningarna för kommersiell trafik omfattar

bl. a. fortsatta arbeten på sändarstationen i Karlsborg. Vidare kan en upprustning

av radiostationen i Grimeton påbörjas.

I fråga om radioanläggningarna för luftfarten avser den beräknade medelsförbrukningen

upprustning och komplettering av radaranläggningar,

fyrar och andra radiotekniska hjälpmedel för att höja flygsäkerheten och

regulariteten på de olika flygplatserna och flygsträckorna.

Departementschefen övergår härefter till att behandla de frågor som rör

ljudradio- och televisionsverksamheten och anför därvid i huvudsak följande.

Investeringarna i ljudradioanläggningar för nästa år om 7 mkr. avser

bl. a. uppförande av FM-stationer med full räckvidd i Borås, Halmstad,

Karlskrona, Motala, Pajala, Skövde, Sollefteå, Uddevalla, Visby och Väs
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 ur 1963

11

lerås. I beloppet ingår även medel för att påbörja arbetena med en ny,

effektivare antennanläggning vid stationen i Nacka, bl. a. innefattande en

300 m. hög mast. Avsikten med denna nya anläggning är bl. a. att förbättra

mottagningsförhållandena för FM och television i Stor-Stockholmsområdet.

För investeringar i radiohuset i Stockholm beräknar jag en medelsförbrukning

av 12 mkr. för nästa budgetår. Jag återkommer härtill i det följande

vid anmälan av byggnadsstyrelsens äskanden under statens allmänna

fastighetsfond.

Beträffande ljudradions programproduktion har Kungl. Maj :t för innevarande

budgetår, utöver de medel som tilldelats för den ordinarie programverksamheten,

anvisat 2 mkr. för bl. a. sändningar, vilka under beteckningen

P 3 igångsatts sommaren 1962 över fem FM-stationer. Härigenom

har telestyrelsens tekniska försökssändningar på vissa nya frekvenser på

FM-bandet kunnat ges en mera programmässig karaktär.

Storleken av Sveriges Radios och televerkets driftkostnader under nästa

budgetår för ljudradio- och televisionsprogrammens produktion och distribution

torde det som vanligt få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma.

I detta sammanhang beräknar jag för ljudradions del i likhet med 1960 års

radioutredning 66 resp. 23 mkr., vilket jämfört med nu aktuella beräkningar

för innevarande budgetår innebär ökningar med 9,1 resp. 1,5 mkr.

De totala utgifterna för ljudradion skulle enligt de av mig gjorda beräkningarna

komma att för nästa budgetår uppgå till (7 + 12 + 66 + 23)

108 mkr. Inkomsterna beräknar jag till 90,1 mkr. Ljudradiorörelsen skulle

således för nästa budgetår komma att uppvisa ett underskott av 17,9 mkr.

Detta underskott torde få bestridas av hos televerket balanserade överskottsmedel

från ljudradion. Det ackumulerade överskottet skulle härvid nedgå

till 5,3 mkr. vid utgången av budgetåret 1963/64.

I fråga om televisionen tillstyrker jag föreslagna investeringar om 24,5

mkr. för distributionsnätets utbyggnad. Anslaget möjliggör bl. a. att televisionssändare

med full räckvidd färdigställs under nästa budgetår i Anderstorp,

Bollnäs, Borås, Halmstad, Pajala, Skövde, Sollefteå, Strömstad,

Uddevalla och Västerås. För att distributionsnätets utbyggnad skall kunna

planenligt fullföljas förordar jag vidare i enlighet med telestyrelsens förslag

att styrelsen erhåller ett med 1 mkr. till 20 mkr. utökat beställningsbemyndigande

för budgetåret 1964/65. Beträffande de redan givna bemyndigandena

för budgetåren 1965/66 och 1966/67, som avser belopp om 16 resp.

14 mkr., har telestyrelsen icke föreslagit någon ändring. I överensstämmelse

med telestyrelsens förslag bör styrelsen erhålla bemyndigande för en investeringsomslutning

av 8 mkr. för budgetåret 1967/68.

För investeringar i televisionshuset i Stockholm beräknar jag en medelsförbrukning

av 14,1 mkr. för nästa budgetår. Jag återkommer härtill i det

följande vid anmälan av byggnadsstyrelsens arbeten under statens allmänna

fastighetsfond.

Medelstilldelningen till televisionens programproduktion har, såsom 1960

års radioutredning framhållit i silt remissyttrande, under de senaste budgetåren

ökats i betydande omfattning såväl absolut som räknat per sändningstimme.

Sålunda anvisades för budgetåret 1960/61 33,2 mkr. och för

budgetåret 1962/63 70,5 mkr. Detta innebär betydligt mer än eu fördubbling

på två år. Räknat per sändningstimme ökade medelsanvisningen under

samma tid från 32 000 till 54 000 kr. i runda tal. Möjligheter har härigenom

3—44R!> 63 B i han g till riksdagens protokoll 1963. 6 sand. Nr 9

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

beretts till en väsentlig höjning av programstandarden. För nästa budgetår

beräknar jag, i överensstämmelse med vad radioutredningen tillstyrkt, ett

belopp av 86 mkr. till programproduktionen. I förhållande till det för innevarande

budgetår anvisade beloppet höjes således medelstilldelningen

med 15,5 mkr. eller med ca 22 %. Förutom planenlig utsträckning av sändningstiden

med två timmar per vecka blir härigenom en fortsatt höjning av

programkvaliteten möjlig.

Televerkets driftkostnader upptar jag i likhet med telestyrelsen till 27

mkr.

De av mig beräknade utgifterna för televisionsverksamheten för budgetåret

1963/64 skulle sålunda uppgå till (24,5 + 14,1 + 86,0 + 27,0) 151,6

mkr. vilket innebär en ökning med 26,6 mkr. i jämförelse med motsvarande

utgiftsberäkning för innevarande budgetår, inkomsterna av televisionsradiolicenserna

uppskattar jag i likhet med telestyrelsen till 179 mkr. Rörelsen

skulle därmed vid utgången av budgetåret 1963/64 redovisa ett överskott

av drygt 27 mkr. för nämnda budgetår och ett ackumulerat överskott av

ca 132 mkr.

Anslagen till teleanläggningar in. m. och rundradioanläggningar har departementschefen

beräknat till 402 mkr. resp. 35 mkr.

I sammanhanget har departementschefen förordat att kostnaderna för

telefonvakt avseende de hjälporgan som ingår i den obligatoriska SOS-tjänsten

i fortsättningen skall bestridas av televerket.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Hagberg m. fl. (I: 343) och den andra inom andra kammaren av herr

Heckscher m. fl. (II: 400), i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts att

riksdagen måtte uttala att inträdesavgiften för telefon för ensamboende

åldringar, invalider och kroniskt sjuka skall nedsättas med 200 kr. till

100 kr.;

dels en inom andra kammaren av herr von Friesen väckt motion (II: 34),

vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär en skyndsam

utredning om dels möjligheterna till rabatt å radio- och TV-licenserna

för folkpensionärer, dels beräknande av det inkomstbortfall för vederbörande

bolag detta medför samt anvisande av medel till täckande av inkomstbortfallet;
dels

en inom första kammaren av herrar Eric Carlsson och Jonasson

väckt motion (I: 421), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i

skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om vidgade utredningsdirektiv till 1960

års radioutredning om avskaffande av den särskilda radiolicensen i enlighet

med vad i motionen anförts;

dels en inom andra kammaren av herr Börjesson i Falköping m. fl.

väckt motion (II: 609), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla att frågan om inrättande av en särskild ungdomens

radioavdelning, förslagsvis benämnd Sveriges ungdomsradio, måtte prövas

inom 1960 års radioutredning;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

13

dels en inom andra kammaren av herr von Seth m. fl. väckt motion

(II: 228), vari hemställts att riksdagen, utöver vad Kungl. Maj :t kan komma

att bevilja av TV:s nuvarande licensmedel, måtte bevilja Kungl. teatern

ett anslag av två miljoner kronor för budgetåret 1963/64 i syfte att därmed

möjliggöra uppkomsten av en verklig riksopera;

dels ock en inom andra kammaren av herr Turesson m. fl. väckt motion

(11:615), vari hemställts att riksdagen måtte dels besluta att införa rätt

till i princip fri etablering av radio- och televisionsanläggningar, dels uttala

att löpande avtal mellan Kungl. Maj :t och Sveriges Radio AB icke

måtte förnyas i vad avser monopol för Sveriges Radio AB att bedriva radiooch

televisionssändningar efter löpande avtalstids utgång, dels i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa att förslag till lagstiftning som nödvändiggöres

av dels den fria etableringsrätten, dels de med den fria etableringsrätten

sammanhängande förändringarna inom opinionsrättens område snarast

måtte föreläggas riksdagen, dels besluta att en s. k. auktorisationsnämnd

skall inrättas samt dels i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att förslag till

riktlinjer för auktorisationsnämndens sammansättning samt dess verksamhet

i enlighet med i motionen framförda synpunkter snarast måtte föreläggas

riksdagen.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionerna 11:400, 11:34, 1:421, 11:609, 11:228

och II: 615.

Utskottet. För televerkets investeringar — exklusive rundradioanläggningar

— har av departementschefen för nästa budgetår beräknats en medelsförbrukning

av 380 mkr. mot av telestyrelsen begärda 401 mkr. Departementschefens

förslag innebär dock en ökning med 53 mkr. i förhållande

till det under våren 1962 för motsvarande investeringar under innevarande

budgetår beräknade beloppet. Investeringsplanen avser bl. a. igångsättande

av ett antal nya stationsbyggen samt automatisering av redan befintliga

stationer i Haparanda, Kalix, Mjölby, Nordmaling och Varberg. En ny

radiolänkanläggning Mora—Sveg—Östersund avses också påbörjas samt

komplettering ske av koaxialkabeln Stockholm—Jönköping—Göteborg. Vidare

kan en upprustning av radiostationen i Grimeton påbörjas samt en utbyggnad

komma till stånd av radioanläggningar och fyrar m. in. för höjande

av flygsäkerheten.

I fråga om ljudradiorörelsen innebär departementschefens förslag om

en medelsförbrukning för nästa budgetår om 7 mkr. att FM-stationer med

full räckvidd kan uppföras i Borås, Halmstad, Karlskrona, Motala, Paj ala,

Skövde, Sollefteå, Uddevalla, Visby och Västerås samt att arbetena med en

ny antennanläggning vid Nackastationen kan igångsättas. För investeringar

i radiohuset i Stockholm beräknas ett belopp om 12 mkr. Sveriges Radios

och televerkets driftkostnader slutligen upptages med 66 mkr. resp. 23 mkr.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

De totala utgifterna för verksamheten skulle därmed uppgå till (7 + 12 +

66 + 23) 108 mkr., medan inkomsterna beräknas stanna vid ett belopp av

90,1 mkr. Det underskott om 17,9 mkr., som följaktligen uppstår, förutsättes

skola bestridas av de hos televerket balanserade överskottsmedlen, vilka

härigenom beräknas nedgå till 5,3 mkr. vid utgången av budgetåret 1963/64.

För televisionsverksamhetens del förordar departementschefen ett investeringsbelopp

om 24,5 mkr., vilket möjliggör att sändare med full räckvidd

kan färdigställas i Anderstorp, Bollnäs, Borås, Halmstad, Pajala, Skövde,

Sollefteå, Strömstad, Uddevalla och Västerås. För investeringar i televisionshuset

i Stockholm beräknas 14,1 mkr. och för programproduktionen

86 mkr. eller 15,5 mkr. mera än för innevarande budgetår. Departementschefen

framhåller i anslutning härtill att detta förutom en planenlig utsträckning

av sändningstiden med två timmar per vecka möjliggör en fortsatt

höjning av programkvaliteten. Televerkets driftkostnader för televisionen

slutligen upptages med 27,0 mkr.

Utgifterna för televisionens verksamhet i dess helhet skulle därmed

uppgå till (24,5 + 14,1 + 86,0 + 27,0) 151,6 mkr., medan inkomsterna av

licensmedel beräknas till 179 mkr. Inklusive det sålunda uppkommande

överskottet om 27 mkr. skulle vid utgången av budgetåret 1963/64 ett ackumulerat

överskott om ca 132 mkr. föreligga.

Utskottet finner det i likhet med departementschefen angeläget att televerket

ges ökade resurser i syfte att ytterligare nedbringa väntetiden för

nya telefoninstallationer och i viss rikstrafik samt att fortsätta rationaliseringen

av verkets rörelse. Med hänsyn inte minst härtill biträder utskottet,

såsom redan av punkten 1 i det föregående framgår, Kungl. Maj:ts förslag

om en höjning för nästa budgetår av medelsförbrukningen under televerkets

fond. Ej heller finner utskottet anledning till erinran mot vad departementschefen

i förevarande sammanhang anfört och förordat beträffande

ljudradiorörelsens och televisionsverksamhetens omfattning och inriktning.

Till frågan om anvisande av medel till radio- och televisionshusen återkommer

utskottet under punkterna 8 och 9 i det följande. Beträffande vissa motionsledes

väckta frågor får utskottet anföra följande.

I de båda likalydande motionerna 1:343 och 11:400 föreslås, såvitt nu

är i fråga, att riksdagen måtte uttala att inträdesavgiften för telefon för

ensamboende åldringar, invalider och kroniskt sjuka skall nedsättas med

200 kr. till 100 kr. Utskottet vill i anledning härav erinra om att

en motion av i princip samma innebörd väcktes senast vid fjolårets riksdag

utan att dock föranleda någon riksdagens åtgärd. Vid sin prövning av motionen

fann sig utskottet (SU 1962: 9 p. 3) — även om motionens syfte i

och för sig framstode som behjärtansvärt — böra avstyrka densamma. Utskottet

hänvisade därvid till riksdagens tidigare behandling av motioner av

samma innebörd samt erinrade om de olägenheter och det merarbete ur

administrativa synpunkter ett bifall till motionen skulle medföra. Under

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 är 1963

15

hänvisning härtill och då utskottet alltjämt i sak är av samma uppfattning

avstyrlces även de nu aktuella motionerna.

Ej heller finner sig utskottet kunna biträda det i motionen II: 34 framställda

yrkandet om en skyndsam utredning om bl. a. möjligheterna till

rabatt å radio- och TV-licenserna för folkpensionärer eller förslaget i motionen

I: 421 om vidgade utredningsdirektiv till 1960 års radioutredning

syftande till avskaffande av den särskilda radiolicensen. Utskottet får således,

under hänvisning jämväl till sitt ställningstagande till dessa frågor

vid 1961 resp. 1962 års riksdag (SU nr 9 p. 3), avstyrka motionerna i fråga.

I motionen 11:609 har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte begära att frågan om inrättande av en särskild ungdomens

radioavdelning, förslagsvis benämnd Sveriges ungdomsradio, måtte prövas

inom 1960 års radioutredning. I anledning härav må erinras om att nämnda

utredning har till uppgift att pröva de med rundradions programverksamhet

samt fortsatta utbyggnad och finansiering sammanhängande frågorna.

Då med hänsyn härtill utskottet förutsätter att utredningen kommer att

pröva även de av motionärerna aktualiserade frågorna synes — även om

motionens syfte i och för sig tramstår som bcaktansvärt ■ någon särskild

åtgärd i ämnet från riksdagens sida ej påkallad. Motionen avstyrkes följaktligen.

Utskottet finner sig icke heller kunna biträda det i motionen 11:228

framställda yrkandet att Kungl. teatern av TV:s nuvarande licensmedel för

budgetåret 1963/64 beviljas ett särskilt anslag om två miljoner kronor. Ett

sådant förfarande skulle nämligen bryta mot gällande principer för licensmedlens

användning och är enligt utskottets uppfattning även ur andra synpunkter

mindre lämpligt.

Vidkommande slutligen de i motionen II: 615 framställda yrkanden om

rätt till i princip fri etablering av radio- och televisionsanläggningar m. m.

vill utskottet erinra om att härvid aktualiserade frågor till övervägande del

prövats så sent som vid höstsessionen av 1962 års riksdag i samband med

behandlingen av utskottets utlåtande nr 189 i anledning av väckta motioner

om dels utredning angående kommersiell TV i Sverige och dels utnyttjandet

av televisionens sändningsmöjligheter. Dessutom må framhållas att 1960

års radioutredning jämlikt givna direktiv har att till prövning upptaga vissa

därmed sammanhängande frågor. Under erinran härom och med hänvisning

jämväl till innebörden av vad utskottet i förenämnda utlåtande anfört avstyrkes

bifall även till de nu förevarande motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må för budgetåret 1963/64 under televerkets

fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Teleanläggningar m. m......................... 402 000 000 kr.

2. Rundradioanläggningar ........................ 35 000 000 » ;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

II. att motionerna I: 343 och II: 400, såvitt nu är i fråga,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

III. att motionen II: 34 icke ma föranleda någon riksdagens

åtgärd;

IV. att motionen I: 421 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

V. att motionen II: 600 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

VI. att motionen II: 228 icke må av riksdagen bifallas;

VII. att motionen 11:615 icke må av riksdagen bifallas.

Statens järnvägar

4:o) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (punkt 111, s.

353—373) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1963/64 under statens

järnvägars tond anvisa i statsrådsprotokollet angivet investerinasansla" å

312 000 000 kr.

I skrivelse den 30 augusti 1962 har järnvägsstyrelsen framlagt sina

anslagsäskanden för nästa budgetår.

För en närmare redogörelse för anslagsskrivelsens innehåll torde få hänvisas

till propositionen (s. 353—371).

Yttrande av arbetsmarknadsstyrelsen har i propositionen redovisats under

postverkets fond (s. 312 och 313).

Departementschefen erinrar om att han vid anmälan av investeringsplanen

för kommunikationsverken tillstyrkt en investeringsram av 315 mkr.,

innebärande oförändrad medelsförbrukning i förhållande till innevarande

budgetår. En iortsatt investeringsverksamhet vid statens järnvägar på denna

relativt sett höga nivå syftar bl. a. till att skapa förutsättningar för att höja

transportstandarden samt sänka kostnaderna genom effektivitetshöjande investeringar.

Investeringarnas beräknade fördelning på olika objekt vid

denna utgiftsram framgår av en i propositionen (s. 372) intagen tablå.

I fråga om större bangårdsarbeten avser järnvägsstyrelsen att under

nästa budgetår påbörja bl. a. om- och utbyggnad av bangården vid Västerås

västra station, ombyggnad av bangården vid Kristinehamn samt en omfattande

omläggning av spåranordningarna vid Göteborgs norra station.

Sistnämnda projekt har aktualiserats av den nya sträckningen av Europaväg

nr 6, vilken nödvändiggör en omläggning av statens järnvägars bangårdar

och spårsystem vid Göteborgs norra station liksom ett nytt spår

mellan denna station och Olskroken. Det belopp om 10 mkr., som järnvägsstyrelsen

angivit såsom statens järnvägars andel av den totala anläggningskostnaden,

får enligt departementschefens uppfattning anses som

en preliminär uppskattning. Slutlig ställning till projektet synes böra tagas

först sedan definitiv uppgörelse föreligger med vägmyndigheterna och Göte
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

17

borgs stad rörande fördelningen av kostnaderna för de arbeten som berör

järnvägen. Departementschefen har dock inget att erinra mot att järnvägsstyrelsen

under nästa budgetår tar 1 mkr. i anspråk för en ny kulvert, som

styrelsen funnit lämpligast bygga samtidigt med vissa av stadens arbeten

avseende europavägen.

För arbetena med att bygga den nya malmbanan mellan Kiruna och

Svappavaara erfordras 15 mkr. under nästa budgetår. Vad gäller statens

järnvägars arbeten för breddning till normalspår av bandelen Åtvidaberg—Västervik

förutsätter departementschefen att dessa kommer att utföras

i planerad omfattning.

Liksom under tidigare budgetår avser en icke obetydlig del av medelsförbrukningen

investeringar för utbyte av lättare räler mot tyngre på

stambanorna samt utbyggande av fjärrblockering och automatisk linjeblockering.

I fråga om husbyggnaderna upptar investeringsplanen bl. a. en ny rälsjusteringsanläggning,

en ny lokstation jämte driftverkstad i Borlänge, en

ny lokskötselhall jämte vagnverkstad vid Svartön i Luleå samt en upprustning

av köks- och personallokalerna vid järnvägsrestaurangen vid

Stockholms Central. Beträffande sistnämnda projekt har styrelsen av sanitära

skäl ansett sig böra påbörja vissa arbeten redan under innevarande

budgetår.

Vad gäller rullande materiel innefattar investeringsplanen bl. a. omfattande

nyanskaffningar av godsvagnar för olika ändamål.

I det belopp, som beräknats till investeringar för biltrafiken, ingår i

enlighet med järnvägsstyrelsens förslag ett belopp av 4 mkr. för kapitaltillskott

till Svenska lastbilsaktiebolaget.

Anslagsbeloppet till järnvägar m. m. har beräknats till 312 mkr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Mattsson (I: 359) och den andra inom andra kammaren av herr Gustavsson

i Alvesta (II: 414), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling

av sjätte huvudtiteln, Järnvägar m. in., måtte avslå Kungl. Maj ds framställning,

såvitt gäller kapitaltillskott om 4 mkr. till Svenska lastbilsaktiebolaget,

samt till Järnvägar in. in. för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag

av 308 000 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Hermansson (1:422) och den andra inom andra kammaren av herr

Dahlgren in. fl. (II: 512), i vilka hemställts att riksdagen måtte dels avslå

Kungl. Maj :ts framställning under sjätte huvudtiteln, Järnvägar in. in., såvitt

gäller statligt lån om 2 miljoner kr. till Svenska lastbilsaktiebolaget, dels

till Järnvägar in. in. för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av

310 000 000 kr., dels i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att frågan om upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1° Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

byggnad av en effektiv styckegodstrafikorganisation genom samverkan mellan

statens järnvägar och den enskilda företagsamheten inom trafik- och

transportbranschen skyndsamt måtte utredas i samråd med företrädare

för berörda parter och i enlighet med i motionerna anförda riktlinjer, samt

dels beakta vad i motionen i övrigt anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Virgin (1:506) och den andra inom andra kammaren av herr Bohman

m. fl. (II; 608), i vilka hemställts att riksdagen måtte dels avslå förslaget

om kapitaltillskott till statens järnvägars dotterbolag Svenska lastbil

aktiebolaget (SLAB), samt dels i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning

i det i motionerna angivna syftet angående den statliga biltrafikrörelsens

framtida organisation;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Enarsson (1:249) och den andra inom andra kammaren av herr

Dick son (II: 293), i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att snälltågsförbindelserna med Ed

inte måtte försämras;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kamma1

en av berr Herbert Larsson in. fl. (I: 148) och den andra inom andra kammaren

av herr Johansson i Trollhättan in. fl. (II; 174), i vilka hemställts

att riksdagen måtte uttala att vederbörande myndigheter beaktar de i motionerna

anförda synpunkterna vid planeringen av kommunikationerna

inom Edsområdet.

o Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionerna 1:359, 11:512, 11:608 1-949 och

II: 174.

Utskottet. Den av järnvägsstyrelsen för nästa budgetår förordade medelsförbrukningen

om 331,9 mkr. har av departementschefen ansetts böra begränsas

till 31a mkr., innebärande en i förhållande till innevarande budgetår

oförändrad medelsomslutning. Investeringarna anges främst syfta till

fortsatta förbättringar av kapaciteten och standarden för de trafikstarkare

linjerna, stationerna och bangårdarna samt till modernisering av den rullande

materielen. Bland de särskilda investeringsobjekten märkes om- och tillbyggnader

av bangårdar och spåranordningar vid stationer i Västerås, Kristinehamn

och Göteborg samt fortsatta arbeten å malmbanan mellan Kiruna

och Svappavaara. Vidare upptages i planen bl. a. en ny rälsjusteringsanläggning,

en ny lokstation jämte driftverkstad i Borlänge, en ny lokskötselhall

jämte vagnverkstad i Luleå och upprustning av köks- och personallokaler

vid järnvägsrestaurangen vid Stockholms Central. I enlighet med

järnvägsstyrelsens förslag upptages också ett belopp om 4 mkr. för kapitaltillskott

till Svenska lastbilsaktiebolaget, varav 2 mkr. föreslås skola

tillföras bolaget genom en höjning av aktiekapitalet och resten ställas till

dess förfogande i form av lån.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

19

Såsom redan av punkten 1 i det föregående framgått biträder utskottet

Kungl. Maj :ts förslag rörande medelsförbrukningen nästa budgetår under

statens järnvägars fond. Utskottet finner ej heller anledning till erinran

mot anslagsberäkningen och den förordade fördelningen på de skilda investeringsändamålen

samt vad departementschefen i förevarande sammanhang

1 övrigt anfört. Till frågan om anvisande av de till driftbidrag och till

täckande av underskott å rörelsen erforderliga anslagen —- i avbidan på särskild

proposition upptagna med oförändrade belopp om 80 resp. 50 mkr.

— återkommer utskottet framdeles.

Vidkommande vissa motionsledes väckta frågor får utskottet anföra

följande.

I de båda likalydande motionerna I: 359 och II: 414 har hemställts, att

riksdagen måtte dels avslå Kungl. Maj :ts framställning, såvitt gäller kapitaltillskott

om 4 mkr. till Svenska lastbilsaktiebolaget, dels till Järnvägar

in. in. för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag om 308 mkr.

Vidare har i motionerna I: 422 och II: 512 hemställts, att riksdagen måtte

dels avslå Kungl. Maj :ts förevarande framställning såvitt gäller lånet om

2 mkr. till Svenska lastbilsaktiebolaget, dels till Järnvägar m. in. för nästa

budgetår anvisa ett investeringsanslag av 310 mkr., dels i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla att frågan om uppbyggnad av en effektiv styckegodstrafikorganisation

genom samverkan mellan statens järnvägar och den

enskilda företagsamheten inom trafik- och transportbranschen skyndsamt

måtte utredas i samråd med företrädare för berörda parter och i enlighet

med i motionerna anförda riktlinjer, dels ock beakta vad i motionerna i

övrigt anförts. Slutligen har i motionerna I: 506 och II: 608 hemställts, att

riksdagen måtte dels avslå förslaget om kapitaltillskott till Svenska lastbilsaktiebolaget,

dels i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning

i det i motionerna angivna syftet angående den statliga biltrafikrörelsens

framtida organisation.

Utskottet, som för sin del, såsom av det föregående framgår, till alla delar

godtagit Kungl. Maj:ts förslag i fråga om investeringarnas inriktning för

nästa budgetår och anslagsbeloppets storlek, anser sig icke kunna biträda

motionärernas yrkanden i dessa delar.

Vidkommande åter deras hemställan om utredning av vissa med här

ifrågavarande verksamhet sammanhängande frågor förutsätter utskottet att

riksdagen i samband med prövningen av den framtida trafikpolitiken m. m.,

i fråga varom särskild proposition aviserats, får tillfälle att taga ställning

till dessa spörsmål. Med hänsyn härtill finner sig utskottet icke i nu förevarande

sammanhang böra pröva desamma och finner därför motionerna i

berörda delar icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Den i de likalydande motionerna I: 249 och II: 293, såvitt nu är i fråga,

gjorda hemställan att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala,

att snälltågsförbindelserna med Ed inte måtte försämras berör eu fråga,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 9 år i963

som det enligt utskottets mening bör få ankomma på vederbörande verkstyrelse

att taga ställning till. Ej heller finner sig utskottet böra i nu förevarande

sammanhang och på sätt i motionerna I: 148 och II: 174 förordats

tillstyrka ett uttalande från riksdagens sida att vederbörande myndigheter

skall beakta i motionerna anförda synpunkter rörande planeringen av

kommunikationerna inom Edsområdet. Motionerna i fråga avstyrkes därför.

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna 1:359 och 11:414, 1:422 och

II: 512 samt I: 506 och 11:608, sistnämnda fyra motioner såvitt

nu är i fråga, till Järnvägar m. m. för budgetåret 1963/64

anvisa ett investeringsanslag av 312 000 000 kr.;

II. att motionerna I: 422 och II: 512 samt I: 506 och II: 608,

samtliga motioner såvitt de avser skrivelser till Kungl. Maj :t,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

III. att motionerna 1:249 och 11:293 samt motionerna

I: 148 och II: 174, förstnämnda båda motioner såvitt nu är

i fråga, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Statens vattenfallsverk

5:o) Statens vattenfallsverks anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (punkterna

112 och 113, s. 374—400) föreslagit riksdagen alt för budgetåret 1963/64

under statens vattenfallsverks fond anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag

å 430 000 000 kr.

I skrivelser den 30 augusti, den 14 september och den 5 november 1962

har vattenfallsstyrelsen framlagt sina petita för budgetåret 1963/64.

Beträffande det närmare innehållet i de omnämnda anslagsskrivelserna

får utskottet hänvisa till propositionen (s. 374—393).

Yttrande av arbetsmarknadsstyrelsen har i propositionen redovisats under

postverkets fond (s. 312 och 313).

I fråga om remissutlåtande av delegationen för atomenergifrågor får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 393 och 394).

I propositionen lämnas vidare (s. 394—396) en redogörelse för vissa

påpekanden rörande en av vattenfallsstyrelsen ställd borgensförbindelse.

Departementschefen erinrar om att centrala driftledningen (CDL) år

1961 utarbetade en ny prognos över förbrukningen av elektrisk kraft i

hela landet. Enligt denna prognos beräknas elkonsumtionen öka från drygt

32 000 GWh år 1960 till 57 000 GWh år 1970, eller med 5,9 % i genomsnitt

per år. Detta motsvarar en belastningsökning under 1960-talet av i genom
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

21

snitt ca 2 500 GWh per år. Under den första hälften av 1960-talet beräknas

ökningstakten bli 6,4 % per år, medan den årliga ökningen under decenniets

senare hälft enligt prognosen skulle bli 5,4 %. CDL har ej funnit anledning

att revidera denna prognos för den totala elkonsumtionen i Sverige.

Vattenfallsstyrelsen har under hand lämnat vissa uppgifter om hur elkraftför

sörj ningen för hela landet kan komma att gestalta sig vid exceptionella

torrår — då vattenkraftproduktionen antagits uppgå till 80 % av normalårsproduktionen

— fram t. o. m. 1968/69 vid den belastningsutveckling,

som förutses i 1961 års prognos, och med de utbyggnader, som styrelsen

samt kommuner och enskilda planerar att genomföra under denna period.

Av dessa uppgifter framgår, att krafttillgången beräknas motsvara efterfrågan

under hela den närmaste sjuårsperioden även under exceptionella

torrår.

Vad gäller elförbrukningen inom vattenfallsverkets distributionsområden

räknar styrelsen med att elförbrukningen kommer att öka från ca 14 300

GWh år 1960 till 21 000 GWh år 1967 och 27 700 GWh år 1972, eller med

5,7 % i genomsnitt per år för perioden 1960—1972. Den årliga genomsnittliga

belastningsökningen beräknas bli 900 GWh under tiden 1961—1965,

1 150 GWh under tiden 1965—1967, 1 300 GWh under tiden 1967—1970 och

1 400 GWh under tiden 1970—1972. Den nya prognosen förutsäger en rätt

väsentlig avmattning i elkonsumtionens tillväxt inom vattenfallsverkets avsättningsområden

i jämförelse med 1961 års prognos. Kraftbalansen inom

vattenfallsverkets försäljningsområden visar i likhet med balansen för hela

riket torrårssäkerhet fram till budgetåret 1968/69.

Enligt departementschefens mening hör vattenfallsstyrelsens nya beräkning

över den framtida elkonsumtionen inom verkets distributionsområden

kunna läggas till grund för den nu aktuella bedömningen av den statliga

elproduktionens utbyggnad.

Departementschefen erinrar om att vattenfallsverkets investeringsram

för innevarande budgetår ökats med 3 mkr. till 436 mkr. Ramhöjningen erfordras

för vissa sysselsättningsstödjande åtgärder i Norrland genom arbeten

på Letsi och Seitevare kraftstationer.

För näs la budgetår har vattenfallsstyrelsen beräknat en medelsförbrukning

under vattenfallsverkets fond av 384,5 mkr., exklusive erforderligt

belopp för Marvikens kraftstation. Delegationen för atomenergifrågor har

beräknat, att för sistnämnda anläggning skall åtgå ett belopp av 28,5 mkr.

under budgetåret 1963/64. Vid bifall till dessa förslag skulle vattenfallsverkets

investeringsram för nästa budgetår upptagas till 413 mkr.

I fråga om Marvikens kraftstation är expertisen numera av den uppfattningen,

att stationen bör förses med eu ren kokarreaktor i stället för

såsom enligt tidigare planer eu tryckvattenreaktor med eventuellt en mindre

kokartillsats. Enär projekteringen av anläggningen för kokardrift vid liden

för statsverkspropositionens färdigställande ännu icke framförts till sådant

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

stadium att kostnadsberäkningar för den nya versionen kunnat framlaggas,

bär emellertid slutlig ställning inte kunnat tagas till frågan om

anläggningens utformning. Avsikten är därför att i en särskild proposition

senare under riksdagen närmare redogöra för detta projekt. Medelsförbrukningen

för anläggningen under nästa budgetår kan därför nu endast upptagas

med ett preliminärt belopp. Departementschefen beräknar för ändamålet

det av atomdelegationen angivna beloppet 28,5 mkr.

För vattenfallsverkets investeringar i övrigt förordar departementschefen

för nästa budgetår en medelsförbrukning av 383,5 mkr., eller i stort sett

samma belopp som vattenfallsstyrelsen föreslagit. Den totala investeringsramen

för vattenfallsverket kan sålunda preliminärt anges till (28,5 +

383,5) 412 mkr.

Av en i propositionen (s. 398) intagen sammanställning framgår hur medelsförbrukningen

lämpligen bör fördelas vid en sådan ram.

I fråga om kraftverksbvggnaderna kommer ej någon ny anläggning att

påbörjas under nästa budgetår. I vattenfallsstyrelsens investeringsplan har

förutsatts att Letsi och Ajaure kraftstationer samt tredje aggregatet i Stenungsunds

ångkraftstation skall senareläggas ungefär ett år samt att Gallejaur

kraftstation skall tas i drift ungefär ett kvartal senare än enligt tidigare

anmälda planer.

Medelsförbrukningen för atomenergianläggningar innefattar 5 mkr. för

vattenfallsverkets andel i Ägesta värmekraftverk, förutom tidigare angivet

preliminärt belopp för Marvikens kraftstation.

I posten regleringsföretag ingår bl. a. en med regleringen av Satisjaure

sammanhängande vägförbindelse mellan Luspebryggan och Vietasjokk. Totalkostnaden

för denna väg har beräknats till 22 mkr.

Vad gäller distributionsanläggningarna har vattenfallsstyrelsen bl. a.

föreslagit en förbindelse för överföring av högspänd likström mellan Sverige

och Jylland. Projektet, som benämnes Konti-Skan, beräknas totalt kosta 96

mkr., varav en anslagskostnad av 43 mkr. faller på den svenska delen. Genom

denna förbindelse, som kan färdigställas till sommaren 1965, möjliggöres

ett ömsesidigt kraftutbyte mellan Sverige samt Jylland och länderna

på den europeiska kontinenten. Departementschefen tillstyrker detta projekt.

I fråga om vattenfallsstyrelsens förvaltningsbyggnad i Råcksta förordar

departementschefen, att den totala byggnadskostnaden begränsas med 1,1

mkr. till 72,5 mkr., vilket belopp i stort sett motsvarar den tidigare beräknade

totalkostnaden vid prisläget den 1 juli 1962. Till följd härav blir en

viss mindre nedskärning av byggnadsprogrammet nödvändig.

Anslagsbeloppet under vattenfallsverkets fond har beräknats till 430

mkr.

Slutligen anmäler departementschefen en fråga som aktualiserats av

överrevisorerna vid statens vattenfallsverk. Departementschefen anför att

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 är i963

23

överrevisorerna framställt erinran mot en av vattenfallsstyrelsen gjord

borgensutfästelse. Riksrevisionsverket har ansett att vattenfallsstyrelsen ej

haft befogenhet att ikläda sig detta borgensåtagande. Sedermera har vattenfallsstyrelsen

hemställt om bemyndigande att i viss angiven, begränsad omfattning

få teckna borgen.

Departementschefen delar riksrevisionsverkets uppfattning att vattenfallsstyrelsen

ej haft befogenhet att lämna en borgensutfästelse av ifrågavarande

slag. Å andra sidan finner departementschefen skäl föreligga, att

det för framtiden öppnas möjlighet för vattenfallsstyrelsen att utan alltför

stor omgång erhålla rätt att teckna borgen i begränsad utsträckning. Såsom

riksrevisionsverket anfört torde detta böra ordnas på så sätt, att Kungl. Maj :t

hos riksdagen utverkar medgivande för styrelsen att intill visst högsta belopp

lämna borgensförbindelser efter Kungl. Maj :ts tillstånd i varje särskilt

fall. Med stöd av de erfarenheter, som vinnes genom en sådan ordning,

torde Kungl. Maj :t sedermera få bedöma i vad mån vattenfallsstyrelsen bör

medges rätt att själv teckna borgen. I enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag

förordar departementschefen, att beloppsgränserna fastställes till 2 mkr.

för varje särskilt fall och 5 mkr. för sammanlagt belopp. Frågan om hur

eventuella betalningar på grund av tecknad borgen skall bokföras torde enligt

departementschefens uppfattning få lösas vid den tidpunkt då något sådant

fall eventuellt aktualiseras.

I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Osvald (1:245)

och den andra inom andra kammaren av herr Wachtmeister (II: 292), i vilka

hemställts alt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära en

skyndsam revidering av överenskommelsen mellan vattenfallsstyrelsen och

naturvårdens representanter i Naturvårdsdelegationen om den framtida exploateringen

av vattenkraft i vissa norrländska nederbördsområden. Revideringens

syfte bör vara att förhindra onödig skadegörelse på bygd och natur

i norrländska älvdalar och att bättre disponera tillgängliga resurser av

kapital och arbetskraft.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande

får utskottet hänvisa till motionen I: 245.

Utskottet. Enligt de föreliggande prognoserna för elförbrukningen i hela

landet beräknas elkonsumtionen öka från drygt 32 miljarder kilowattimmar

år 1960 till 57 miljarder kilowattimmar år 1970 eller med 5,9 % i genomsnitt

per år. För vattenfallsstyrelsens del räknas med en ökning av elförbrukningen

från drygt 14 miljarder kilowattimmar år 1960 till nära 28

miljarder kilowattimmar år 1970 eller med 5,7 % i genomsnitt per år. För

såväl vattenfallsverkets avsättningsområden liksom för landet i dess helhet

räknar man med att krafttillgången skall motsvara efterfrågan under den

närmaste sjuårsperioden även under exceptionella torrår.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 9 är 196.

För nästa budgetår tillstyrker departementschefen i avvaktan på en särskild

proposition i ärendet en medelsförbrukning av 28,5 mkr. för Marvikens

kraftstation. Beträffande vattenfallsverkets investeringar i övrigt förordar

departementschefen en medelsförbrukning av 383,5 mkr. Den totala

investeringsramen för vattenfallsverket upptas således i departementschefens

förslag till preliminärt 412 mkr.

Enligt utskottets mening motiverar den beräknade kraftbalansen för de

närmaste åren en viss återhållsamhet i fråga om vattenfallsverkets investeringar.

Utskottet har därför, som framgår av punkten 1 i det föregående,

godtagit den av Kungl. Maj :t föreslagna investeringsomslutningen om 412

mkr. för nästa budgetår. Det föreslagna investeringsprogrammet har icke

givit utskottet anledning till erinran, vilket innebär ett tillstyrkande av

bl. a. distributionsförbindelsen för överföring av högspänd likström mellan

Sverige och Jylland, det s. k. Konti-Skanprojektet.

Beträffande frågan om utbyggnaden av Marvikens kraftstation återkommer

utskottet framdeles sedan Kungl. Maj :t avgivit slutligt förslag i detta

hänseende. Den för vattenfallsverkets del i förevarande sammanhang beräknade

medelsförbrukningen för prokjektet får därför anses som preliminär.

Däremot synes, med hänsyn till den relativt ringa del av vattenfallsverkets

investeringsomslutning som Marvikenstationen utgör, anslagsbeloppet

till kraftstationer m. in. redan nu böra fastställas.

Vad gäller de i motionerna 1: 245 och II: 292 framställda yrkandena om

revidering av överenskommelsen mellan vattenfallsstyrelsen och naturvårdens

representanter om den framtida exploateringen av vattenkraft i vissa

vattendrag vill utskottet erinra om att riksdagen så sent som vid 1962 års

riksdag i samband med behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag att avsätta

omiadet Padjelanta till nationalpark lämnade ifrågavarande överenskommelse

utan erinran. Med hänsyn härtill kan utskottet för sin del ej biträda

förslaget om revidering av den mellan berörda parter träffade överenskommelsen.

Utskottet vill i sammanhanget även erinra om den fortlöpande

granskning av utbyggnadsplanerna som statsmakterna årligen verkställer i

samband med behandlingen av vattenfallsverkets investeringar.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört och

förordat har ej heller givit utskottet anledning till särskilt uttalande. Utskottet

får därför hemställa,

I. att riksdagen må till Kraftstationer m. m. för budgetåret

1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 430 000 000 kr.;

II. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva

vattenfallsstyrelsen att teckna borgen till ett högsta belopp av

5 000 000 kr. sammanlagt och 2 000 000 kr. i varje särskilt fall;

III. alt motionerna 1:245 och 11:292 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

25

Luftfartsfoiulen

6:o) Luftfartens markorganisation. Kungl. Maj :t liar (punkt 114, s. 401

-—413) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1963/64 under luftfartsfonden

anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag å 7 500 000 kr.

I skrivelse den 15 augusti 1962 har luftfartsstyrelsen framlagt sina äskanden

om investeringsanslag för nästa budgetår. För eu redovisning av innehållet

i styrelsens framställning får utskottet hänvisa till propositionen

(s. 401—410).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det utlåtande som i propositionen

redovisats under postverkets fond (s. 312 och 313).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att han vid redovisningen

av investeringsplanen för kommunikationsverken tillstyrkt en investeringsram

för nästa budgetår om 9,5 mkr. I förhållande till det beräknade utfallet

av investeringarna för innevarande budgetår, 23,3 mkr., innebär detta

en minskning med 13,8 mkr. Minskningen i medelsförbrukningen förklaras

i huvudsak av nedgången i vad avser investeringarna på storflygplatsen.

Investeringarnas beräknade fördelning på olika objekt vid denna utgiftsram

framgår av en i propositionen (s. 411) intagen tablå.

Beträffande utbyggnaden av bansystemet m. m. på Torslanda flygplats

har anläggningskostnaderna beräknats till 9,4 mkr. Härav belöper 7,3 mkr.

på förlängning av en av landningsbanorna till 2 050 m samt 2,1 mkr. på

komplettering av belysningsanläggning för denna bana samt utvidgning av

stationsområdet m. m.

Efter överläggningar mellan representanter för kommunikationsdepartementet

och Göteborgs stad har preliminär överenskommelse träffats angående

fördelningen av kostnaderna för utbyggnaden. I huvudsak innebär

överenskommelsen att staden kostnadsfritt skall upplåta erforderlig mark

samt bidraga med 37,5 % av förenämnda anläggningskostnader. Vidare har

överenskommits att utbyggnaden med beaktande av arbetsmarknadspolitiska

synpunkter skall bedrivas i sådan takt, att de utbyggda delarna om

möjligt kan trafikeras före utgången av 1965.

Göteborgs stadsfullmäktige har för stadens del godkänt avtalsförslaget.

Departementschefen förordar, att en utbyggnad sker i enlighet med vad

som anförts och avser all, om riksdagen icke har något alt erinra häremot,

sedermera föreslå Kungl. Maj :t att godkänna slutligt avtal med staden angående

finansieringen av flygplatsutbyggnaden i huvudsaklig överensstämmelse

med den preliminära överenskommelsen.

Arbetena med utbyggnaden av Torslanda bör påbörjas under innevarande

budgetår. Ramen för luftfartsverkets investeringsanslag för innevarande

budgetår bör med hänsyn härtill ökas till 7,8 mkr. För nästa budgetår räk
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

nar departementschefen med en medelsförbrukning för statens del av 2,0

mkr. för den aktuella utbyggnaden av Torslanda flygplats.

Styrelsens investeringsprogram för nästa budgetår upptar vidare bl. a.

nya flygplatser i Växjö och Borås. Beträffande dessa projekt, vilka framfördes

även i styrelsens petita hösten 1961, har under det senaste året

omfattande undersökningar verkställts i syfte att nedbringa anläggningsoch

driftkostnaderna utan att kraven på säkerhet och trafikregularitet

eftersättes. Beredningen av dessa ärenden är ännu icke avslutad.

I enlighet med styrelsens förslag upptar departementschefen 0,7 mkr. för

beläggning av rullbanan m. m. på Sundsvall/Härnösands flygplats.

Vad gäller övriga projekt i styrelsens investeringsprogram för nästa budgetår

är departementschefen ej beredd biträda förslaget om en transformatorstation

på Bromma flygplats. Ej heller tillstyrkes att projekteringsmedel

för en driftbyggnad på Bulltofta flygplats anvisas i detta sammanhang.

För den fortsatta utbyggnaden av Arlanda flygplats upptar departementschefen

för nästa budgetår en medelsförbrukning av 5,0 mkr.

För återstående projekt i styrelsens investeringsprogram för nästa budgetår

upptages 1,8 mkr.

Anslaget till flygplatser m. m. har beräknats till 7,5 mkr.

Utskottet. Investeringarna inom luftfartsfonden föreslås av departementschefen

till 9,5 mkr. för nästa budgetår. Bland de förordade investeringarna

märkes en utbyggnad av Torslanda flygplats för 9,4 mkr., varav

Göteborgs stad förbundit sig att svara för 37,5 procent. För att möjliggöra ett

påbörjande av utbyggnaden redan under innevarande budgetår förordar departementschefen

att luftfartsverkets investeringsram utökas med 0,3 mkr.

för innevarande budgetår. I övrigt innebär Kungl. Maj :ts förslag bl. a. en

förstärkning av rullbanan på Sundsvall/Härnösands flygplats för 0,7 mkr.

och en fortsatt utbyggnad av storflygplatsen för 5,0 mkr.

Kungl. Maj :ts förslag beträffande luftfartsverkets investeringar under

nästa budgetår har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer

därför,

att riksdagen må till Flygplatser in. m. för budgetåret 1963/

64 anvisa ett investeringsanslag av 7 500 000 kr.

Statens allmänna fastighetsfond

7 :o) Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 115, s. 414 och 415) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden

i Stockholm för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag

av 300 000 kr.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

27

8:o) Radiohus. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 116, s. 415—

417) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Radiohus för budgetåret 1963/64

anvisa ett investeringsanslag av 12 000 000 kr.

9:o) Televisionshus. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 117, s.

417 och 418) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Televisionshus för budgetåret 1963/64

anvisa ett investeringsanslag av 11 900 000 kr.

10 :o) Kontorshus i kvarteret Murmästaren i Stockholm. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 118, s. 418 och 419) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontorshus i kvarteret Murmästaren i

Stockholm för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag

av 10 000 000 kr.

ll:o) Byggnadsarbeten för statens bilinspektion. Kungl. Maj :t har

(punkt 119, s. 419—421) föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten för

statens bilinspektion för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av

2 100 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

I den av riksdagen godkända propositionen 1962: 75 framhöll jag, att

den fortsatta planeringen beträffande bl. a. anläggningarna i Umeå och

Östersund borde inriktas på att hålla kostnaderna inom en ram av i genomsnitt

800 000 kr., exklusive markkostnaderna. De nu beräknade anläggningskostnaderna

för dessa byggnadsföretag överstiger den av mig angivna

kostnadsramen. Kostnadsberäkningen för byggnaden i Umeå är därjämte

endast preliminär. Även beträffande anläggningen i Falun redovisas en

väsentlig kostnadsökning. Jag har med anledning därav under hand från

byggnadsstyrelsen begärt en närmare undersökning om möjligheterna att

nedbringa anläggningskostnaderna. För att dessa anläggningar i Umeå,

Östersund och Falun om möjligt skall kunna igångsättas innevarande budgetår,

torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om den definitiva

utformningen av projekten.

Investeringsplanerna i övrigt föranleder ingen erinran från min sida.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten för statens bilinspektion

för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag

av 2 100 000 kr.

12 :o) Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Kungl. Maj :t har (punkt

120, s. 421 och 422) föreslagit riksdagen alt till Merkostnader för vissa

byggnadsarbeten för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av

180 000 kr.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

Anslaget är avsett att täcka de merkostnader, vilka på grund av den

allmänna stegringen av byggnadskostnaderna uppstått å vissa, i särskild

förteckning upptagna byggnadsföretag under fastighetsfonden; dessa företag

hänför sig till social-, kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-, handelsoch

inrikesdepartementen. Beträffande den närmare motiveringen för anslaget

torde få hänvisas till propositionen 1948: 2 (bil. 14, punkt 8).

Till grund tör Kungl. Maj :ts förslag ligger en av byggnadsstyrelsen den

27 september 1962 lämnad redogörelse för ställningen på merkostnadsanslaget

per den 30 juni samma år.

Departementschefen har ej något att erinra mot byggnadsstyrelsens beräkningar

av erforderligt anslag för ifrågavarande merkostnader.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten

för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av

180 000 kr.

13 :o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 121, s. 422 och 423) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för

budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 1 450 000

kr.

Statens utlåningsfonder

14:o) Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Kungl. Maj :t har

(punkt 122, s. 424 och 425) föreslagit riksdagen att till Statens lånefond för

den mindre skeppsfarten för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

För att möjliggöra för nämnden att bedriva en tillfredsställande utlåningsverksamhet

under budgetåret 1963/64 bör en förstärkning av nämndens

utlåningsmöjligheter komma till stånd. En sådan kan lämpligen ske genom

att Kungl. Maj :t medgives bemyndiga lånenämnden för den mindre skeppsfarten

att i sin normala utlåningsverksamhet taga i anspråk 3 mkr. av förenämnda

innestående arbetslöshetsmedel. Med beaktande därjämte av inflytande

amorteringar, som kan uppskattas till omkring 4 mkr., kommer

sålunda under nästa budgetår att finnas tillgängliga ca 7 mkr. för utlåning.

Detta är något mer än vad nämnden under senare år normalt haft att disponera.

— Vid det föreslagna arrangemanget kan lånemedelsanslaget upptagas

med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer således,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

29

att riksdagen må

a) medgiva Kungl. Maj :t att utan hinder av tidigare av riksdagen

meddelat beslut bemyndiga lånenämnden för den mindre

skeppsfarten att i sin normala utlåningsverksamhet disponera

3 000 000 kr. av återstoden av tidigare i arbetslöshetsbekämpande

syfte anvisade medel;

b) till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten för

budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

15 :o) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1962/63. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 123, s. 426) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport

för 1962/63 för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag

av 7 500 000 kr.

Fonden för förlag till statsverket

16 :o) Förskott till vissa plankostnader m. m. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 124, s. 427 och 428) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förskott till vissa plankostnader m. m.

för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 300 000

kr.

Diverse kapitalfonder

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

17 :o) Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Kungl. Maj :t har

(punkt 125, s. 429—434) föreslagit riksdagen att under väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond för budgetåret 1963/64 anvisa i statsrådsprotokollet

angivet investeringsanslag å 49 000 000 kr.

I skrivelse den 27 augusti 1962 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

gjort framställning om investeringar i verkets förrådsfond under budgetåret

1963/64.

För en närmare redogörelse för innehållet i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

anslagsskrivelse får utskottet hänvisa till propositionen (s. 429—

433).

Yttrande av arbetsmarknadsstyrelsen har i propositionen redovisats under

postverkets fond (s. 312 och 313).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att investeringsramen för

väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond för innevarande budgetår av

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

Kungl. Maj .t ökats med 3,3 mkr. i förhållande till det i 1962 års statsverksproposition

törordade beloppet om 43 mkr. De ökade investeringarna avser

uppförande av garage- och verkstadsbyggnader m. m. i sysselsättningsstödjande

syfte. Medelsförbrukningen för innevarande budgetår kan således beräknas

till 46,3 mkr. Utanför ramen beräknas en medelsförbrukning av 0,5

mkr. för inköp av grusfyndigheter.

För nästa budgetår har, som framgått av investeringsplanen för kommunikationsverken,

departementschefen tillstyrkt en investeringsram om 46,5

mkr. Hur medelsförbrukningen ungefärligen beräknas komma att fördela

sig på de olika objekten framgår av en i propositionen (s. 433) intagen tablå.

Departementschefen har i princip ej något att erinra mot styrelsens program

för förrådsfondens investeringar under nästa budgetår. Vad gäller nya

objekt omfattar investeringsplanen bl. a. ett femtontal större och mindre

garage- och förrådsbyggnader m. m„ påbörjande av ett varv i Karlsuddsviken

vid Vaxholm för underhåll av färjor, beställning av åtta nya bilfärjor samt

en betydande anskaffning av motorfordon och vägmaskiner.

Anslagsbeloppet för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förrådsfonds anslag

till vägmaskiner m. m. har beräknats till 49 mkr.

Departementschefen förordar vidare att styrelsen erhåller ett beställningsbemyndigande

om 24 mkr., gällande leveranser till maskincentralförrådet

under budgetåret 1965/66.

Utskottet tillstyrker i enlighet med vad som anförts under punkten 1

Kungl. Maj :ts förslag rörande investeringar inom förrådsfonden under nästa

budgetår om 46,5 mkr. Utskottet har ej heller något att erinra mot att vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen bemyndigas ikläda sig betalningsansvar intill

ett belopp om 24 mkr. för leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret

1965/66.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Vägmaskiner m. m. för budgetåret

1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 49 000 000 kr.

Stockholm den 5 mars 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Boman, Einar Persson,

Birger Andersson, Virgin, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim,

herrar Bengtson, Per Jacobsson, Söderberg, Mårtensson, Per-Olof Hanson,

Åkerlund och Nils-Eric Gustafsson; samt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

31

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka,

Blidfors, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile,

Cassel, Johansson i Norrköping, Carbell, Gustafsson i Kårby och Löfroth;

dock att herr Bohman deltagit i stället för herr Cassel vid behandlingen

av punkten 3.

Reservationer

1. vid punkten 1 (Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.)

a) av herrar Virgin, Åkerlund, Staxäng och Cassel, vilka ansett att andra

och tredje meningarna i det stycke i utskottets yttrande på s. 6, som börjar

med »Till närmare» och slutar med »väckta frågor», bort ha följande

lydelse:

»Vad därvid anförts har i nu förevarande sammanhang icke givit utskottet

anledning till annan erinran än att utskottet funnit sig icke kunna godtaga

departementschefens äskanden i fråga om det under statens järnvägars

fond upptagna kapitaltillskottet med 4 mkr. till Svenska lastbilsaktiebolaget.

Utskottet biträder i övrigt Kungl. Maj :ts förslag beträffande investeringsverksamhetens

omslutning samt dess fördelning de skilda verken emellan.

»

b) av herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka,

Gustafsson i Kårby och Löfroth, vilka ansett att andra och tredje meningarna

i det stycke i utskottets yttrande på s. 6, som börjar med »Till närmare»

och slutar med »väckta frågor», bort ha följande lydelse:

»Vad därvid anförts har i nu förevarande sammanhang icke givit utskottet

anledning till annan erinran än att utskottet funnit sig icke kunna godtaga

departementschefens äskanden i fråga om det under statens järnvägars

fond upptagna lånestödet med 2 mkr. till Svenska lastbilsaktiebolaget. Utskottet

biträder i övrigt Kungl. Maj:ts förslag beträffande investeringsverksamhetens

omslutning samt dess fördelning de skilda verken emellan.»

2. vid punkten 3 (Televerkets anslagsbehov)

a) beträffande inträdesavgiften för telefonabonnemang av herrar Virgin,

Åkerlund, Staxäng och Bohman.

b) beträffande rätt till fri etablering av radio- och televisionsanläggningar

av herrar Virgin, Åkerlund, Staxäng och Bohman, vilka ansett att

utskottet bort tillstyrka motionen II: 615 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »Vidkommande

slutligen» och slutar med »förevarande motionerna», bort ha följande

lydelse:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

»Såsom i motionen II: 615 anförts är det av allmänt intresse att yttrandeoch

opinionsfriheten värnas på ett sådant sätt att frihet råder också i etern.

Ur allmänhetens synpunkter är det dessutom angeläget att kunna välja

mellan olika program och därmed ha möjlighet att tillgodose sin personliga

smak och sina speciella önskemål. Såsom motionärerna anfört talar dessa

principiella skäl för alt ett principbeslut om fri etablering av radio- och

televisionsanläggningar nu fattas. Friheten för radio och television måste

emellertid vara en frihet under ansvar och för sådant ändamål blir det nödvändigt

att tillskapa en auktorisationsnämnd för den framtida radio- och

televisionsverksamheten med uppgift framför allt att övervaka denna och

auktorisera programbolagen.»

dels ock utskottets hemställan under VII. bort ha följande lydelse:

»VII. att riksdagen må

1. besluta alt införa rätt till i princip fri etablering av radiooch

televisionsanläggningar;

2. uttala att löpande avtal mellan Kungl. Maj:t och Sveriges

Radio AB icke måtte förnyas i vad avser monopol för Sveriges

Radio AB att bedriva radio- och televisionssändningar efter

löpande avtalstids utgång;

3. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att förslag till lagstiftning

som nödvändiggöres av dels den fria etableringsrätten,

dels de med den fria etableringsrätten sammanhängande

förändringarna inom opinionsrättens område snarast måtte

föreläggas riksdagen;

4. besluta att en s. k. auktorisationsnämnd skall inrättas;

5. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att förslag till

riktlinjer för auktorisationsnämndens sammansättning samt

dess verksamhet i enlighet med i motionen framförda synpunkter

snarast måtte föreläggas riksdagen.»

3) vid punkten 4 (Statens järnvägars anslagsbehov)

a) av herrar Virgin, Åkerlund, Staxäng och Cassel, vilka under förutsättning

av bifall till den med 1 a) betecknade reservationen ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19, som börjar med »Utskottet,

som» och slutar med »dessa delar», bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner i likhet med motionärerna förfaringssättet, att anvisa

ett statligt biltrafikföretag kapital vid sidan av den ordinarie lånemarknaden

strida mot de riktlinjer för den statliga trafikpolitiken som kommit till uttryck

i av 1953 års trafikutredning hittills framlagda betänkanden. Den fria

konkurrens på lika villkor mellan statens företag och enskilda företag som

utredningen förutsätter kan icke komma till stånd om det statliga företaget

gynnas framför de andra med kapitaltillskott. I den mån staten genom sta
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 är 1963

33

tens järnvägar bör bedriva biltrafik, finner utskottet detta böra ske i ett

från statens järnvägar helt fristående bolag, så att någon sammanblandning

mellan de kostnader som betingas av de olika slagen av trafik icke kan

ske.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och motionerna 1:422 och 11:512, nämnda motioner såvitt

nu är i fråga, samt med bifall till motionerna I: 359 och II: 414

samt I: 506 och II: 608, sistnämnda båda motioner såvitt nu

är i fråga, till Järnvägar m. in. för budgetåret 1963/64 anvisa

ett investeringsanslag av 308 000 000 kr.;»

b) av herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka,

Gustafsson i Kårby och Löfroth, vilka under förutsättning av bifall till den

med 1 b) betecknade reservationen ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19, som börjar med »Utskottet,

som» och slutar med »dessa delar», bort ha följande lydelse:

»Såsom järnvägsstyrelsen framhållit kan icke det nuvarande aktiekapitalet

från gängse bolagsfinansiella synpunkter anses tillräckligt i förhållande

till rörelsens storlek och omsättning. Utskottet tillstyrker därför att

2 mkr. ställes till förfogande för aktieteckning. Däremot anser utskottet icke

att bärande skäl presenterats för det förordade speciella lånestödet, då det

icke kan erbjuda några svårigheter för ett företag av lastbilsaktiebolagets

art och ställning att erhålla lån och krediter på villkor som är jämförliga

med dem som gäller för de enskilda företagen inom lastbilstrafikbranschen.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 359 och II: 414 samt I: 506 och II: 608 och

med bifall till motionerna I: 422 och II: 512, sistnämnda fyra

motioner såvitt nu är i fråga, till Järnvägar m. in. för budgetåret

1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 310 000 000 kr;»

c) av herr Stöld.

Särskilt yttrande

vid punkten 3 (Televerkets anslagsbehov) av herrar Boman, Per Jacobsson,

Per-Olof Hanson, Ståhl, Svensson i Ljungskile och Löfroth, vilka anfört

följande.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963

»Frågan om kommersiell TV i Sverige var föremål för behandling vid

förra årets höstsession i anledning av då väckta motioner. Motionerna kunde

behandlas mot bakgrunden av de tilläggsdirektiv, som kommunikationsministern

då nyligen utfärdat till 1960 års radioutredning med uppdrag att

utreda jämväl riktlinjerna för televisionens framtida utveckling.

Vi yrkade då att frågan om en kommersiell television borde klarläggas

och att skilda alternativ därvid borde upptagas till prövning genom en allsidig

och förutsättningslös utredning. Utvecklingen på TV-området — såväl

inom landet som utomlands — hade enligt vår uppfattning lett till att de

förutsättningar, på vilka statsmakterna 1956 grundade sitt beslut i TVfrågan,

i viktiga avseenden förändrats. Det vore därför icke rimligt att betrakta

nämnda beslut som slutgiltigt.

Yrkandet om komplettering av radioutredningens direktiv för att möjliggöra

en förutsättningslös prövning av frågan om kommersiell reklam i TV

och därmed sammanhängande spörsmål avvisades av riksdagens majoritet.

Vi har för vår del inte funnit anledning till ändring av den uppfattning

som vi redovisade vid frågans behandling och vilken i korthet refererats här

ovan. Då frågan så nyligen varit föremål för riksdagens prövning, har vi inte

ansett tiden mogen för det krav på en förutsättningslös omprövning, som vi

i princip omfattar.»

K L BECKMANS TRYCKERIER AB • STHLM 1963

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:86 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av sammansättning sverkstad för ammunition m. m. jämte i ämnet väckta motio a1 i texten