Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa frågor rörande fackskolor m. rrv. jämte i ämnet väckta motioner.
4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1963:95, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa frågor rörande fackskolor m. rrv. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1963
1
Nr 95
Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa
frågor rörande fackskolor m. rrv. jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkt 124) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till driften av högre kommunala skolor för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 61 200 000 kr. Departementschefen hade
under nämnda punkt förklarat sig avse att senare föreslå Kungl. Maj :t, att vissa
med fackskoleorganisationen sammanhängande frågor förelädes 1963 års riksdag
samt uttalat att kostnaderna för fackskolor borde bestridas ur detta anslag.
Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 98, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 1 mars 1963,
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade grunder
för försöksverksamhet med fackskolor fr. o. m. budgetåret 1963/64, dels godkänna
av departementschefen förordade grunder för statsbidrag till driftkostnader,
byggnadskostnader och kostnader för första uppsättningen stadigvarande
undervisningsmateriel för fackskolorna, dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att
utfärda för försöksverksamheten med fackskolor erforderliga bestämmelser.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Kaijser och fröken Stenberg (I: 680) och den andra inom andra kammaren av
herrar Nordstrandh och Anners (II: 835), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte uttala dels att försöksverksamhet med fackskolor
inrättas även i ett par av våra största städer, dels att benämningen allmän fackskola
utbytes mot benämningen social-humanistisk fackskola;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Thorsten Larsson m. fl. (I: 681) och den andra inom andra kammaren av
herr Antonsson (II: 834), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling av
proposition nr 98 i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att försöksverksamhet
med fackskola, samordnad med gymnasie- och högstadieundervisning vid en
skolenhet, må påbörjas snarast möjligt, om så ske kan läsåret 1963/64 eller eljest
därpå följande läsår.
Beträffande motiveringarna för de i motionerna gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 11:835 och 1:681.
1 — Dihan g till riksdagens protokoll 1963. G saml. Nr 95
2
Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1963
I propositionen framlägges förslag om försöksvis upprättande av fackskolor.
Försöksverksamheten förutsattes omfatta ett tiotal orter under läsåret 1963/64.
Enligt förslaget skall allmän, merkantil och teknisk fackskola få anordnas. Statsbidrag
till fackskolorna föreslås utga i form av driftbidrag och byggnadsbidrag
enligt samma grunder, som gäller beträffande högre kommunala skolor, samt i
form av bidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel
enligt motsvarande grunder som gäller beträffande kommunala yrkesskolor.
Kostnaderna för försöksverksamheten med fackskolor under nästa budgetår har
beräknats till ca en miljon kr. i vad avser driftbidrag.
Beträffande innehållet i propositionen torde i huvudsak få hänvisas till denna.
På vissa punkter synes dock en närmare redogörelse böra lämnas.
1957 års skolberedning föreslog i sitt betänkande Grundskolan (SOU 1961: 30)
att en ny typ av tvaariga skolor skulle upprättas, vilka borde benämnas fackskolor
och erbjuda fyra utbildningsvägar, en humanistisk, en teknisk, en merkantil
och en socialekonomisk. Med anledning av skolberedningens förslag förordade
chefen för ecklesiastikdepartementet i propositionen 1962: 54, att beslut skulle
fattas om upprättande av tvaariga, frivilliga och examensfria, statsunderstödda
påbyggnader på grundskolan, benämnda fackskolor.
Enligt beslut av 1962 ars riksdag skall fackskolor anordnas och organiseras i
huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen 1962: 54 förordade riktlinjer
(SäU 1 s. 202, Rskr 328). Riksdagens beslut innebär bl. a., att fackskolor försöksvis
skall få upprättas tidigast fr. o. m. höstterminen 1963 samt att organisationen
skall få genomföras mer allmänt med början omkring år 1965.
Fackskoleutredningen har den 12 november 1962 framlagt förslag angående
anordnandet av försöksverksamhet med fackskolor under budgetåret 1963/64.
Utredningen anser, att på grund av de krav, som bör uppfyllas för att en viss
ort skall kunna ifrågakomma för de försöksvis planerade fackskolorna, högst ett
tiotal orter med sammanlagt ett femtiotal avdelningar kan komma i fråga. Antalet
avdelningar bör enligt utredningen fastställas först när det definitiva antalet
inträdesanmälningar föreligger.
Beträffande utformningen av fackskolorna framhåller utredningen, att den
humanistiska skolan och den socialekonomiska fackskolan, sådana de föreligger i
skolberedningens förslag, i hög grad skiljer sig från den tekniska och den merkantila
fackskolan genom att i större utsträckning än dessa syfta till att ge en
vidgad allmän utbildning med vissa tämligen begränsade specialiseringsmöjligheter.
Den humanistiska skolans och den socialekonomiska fackskolans kompetensområden
har under dessa förhållanden icke kunnat undgå att delvis täcka
varandra. Med den föreslagna strukturen skulle därför olika studievägar leda
fram till ett likartat yrkesval.
Utredningen har funnit övervägande skäl tala för en sammanslagning av sistnämnda
fackskolor till en och föreslår, att denna benämnes allmän fackskola.
Med hänsyn till den konstruktion, som denna skola enligt utredningens förslag
Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1963
3
beräknas få, anser utredningen att detta namn skulle vara bättre täckande än de
i direktiven ifrågasatta namnen socialekonomisk eller social fackskola.
Utredningen framhåller vidare, att kommunerna beträffande den tekniska
fackskolan utan större olägenheter torde kunna utgå från skolberedningens förslag.
Med anledning av att det i direktiven för utredningen uttalats, att inrättandet
av en kemisk-teknisk linje kunde behöva övervägas, förklarar utredningen
sig vara av den uppfattningen, att en sådan linje synes vara behövlig,
även om den inte blir lika frekvent som de av skolberedningen föreslagna linjerna
inom den tekniska fackskolan.
I fråga om den merkantila fackskolan förklarar utredningen sig arbeta med
den preliminära förutsättningen, att den förvaltningstekniska utbildning, som
skolberedningen föreslagit inom den socialekonomiska fackskolan, skall överflyttas
till den merkantila fackskolan och antingen inordnas i denna som en särskild
linje eller tillgodoses genom tillval.
Skolöverstyrelsens och överstyrelsens för yrkesutbildning planeringsgrupp samt
fackskoleutredningen har till försöksverksamhet med tvååriga fackskolor fr. o. m.
läsåret 1963/64 föreslagit kommunerna Fagersta, Kalix, Köping, Sala, Skellefteå,
Skövde, Västerås och Östersund.
Departementschef en betonar, att det av fackskoleutredningen den 12 november
1962 framlagda förslaget i stort sett endast innehåller preliminära synpunkter,
avsedda att ligga till grund för försöksverksamheten, samt förklarar, att det
i avvaktan på ställningstaganden till utredningens slutliga förslag, vilka torde
komma att föreligga under hösten 1963, bör få ankomma på Kungl. Maj:t att
utfärda de bestämmelser, som erfordras för att verksamheten vid fackskolor försöksvis
skall kunna börja hösten 1963.
Departementschefen tillstyrker, att fackskolor under läsåret 1963/64 försöksvis
får upprättas i den omfattning, som utredningen föreslagit, och har inte heller
någon erinran mot att försöksverksamhet vid de föreslagna orterna kommer till
stånd. Frågan huruvida — inom ramen för den angivna omfattningen av försöksverksamheten
— ytterligare någon ort utöver de föreslagna skall komma i fråga
bör bli beroende av Kungl. Maj:ts prövning. Vid bedömningen av medelsbehovet
under anslaget Bidrag till driften av högre kommunala skolor (1963 års statsverksproposition,
bilaga 10, s. 236 ff.) har departementschefen räknat med kostnader
för försöksverksamhet med fackskolor.
Fackskolorna bör enligt departementschefen försöksvis i stort sett kunna utformas
på sätt fackskoleutredningen förordat. Departementschefen tillstyrker,
att de av skolberedningen föreslagna humanistiska och socialekonomiska fackskolorna
under försöksverksamheten läsåret 1963/64 organiseras som en fackskola,
samt förklarar sig kunna acceptera den av utredningen föreslagna benämningen
på denna, allmän faclcskola, som ett arbetsnamn tills vidare. Allmän,
merkantil och teknisk fackskola föreslås således få anordnas. Beträffande den
närmare utformningen av dessa fackskolor bör det enligt departementschefen få
4
Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1963
ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan utredningen inkommit med förslag till
provisoriska tim- och kursplaner, fatta beslut.
I propositionen 1962: 54 förordades att statsbidrag till fackskolorna skulle utgå
i form av driftbidrag, byggnadsbidrag och bidrag till första uppsättningen stadigvarande
undervisningsmateriel. Departementschefen har nu föreslagit, att i fråga
om driftbidrag och byggnadsbidrag skall få gälla samma grunder, som för högre
kommunala skolor, och att bidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel
skall få utgå i huvudsak enligt samma grunder, som gäller för
motsvarande bidrag till kommunala yrkesskolor.
I nyssnämnda proposition (s. 567) erinrades om dels att 1945 års riksdag
(prop. 1: VIII s. 386, SU 8 s. 31, Rskr 8) bemyndigat Kungl. Maj:t att, där i
särskilda fall omständigheterna det föranleder, besluta om statsbidrag till kommunal
skola utan hinder av att någon mindre avvikelse från de av riksdagen
beträffande statsbidraget fastställda grunderna och villkoren ägt rum, dels ock
att 1949 års riksdag (prop. 1: VIII s. 254, SU 8 s. 83, Rskr 8) främst med hänvisning
till då föreliggande planer på en kommande skolreform bemyndigat
Kungl. Maj:t att, då det kan finnas påkallat för att möjliggöra försöksanordningar
inom skolväsendets område, medge avvikelser från bestämmelser, som
tillkommit med riksdagens medverkan (jfr även prop. 1955: 120 s. 91). Vidare
framhölls, att dessa bemyndiganden möjliggjort rimliga hänsynstaganden i enskilda
fall och skapat förutsättningar för ett praktiskt handlande i situationer,
som inte kunnat på förhand förutses. Då enskilda fall och situationer av denna
art kunde komma att aktualiseras även i framtiden, förklarades, att bemyndigandena
alltfort borde vara tillämpliga samt 1949 års bemyndigande därvid
avse det pedagogiska och organisatoriska nydaningsarbete, som allt framgent
måste försiggå för att kravet på en fortskridande skolreform skulle kunna tillgodoses.
Häremot hade riksdagen inte någon erinran. Enligt departementschefen
bör ifrågavarande bemyndiganden även få gälla beträffande fackskolorna.
Departementschefen förklarar, att det vid utfärdandet av organisatoriska bestämmelser
för försöksverksamheten med fackskolor torde vara lämpligt att i så
stor utsträckning som möjligt anknyta till vad som gäller för andra skolformer,
samt säger sig förutsätta, att i fråga om elevernas fördelning på klasser och
grupper samt anordnande av linje i allt väsentligt samma bestämmelser skall
gälla som för grundskolans högstadium och att läsåret skall vara av samma
längd som grundskolans läsår.
Under nästa budgetår kommer det troligen inte att bli aktuellt att upprätta
någon helt fristående fackskola. Som rektorer vid fackskolorna får därför förutsättas
komma att tjänstgöra rektorer vid andra skolor. För att det skall bli
möjligt att i sådana fall ge vederbörande rektor kompensation för ökade arbetsuppgifter
föreslås att Kungl. Maj:t skall få medgiva nedsättning av rektors undervisningsskyldighet
eller på andra sätt vidtaga lämpliga åtgärder för att tillgodose
behovet av effektiv pedagogisk ledning av fackskolorna.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1963:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1963/6^ till Karolinska mediko-ki a1 i texten