Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa frågor rörande fackskolor m. rrv. jämte i ämnet väckta motioner.

4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:95, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa frågor rörande fackskolor m. rrv. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1963

1

Nr 95

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa

frågor rörande fackskolor m. rrv. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkt 124) föreslagit riksdagen

att till Bidrag till driften av högre kommunala skolor för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 61 200 000 kr. Departementschefen hade

under nämnda punkt förklarat sig avse att senare föreslå Kungl. Maj :t, att vissa

med fackskoleorganisationen sammanhängande frågor förelädes 1963 års riksdag

samt uttalat att kostnaderna för fackskolor borde bestridas ur detta anslag.

Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 98, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 1 mars 1963,

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade grunder

för försöksverksamhet med fackskolor fr. o. m. budgetåret 1963/64, dels godkänna

av departementschefen förordade grunder för statsbidrag till driftkostnader,

byggnadskostnader och kostnader för första uppsättningen stadigvarande

undervisningsmateriel för fackskolorna, dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att

utfärda för försöksverksamheten med fackskolor erforderliga bestämmelser.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Kaijser och fröken Stenberg (I: 680) och den andra inom andra kammaren av

herrar Nordstrandh och Anners (II: 835), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte uttala dels att försöksverksamhet med fackskolor

inrättas även i ett par av våra största städer, dels att benämningen allmän fackskola

utbytes mot benämningen social-humanistisk fackskola;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Thorsten Larsson m. fl. (I: 681) och den andra inom andra kammaren av

herr Antonsson (II: 834), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling av

proposition nr 98 i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att försöksverksamhet

med fackskola, samordnad med gymnasie- och högstadieundervisning vid en

skolenhet, må påbörjas snarast möjligt, om så ske kan läsåret 1963/64 eller eljest

därpå följande läsår.

Beträffande motiveringarna för de i motionerna gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna 11:835 och 1:681.

1 — Dihan g till riksdagens protokoll 1963. G saml. Nr 95

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1963

I propositionen framlägges förslag om försöksvis upprättande av fackskolor.

Försöksverksamheten förutsattes omfatta ett tiotal orter under läsåret 1963/64.

Enligt förslaget skall allmän, merkantil och teknisk fackskola få anordnas. Statsbidrag

till fackskolorna föreslås utga i form av driftbidrag och byggnadsbidrag

enligt samma grunder, som gäller beträffande högre kommunala skolor, samt i

form av bidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel

enligt motsvarande grunder som gäller beträffande kommunala yrkesskolor.

Kostnaderna för försöksverksamheten med fackskolor under nästa budgetår har

beräknats till ca en miljon kr. i vad avser driftbidrag.

Beträffande innehållet i propositionen torde i huvudsak få hänvisas till denna.

På vissa punkter synes dock en närmare redogörelse böra lämnas.

1957 års skolberedning föreslog i sitt betänkande Grundskolan (SOU 1961: 30)

att en ny typ av tvaariga skolor skulle upprättas, vilka borde benämnas fackskolor

och erbjuda fyra utbildningsvägar, en humanistisk, en teknisk, en merkantil

och en socialekonomisk. Med anledning av skolberedningens förslag förordade

chefen för ecklesiastikdepartementet i propositionen 1962: 54, att beslut skulle

fattas om upprättande av tvaariga, frivilliga och examensfria, statsunderstödda

påbyggnader på grundskolan, benämnda fackskolor.

Enligt beslut av 1962 ars riksdag skall fackskolor anordnas och organiseras i

huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen 1962: 54 förordade riktlinjer

(SäU 1 s. 202, Rskr 328). Riksdagens beslut innebär bl. a., att fackskolor försöksvis

skall få upprättas tidigast fr. o. m. höstterminen 1963 samt att organisationen

skall få genomföras mer allmänt med början omkring år 1965.

Fackskoleutredningen har den 12 november 1962 framlagt förslag angående

anordnandet av försöksverksamhet med fackskolor under budgetåret 1963/64.

Utredningen anser, att på grund av de krav, som bör uppfyllas för att en viss

ort skall kunna ifrågakomma för de försöksvis planerade fackskolorna, högst ett

tiotal orter med sammanlagt ett femtiotal avdelningar kan komma i fråga. Antalet

avdelningar bör enligt utredningen fastställas först när det definitiva antalet

inträdesanmälningar föreligger.

Beträffande utformningen av fackskolorna framhåller utredningen, att den

humanistiska skolan och den socialekonomiska fackskolan, sådana de föreligger i

skolberedningens förslag, i hög grad skiljer sig från den tekniska och den merkantila

fackskolan genom att i större utsträckning än dessa syfta till att ge en

vidgad allmän utbildning med vissa tämligen begränsade specialiseringsmöjligheter.

Den humanistiska skolans och den socialekonomiska fackskolans kompetensområden

har under dessa förhållanden icke kunnat undgå att delvis täcka

varandra. Med den föreslagna strukturen skulle därför olika studievägar leda

fram till ett likartat yrkesval.

Utredningen har funnit övervägande skäl tala för en sammanslagning av sistnämnda

fackskolor till en och föreslår, att denna benämnes allmän fackskola.

Med hänsyn till den konstruktion, som denna skola enligt utredningens förslag

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1963

3

beräknas få, anser utredningen att detta namn skulle vara bättre täckande än de

i direktiven ifrågasatta namnen socialekonomisk eller social fackskola.

Utredningen framhåller vidare, att kommunerna beträffande den tekniska

fackskolan utan större olägenheter torde kunna utgå från skolberedningens förslag.

Med anledning av att det i direktiven för utredningen uttalats, att inrättandet

av en kemisk-teknisk linje kunde behöva övervägas, förklarar utredningen

sig vara av den uppfattningen, att en sådan linje synes vara behövlig,

även om den inte blir lika frekvent som de av skolberedningen föreslagna linjerna

inom den tekniska fackskolan.

I fråga om den merkantila fackskolan förklarar utredningen sig arbeta med

den preliminära förutsättningen, att den förvaltningstekniska utbildning, som

skolberedningen föreslagit inom den socialekonomiska fackskolan, skall överflyttas

till den merkantila fackskolan och antingen inordnas i denna som en särskild

linje eller tillgodoses genom tillval.

Skolöverstyrelsens och överstyrelsens för yrkesutbildning planeringsgrupp samt

fackskoleutredningen har till försöksverksamhet med tvååriga fackskolor fr. o. m.

läsåret 1963/64 föreslagit kommunerna Fagersta, Kalix, Köping, Sala, Skellefteå,

Skövde, Västerås och Östersund.

Departementschef en betonar, att det av fackskoleutredningen den 12 november

1962 framlagda förslaget i stort sett endast innehåller preliminära synpunkter,

avsedda att ligga till grund för försöksverksamheten, samt förklarar, att det

i avvaktan på ställningstaganden till utredningens slutliga förslag, vilka torde

komma att föreligga under hösten 1963, bör få ankomma på Kungl. Maj:t att

utfärda de bestämmelser, som erfordras för att verksamheten vid fackskolor försöksvis

skall kunna börja hösten 1963.

Departementschefen tillstyrker, att fackskolor under läsåret 1963/64 försöksvis

får upprättas i den omfattning, som utredningen föreslagit, och har inte heller

någon erinran mot att försöksverksamhet vid de föreslagna orterna kommer till

stånd. Frågan huruvida — inom ramen för den angivna omfattningen av försöksverksamheten

— ytterligare någon ort utöver de föreslagna skall komma i fråga

bör bli beroende av Kungl. Maj:ts prövning. Vid bedömningen av medelsbehovet

under anslaget Bidrag till driften av högre kommunala skolor (1963 års statsverksproposition,

bilaga 10, s. 236 ff.) har departementschefen räknat med kostnader

för försöksverksamhet med fackskolor.

Fackskolorna bör enligt departementschefen försöksvis i stort sett kunna utformas

på sätt fackskoleutredningen förordat. Departementschefen tillstyrker,

att de av skolberedningen föreslagna humanistiska och socialekonomiska fackskolorna

under försöksverksamheten läsåret 1963/64 organiseras som en fackskola,

samt förklarar sig kunna acceptera den av utredningen föreslagna benämningen

på denna, allmän faclcskola, som ett arbetsnamn tills vidare. Allmän,

merkantil och teknisk fackskola föreslås således få anordnas. Beträffande den

närmare utformningen av dessa fackskolor bör det enligt departementschefen få

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1963

ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan utredningen inkommit med förslag till

provisoriska tim- och kursplaner, fatta beslut.

I propositionen 1962: 54 förordades att statsbidrag till fackskolorna skulle utgå

i form av driftbidrag, byggnadsbidrag och bidrag till första uppsättningen stadigvarande

undervisningsmateriel. Departementschefen har nu föreslagit, att i fråga

om driftbidrag och byggnadsbidrag skall få gälla samma grunder, som för högre

kommunala skolor, och att bidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel

skall få utgå i huvudsak enligt samma grunder, som gäller för

motsvarande bidrag till kommunala yrkesskolor.

I nyssnämnda proposition (s. 567) erinrades om dels att 1945 års riksdag

(prop. 1: VIII s. 386, SU 8 s. 31, Rskr 8) bemyndigat Kungl. Maj:t att, där i

särskilda fall omständigheterna det föranleder, besluta om statsbidrag till kommunal

skola utan hinder av att någon mindre avvikelse från de av riksdagen

beträffande statsbidraget fastställda grunderna och villkoren ägt rum, dels ock

att 1949 års riksdag (prop. 1: VIII s. 254, SU 8 s. 83, Rskr 8) främst med hänvisning

till då föreliggande planer på en kommande skolreform bemyndigat

Kungl. Maj:t att, då det kan finnas påkallat för att möjliggöra försöksanordningar

inom skolväsendets område, medge avvikelser från bestämmelser, som

tillkommit med riksdagens medverkan (jfr även prop. 1955: 120 s. 91). Vidare

framhölls, att dessa bemyndiganden möjliggjort rimliga hänsynstaganden i enskilda

fall och skapat förutsättningar för ett praktiskt handlande i situationer,

som inte kunnat på förhand förutses. Då enskilda fall och situationer av denna

art kunde komma att aktualiseras även i framtiden, förklarades, att bemyndigandena

alltfort borde vara tillämpliga samt 1949 års bemyndigande därvid

avse det pedagogiska och organisatoriska nydaningsarbete, som allt framgent

måste försiggå för att kravet på en fortskridande skolreform skulle kunna tillgodoses.

Häremot hade riksdagen inte någon erinran. Enligt departementschefen

bör ifrågavarande bemyndiganden även få gälla beträffande fackskolorna.

Departementschefen förklarar, att det vid utfärdandet av organisatoriska bestämmelser

för försöksverksamheten med fackskolor torde vara lämpligt att i så

stor utsträckning som möjligt anknyta till vad som gäller för andra skolformer,

samt säger sig förutsätta, att i fråga om elevernas fördelning på klasser och

grupper samt anordnande av linje i allt väsentligt samma bestämmelser skall

gälla som för grundskolans högstadium och att läsåret skall vara av samma

längd som grundskolans läsår.

Under nästa budgetår kommer det troligen inte att bli aktuellt att upprätta

någon helt fristående fackskola. Som rektorer vid fackskolorna får därför förutsättas

komma att tjänstgöra rektorer vid andra skolor. För att det skall bli

möjligt att i sådana fall ge vederbörande rektor kompensation för ökade arbetsuppgifter

föreslås att Kungl. Maj:t skall få medgiva nedsättning av rektors undervisningsskyldighet

eller på andra sätt vidtaga lämpliga åtgärder för att tillgodose

behovet av effektiv pedagogisk ledning av fackskolorna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1963/6^ till Karolinska mediko-ki a1 i texten