Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående traktamentsersättningen till ledamot av jury i tryckfrihetsmål. Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 214 i första kammaren av herr Olsson, Manne, och fru Wallentheim, samt nr 262 i andra kammaren av herr Trana m. fl.

1964-04-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1964:21, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående traktamentsersättningen till ledamot av jury i tryckfrihetsmål. Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 214 i första kammaren av herr Olsson, Manne, och fru Wallentheim, samt nr 262 i andra kammaren av herr Trana m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 196 b

1

Nr 21

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående traktamentsersättningen

till ledamot av jury i tryckfrihetsmål.

Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 214 i första kammaren av herr

Olsson, Manne, och fru Wallentheim, samt nr 262 i andra kammaren av

herr Trana m. fl. I motionerna, som är likalydande, hemställes »att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller, att nu gällande bestämmelser

om traktamente till juryman göres till föremål för skyndsam översyn och

omprövning av nu utgående traktamentsersättningar».

Beträffande skälen för denna hemställan får utskottet hänvisa till den

tryckta motionen 11:262.

Motionerna har varit föremål för remissbehandling.

Vissa bestämmelser

Bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål lämnas dels i tryckfrihetsförordningen,

dels i lagen den 22 april 1949 med vissa bestämmelser om

rättegången i tryckfrihetsmål. Sådana mål upptages av rådhusrätt i stad

som är säte för länsstyrelse eller, om rådhusrätt ej finnes i staden, av den

rådhusrätt inom länet, som enligt Kungl. Maj:ts förordnande är behörig att

för länet upptaga tryckfrihetsmål. Kungl. Maj :t kan även förordna om att

annan rådhusrätt inom länet skall äga upptaga tryckfrihetsmål. Finnes ej

rådhusrätt inom länet, äger Kungl. Maj:t utse rådhusrätt utom länet att

för länet upptaga sådana mål; förordnande av sistnämnda slag har meddelats

i fråga om rådhusrätten i Jönköping för Skaraborgs län, i fråga om

Stockholms rådhusrätt för Gotlands län och i fråga om rådhusrätten i Gävle

för Kopparbergs län.

I tryckfrihetsmål, vari talan föres om ansvar, skall frågan, huruvida den

skrift målet gäller är brottslig, prövas av en jury med nio medlemmar, såframt

inte parterna på båda sidor vill direkt hänskjuta målet till rättens

avgörande. För varje län — dock gemensamt för Stockholms stad och län

—skall utses sammanlagt tjugofyra jurymän. Valen förrättas av landsting

respektive stadsfullmäktige. Valperioden är fyra år. Att mottaga jurymannauppdrag

är en medborgerlig skyldighet. Den som fyllt 60 år eller som har

giltigt hinder för att utöva uppdraget kan dock avsäga sig detta. I det särskilda

fallet kan juryman ej utan laga förfall undandraga sig att tjänstgöra

i juryn.

Bihang till riksdagens protokoll 196b. .9 samt. 1 avd. Nr 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1964

Enligt 12 § nämnda lag med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål

åtnjuter juryman av statsmedel dagtraktamente och reseersättning

enligt de grunder som gäller för landstingsmän. Härmed åsyftas emellertid

icke de bestämmelser som numera gäller beträffande gottgörelse åt

landstingsman utan — vilket följer av 7 § lagen den 14 maj 1954 om införande

av landstingslagen — bestämmelserna i 23 § den förut gällande landstingslagen

av år 1924. Sistnämnda bestämmelser innebär — i lydelse enligt

lag den 4 april 1952 — att landstingsman, som ej bor å den ort, där landstinget

hålles, under landstingets möte samt under resan fram och åter åtnjuter

dagtraktamente med 32 kronor jämte reseersättning, medan landstingsman,

som bor å landstingsorten, under mötet åtnjuter dagtraktamente

med 20 kronor.

När rätt för juryman att erhålla ersättning av statsmedel infördes år 1937,

skedde detta under åberopande av att juryns medverkan ingick som ett led

i förfarandet, att tjänstgöring i jury icke borde medföra direkt ekonomisk

uppoffring samt att jurymannauppdragets fullgörande var att betrakta som

en plikt.

Till jämförelse med vad som gäller för jurymän må här nämnas att nämndeman

för tjänstgöring i häradsrätt åtnjuter dels reseersättning och traktamente

enligt rese- och traktamentsklass B i allmänna resereglementet, vilket

bl. a. betyder att traktamente f. n. kan utgå med högst 32 kronor för dag

och med 23 kronor för natt, dels ock — med viss begränsning i fråga om

resdag — dagarvode om 60 kronor för varje förrättningsdag. Dagarvode

för häradsnämndemän infördes från och med den 1 juli 1953 och utgjorde

då till en början 20 kronor per dag. Beloppet höjdes 1957 till 30 kronor och

1962 till 60 kronor.

Remissyttranden

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från Stockholms rådhusrätt och Göteborgs rådhusrätt.

Båda remissinstanserna tillstyrker motionerna. Stockholms rådhusrätt

framhåller härvid, att nämndeman i Stockholm uppbär arvode om 60

kronor för tjänstgöringsdag, samt uttalar, att ersättningarna till jurymän

är alltför låga i jämförelse med andra motsvarande ersättningar. Göteborgs

rådhusrätt anser, att det redan med hänsyn till den penningvärdeförsämring

som ägt rum, sedan utgående traktamente till juryman fastställdes år

1952, synes önskvärt att traktamentet höjes. Till jämförelse nämner rådhusrätten,

att ersättningen till nämndeman i Göteborg, vilken ersättning år

1952 utgick med 25 kronor, därefter successivt höjts till 60 kronor. En höjning

av jurymans traktamente skulle för statsverket troligen innebära en

relativt obetydlig kostnadsökning, enär förhandlingar, i vilka jury medverkar,

synes förekomma i förhållandevis ringa utsträckning. Som exempel

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 196i

3

nämnes att åren 1962 och 1963 sådan förhandling förekom vid rådhusrätten

endast en dag vartdera året.

Utskottet

Enligt 12 § lagen med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål

åtnjuter juryman av statsmedel dagtraktamente och reseersättning enligt

de grunder som gäller för landstingsman. Härmed åsyftas icke de grunder,

som numera gäller beträffande gottgörelse åt landstingsmän, utan de

äldre bestämmelserna i 23 § av 1924 års landstingslag. Dessa bestämmelser

innehåller enligt senaste lydelse, som tillkommit år 1952, att landstingsman,

som ej bor på den ort där landstinget hålles, under landstingets möte samt

under resan fram och åter erhåller dagtraktamente med 32 kronor jämte

reseersättning, medan landstingsman, som bor på landstingsorten, under

mötet har rätt till dagtraktamente med 20 kronor. I förevarande motioner

föreslås skyndsam översyn och omprövning beträffande reglerna om traktamente

till juryman. Motionerna har tillstyrkts av de båda rådhusrätter som

avgivit yttrande i ärendet.

Utskottet anser, att en viss höjning av ifrågavarande ersättningar är motiverad

redan med hänsyn till den förändring av penningvärdet, som inträffat

sedan traktamentsbeloppen fastställdes år 1952. Härtill kommer att sedan

dess införts avsevärt gynnsammare regler beträffande gottgörelse till

innehavare av andra, jämförliga uppdrag, såsom exempelvis uppdraget att

vara nämndeman vid häradsrätt. Även utskottet har därför funnit att en

översyn av bestämmelserna om ersättning till juryman lämpligen bör äga

rum med syfte i första hand att åstadkomma kompensation för den inträffade

penningvärdeförsämringen. I samband härmed synes böra övervägas

i vad mån reglerna jämväl i annat hänseende bör omarbetas till bättre överensstämmelse

med de regler som gäller i fråga om andra, jämförliga uppdrag.

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till förevarande motioner, 1:214

och 11:262, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om

en översyn av gällande bestämmelser om ersättning till

juryman i tryckfrihetsmål.

Stockholm den 9 april 1964

På första lagutskottets vägnar

INGRID GÄRDE WIDEMAR

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Wikner, Hilding, Hjorlh, fröken Ljungberg

och herr Palm;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande nr 21 dr 1964

från andra kammaren: fru Gärde Widemar, herr Landgren, fru Johansson,

herrar östrand, Ekström i Björkvik, Gustafsson i Borås, Larsson

i Norderön och Svenungsson.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1964

640889

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:155 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om lagstadgad skyldighet för politisk organisation att offentligt redovisa sin finansiering. a1 i texten