Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 21 mars 1952

1964-02-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,9 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1964:4, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 21 mars 1952

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 4 år 196å

1

Nr 4

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 21

mars 1952 (nr 98) med särskilda bestämmelser om

tvångsmedel i vissa brottmål så ock angående ändring

i samma lag.

Genom en den 3 januari 1964 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,

nr 23, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj :t under

åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll

föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 21 mars 1952 (nr 98) med särskilda

bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål så ock angående

ändring i samma lag

Härigenom förordnas dels att lagen den 21 mars 1952 med särskilda bestämmelser

om tvångsmedel i vissa brottmål, vilken jämlikt lag den 2 mars

1962 (nr 51) gäller till och med den 30 juni 1964, skall äga fortsatt giltighet

till och med den 30 juni 1966 dels ock att 1, 3 och 5 §§ sagda lag med särskilda

bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål skola från och med

den 1 januari 1965 erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

Vad i denna lag stadgas skall äga

tillämpning vid förundersökning angående
brott

som avses i 8 kap. 1, 4 eller

5 §, 6 § första stycket eller 7 §, 9

kap. 1, 2 eller 6 § eller 19 kap. 4 §

strafflagen,

brott som avses i 19 kap. 1, 2 eller

3 § samma lag, där brottet innefattar

gärning varom i 4 § nämnda kap.

sägs,

(Föreslagen lydelse)

Vad i denna lag stadgas skall äga

tillämpning vid förundersökning angående
-

brott som avses i 13 kap. 1, 2 eller

3 § brottsbalken, om brottet innefattar

gärning varom i 4 § nämnda

kap. sägs,

brott som avses i 13 kap. 4 eller 5 §,

18 kap. 1, 3 eller 4 § eller 19 kap. 1,

1 §•

1 Dihang till riksdagens protokoll 1964. 9 saml. 1 avd. Nr 4

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande nr 4 år 196i

(Gällande lydelse)

försök eller förberedelse till brott

som ovan nämnts eller

brott som avses i 8 kap. 10 § eller

9 kap. 7 § samma lag.

3

Beslag må läggas å sådant skriftligt

meddelande som omförmäles i

27 kap. 2 § andra punkten rättegångsbalken,

ändå att å brottet kan

följa lindrigare straff än straffarbete

i två år.

(Föreslagen lydelse)

2, 5 eller 6 §, 7 § första stycket, 9 §

eller 13 § brottsbalken,

brott som avses i 3 kap. 1, 2, 5

eller 6 § eller 4 kap. 1, 2, 3 eller 4 §

brottsbalken, om gärningen innebär

förgripelse mot Konungen eller annan

som är nämnd i 18 kap. 2 §

samma balk, eller

försök, förberedelse eller stämpling

till brott som ovan nämnts,

om sådan gärning är belagd med

straff.

§•

Beslag må läggas å sådant skriftligt

meddelande som omförmäles i

27 kap. 2 § andra punkten rättegångsbalken,

ändå att för brottet är

stadgat lindrigare straff än fängelse

i två år.

5 §•

Tillstånd enligt 27 kap. 16 § rättegångsbalken

till avhörande av telefonsamtal

må meddelas, ändå att å

brottet kan följa lindrigare straff än

straffarbete i två år.

Finnes det------sådan åtgärd.

Giltighetstiden för — —----telefonanstaltens föreståndare.

Kan det---—--eller åklagaren.

Tillstånd enligt 27 kap. 16 § rättegångsbalken

till avhörande av telefonsamtal

må meddelas, ändå att för

brottet är stadgat lindrigare straff

än fängelse i två år.

I propositionen föreslås att 1952 års lag med särskilda bestämmelser om

tvångsmedel i vissa brottmål, vilken är tidsbegränsad och för närvarande

gäller för tiden till och med den 30 juni 1964, skall få giltighetstiden förlängd

till och med den 30 juni 1966. Därjämte föreslås vissa ändringar i

lagen, föranledda av brottsbalkens ikraftträdande.

Vid lagrådsremissen anförde föredragande departementschefen, statsrådet

Kling, följande.

På förslag av Kungl. Maj:t antog 1952 års riksdag en lag med särskilda

bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål (prop. 1952: 22; L^U 6; rskr

60). Lagen, som utfärdades den 21 mars 1952 (nr 98), ger vidgade möjligheter

att utnyttja tvångsmedel vid förundersökning angående vissa brott

mot rikets säkerhet m. m. Stadgandena i lagen är utformade såsom tilläggsoch

undantagsbestämmelser till rättegångsbalken, vars regler är tillämpliga

i den mån särbestämmelser ej meddelats. Innebörden av lagen är i huvudsak,

att möjligheter ges till förlängning av anhållningstiden samt att bestämmelserna

i rättegångsbalken om beslag och telefonavlyssning kompletteras

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första lagutskottets utlåtande nr b år 196b

på vissa punkter. Beslut om förlängning av anhållningstiden meddelas av

justitiekanslern. I övrigt är tillämpningen av de särskilda tvångsmedelsbestämmelserna

underkastad domstols kontroll.

Lagen är tidsbegränsad. Dess giltighetstid, som ursprungligen utgick den

30 juni 1953, har undan för undan förlängts, senast genom lag den 2 mars

1962 (nr 51) för tiden till och med den 30 juni 1964.

Behov av lagen föreligger alltjämt. Dess giltighetstid torde därför böra ytterligare

förlängas, även denna gång på två år eller således till och med den

30 juni 1966.

I anslutning härtill bör beaktas att den av Kungl. Maj :t och riksdagen antagna

brottsbalken, vilken utfärdats den 21 december 1962 (nr 700), torde

komma att träda i kraft under den förlängda giltighetstiden för den omnämnda

tvångsmedelslagen. Kungl. Maj :t har den 29 november 1963 beslutat

förelägga 1964 års riksdag förslag till lag om införande av brottsbalken

(prop. 1964: 10), enligt vilket balken skall träda i kraft den 1 januari 1965.

Vissa ändringar i tvångsmedelslagen synes bli erforderliga i anledning av

brottsbalkens ikraftträdande. Ändringar i rättegångsbalken i anslutning till

brottsbalken — nyss berörda proposition innehåller jämväl förslag till sådana

ändringar — föranleder dessutom jämkningar i vissa av lagens bestämmelser.

De erforderliga ändringarna i tvångsmedelslagen torde lämpligen

böra behandlas i förevarande sammanhang.

I första hand bör tillses att lagens tillämpningsområde, som för närvarande

anknyter till strafflagen, anpassas efter brottsbalken. Lagen skall enligt

dess 1 § äga tillämpning vid förundersökning angående brott, som avses i

vissa i paragrafen uppräknade stadganden i strafflagen, samt angående försök

eller förberedelse till en del av dessa brott.

I nämnda paragraf i tvångsmedelslagen anges först 8 kap. 1, 4 och 5 §§,

6 § första stycket och 7 § strafflagen, vilka lagrum avser högförräderi, spioneri,

grovt spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift och olovlig underrättelseverksamhet.

Om dessa brott stadgas i 19 kap. 1, 5 och 6 §§, 7 §

första stycket och 9 § brottsbalken. Förevarande lag torde härutöver böra

äga tillämpning vid förundersökning för brott, som är att hänföra till krigsanstiftan

jämlikt 19 kap. 2 § brottsbalken.

Uppräkningen omfattar vidare 9 kap. 1, 2 och 6 §§ samt 19 kap. 4 § strafflagen,

d. v. s. de brott som f. n. rubriceras uppror, majestätsbrott, väpnat

bot mot laglig ordning, sabotage och grovt sabotage. Beskrivningarna av

dessa brott, med undantag av majestätsbrott, återfinnes i 18 kap. 1 och 3 §§

samt 13 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken. Särskilt stadgande om brott, motsvarande

majestätsbrott enligt strafflagen, har ej upptagits i brottsbalken. Motsvarighet

torde dock erhållas genom att i 1 § tvångsmcdelslagen hänvisa till

brott, som avses i 3 kap. 1, 2, 5 eller 6 § eller 4 kap. 1, 2, 3 eller 4 § brottsbalken,

om gärningen innebär förgripelse mot Konungen eller annan som

är nämnd i 18 kap. 2 § samma balk.

Enligt uppräkningen skall lagen dessutom vinna tillämpning i fråga om

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande nr 4 år 1964

brott, som avses i 19 kap. 1, 2 eller 3 § strafflagen — mordbrand, grov mordbrand

eller allmänfarlig ödeläggelse — om brottet innefattar gärning varom

sägs i 4 § samma kapitel. Motsvarande lagrum i brottsbalken är 13 kap. 1—- 4 §§.

Slutligen hänvisar 1 § tvångsmedelslagen till 8 kap. 10 § och 9 kap. 7 §

strafflagen, avseende tagande av utländskt understöd och olovlig kårverksamhet.

Dessa lagrum bör ersättas med 19 kap. 13 § och 18 kap. 4 § brottsbalken.

I lagtekniskt avseende bör 1 § tvångsmedelslagen dessutom ges den

ändrade utformning som föranledes av att det enligt brottsbalken skall

dömas för stämpling till brott, medan stämpling, som är belagd med straff

enligt strafflagen, skall anses som förberedelse, jfr 23 kap. 2 § andra

stycket brottsbalken och 3 kap. 2 § första stycket strafflagen.

De jämkningar i lagens bestämmelser som, enligt vad förut antytts, föranledes

av ändringar i rättegångsbalken berör stadgandena i 3 och 5 §§ i lagen.

I förslag till ändrad lydelse av 27 kap. 2 § andra punkten och 16 § rättegångsbalken

i prop. 1964: 10 anges svårhetsgraden för brott, varom måste

vara fråga för att visst slags skriftligt meddelande skall få läggas under

beslag och för att tillstånd till avhörande av telefonsamtal i visst fall skall

få meddelas, på annat sätt än för närvarande. Nämnda stadganden i förevarande

lag, som innehåller regler om undantag från bestämmelserna i dessa

lagrum i rättegångsbalken, bör jämkas så att de ansluter till den föreslagna

lydelsen av lagrummen i rättegångsbalken.

De förordade lagändringarna torde böra träda i kraft samtidigt med

brottsbalken eller den 1 januari 1965.

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och får alltså hemställa,

att förevarande proposition, nr 23, måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 25 februari 1964

På första lagutskottets vägnar:

INGRID GÄRDE WIDEMAR

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Ahlkvist, Erik Svedberg, Per-Olof Hanson,

fröken Mattson*, herrar Wikner, Hilding och Gösta Jacobsson*;

från andra kammaren: fru Gärde Widemar, herr Landgren, fru Boman*,

herrar Ekström i Björkvik, Gustafsson i Borås, fru Löfqvist*, fröken

Bergegren och herr Johansson i Dockered.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640141

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:80 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 21 mars 1952 a1 i texten