Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående revisorer i aktiebolag. Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 132 i första kammaren av herr Kristiansson, Svante, och herr Hellebladh samt nr 161 i andra kammaren av herr Nyström m. fl.

1964-11-17 · 12 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1964:43, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående revisorer i aktiebolag. Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 132 i första kammaren av herr Kristiansson, Svante, och herr Hellebladh samt nr 161 i andra kammaren av herr Nyström m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 43 år 1964

1

Nr 43

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående revisorer i

aktiebolag.

Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 132 i första kammaren av herr

Kristiansson, Svante, och herr Hellebladh samt nr 161 i andra kammaren av

herr Nyström m. fl. I motionerna, som är likalydande, hemställes, »att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådan ändring av aktiebolagslagens

§ 107, att av revisorer, som utses i aktiebolag med aktiekapital

eller maximikapital intill två miljoner kronor, minst en revisor skall vara

auktoriserad revisor eller av handelskammare godkänd granskningsman».

Beträffande skälen för motionärernas hemställan får utskottet hänvisa till

motionen I: 132.

Motionerna har varit föremål för remissbehandling.

Gällande bestämmelser

Enligt lagen den 14 september 1944 om aktiebolag skall aktiebolags styrelses

och verkställande direktörs förvaltning samt bolagets räkenskaper granskas

av en eller flera revisorer. Om aktiekapitalet eller maximikapitalet enligt

bolagsordningen överstiger 500 000 kronor, skall revisorerna vara minst

två. Revisorerna väljes på bolagsstämma, men i bolagsordningen kan föreskrivas

att en eller flera revisorer skall utses på annat sätt. Bolagsstämman

skall dock alltid välja minst en revisor. Vid val av två eller flera revisorer

äger aktieägargrupp av viss storlek utse en revisor genom att påkalla tilllämpning

av proportionell valmetod. Revisor som på nu angivet sätt utses av

aktieägargrupp brukar benämnas grupprevisor. Vidare gäller bl. a. att viss

minoritet av aktieägare, representerande minst en tiondel av hela aktiekapitalet,

kan påfordra, att hos vederbörande länsstyrelse göres framställning

om utseende av revisor, som har att med övriga revisorer deltaga i den ordinarie

granskningen eller att granska viss åtgärd eller vissa räkenskaper. Revisor

som nu sagts kallas minoritetsrevisor. För revisor som väljes å bolagsstämma

skall samtidigt utses suppleant.

Beträffande revisors kvalifikationer stadgas i aktiebolagslagen, att revisor

skall vara myndig och här i riket bosatt svensk medborgare. Från det senare

kravet kan i viss ordning undantag göras. Vidare upptager lagen det allmän1

Bihang till riksdagens protokoll 196b. 9 samt. 1 avd. Nr 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande nr 43 år 196b

na kvalifikationskravet, att revisor skall ha den erfarenhet beträffande bokföring

och insikt i ekonomiska förhållanden som med hänsyn till bolagets

verksamhet erfordras för uppdraget. För vissa fall är emellertid formell

kompetens obligatorisk. Sålunda skall minst en av revisorerna vara auktoriserad

revisor, om aktiekapitalet eller maximikapitalet enligt bolagsordningen

uppgår till två miljoner kronor eller däröver eller om bolagets aktier eller

av detsamma utgivna obligationer är noterade på fondbörs här i riket.

Vidare skall auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman anlitas som

revisor, om det är föreskrivet i bolagsordningen eller det begäres av aktieägare,

representerande minst en tiondel av hela aktiekapitalet. Å andra sidan

gäller för det fall då grupprevisor utses, att majoriteten kan påfordra

att sådan revisor skall vara auktoriserad eller godkänd granskningsman.

Suppleant för revisor med nu ifrågavarande kvalifikationer skall ha minst

motsvarande kompetens.

Med auktoriserad revisor och godkänd granskningsman avser aktiebolagslagen

av handelskammare auktoriserad revisor och granskningsman.

Om revisor ej uppfyller ovan angivna formella kvalifikationer, skall länsstyrelsen

på anmälan utse behörig revisor. Sådan anmälan skall i förekommande

fall ingivas av styrelsen, styrelseledamot eller verkställande direktör

men kan även göras av enskild aktieägare eller borgenär. För det fall åter

att till revisor utsetts person som ej besitter de allmänna kvalifikationerna

(erfarenhet och insikt) kan ingripande av länsstyrelsen icke påkallas. I dylikt

fall kan rättelse vinnas endast genom klandertalan vid domstol. Sådan

talan kan emellertid ej väckas av fordringsägare.

I fråga om revisors åligganden stadgas i aktiebolagslagen, att han skall

granska bolagets böcker och andra räkenskaper, taga del av styrelsens och

bolagsstämmans protokoll, verkställa inventering eller kontrollera verkställd

inventering av bolagets kassa och övriga tillgångar, tillse huruvida bolagets

organisation av och kontroll över bokföringen och medelsförvaltningen är

tillfredsställande, granska styrelsens och verkställande direktörs årsredovisningshandlingar

samt vidtaga de åtgärder som i övrigt för ett behörigt fullgörande

av revisorsuppdraget kan vara erforderliga. Om granskningsarbetet

är av större omfattning är revisor, om vid valet ej annorlunda bestämts,

berättigad att anlita hos honom för biträde i revisionsverksamhet anställd,

lämplig person som medhjälpare.

Ur förarbetena

Den nu gällande aktiebolagslagen grundar sig på ett av lagberedningen år

1941 avgivet betänkande med förslag till lag om aktiebolag m. m. (SOU

1941: 8 och 9). I motiven till förslaget togs frågan om revisors kvalifikationer

under övervägande. Lagberedningen anförde beträffande detta spörsmål

bl. a. följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första lagutskottets utlåtande nr hd dr 196''r

I vårt land har törst under senare årtionden yrkesmässigt utövande av revisionsverksamhet

kommit att äga rum i större omfattning. Att beträffande

aktiebolagen i allmänhet kräva revisorer med styrkt utbildning och erfarenhet

i revisionsverksamhet (auktoriserade revisorer, godkända granskningsmän)

är å ena sidan med hänsyn till den fortfarande jämförelsevis ringa

tillgången på sådana revisorer icke möjligt och å andra sidan på grund av

aktiebolagens mycket skiftande storlek och förhållanden icke av behovet

påkallat. Däremot har beredningen ansett lämpligt, att lagen ger uttryck åt

det krav på erfarenhet och insikt som måste uppställas såsom allmän regel.

Regeln bör vara instruktorisk och medgiva beaktande av bolagets särskilda

förhållanden. Beredningen föreslår därför den bestämmelsen, att revisor bör

hava den erfarenhet beträffande bokföring och insikt i ekonomiska förhållanden

som med hänsyn till bolagets verksamhet erfordras för uppdraget.

Även om det icke kan anses möjligt eller behövligt att beträffande alla aktiebolag

kräva utseende av revisor med styrkt utbildning och erfarenhet i revisionsverksamhet,

synes krav därå böra uppställas beträffande de stora bolagen.

Enligt beredningens mening bör revisor med styrkt yrkeskunnighet och

yrkeserfarenhet finnas främst hos de stora aktiebolag, som genom förmedling

av fondbörsen vända sig till allmänheten för sin finansiering genom notering

av aktierna i bolaget eller av obligationer utgivna av bolaget. I de stora

bolagen är revisionsuppdraget ofta av så omfattande och krävande beskaffenhet,

att verklig yrkeskunnighet och yrkeserfarenhet fordras. En

bristfällig revision kan i stora bolag få ödesdigra följder, vilka kunna gå ut

icke blott över de aktieägare som valt revisorerna utan över en vida större

krets av personer, aktieägare och även borgenärer. Vidare är ett krav på yrkeskunniga

revisorer i dessa stora bolag med hänsyn till deras begränsade

antal också möjlig afl upprätthålla. Av dessa skäl har beredningen ansett

skyldighet böra föreligga för stora bolag att välja minst en yrkesrevisor. Då

dessa bolag skola äga själva utse sina revisorer och garanti för att åtminstone

en i revisionsverksamhet fullt sakkunnig och erfaren person utses ej kan

— såsom beträffande bankaktiebolag — ernås därigenom att en revisor tillsättes

av inspektionsmyndighet, måste lagen uppställa sådant krav beträffande

yrkesrevisorns behörighet att trygghet vinnes för hans sakkunskap

och erfarenhet. Beredningen har därför ansett sig böra föreslå, att minst eu

revisor i de stora bolagen skall vara revisor som erhållit auktorisation av

handelskammare i riket (auktoriserad revisor). Sådan auktorisation meddelas

endast den som erhållit en väl kvalificerad teoretisk och praktisk utbildning

för revisorsyrket, och i sin helhet utgöra de svenska auktoriserade revisorerna

utan tvivel eu kår som fyller alla rimliga anspråk på yrkesskicklighet.

Däremot har icke beredningen ansett sig kunna i detta avseende med de

auktoriserade revisorerna likställa de av handelskammare såsom s. k.

granskningsmän godkända personerna (godkända granskningsmän). Av

dem krävs icke högre kunskapsprov och ej heller sådan praktisk utbildning

som är jämförlig med de auktoriserade revisorernas. De äro i regel icke yrkesrevisorer

ulan ofta anställda i banker och andra företag, varför de endast

såsom bisyssla utföra revisionsarbete. Åtskilliga av dom äga visserligen stor

praktisk erfarenhet och betydande yrkesskicklighet och kunna fullt tillfredsställande

utföra öven ett svårt revisionsarbete, men då det här gäller

att uppställa eu legal kompetensregel, vars tillämpning blir helt beroende av

bolagen själva, kan egenskapen av godkänd granskningsmän icke anses er
|

(• liihaiuj till riksdagens protokoll /.%’). (J samt. 1 and. .Yr J i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande nr 43 år 196b

bjuda garanti för sådan allsidig sakkunskap och erfarenhet samt en sådan

ställning av oberoende yrkesman, att de godkända granskningsmännen

lämpligen kunna av lagen angivas såsom fullt kompetenta för revisionsuppdrag

även i de största aktiebolag, med det ansvar som följer därmed i synnerhet

för den som av lagen förutsättes vara i varje avseende väl kvalificerad

för ett dylikt uppdrag. Beredningens ståndpunkt härutinnan medför icke

något monopol för de auktoriserade revisorerna att utöva revision i de

större bolagen, eftersom vid den auktoriserade revisorns sida även andra

personer kunna vara revisorer i dylika bolag.

De bolag, där enligt beredningens förslag minst en revisor skall vara auktoriserad,

äro som redan antytts först och främst de bolag, vilka låtit å fondbörsen

notera sina aktier eller av dem utgivna obligationer. I det övervägande

antalet av dessa bolag finnes redan nu, delvis med anledning av framställning

därom från styrelsen för Stockholms fondbörs, auktoriserad revisor.

I övrigt har beredningen ansett gränsen lämpligen böra dragas så, att

auktoriserad revisor skall finnas i bolag, vars aktiekapital eller maximikapital

enligt bolagsordningen uppgår till två miljoner kronor eller däröver. Dessa

bolags antal är enligt den statistiska utredningen 411.

Jämväl i fråga om mindre bolag, där auktoriserad revisor sålunda icke

skall obligatoriskt förekomma, har beredningen ansett rätt böra medgivas

eu viss minoritet att påfordra att en av revisorerna skall hava styrkt utbildning

och erfarenhet i revisionsverksamhet. Visserligen framstår behovet av

en sådan rätt mindre starkt med de av beredningen föreslagna bestämmelserna

om rätt att påkalla revisorsval efter proportionell valmetod. Enligt

dessa bestämmelser tillkommer rätt att utse revisor aktieägargrupp, vars

röstetal utgör mer än en tredjedel eller — i fall då mer än två revisorer skola

väljas — mer än en fjärdedel av röstetalet för samtliga å stämman företrädda

aktier. Emellertid kan det tänkas att en minoritets önskan ej sträcker

sig längre än till att bland revisorerna skall finnas en revisor med styrkt

utbildning och erfarenhet i revisionsverksamhet. En sådan önskan, som

knappast kan befaras vara förestavad av illojala skäl, synes böra beaktas, då

den framföres av en minoritet som — i likhet med vad enligt förslaget i där

det begäres av aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp om minst en tiondel

av hela aktiekapitalet. I förevarande fall synes även godkänd granskningsman

böra kunna anlitas. I andra punkten har därför intagits bestämmelse,

att auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman skall utses,

där det begäres av aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp om minst en

tiondel av hela aktiekapitalet. Bolagsstämmans majoritet äger därvid träffa

val mellan auktoriserad revisor och godkänd granskningsman.

Remissyttranden

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från patent- och registreringsverket samt aktiebolagsutredningen.

Härjämte har tillfälle att avgiva yttrande i ärendet beretts

Sveriges advokatsamfund, Stockholms handelskammare, Svenska bankföreningen,

Föreningen Auktoriserade revisorer och Svenska revisorssamfundct.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Första lagutskottets utlåtande nr Fl år 196i

Advokatsamfundet och bankföreningen liar ej funnit motionerna hora

föranleda någon åtgärd. De övriga remissorganen, av vilka flertalet ställt sig

tveksamma till behovet och lämpligheten av den av motionärerna påyrkade

reformen, förordar, att motionerna överlämnas till aktieholagsutredningen.

Patent- och registreringsverket anför bl. a. följande:

Motionerna utmynnar i en hemställan om sådan ändring av 107 § aktiebolagslagen

alt i varje aktiebolag skall finnas minst eu revisor, som är auktoriserad

revisor eller godkänd granskningsman. Enligt reikets uppfattning äi

det visserligen riktigt att revisionen i många bolag, framför allt mindre, företer

brister. Detta förhållande torde dock knappast hem på att de generella

kompetenskraven är otillräckliga. De brister som i många fall vidlåder revisionsarbetet

torde i stället sammanhänga med att revisorerna ej uppfyller de

föreskrivna kompetenskraven. Problemet gäller därför enligt ämbetsverkets

uppfattning ej så mycket själva kompetensföreskriften som fastmer garantin

för att föreskriften verkligen efterföljes. ----- —

Motionärerna utgår endast från kvalifikationsföreskrifteina som sadnnn.

Såsom redan framgår av det sagda kan ifrågasättas huruvida den föreslagna

skärpningen av kompetenskraven för revisorerna är välmotiverad. Härutöver

må emellertid ytterligare skäl anföras. Bland dem, som för närvarande

anlitas såsom revisorer i aktiebolag, finns säkerligen ett betydande antal

som äger stor erfarenhet och kunnighet i fråga om revisionsverksamhet

exempelvis advokater, kamrerare, bankmän utan att likväl besitta den

formella kompetens, som krävs för att de ej skulle bli diskvalificerade av

ett stadgande i enlighet med motionerna. Ett generellt stadgande av dylik

innebörd, vilket ej ens undantagsvis medgåve personer med likvärdig realkompetens

att utses till revisor, skulle i betydande utsträckning monopolisera

revisionsuppdragen i aktiebolag för de angivna båda kategorierna revisorer.

Den viktigaste omständigheten för frågans bedömande är dock att det

skulle bli ytterst svårt om ej rentav omöjligt att över huvud taget genomfora

de skärpta kompetenskraven. Vad lagberedningen 1941 anförde såsom

hinder mot eu bestämmelse liknande den nu av motionärerna föreslagna - den jämförelsevis ringa tillgången på auktoriserade revisorer och godkända

granskningsmän — gäller nämligen alltjämt. Visserligen har enligt inhämtade

upplysningar antalet auktoriserade revisorer, som 1941 uppgick till omkring

130, numera ökat till omkring 375, varjämte antalet godkända granskningsmän

för närvarande uppskattas till ungefär G50, men a andra sidan

liar antalet bestående aktiebolag, som 1941 beräknats vara ungefär 20 000,

stigit till nära 57 000 vid utgången av 1963. Under de närmaste åren torde

aktiebolagsbeståndet öka med ungefär 4 000 bolag per år. Hänsyn maste

dessutom tagas till ett ej ringa antal aktiebolag i likvidation - t. n. ungefär

1 500 - för vilka föreligger skyldighet att ha revisor. Därtill är alt märka,

dels att många revisorer av de ifrågavarande kategorierna är fast knutna till

viss offentlig eller privat rörelse och sålunda ej utövar självständig revisionsverksamhet,

dels ock att huvudparten av de kvalificerade revisorerna

är verksamma i de större städerna. Av de auktoriserade revisorerna torde

sålunda för närvarande ungefär hälften ha verksamheten förlagd till Stockholm.

De angivna förhållandena skulle cj blott öka svårigheten för icke centralt

belägna företag att över huvud taget förvärva kvalificerade revisorer

utan även medföra alt omkostnaderna för revisionsarbetet vari ju även

ingår eu under hela räkenskapsåret fortlöpande granskning av räkenskaper

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande nr 43 år 1964

och förvaltning — i stor utsträckning komme att ytterligare ökas med reseoch

traktamentsersättningar.

Den ökning av antalet auktoriserade revisorer och godkända granskningsmän,

som ägt rum efter tillkomsten av 1944 års aktiebolagslag, skulle måhända

medge en utvidgning av gränserna för skyldigheten att utse dylika

personer till revisorer, så att även medelstora aktiebolag kunde komma att

innefattas i stadgandet. Härigenom skulle vinnas, att de bolag, som ordinärt

ingår förbindelser av mera betydande omfattning, jämväl komme att omfattas

av den skärpta bestämmelsen.

Patentverket vill utöver vad nu anförts erinra om utredningen om samnordisk

översyn av aktiebolagslagstiftningen, vilken i samband med att dess

uppdrag genom tilläggsdirektiv vidgats att avse hela aktiebolagslagstiftningen

numera antagit namnet aktiebolagsutredningen (Riksdagsberättelsen

år 1964: I Ju: 27). Ämbetsverket anser frågan om en eventuell vidgning

av skyldigheten för aktiebolag att utse kvalificerad revisor vara av sådan

betydelse, att den ej bör avgöras separat utan komma under prövning i

samband med arbetet på förslag till ny aktiebolagslag. Verket föreslår därför

att motionerna överlämnas till aktiebolagsutredningen att av denna tagas

i övervägande vid fullgörande av utredningsuppdraget.

Aktiebolagsutredningen framhåller, att frågan om kvalifikationskrav för

revisor i aktiebolag prövas under det arbete som med deltagande från samtliga

nordiska länder och med utredningen som företrädare för Sverige f. n.

bedrives för att åstadkomma en gemensam nordisk aktiebolagslag. Utredningen

hemställer, att motionerna måtte överlämnas till denna för att beaktas

vid dess fortsatta arbete.

Advokatsamfundet, som uttryckligen avstyrker bifall till motionerna, uttalar

inledningsvis bl. a., att det kan vitsordas att otillräckligt kvalificerade

revisorer stundom utses i sådana bolag, beträffande vilka utseende av auktoriserad

revisor ej är obligatoriskt. I yttrandet anföres därefter följande.

Om styrelsen rätt uppfattat motionerna, innebär dessa att alla svenska aktiebolag,

som ligger under den i 107 § 1 mom. andra stycket första punkten

aktiebolagslagen angivna gränsen, d. v. s. aktiebolag med aktiekapital eller

maximikapital under 2 milj. kronor, enligt motionärernas mening bör tvingas

att till revisor utse minst en auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman.

Detta betyder att i ifrågavarande hänseende ingen hänsyn skulle

tagas till arten eller omfattningen av bolagets verksamhet, storleken av bolagets

aktiekapital eller andra omständigheter. Det betyder också att de aktiebolag,

vilkas aktiekapital eller maximikapital enligt bolagsordningen icke

överstiger 1/2 milj. kronor och som därför enligt 105 § första stycket aktiebolagslagen

äger laglig rätt att utse allenast en revisor, skulle vid begagnande

av denna rätt vara nödsakade att till posten utse en auktoriserad revisor

eller en godkänd granskningsman. I motionerna har icke angivits hur motionärerna

tänkt sig att lagstiftaren skulle böra sörja för att den föreslagna

bestämmelsen efterlevdes. Närmast till hands ligger väl emellertid att utgå

ifrån att bestämmelserna i 108 § första och andra styckena aktiebolagslagen

skulle bli tillämpliga även i förevarande fall eller m. a. o. att länsstyrelsen

skulle äga befogenhet och skyldighet att efter anmälan av bl. a. aktieägare

eller borgenär utse auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, där

sådan ej utsetts av bolaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 43 år 1904

/

De! med avseende å revisors kvalifikationer nu gällande stadgandet i 107 §

1 inom. första stycket andra punkten aktiebolagslagen ger uttryck för en enligt

styrelsens mening riktig tanke, när detsamma icke uppställer några absoluta

krav utan i stället gör kraven beroende av vad som är erforderligt

med hänsyn till bolagets verksamhet. Om bolaget icke driver någon verksamhet

(och så är säkerligen fallet med ett stort antal mindre aktiebolag),

framstår ett krav på att minst en revisor skall vara auktoriserad revisor eller

godkänd granskningsman såsom omotiverat och endast ägnat att leda till

onödiga kostnader. Men även när det gäller bolag, som driver verksamhet,

är denna ej sällan av sådan art eller omfattning, att samma synpunkter är

berättigade. När det gäller aktiebolag med omfattande verksamhet och måhända

betydande skulder, är det enligt styrelsens mening i princip viktigare

att revisorn eller revisorerna besitter de reella kvalifikationer som erfordras

än att vissa formella kompetenskrav skall vara uppfyllda.

De auktoriserade revisorerna utgör en högt kvalificerad kår och är generellt

sett i eminent grad lämpade för uppdragen såsom bolagsrevisorer. Det

är därför fullt befogat att lagstiftaren i fråga om de största bolagen kräver

att minst en av revisorerna skall vara auktoriserad revisor. Det kan också

med fog sägas att det bland bolagen under tvåmiljoner sgränsen finns åtskilliga.

där det vore i hög grad påkallat att utse en auktoriserad revisor, ehuru

bolagei icke gör detta. Detta förhållande visar emellertid enligt styrelsens

mening icke att den nu diskuterade lagbestämmelsen är felaktig utan endast

alt den ibland är felaktigt tillämpad, och förhållandet utgör icke något godtagbart

skäl för att utsträcka kravet på anlitande av auktoriserad revisor på

ett sadant sätt att kravet kommer att omfatta mängder av fall, där detsamma

icke är motiverat. I fråga om de godkända granskningsmännen måste —

med allt erkännande av den duglighet som många av dessa besitter — rättvisligen

konstateras att deras kvalifikationer är ganska varierande. Särskilt

må framhållas att bolagsrevisionen enligt svensk rätt omfattar icke blott

granskning av räkenskaper utan även en förvaltningsrevision. Det kan icke

utan vidare antagas att en person, som t. ex. enbart på grund av praktiskt

bokföringsarbete förvärvat ställningen såsom godkänd granskningsman,

därmed förskaffat sig erforderlig kompetens att fullgöra en bolagsrevisors

uppgifter. Det kan knappast bestridas att många personer, utanför de godkända

granskningsmännens krets, besitter sådana kunskaper och sådan erfarenhet

av näringslivet, att de icke står de godkända granskningsmännen

efter i fråga om lämplighet för revisorsuppdrag, även krävande sådana.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden saknas enligt styrelsens mening

anledning att tvinga alla aktiebolag under tvåmil joner sgränsen att till revisor

välja en auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman. I mycket

stor utsträckning skulle en bestämmelse av detta innehåll leda till onödiga

kostnader, därvid bl. a. bör beaktas att i varje fall de auktoriserade revisorerna

är verksamma på ett förhållandevis ringa antal orter inom landet, varför

avsevärda resekostnader skulle uppstå. Mot den av motionärerna föreslagna

ordningen kan också anmärkas alt det icke är riktigt alt i fråga om

kompetens såsom revisor i alla de åsyftade bolagen utan vidare likställa de

godkända granskningsmännen med de auktoriserade revisorerna. Förhållandena

är utomordentligt skiftande. I åtskilliga fall kan sägas alt det enda

riktiga vore att välja en auktoriserad revisor, medan i andra fall redan anlitandet

av en godkänd granskningsman kan framstå såsom onödigt.

Såsom antytts i del föregående kan befogad anmärkning knappast riktas

mot den nu gällande lagens sätt alt bestämma de kvalifikationer som eu ro
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande nr h■> ar

visor skall besitta. Svagheten i den gällande ordningen ligger i stället däri att

lagen icke ger tillräckliga korrektiv mot ett åsidosättande av bestämmelsen.

Enligt styrelsens mening är det emellertid knappast möjligt att förstärka

dessa korrektiv utan att skapa risk för betydande praktiska olägenheter.

Det är givetvis tänkbart att vissa missförhållanden skulle kunna undanröjas,

om man gåve länsstyrelsen befogenhet att — efter anmälan av bl. a. aktieägare

eller borgenär — vidtaga rättelse i sådana fall där bolagsstämman

vid val av revisor icke respekterat de av lagen uppställda kvalifikationskraven.

Den prövning som länsstyrelsen i så fall hade att verkställa skulle emellertid

mången gång bli utomordentligt vansklig, och man kan icke heller

blunda för att en sådan ordning skulle öppna dörren för obefogade klagomål

och allsköns trakasserier från enskilda aktieägare eller borgenärer. En

dylik lösning kan därför icke förordas.

De missförhållanden som stundom råder kan, om man ser saken i stort,

icke anses vara av sådan storleksordning att lagstiftningsåtgärder framstår

såsom påkallade. Det kan icke påstås att de svenska aktiebolagen på grund

av okvalificerad revision generellt skulle i nämnvärd utsträckning innebära

en fara för ägare av aktieminoriteter eller för bolagsborgenärer. Vad aklieägarminoriteterna

beträffar må erinras om att det på grund av stadgandei

i 107 § 1 mom. andra stycket andra punkten aktiebolagslagen alltid står eu

minoritet, representerande minst en tiondel av aktiekapitalet, fritt att påfordra

att till revisor skall utses auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman,

varjämte reglerna om utseende av grupprevisor och minoritetsrevisor

ger eu minoritet icke oväsentliga möjligheter till förstärkning av eu

enligt dess mening otillfredsställande revision. I fråga om bolagsborgenärerna

bör man icke underskatta värdet av det skydd som följer av olika bestämmelser

om straffansvar och om skadeståndsskyldigliet eller annat personligt

betalningsansvar för bolagsfunktionärer och aktieägare. Då motionärerna

särskilt betonar kravet på tillförlitlighet i de fall då inom näringslivet

aktiebolag kommer i åtnjutande av krediter eller annat stöd från det allmänna,

må erinras om att det allmänna alltid har möjlighet att, därest bolagets

revisor eller revisorer icke anses besitta erforderliga kvalifikationer,

uppställa krav på mera kvalificerad revision såsom villkor för beviljande av

den kredit eller det stöd som aktualiserats, en möjlighet som icke är obekant

exempelvis för de kreditgivande bankerna.

Kravet på obligatoriskt val av auktoriserad revisor är enligt aktiebolagslagen

begränsat till aktiebolag, vars aktiekapital är av viss storlek. I och för

sig är aktiekapitalets storlek icke någon säker mätare på behovet av särskilt

kvalificerad revision. Såsom framgår av vad styrelsen anfört i det föregående

förekommer otvivelaktigt fall, där även i fråga om bolag med lägre aktiekapital

ett behov av högt kvalificerad revision föreligger men där detta behov

icke blir tillgodosett. Styrelsen har emellertid svårt att se att det är praktiskt

möjligt att med någon annan norm än aktiekapitalets storlek som utgångspunkt

ge lagregler, som i högre grad än de nu gällande skulle garantera

att auktoriserad revisor bleve utsedd i de fall där reellt behov av en så

kvalificerad kraft föreligger.

Slutligen vill styrelsen nämna att enligt uppgifter, som inhämtats från Patentverket,

Föreningen Auktoriserade Revisorer och Stockholms Handelskammare,

antalet registrerade aktiebolag uppgår till närmare 60 000, medan

antalet auktoriserade revisorer utgör 365 ä 370 och antalet godkända granskningsmän

ungefär 650. Detta betyder att vid ett genomförande av motionärernas

förslag på varje auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Första lagutskottets utlåtande nr 43 år I9(i''r

skulle genomsnittligt falla närmare 60 aktiebolag. Redan dessa siffror torde

ge vid handen att motionärernas förslag, även om det vore sakligt motiverat,

knappast skulle kunna under nu rådande förhållanden praktiskt genomföras.

Stockholms handelskammare, som i sitt yttrande inledningsvis hänvisar

till lagberedningens överväganden i förevarande fråga, anför:

På grund av penningvärdets fall representerar numera gränsen vid två

miljoner kronor ett lägre värde än 1944. Antalet aktiebolag, vilka enligt bestämmelserna

skulle utse en auktoriserad revisor, angavs av lagberedningen

vid tiden för lagförslagets framläggande uppgå till 411. Motsvarande antal

kan såsom framgår av det följande för 1961/1962 beräknas till 980.

Helt nyligen har Föreningen Auktoriserade Revisorer företagit en utredning

i ämnet på grundval av uppgifterna i publikationen Svenska Aktiebolag

1961—1962. I denna publikation upptages de flesta aktiebolag (även specialformer

som bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag) med ett aktiekapital

om minst 300 000 kronor samt några hundra bolag med ett aktiekapital om i

allmänhet mellan 200 000 och 300 000 kronor. Utredningen avser de i publikationen

upptagna aktiebolag, för vilka (den allmänna) aktiebolagslagen är

tillämplig, sammanlagt 3 482 bolag. Av dessa saknades uppgift om revisorernas

namn i 603 fall. Undersökningen kom därför att gälla återstående 2 879

bolag.

I 980 av de undersökta bolagen — d. v. s. i 34 procent — krävdes enligt aktiebolagslagen,

att minst en auktoriserad revisor utsågs, i allmänhet emedan

aktiekapitalet eller maximikapitalet uppgick till minst två miljoner kronor.

Av utredningen framgick emellertid, att auktoriserad revisor anlitades av

icke mindre än 2 389 aktiebolag eller 83 procent av samtliga. Vissa bolag anlitade

två eller tre auktoriserade revisorer. I nära 50 procent av de undersökta

bolagen hade man sålunda funnit det lämpligt att välja auktoriserad revisor

utan att förpliktelse härtill förelåg enligt aktiebolagslagen.

Utredningen omfattade även det totala antalet revisionsuppdrag i de undersökta

bolagen. Det visade sig, att de auktoriserade revisorerna år 1961 beklädde

nära 55 procent av dessa uppdrag. Av en jämförande undersökning

beträffande förhållandena under tidigare år, också den baserad på uppgifter

ur »Svenska Aktiebolag», framgick att av totala antalet revisionsuppdrag år

1930 7 procent, år 1940 23 procent och år 1948 39 procent utförts av auktoriserade

revisorer. Auktoriserad revisor har alltså anlitats i allt mera ökad

utsträckning.

Några motsvarande uppgifter om i vilken utsträckning godkända granskningsmän

anlitas vid revision av aktiebolag föreligger icke. Av de förteckningar

över mottagna uppdrag, som det åligger granskningsmännen att årligen

tillställa Handelskammaren, framgår emellertid, att även granskningsmännen

anlitas i allt större utsträckning vid bolagsrevision.

Enligt Kungl. Patent- och Registreringsverkets statistik fanns vid utgången

av 1963 56 850 bestående aktiebolag i Sverige. I hela landet fanns vid

samma tidpunkt 378 auktoriserade revisorer och 666 godkända granskningsnuin.

Redan dessa siffror visar, att det lika litet nu som vid de gällande bestämmelsernas

införande år 1944 är möjligt att tillgodose ett krav om att aktiebolag,

som avses i motionen, skall utse minst en auktoriserad revisor eller

godkänd granskningsman. Såsom ovan anförts, anlitas emellertid i allt större

utsträckning sådan person såsom revisor i aktiebolagen. Detta förhållan
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första lagutskottets utlåtande nr 43 år 1964

de utesluter givetvis icke, att det allt fortfarande finns många företag — aktiebolag

och andra — där ett berättigat krav kunde uppställas på anlitande

av auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman men kompetent revisor

likväl icke utses. I ett mycket stort antal fall föreligger å andra sidan på

grund av den ringa omfattningen av bolagets rörelse och andra förhållanden

icke något behov av särskilt kvalificerad revisor.

Att generellt angiva i vilka fall det kan anses erforderligt att i bolag, som

för närvarande icke är ålagda att utse auktoriserad revisor, revisionen utföres

av auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, ställer sig svårt.

Aktiekapitalets eller maximikapitalets storlek är icke i och för sig avgörande.

I bolag med litet aktiekapital kan insatsen av främmande kapital vara

betydande. En lämplig lösning vore möjligen, att kravet på kvalificerad revisor

gjordes beroende av storleken av aktiekapital, främmande kapital och

skulder.

Sammanfattningsvis får Handelskammaren anföra, att även om den av

motionärerna väckta frågan förtjänar att följas med uppmärksamhet, något

behov av omedelbara åtgärder i motionens syfte icke kan anses föreligga.

Det av motionärerna framförda förslaget är i vart fall ej genomförbart.

Då problemet om kompetenskraven för revisorer i aktiebolag uppmärksammats

i samband med den pågående samnordiska översynen av aktiebolagslagstiftningen,

torde det vara till fyllest att motionerna överlämnas till den

svenske utredningsmannen.

Jämväl bankföreningen hänvisar till lagberedningens överväganden i den

nu aktuella frågan. Enligt föreningen äger beredningens bedömning fortfarande

giltighet. Tillgången på personer som av handelskammare auktoriserats

såsom revisorer eller godkänts såsom granskningsmän torde alltjämt

vara helt otillräcklig för att man skulle kunna påfordra att en på dylikt sätt

kvalificerad revisor skall finnas i varje aktiebolag. Ett sådant krav skulle

också, framhåller föreningen, mången gång bli onödigt betungande, eftersom

det finns ett stort antal småbolag'' där verksamheten är så obetydlig och

förhållandena i övrigt så enkla och lättöverskådliga att revisionen utan svårighet

kan verkställas av personer utan specialutbildning på området. Enligt

bankföreningens mening finns det därför ingen anledning till allvarligare

erinran mot de nuvarande reglerna angående kvalifikationskrav för revisorer.

Bankföreningen erinrar också om att i bolag, där anlitande av yrkesrevisor

ej är obligatoriskt, möjlighet alltid finns för en aktieägarminoritet av

viss styrka att till revisor få utsedd en person som åtminstone har kompetens

som godkänd granskningsman. Med anledning av vad i motionerna

framhålles om att revisorernas verksamhet har betydelse ej endast för aktieägarna

utan även för borgenärer och andra som träder i förbindelse med

bolaget, upplyser föreningen, att begränsningarna i den legala skyldigheten

att anlita yrkesrevisor ej medfört några praktiska olägenheter för bankerna

eller dem närstående kreditinstitut. Om det i samband med kreditgivning

bedömes vara önskvärt att auktoriserad revisor utses trots att det icke är påbjudet

i lagen, brukar, framhåller föreningen, inga svårigheter möta att få

detta önskemål tillgodosett.

Föreningen Auktoriserade revisorer anser, att en utvidgning av kravet på

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Första lagutskottets utlåtande nr 43 år 1964

preciserad kompetens hos minst en av revisorerna till att avse även mindre

bolag i och för sig skulle vara önskvärd. Mot den i motionerna föreslagna

möjligheten för de mindre bolagen att som alternativ till auktoriserad revisor

anlita en godkänd granskningsman har föreningen ej heller i princip något

att erinra. Enligt föreningen måste det emellertid starkt ifrågasättas om

motionärernas förslag nu är praktiskt genomförbart. Därutinnan anföres

följande:

För närvarande finnes i Sverige omkring 56 000 aktiebolag, av vilka en

mindre del icke torde bedriva någon aktiv verksamhet. Enligt Föreningens

uppfattning måste det anses synnerligen tveksamt om de nu befintliga revisorerna

av aktuella kategorier skulle kunna klara av den avsevärda ökning

av arbetsuppgifterna, som ett genomförande av förslaget skulle innebära för

dem. Det må nämnas att det i dag finns 378 auktoriserade revisorer i Sverige;

motsvarande siffra år 1943 var 141. Det nuvarande antalet godkända

granskningsmän är 666, vilket likaså innebär en avsevärd ökning under de

senaste tjugo åren. Av de godkända granskningsmännen är ingalunda alla i

första hand sysselsatta med revisionsverksamhet; många av dem åtager sig

revisionsuppdrag endast som en bisyssla. Totalt skulle sålunda omkring

1 000 revisorer ha att, vid sidan av andra uppgifter av skiftande slag, svara

för revisionen i samtliga svenska aktiebolag. Föreningen finner det icke rimligt

att en dylik ordning införes utan att förutsättningarna därför närmare

undersökts. Den för närvarande sittande aktiebolagsutredningen torde under

alla förhållanden få till uppgift att överväga hur kompetenskraven för

revisorer i aktiebolag i framtiden skall vara utformade. Föreningen vill därför

förorda att de här ifrågavarande motionerna hänskjutes till aktiebolagsutredningen

för beaktande vid dess fortsatta arbete.

Revisorssamfundet säger sig instämma helt i motionärernas uppfattning,

att starka skäl synes tala för nödvändigheten av högre kompetens hos minst

en av revisorerna i aktiebolag. Samfundet anser emellertid, att motionärernas

lagändringsförslag icke bör isoleras från den översyn av aktiebolagslagstiftningen

som f. n. pågår, och förordar därför, att ärendet överlämnas till

aktiebolagsutredningen.

Utskottet

Enligt bestämmelser i 107 § aktiebolagslagen skall i bolag, vars aktiekapital

eller maximikapital enligt bolagsordningen uppgår till två miljoner

kronor eller däröver eller vars aktier eller obligationer noteras på fondbörs

i riket, minst en av bolagets revisorer vara auktoriserad. För övriga

bolag uppställes icke generellt något krav på speciell kompetens bos revisor.

I förevarande motioner hemställes om sådan ändring av nyss berörda

lagrum, att i bolag med aktiekapital eller maximikapital intill två miljoner

kronor skall finnas minst en revisor som är auktoriserad eller som är av

handelskammare godkänd granskningsman. Till stöd därför anföres bl. a.

att även bolag som är att hänföra till den i motionerna angivna kategorien

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 Första lagutskottets utlåtande nr 43 år 1964

kan ikläda sig förbindelser av stor omfattning och av väsentlig betydelse

för borgenärer och andra som har anknytning till bolaget. Även den omständigheten

att det allmänna stundom lämnar krediter eller andra förmåner

till bolag, varom nu är fråga, talar enligt motionärerna för den förordade

lagändringen.

Den av motionärerna föreslagna regeln innebär att för samtliga aktiebolag

skulle uppställas krav på speciell kompetens hos minst en av bolagets

revisorer. I de större bolagen skulle således alltjämt minst en auktoriserad

revisor finnas, medan i de mindre bolagen minst en revisor skulle vara antingen

auktoriserad eller godkänd granskningsman. Såsom framgår av flertalet

remissyttranden synes en sådan bestämmelse icke praktiskt genomförbar,

och det kan enligt utskottet också starkt ifrågasättas om den är

sakligt motiverad. För många bolag, särskilt för dem som inte bedriver

någon verksamhet, synes det opåkallat att uppställa ifrågavarande kompetenskrav.

Utskottet kan därför icke förorda en ändring av nu gällande

regler i enlighet med motionärernas hemställan. Emellertid synes syftet

med motionerna, att skapa ökade garantier för sakkunnig aktiebolagsrevision,

beaktansvärt, och enligt utskottet kan det övervägas om icke krav på

speciell kompetens hos bolagsrevisor bör uppställas även för andra bolag

än för dem som omfattas av de nuvarande bestämmelserna. Sålunda synes

böra prövas om den nuvarande gränsen beträffande aktiekapitalets storlek

kan sänkas och om även andra omständigheter än aktiekapitalet bör

grunda krav på speciell kompetens hos revisor. Utskottet finner därför —

liksom flertalet remissorgan — lämpligt att motionerna överlämnas till

aktiebolagsutredningen att tagas under övervägande vid fullgörande av

dess utredningsuppdrag.

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner, I: 132

och II: 161, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att

motionerna överlämnas till aktiebolagsutredningen för att

beaktas vid dess fortsatta arbete.

Stockholm den 17 november 1964

På första lagutskottets vägnar:

INGRID GÄRDE WIDEMAR

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Ahlkvist, Erik Svedberg, Arvidson,

Ferdinand Nilsson , Hilding, Lundin och Helge Karlsson*;

från andra kammaren: fru Gärde Widemar, herrar Landgren,

Östrand*, Svensson i Vä, Ekström i Björkvik, Keijer, Fröding* och fröken

Bergegren.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640141

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:337 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majts proposition angående avveckling av vissa av städernas särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande t a1 i texten