Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående aktiebolags redovisningsskyldighet. Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta motioner, nr 590 i första kammaren av herr Lager samt nr 713 i andra kammaren av herr Hermansson.

1964-02-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1964:7, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående aktiebolags redovisningsskyldighet. Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta motioner, nr 590 i första kammaren av herr Lager samt nr 713 i andra kammaren av herr Hermansson.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 7 år 1964

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående aktiebolags

redovisningsskyldighet.

Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta

motioner, nr 590 i första kammaren av herr Lager samt nr 713 i andra kammaren

av herr Hermansson. I motionerna, som är likalydande, föreslås ”att

riksdagen i skrivelse till regeringen hemställer om att klara direktiv ges till

sittande utredning angående aktiebolagslagen, att frågan om redovisningsskyldighet

för aktiebolag i överensstämmelse med vad i motionerna anförts också

blir föremål för utredningens uppmärksamhet”.

Motionärerna påpekar att vid upprepade tillfällen under senare år förslag

väckts i riksdagen om sådana ändringar i lagen om aktiebolag, att allmänheten

tillförsäkras bättre insyn i de större bolagens angelägenheter. Senast vid 1963

års riksdag, erinrar motionärerna, föreslogs i motionen nr II: 63 att aktiebolag

skulle åläggas att årligen till registreringsmyndigheten insända uppgift å de

tio största aktieägarna och skyldighet för bolagen att till registreringsmyndigheten

insända protokoll med röstlängd över hållna bolagsstämmor, vilken

motion emellertid avstyrktes av första lagutskottet med motivering att sittande

utredning med uppgift att göra en översyn av aktiebolagslagen hade i uppdrag

att utreda även denna fråga. Enligt motionärerna ger direktiven till nämnda

utredning ej klara besked på denna punkt, varför ett förtydligande av direktiven

i form av tilläggsdirektiv är påkallat.

Gällande bestämmelser

Enligt aktiebolagslagen åligger det aktiebolags styrelse att ofördröjligen efter

bolagets bildande upprätta en aktiebok över bolagets samtliga aktier. I aktieboken,

som må bestå av ett betryggande lösblads- eller kortsystem, skall aktierna

upptagas i nummerföljd med uppgift å aktietecknarna. Vederbörligen styrkt

förändring i äganderätten till aktie skall införas i aktieboken. Det åligger

styrelsen att hålla aktieboken tillgänglig för envar som vill taga kännedom

om densamma. Om aktiebrev är ställt till viss man, är förvärvare av detsamma

ej gentemot bolaget att anse som aktieägare innan han införts i aktieboken.

För rösträtt å bolagsstämma erfordras, om aktiebreven är ställda till viss man,

utom annat, att ägaren införts i aktieboken. Styrelsen skall hålla aktieboken

tillgänglig å bolagsstämma. Ordföranden skall å stämman upprätta och till godkännande

framlägga en förteckning över närvarande aktieägare och ombud

Bihang till riksdagens protokoll 1964. 9 samt. 1 avd. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande nr 7 år 1964

för aktieägare med uppgift å det antal aktier, för vilket envar av dem äger

rösträtt. Sedan förteckningen i vederbörlig ordning godkänts, skall den gälla

som röstlängd på stämman. Röstlängden skall intagas i stämmoprotokollet,

som inom viss tid efter stämman skall hos bolaget hållas tillgängligt för

aktieägarna.

I det hos vederbörande registreringsmyndighet, nämligen patent- och registreringsverket,

förda aktiebolagsregistret skall, utom annat, varje styrelseledamots

och styrelsesuppleants fullständiga namn och hemvist införas. Vidare skall

avskrift av aktiebolags balansräkning, vinst- och förlusträkning, förvaltningsberättelse

och revisionsberättelse insändas till registreringsmyndigheten inom

viss tid. Om ej nämnda redovisningshandlingar och berättelser i rätt tid insändes,

kan styrelseledamöterna och verkställande direktör genom vite tillhållas

att fullgöra denna sin skyldighet.

1963 års motion

I ovan berörda motion vid 1963 års riksdag, nr 63 i andra kammaren av

herr Hermansson, uttalades inledningsvis att det måste anses vara ett samhälleligt

intresse att det råder så stor insyn som möjligt i de stora företagens skötsel

och ekonomiska läge liksom beträffande vilka kapitalgrupper som äger och

kontrollerar dem. Vidare är det, framhöll motionären, för de anställda av

särskild vikt att äga kunskap om nämnda förhållanden i de företag, där de utför

sitt. dagliga arbete.

Efter en kortare redogörelse för aktiebolagens bestämmelser om skyldighet

att föra aktiebok och att till registreringsmyndigheten insända vissa räkenskapshandlingar

m. m. anfördes vidare i motionen bl. a. följande:

Det förefaller angeläget att på vissa punkter utvidga denna offentliga redovisningsskyldighet

så att större kunskap om särskilt ägande- och kontrollförhållandena

inom aktiebolagen kan bli tillgänglig för allmänheten och de

anställda. Om man bortser från att aktieböckerna inte alltid återspeglar de

aktuella ägandeförhållandena, är det i princip möjligt för en anställd eller

annan intresserad person att undersöka ägandefördelningen av aktierna inom

ett visst aktiebolag. Det är emellertid ett mycket tidsödande företag, särskilt

i stora bolag med flera hundra tusen aktier. Det demokratiska intresset att

bättre känna till ägandeförhållandena inom företagen borde motivera bestämmelser

om en sammanfattande redovisning av aktiefördelningen, exempelvis

så att varje aktiebolag skulle vara skyldigt att årligen redovisa vilka som är

de tio största aktieägarna samt deras aktieinnehav. Fullständig kunskap om

ägandeförhållandena inom aktiebolagen ger emellertid ändå inte ett tillfredsställande

svar på frågan, vilka som bestämmer i bolagen. I realiteten är det

mycket svårt för den stora majoriteten av aktieägarna att utöva den bestämmanderätt

över företagets affärer som de genom bestämmelserna om rösträtt

i förhållande till aktieinnehavet i princip är tillförsäkrade på årsstämmorna.

I många aktiebolag visar gjorda undersökningar, att det är mycket små grupper

av aktieägare — ibland endast en eller ett par personer — som på bolags
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 7 år 1964

3

stämman disponerar röstmajoriteten. Enligt aktiebolagslagen 118 § skall å

stämman ordföranden upprätta och till godkännande framlägga en förteckning

över närvarande aktieägare och ombud för aktieägare med uppgift å det antal

aktier, för vilket envar av dem äger utöva rösträtt. Denna röstlängd skall intagas

i protokollet. Skyldighet föreligger emellertid icke att insända protokoll

från stämmorna till registreringsmyndigheten eller att till denna meddela

röstlängden. En stickprovsundersökning visar att stämmoprotokoll av många

aktiebolag endast insändes till patent- och registreringsverket, när sådana förändringar

vidtagits beträffande styrelse, firmatecknare etc. som enligt lagen

skall registreras. I en rad fall finns stämmoprotokoll, men utan att röstlängden

bifogats.

----Från de inledningsvis anförda synpunkterna borde det vara motiverat

att i aktiebolagslagen infördes sådana bestämmelser, att aktiebolag skulle

vara skyldigt att årligen till registreringsmyndigheten insända stämmoprotokoll

med röstlängder.

Motionen utmynnade i en hemställan, ”att riksdagen måtte besluta att i

skrivelse till Kungl. Maj:t begära förslag till sådana tillägg i lagen den 14

september 1944 om aktiebolag att i denna stadgas dels förpliktelse för aktiebolag

att årligen till registreringsmyndigheten redovisa de tio största aktieägarna

och deras aktieinnehav samt desslikes hålla sådan uppgift tillgänglig

för envar som vill taga kännedom om densamma på samma sätt som aktiebok,

dels förpliktelser för aktiebolag att till registreringsmyndigheten insända protokoll

med röstlängd över avhållna bolagsstämmor, dels ock vitesförläggande

såsom enligt lagens 217 § vid underlåtenhet att insända de ovan nämnda

uppgifterna”.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande, nr 7, anförde första lagutskottet,

att frågor som i viss mån berör jämväl det i den aktuella motionen upptagna

spörsmålet under de senaste åren varit föremål för riksdagens behandling. Utskottet

erinrade vidare om att på framställning av 1960 års riksdag sakkunniga

tillkallats för att verkställa utredning rörande ägandeförhållandena och maktkoncentrationen

inom det privata näringslivet. Utskottet, som förutsatte att

ämnet för ifrågavarande motion föll inom ramen för nyssnämnda utrednings

uppdrag, fann att riksdagen med hänsyn därtill icke borde taga något initiativ

i den i motionen angivna riktningen.

Utskottet

I förevarande motioner yrkas, att riksdagen måtte hemställa att sådana direktiv

gives till ”sittande utredning angående aktiebolagslagen”, att jämväl

frågan om redovisningsskyldighet för aktiebolag i överensstämmelse med vad

som anförts i motionerna blir föremål för utredningens uppmärksamhet.

Såsom framgår av ovan lämnad redogörelse förutsatte första lagutskottet

vid behandlingen av den vid 1963 års riksdag väckta motionen om vidgad

uppgiftsskyldighet för aktiebolag, att ämnet för densamma föll inom ramen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande nr 7 år 1964

för det uppdrag som lämnats utredningen rörande ägandeförhållandena och

maktkoncentrationen inom det privata näringslivet, den s. k. koncentrationsutredningen.

I de nu aktuella motionerna synes emellertid motionärerna utgå

från att utskottet vid nyssberörda hänvisning till pågående utredning skulle

ha avsett, icke koncentrationsutredningen, utan aktiebolagsutredningen. Denna

senare utredning gavs ursprungligen i uppdrag att i samråd med de sakkunniga,

som för motsvarande uppgift tillkallats i de övriga nordiska länderna, verkställa

en översyn av aktiebolagsrätten i syfte att utjämna olikheter mellan

de nordiska ländernas lagstiftning på aktiebolagsrättens område, varvid arbetet

i huvudsak skulle inriktas på vissa i direktiven närmare angivna områden.

Senare har uppdraget utvidgats till att omfatta utarbetandet för svenskt vidkommande

av ett förslag till en enhetlig nordisk lagstiftning om aktiebolag.

Vid behandlingen av de nu aktuella motionerna utgår utskottet från att i

desamma åsyftas en redovisningsskyldighet av samma omfattning och innehåll

som den vilken föreslogs i föregående års motion om vidgad uppgiftsskyldighet

för aktiebolag. Enär den av motionärerna upptagna frågan om redovisningsskyldighet

för aktiebolag i första hand torde vara att betrakta som ett spörsmål

av allmänt politisk och ekonomisk natur, synes det utskottet icke lämpligt

att f. n. låta aktiebolagsutredningen, vilken har att syssla med frågor av mera

specifikt associationsrättslig karaktär, upptaga jämväl denna fråga. Enligt utskottets

uppfattning förefaller det naturligt, att frågor rörande eventuell lagstiftning

om ökad insyn i aktiebolagen icke tages till övervägande, förrän

koncentrationsutredningens arbete, som intimt berör de frågor, som ligger

bakom förevarande motioner, avslutats. Först då synes nämligen förutsättningar

komma att föreligga för en tillförlitlig bedömning av värdet och behovet

av den nu ifrågasatta lagstiftningen. Något initiativ uti den i motionerna

angivna riktningen bör därför enligt utskottets mening icke nu tagas.

Under hänvisning till det sålunda anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, I: 590 och II: 713, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 februari 1964

På första lagutskottets vägnar:

INGRID GÄRDE WIDEMAR

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Ahlkvist, Erik Svedberg, Per-Olof Hanson,

fröken Mattson*, herrar Wikner, Hilding och Gösta Jacobsson;

från andra kammaren: fru Gärde Widemar, herr Landgren, fru Boman*,

herrar Ekström i Björkvik, Gustafsson i Borås, fru Löfqvist*, fröken Bergegren

och herr Johansson i Dockered.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Tryck: AB Rotopress, Stockholm 1944

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.