Utlåtande i anledning av väckta motioner angående aktiebolags redovisningsskyldighet. Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta motioner, nr 590 i första kammaren av herr Lager samt nr 713 i andra kammaren av herr Hermansson.
1964-02-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1964:7, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående aktiebolags redovisningsskyldighet. Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta motioner, nr 590 i första kammaren av herr Lager samt nr 713 i andra kammaren av herr Hermansson.
Dokumentets text
Första lagutskottets utlåtande nr 7 år 1964
1
Nr 7
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående aktiebolags
redovisningsskyldighet.
Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta
motioner, nr 590 i första kammaren av herr Lager samt nr 713 i andra kammaren
av herr Hermansson. I motionerna, som är likalydande, föreslås ”att
riksdagen i skrivelse till regeringen hemställer om att klara direktiv ges till
sittande utredning angående aktiebolagslagen, att frågan om redovisningsskyldighet
för aktiebolag i överensstämmelse med vad i motionerna anförts också
blir föremål för utredningens uppmärksamhet”.
Motionärerna påpekar att vid upprepade tillfällen under senare år förslag
väckts i riksdagen om sådana ändringar i lagen om aktiebolag, att allmänheten
tillförsäkras bättre insyn i de större bolagens angelägenheter. Senast vid 1963
års riksdag, erinrar motionärerna, föreslogs i motionen nr II: 63 att aktiebolag
skulle åläggas att årligen till registreringsmyndigheten insända uppgift å de
tio största aktieägarna och skyldighet för bolagen att till registreringsmyndigheten
insända protokoll med röstlängd över hållna bolagsstämmor, vilken
motion emellertid avstyrktes av första lagutskottet med motivering att sittande
utredning med uppgift att göra en översyn av aktiebolagslagen hade i uppdrag
att utreda även denna fråga. Enligt motionärerna ger direktiven till nämnda
utredning ej klara besked på denna punkt, varför ett förtydligande av direktiven
i form av tilläggsdirektiv är påkallat.
Gällande bestämmelser
Enligt aktiebolagslagen åligger det aktiebolags styrelse att ofördröjligen efter
bolagets bildande upprätta en aktiebok över bolagets samtliga aktier. I aktieboken,
som må bestå av ett betryggande lösblads- eller kortsystem, skall aktierna
upptagas i nummerföljd med uppgift å aktietecknarna. Vederbörligen styrkt
förändring i äganderätten till aktie skall införas i aktieboken. Det åligger
styrelsen att hålla aktieboken tillgänglig för envar som vill taga kännedom
om densamma. Om aktiebrev är ställt till viss man, är förvärvare av detsamma
ej gentemot bolaget att anse som aktieägare innan han införts i aktieboken.
För rösträtt å bolagsstämma erfordras, om aktiebreven är ställda till viss man,
utom annat, att ägaren införts i aktieboken. Styrelsen skall hålla aktieboken
tillgänglig å bolagsstämma. Ordföranden skall å stämman upprätta och till godkännande
framlägga en förteckning över närvarande aktieägare och ombud
Bihang till riksdagens protokoll 1964. 9 samt. 1 avd. Nr 7
2
Första lagutskottets utlåtande nr 7 år 1964
för aktieägare med uppgift å det antal aktier, för vilket envar av dem äger
rösträtt. Sedan förteckningen i vederbörlig ordning godkänts, skall den gälla
som röstlängd på stämman. Röstlängden skall intagas i stämmoprotokollet,
som inom viss tid efter stämman skall hos bolaget hållas tillgängligt för
aktieägarna.
I det hos vederbörande registreringsmyndighet, nämligen patent- och registreringsverket,
förda aktiebolagsregistret skall, utom annat, varje styrelseledamots
och styrelsesuppleants fullständiga namn och hemvist införas. Vidare skall
avskrift av aktiebolags balansräkning, vinst- och förlusträkning, förvaltningsberättelse
och revisionsberättelse insändas till registreringsmyndigheten inom
viss tid. Om ej nämnda redovisningshandlingar och berättelser i rätt tid insändes,
kan styrelseledamöterna och verkställande direktör genom vite tillhållas
att fullgöra denna sin skyldighet.
1963 års motion
I ovan berörda motion vid 1963 års riksdag, nr 63 i andra kammaren av
herr Hermansson, uttalades inledningsvis att det måste anses vara ett samhälleligt
intresse att det råder så stor insyn som möjligt i de stora företagens skötsel
och ekonomiska läge liksom beträffande vilka kapitalgrupper som äger och
kontrollerar dem. Vidare är det, framhöll motionären, för de anställda av
särskild vikt att äga kunskap om nämnda förhållanden i de företag, där de utför
sitt. dagliga arbete.
Efter en kortare redogörelse för aktiebolagens bestämmelser om skyldighet
att föra aktiebok och att till registreringsmyndigheten insända vissa räkenskapshandlingar
m. m. anfördes vidare i motionen bl. a. följande:
Det förefaller angeläget att på vissa punkter utvidga denna offentliga redovisningsskyldighet
så att större kunskap om särskilt ägande- och kontrollförhållandena
inom aktiebolagen kan bli tillgänglig för allmänheten och de
anställda. Om man bortser från att aktieböckerna inte alltid återspeglar de
aktuella ägandeförhållandena, är det i princip möjligt för en anställd eller
annan intresserad person att undersöka ägandefördelningen av aktierna inom
ett visst aktiebolag. Det är emellertid ett mycket tidsödande företag, särskilt
i stora bolag med flera hundra tusen aktier. Det demokratiska intresset att
bättre känna till ägandeförhållandena inom företagen borde motivera bestämmelser
om en sammanfattande redovisning av aktiefördelningen, exempelvis
så att varje aktiebolag skulle vara skyldigt att årligen redovisa vilka som är
de tio största aktieägarna samt deras aktieinnehav. Fullständig kunskap om
ägandeförhållandena inom aktiebolagen ger emellertid ändå inte ett tillfredsställande
svar på frågan, vilka som bestämmer i bolagen. I realiteten är det
mycket svårt för den stora majoriteten av aktieägarna att utöva den bestämmanderätt
över företagets affärer som de genom bestämmelserna om rösträtt
i förhållande till aktieinnehavet i princip är tillförsäkrade på årsstämmorna.
I många aktiebolag visar gjorda undersökningar, att det är mycket små grupper
av aktieägare — ibland endast en eller ett par personer — som på bolags
-
Första lagutskottets utlåtande nr 7 år 1964
3
stämman disponerar röstmajoriteten. Enligt aktiebolagslagen 118 § skall å
stämman ordföranden upprätta och till godkännande framlägga en förteckning
över närvarande aktieägare och ombud för aktieägare med uppgift å det antal
aktier, för vilket envar av dem äger utöva rösträtt. Denna röstlängd skall intagas
i protokollet. Skyldighet föreligger emellertid icke att insända protokoll
från stämmorna till registreringsmyndigheten eller att till denna meddela
röstlängden. En stickprovsundersökning visar att stämmoprotokoll av många
aktiebolag endast insändes till patent- och registreringsverket, när sådana förändringar
vidtagits beträffande styrelse, firmatecknare etc. som enligt lagen
skall registreras. I en rad fall finns stämmoprotokoll, men utan att röstlängden
bifogats.
----Från de inledningsvis anförda synpunkterna borde det vara motiverat
att i aktiebolagslagen infördes sådana bestämmelser, att aktiebolag skulle
vara skyldigt att årligen till registreringsmyndigheten insända stämmoprotokoll
med röstlängder.
Motionen utmynnade i en hemställan, ”att riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kungl. Maj:t begära förslag till sådana tillägg i lagen den 14
september 1944 om aktiebolag att i denna stadgas dels förpliktelse för aktiebolag
att årligen till registreringsmyndigheten redovisa de tio största aktieägarna
och deras aktieinnehav samt desslikes hålla sådan uppgift tillgänglig
för envar som vill taga kännedom om densamma på samma sätt som aktiebok,
dels förpliktelser för aktiebolag att till registreringsmyndigheten insända protokoll
med röstlängd över avhållna bolagsstämmor, dels ock vitesförläggande
såsom enligt lagens 217 § vid underlåtenhet att insända de ovan nämnda
uppgifterna”.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande, nr 7, anförde första lagutskottet,
att frågor som i viss mån berör jämväl det i den aktuella motionen upptagna
spörsmålet under de senaste åren varit föremål för riksdagens behandling. Utskottet
erinrade vidare om att på framställning av 1960 års riksdag sakkunniga
tillkallats för att verkställa utredning rörande ägandeförhållandena och maktkoncentrationen
inom det privata näringslivet. Utskottet, som förutsatte att
ämnet för ifrågavarande motion föll inom ramen för nyssnämnda utrednings
uppdrag, fann att riksdagen med hänsyn därtill icke borde taga något initiativ
i den i motionen angivna riktningen.
Utskottet
I förevarande motioner yrkas, att riksdagen måtte hemställa att sådana direktiv
gives till ”sittande utredning angående aktiebolagslagen”, att jämväl
frågan om redovisningsskyldighet för aktiebolag i överensstämmelse med vad
som anförts i motionerna blir föremål för utredningens uppmärksamhet.
Såsom framgår av ovan lämnad redogörelse förutsatte första lagutskottet
vid behandlingen av den vid 1963 års riksdag väckta motionen om vidgad
uppgiftsskyldighet för aktiebolag, att ämnet för densamma föll inom ramen
4
Första lagutskottets utlåtande nr 7 år 1964
för det uppdrag som lämnats utredningen rörande ägandeförhållandena och
maktkoncentrationen inom det privata näringslivet, den s. k. koncentrationsutredningen.
I de nu aktuella motionerna synes emellertid motionärerna utgå
från att utskottet vid nyssberörda hänvisning till pågående utredning skulle
ha avsett, icke koncentrationsutredningen, utan aktiebolagsutredningen. Denna
senare utredning gavs ursprungligen i uppdrag att i samråd med de sakkunniga,
som för motsvarande uppgift tillkallats i de övriga nordiska länderna, verkställa
en översyn av aktiebolagsrätten i syfte att utjämna olikheter mellan
de nordiska ländernas lagstiftning på aktiebolagsrättens område, varvid arbetet
i huvudsak skulle inriktas på vissa i direktiven närmare angivna områden.
Senare har uppdraget utvidgats till att omfatta utarbetandet för svenskt vidkommande
av ett förslag till en enhetlig nordisk lagstiftning om aktiebolag.
Vid behandlingen av de nu aktuella motionerna utgår utskottet från att i
desamma åsyftas en redovisningsskyldighet av samma omfattning och innehåll
som den vilken föreslogs i föregående års motion om vidgad uppgiftsskyldighet
för aktiebolag. Enär den av motionärerna upptagna frågan om redovisningsskyldighet
för aktiebolag i första hand torde vara att betrakta som ett spörsmål
av allmänt politisk och ekonomisk natur, synes det utskottet icke lämpligt
att f. n. låta aktiebolagsutredningen, vilken har att syssla med frågor av mera
specifikt associationsrättslig karaktär, upptaga jämväl denna fråga. Enligt utskottets
uppfattning förefaller det naturligt, att frågor rörande eventuell lagstiftning
om ökad insyn i aktiebolagen icke tages till övervägande, förrän
koncentrationsutredningens arbete, som intimt berör de frågor, som ligger
bakom förevarande motioner, avslutats. Först då synes nämligen förutsättningar
komma att föreligga för en tillförlitlig bedömning av värdet och behovet
av den nu ifrågasatta lagstiftningen. Något initiativ uti den i motionerna
angivna riktningen bör därför enligt utskottets mening icke nu tagas.
Under hänvisning till det sålunda anförda får utskottet hemställa,
att förevarande motioner, I: 590 och II: 713, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 25 februari 1964
På första lagutskottets vägnar:
INGRID GÄRDE WIDEMAR
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Ahlkvist, Erik Svedberg, Per-Olof Hanson,
fröken Mattson*, herrar Wikner, Hilding och Gösta Jacobsson;
från andra kammaren: fru Gärde Widemar, herr Landgren, fru Boman*,
herrar Ekström i Björkvik, Gustafsson i Borås, fru Löfqvist*, fröken Bergegren
och herr Johansson i Dockered.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Tryck: AB Rotopress, Stockholm 1944
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.