Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ersättning från den allmänna sjukförsäkringen till alkoholmissbrukare. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 296 i första kammaren av herr Hellebladh samt nr 357 i andra kammaren av herr Zetterberg m. fl.

1964-03-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1964:19, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ersättning från den allmänna sjukförsäkringen till alkoholmissbrukare. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 296 i första kammaren av herr Hellebladh samt nr 357 i andra kammaren av herr Zetterberg m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1964

1

Nr 19

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ersättning från den

allmänna sjukförsäkringen till alkoholmissbrukare.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 296 i första kammaren av herr Hellebladh

samt nr 357 i andra kammaren av herr Zetterberg m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning angående sjukvårdsersättning

och sjukpenning till personer intagna på vårdanstalt för alkoholmissbrukare».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen 11:356.

Gällande bestämmelser

Huvudreglerna om sjukvårdsersättning återfinnes i 2 kap. lagen om allmän

försäkring. Enligt dessa regler har en försäkrad rätt till ersättning för

utgifter för läkarvård, viss tandläkarvård samt sjukhusvård ävensom i samband

därmed företagna resor.

Ersättning för utgifter för läkarvård utgår vid sjukdom, som enligt läkares

utsago kräver sådan vård, med tre fjärdedelar av utgifterna, dock

högst med tre fjärdedelar av beloppet enligt en av Kungl. Maj:t fastställd

taxa.

Bortsett från viss tandbehandling i samband med havandeskap utgår ersättning

för tandläkarvård endast för sådan av sjukdom föranledd behanling,

som anges i en av Kungl. Maj :t fastställd förteckning. Ersättningen är

maximerad till tre fjärdedelar av utgifterna, dock högst tre fjärdedelar av

beloppet enligt en av Kungl. Maj:t fastställd taxa.

Ersättning för utgifter för sjukhusvård, som varit erforderlig på grund av

sjukdom eller förlossning, utgår enligt huvudregeln med det belopp som

motsvarar avgiften på allmän sal vid hemortssjukhus. Härmed avses sjukhus

drivet av landstingskommun eller stad, inom vars område den försäkrade

är bosatt. Har vård beretts genom riksförsäkringsverkets försorg annorstädes

än på allmänt sjukhus, motsvarar ersättningsbeloppet den lägsta

för sådan vård utgående avgiften.

Med sjukhusvård avses vård som lämnas intagen patient på sjukhus eller

Bihang till riksdagens protokoll 1964. 9 samt. 2 avd. Nr 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 19 dr 196A

på annan sjukvårdsinrättning om vården heredes genom riksförsäkringsverkets

försorg.

Som sjukhus räknas i lagen om allmän försäkring dels allmänt sjukhus,

dels annan sjukvårdsinrättning som enligt särskild av Konungen fastställd

förteckning är att anse som sjukhus. Vårdanstalt för alkoholmissbrukare är

alltså icke sjukhus enligt lagen om allmän försäkring.

Om en försäkrad är berättigad till ersättning för utgifter för läkarvård,

för annan tandläkarvård än den som utgår till barnaföderskor eller för

sjukhusvård, får han också ersättning för resor till och från läkaren, tandläkaren

eller sjukvårdsinrättningen, såvida ej med hänsyn till resans längd

samt den sjukes tillstånd skäligen kunnat fordras, att han gått eller färdats

på annat sätt som inte krävt särskild kostnad. Närmare bestämmelser om

reseersättning finns intagna i sjukreseförordningen.

Sjukpenningsförmånerna regleras i 3 kap. lagen om allmän försäkring.

Den försäkrades rätt till sjukpenning är beroende av att han är placerad

i sjukpenningklass. Varje försäkrad, som är inskriven hos försäkringskassa

och som har inkomst av förvärvsarbete (anställning eller annat förvärvsarbete)

om minst 1 800 kronor om året, skall vara placerad i sjukpenningklass.

Det avgörande för vilken sjukpenningklass en försäkrad skall tillhöra

är inkomstens storlek.

Kvinnlig försäkrad, som är inskriven hos allmän försäkringskassa men

vars inkomst av förvärvsarbete inte uppgår till 1 800 kronor, skall ändå

vara placerad i sjukpenningklass, om hon är gift och stadigvarande sammanbor

med sin make eller med barn under 16 år till henne eller hennes

make eller med någon, med vilken hon varit gift eller har eller har haft barn

(den s. k. hemmafruförsäkringen). Kvinna som omfattas av hemmafruförsäkringen

skall tillhöra sjukpenningklass nr 1.

Sjukpenning utgår vid sjukdom som förorsakar nedsättning av arbetsförmågan

med minst hälften. Vid fullständig nedsättning av arbetsförmågan

utgår hel sjukpenning, i övriga fall halv sjukpenning. Sjukpenningbeloppen

för dag varierar mellan 5 kr. i klasserna 1 och 2 samt 28 kr. i klass 15.

För dag då försäkrad åtnjuter sjukhusvård skall sjukpenning med visst

undantag minskas med 5 kronor, dock högst med hälften av sjukpenningens

belopp. Sjukpenning utgår i allmänhet icke under de tre första dagarna av

varje sjukperiod (karenstiden).

Vid sjukdom utgår i allmänhet till sjukpenning barntillägg för den försäkrades

eller makens barn under sexton år. Detsamma gäller där den försäkrade

är underhållsskyldig beträffande barn under sexton år, även om

han icke sammanbor med barnet. Endast om allmän försäkringskassa så

medgivit erhålles för barn över tio år barntillägg till sjukpenning, som tillkommer

kvinna vars make är placerad i sjukpenningklass. Sådant medgivande

lämnas endast om kvinnans inkomst av förvärvsarbete överstiger

mannens. Medgivandet har till följd, att barntillägg för sådana barn ej skall

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1964

3

utgå till sjukpenning som tillkommer mannen. Barntillägg till hel sjukpenning

utgör i princip en krona för ett eller två barn, två kronor för tre eller

fyra barn samt tre kronor för fem eller flera barn, allt för dag, dock minst

två kronor till kvinna med hemmavarande barn under tio år.

Sjukpenning utgår ej för tid då den försäkrade är intagen i allmän vårdanstalt

för alkoholmissbrukare.

Med allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare förstås enligt 1954 års

lag om nykterhetsvård dels anstalt eller avdelning därav som av staten

inrättats för sådant ändamål, dels av landsting, kommun, förening, stiftelse

eller annan anordnad anstalt eller avdelning därav, som av Konungen

erkänts såsom allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare.

Historik

I 1947 års lag om allmän sjukförsäkring stadgades, att försäkring enligt

lagen avsåg att vid sjukdom bereda sjukhjälp i form av ersättning för utgifter

för sjukvård (sjukvårdsförsäkring) och för dag beräknad ersättning

i penningar (sjukpenningförsäkring), allt i den omfattning som lagen vidare

angav. Sjukförsäkringslagen innehöll icke någon definition av begreppet

sjukdom. Under förarbetena till lagen uttalades bl. a., att man för

bedömande av huruvida sjukdom förelåg eller inte i första hand borde hålla

sig till vad som enligt vanligt språkbruk och gängse läkarvetenskaplig uppfattning

var att anse såsom sjukdom.

Viss begränsning av rätten till sjukhjälp hade föreskrivits såtillvida att

sjukpenning ej skulle utgå i vissa särskilt uppräknade fall, bl. a. då försäkrad

vårdades å allmän alkoholistanstalt.

Beträffande rätten till sjukpenning för den som intagits på alkoholistanstalt

anförde socialvård skommittén i sitt år 1944 avgivna betänkande VII

med utredning och förslag angående lag om allmän sjukförsäkring bl. a.

följande.

Av alkoholistanstalterna äro de statliga och de erkända anstalterna att

anse såsom allmänna alkoholistanstalter. De, som äro intagna å sådana anstalter,

åtnjuta ej sin fulla frihet samt äro tillförsäkrade underhåll och erforderlig

sjukvård. Dessa personer ha sålunda icke något behov av sjukförsäkringen.

I fråga om dem, som äro intagna å andra alkoholistanstalter,

med eller utan statsbidrag till driften, ställer sig saken annorlunda. Dessa

anstalter ha mera karaktär av vanliga sjuk- eller vilohem, och de intagna

kunna lämna dem, då de så önska. Intagning därstädes bör därför ej påverka

sjukförsäkringen.

I proposition nr 912 år 1946 med förslag till lag om allmän sjukförsäkring

in. in. uttalade föredragande departementschefen, statsrådet Möller,

att han icke ansåg sig böra i då förevarande sammanhang ingå på frågan,

huruvida den, som är intagen på alkoholistanstalt, enbart till följd av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 196i

sin alkoholism kan anses vara på grund av sjukdom oförmögen till arbete.

Spörsmålet härom fick prövas i ett vidare sammanhang.

Tredje särskilda utskottet, som behandlade propositionen i sitt utlåtande

nr 1 år 1916, anförde rörande frågan om alkoholisternas ställning inom

sjukförsäkringen följande.

Med utgångspunkt från att alkoholism är att anse såsom sjukdom torde

sjukhjälp höra utgå vid vistelse å alkoholistanstalt efter samma grunder

som vid vistelse å sjukvårdsanstalt. Har man däremot motsatt uppfattning,

medför intagandet å alkoholistanstalt att vederbörande såsom frisk berövas

möjligheterna till arbetsinkomst. Insjuknar han sedan under vistelsen å

alkoholistanstalt, inträder ingen förändring i försörjningsförhållandena

vare sig för honom eller hans familj. I enlighet härmed bör sålunda sjuknjälp

i princip icke utgå vid vistelse å alkoholistanstalt. På de skäl som

av socialvårdskommittén anförts torde dock en sådan inskränkning i sjukhjälpsrätten

endast böra stadgas för det fall att någon är intagen å allmän

alkoholistanstalt.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att frågan, huruvida

enbart alkoholism skall anses såsom sjukdom, bör prövas i ett större sammanhang,

och utskottet godtager Kungl. Maj:ts förslag i detta avseende.

Utskottet finner det dock mindre tillfredsställande därest vid intagning å

alkoholistanstalt av en person, som måhända vid tiden för åtgärdens vidtagande

är sjukskriven, hans familjemedlemmar skola berövas det skydd

make- och barntilläggen äro avsedda att giva.

I motioner till 1956 års riksdag yrkades att alkoholist som genomgår av

läkare ordinerad behandling skulle få samma sjukförsäkringsförmåner som

»andra sjuka».

I sitt utlåtande, nr 60, över motionerna anförde andra lagutskottet bl. a.

För rätt till sjukhjälp enligt sjukförsäkringslagen förutsattes, att sjukdom

skall föreligga. Någon definition på begreppet sjukdom lämnas icke i

lagen, och under förarbetena till sjukförsäkringslagen har några uttalanden

icke gjorts till belysning av frågan, om alkoholism skall betraktas som

sjukdom i lagens mening. Framhållas må emellertid att sjukförsäkringslagen

— nu med bortseende från bestämmelsen, alt sjukpenning ej skall utgå

för tid, då försäkrad vårdas å allmän alkoholistanstalt — icke innehåller

något som hindrar att person, som lider av alkoholsjukdom och därför erhåller

behandling eller sjukskrives, kommer i åtnjutande av samma försäkringsförmåner

som andra sjuka. Såsom socialstyrelsen i sitt remissyttrande

över förevarande motion anfört, torde ej heller vid tillämpningen av lagen

alkoholsjukdomar bedömas på annat sätt än övriga sjukdomar.

Såvitt angår bestämmelsen att sjukpenning ej skall utgå för tid. då försäkrad

vårdas å allmän alkoholistanstalt, vill utskottet framhålla att denna

inskränkning i rätten till sjukhjälp i vissa fall leder till konsekvenser som

kan framstå som mindre tilltalande. Här må särskilt pekas på det fall. då

en sjuk överföres från sjukhus till allmän alkoholistanstalt för fortsatt

vård. Också i andra fall kan det synas otillfredsställande, att en intagning

av alkoholsjuk person å allmän alkoholistanstalt medför, att den sjuke

och hans familj berövas det skydd som sjukpenningen är avsedd att giva.

För utskottet står emellertid klart att slopandet av den stadgade begräns
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 196A 5

ningen av sjukhjälpsrätten vid vistelse å allmän alkoholistanstalt skulle

medföra, att de ovan berörda svårigheterna att avgränsa de fall, då alkoholsjukdom

kan anses föreligga, skulle bli aktuella även på förevarande

område. Det må i detta sammanhang även erinras om att sjukförsäkringslagen

icke medger att sjukpenning utan den sjukes medgivande utbetalas

till annan än den sjuke, önskvärdheten av att garantier skapas för att sjukpenning

för å anstalt intagen person skall komma hans familjemedlemmar

till godo kan motivera, att en omprövning av reglerna för de anstaltvårdades

sjukförsäkringsförmåner icke sker utan att samtidigt frågan om disposition

av från sjukkassa utgående ersättning mot den försäkrades vilja med

sikte på här avsedda fall göres till förmån för undersökning.

Det anförda ger enligt utskottets mening vid handen att de alkoholsjukas

ställning inom sjukförsäkringen i vissa hänseenden är mindre tillfredsställande.

Att utan föregående prövning av de komplicerade problemställningar,

som detta spörsmål inrymmer, vidtaga sådan ändring i sjukförsäkringslagen,

som i motionen föreslagits, bör enligt utskottets mening icke komma

i fråga. Den genom motionen aktualiserade frågan är emellertid av sådan

vikt, att en undersökning bör ske i syfte att pröva möjligheterna att få till

stånd en mera tillfredsställande ordning på förevarande område. Det synes

utskottet lämpligt att frågan göres till föremål för prövning i samband med

en allmän översyn av sjukförsäkringslagstiftningen. Utskottet föreslår, att

riksdagen i anledning av förevarande motion i skrivelse till Kungl. Maj:t

som sin mening giver till känna vad utskottet sålunda anfört.

Utskottets hemställan bifölls av riksdagen, vars skrivelse i ämnet av

Kungl. Maj:t överlämnades till 1961 års sjukförsäkringsntredning för att

övervägas vid fullgörande av utredningsuppdraget.

I proposition nr 90 år 1962 med förslag till lag om allmän försäkring anförde

föredragande departementschefen bl. a., att sjukpenningförmånerna

för patienter på allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare tillhörde de frågor

som skulle prövas av sjukförsäkringsutredningen och alt det i avbidan

på resultatet av utredningen icke ansågs lämpligt att göra ändringar i sjukförsäkringslagens

regler i detta hänseende.

Utskottet

Enligt lagen om allmän försäkring ersättes inom sjukförsäkringen utgifter

för sjukhusvård som varit erforderlig på grund av sjukdom. Ersättning

utgår enligt huvudregeln med belopp som motsvarar avgiften på allmän

sal vid hemortssjukhus. Såsom sjukhus räknas dels allmänt sjukhus,

dels annan sjukvårdsinrättning som enligt särskild, av Konungen fastställd

förteckning är att anse som sjukhus. Vårdanstalt för alkoholmissbrukare

är alltså icke sjukhus enligt lagen om allmän försäkring. Även

sjukpenningförmånerna regleras i lagen om allmän försäkring. Sjukpenning

utgår vid sjukdom som förorsakar nedsättning av arbetsförmågan

med minst hälften. Sjukpenningbeloppen för dag varierar mellan fem kronor

i klasserna 1 och 2 samt tjugoåtta kronor i klass 15. Till sjukpenning

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 196i

utgår i allmänhet barntillägg för den försäkrades eller makens barn under

sexton år. Barntillägg till hel sjukpenning utgör i princip en krona för ett

eller två barn, två kronor för tre eller fyra barn och tre kronor för fem

eller flera barn, allt för dag. Sjukpenning utgår ej för tid då den försäkrade

är intagen å allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare.

Med allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare förstås enligt nykterhetsvårdslagen

dels anstalt som av staten inrättats för sådant ändamål,

dels av landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan anordnad anstalt,

som av Konungen erkänts såsom allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare.

Med framhållande att alkoholism i alla avseenden måste betraktas som

en sjukdom hemställes i förevarande motioner om utredning av frågorna

om sjukpenning och sjukvårdsersättning beträffande personer som är intagna

på allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare.

De av motionärerna aktualiserade frågorna var föremål för utskottets bedömning

redan år 1956. I sitt av riksdagen godkända utlåtande uttalade utskottet

att spörsmålen beträffande alkoholmissbrukarnas ställning inom

sjukförsäkringen borde bli föremål för utredning i samband med en allmän

översyn av sjukförsäkringslagstiftningen. Riksdagens begäran om utredning

har av Kungl. Maj:t överlämnats till 1961 års sjukförsäkringsutredning

för att övervägas vid fullgörande av utredningsuppdraget. Då de

av motionärerna påtalade problemen således redan är föremål för utredning

får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1:296 och 11:357, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 10 mars 1964

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Axel .Svensson, fru Carlqvist, fru HamrinThorell*,

herr Lars Larsson, fru Nilsson, herrar Nyman, Hiibinette och fru

Olsson*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe*, Rimmerfors,

Bengtsson i Varberg, Johansson i Södertälje, Fredriksson, Björkman

och Gustavsson i Alvesta.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1964

640222

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.