Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor m. m.

1964-02-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1964:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 196b

1

Nr 2

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående vissa utfästelser rörande införsel

och utförsel av varor m. m. (krigshandelslag).

Genom en den 19 december 1963 dagtecknad proposition, nr 11 år 1964,

vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har

Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och

lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

Lag

angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor m. m.

(krigshandelslag)

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Kommer riket i krig, skola bestämmelserna i 2 och 5 §§ träda i tillämpning.

Då kriget upphört, förordnar Konungen senast före avslutandet av

den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna

icke vidare skola tillämpas; dock skall vad nu sagts icke gälla i den mån

bestämmelserna alltjämt skola äga tillämpning på grund av förordnande

enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, äger Konungen förordna, att nämnda

bestämmelser skola tillämpas. Sådant förordnande skall, vid äventyr

att det eljest förfaller, inom en månad underställas riksdagen för dess

prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förordnandet

ej inom två månader från det underställningen skett gillat av riksdagen,

är det förfallet. Upphör krigsfaran, upphäver Konungen meddelat förordnande

senast före nästkommande riksdagssessions avslutande.

Föreligga eljest utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, äger

Konungen med riksdagens samtycke förordna, att vad i 2 och 5 §§ stadgas

helt eller delvis skall under viss tid, högst ett år varje gång, äga tilllämpning.

Under tid, då bestämmelse i 2 och 5 §§ äger tillämpning, skola däremot

svarande stadganden i 3 och 4 samt 6—8 §§ tillämpas.

1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 9 samt. 2 avd. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år i96b

2 §.

Utfästelse, som innebär inskränkning i friheten att till riket införa eller

ur riket utföra eller inom riket förfoga över vara eller att fortskaffa eller

eljest befordra vara till, från eller inom riket, skall, om inskränkningen

är eller kan antagas vara av beskaffenhet att tjäna främmande makts intresse,

icke vara gällande med mindre tillstånd till utfästelsen lämnats.

3 §.

Tillstånd som sägs i 2 § lämnas, för särskilda fall eller för visst slag av utfästelser,

av Konungen eller den Konungen bemyndigar därtill.

4 §.

Handlar någon i strid mot en för honom gällande utfästelse som avses

i denna lag, dömes till dagsböter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma

skall gälla, om någon, som genom sådan utfästelse förbundit sig

att icke utföra vara till utlandet eller visst främmande land, gör försök

att i strid mot utfästelsen utföra varan.

Har den brottslige eller annan, för vars räkning sådan åtgärd vidtagits,

haft vinning därav, skall vad i 36 kap. 1 § andra stycket brottsbalken stadgas

äga motsvarande tillämpning.

5 §.

Den som genom att lämna underrättelse om egen eller annans verksamhet

eller genom att främja inhämtande av dylik underrättelse medverkar

till övervakning rörande sådan in- eller utförsel eller förfogande

över eller befordran av vara, som omförmäles i 2 §, dömes, om han insett

eller bort inse att övervakningen utövas av främmande makt eller eljest är

av beskaffenhet att tjäna främmande makts intresse, till dagsböter eller

fängelse i högst ett år, såframt ej för gärningen är stadgat strängare straff

i 19 kap. brottsbalken.

Har åtgärden vidtagits med stöd av lag, handelsbruk eller annan sedvänja

eller har den som vidtog åtgärden handlat i överensstämmelse med

anvisning, som för visst fall eller eljest meddelats av Konungen eller av

myndighet, vilken enligt Konungens förordnande är behörig därtill, eller

har han allenast på brukligt sätt bevakat rätt eller utfört talan eller har

han av annan sådan anledning ägt fog för gärningen, skall vad i första

stycket stadgas icke äga tillämpning.

6 §.

Har någon dömts till påföljd för brott som avses i denna lag och begår

han, sedan domen vunnit laga kraft, ånyo sådant brott, må för återfallet

dömas till fängelse i högst två år.

7 §.

Åtal för brott mot denna lag må väckas allenast efter medgivande av

Konungen eller den myndighet, som Konungen bestämmer.

8 §.

Denna lag äger icke tillämpning å främmande stats beskickning här i

riket eller å konsulära tjänstemän, vilka äro i främmande stats tjänst

här anställda och äro dess medborgare samt icke här i riket driva handel

eller annan näring.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1964

9§.

Inträder sådan tillståndsplikt, varom stadgas i 2 §, skall i lagen avsedd

utfästelse, som givits inom två månader före det tillståndsplikten inträder,

icke vara gällande, med mindre tillstånd sökes inom en månad efter det att

tillståndsplikten inträtt samt sökt tillstånd beviljats eller tillstånd eljest lämnats

inom tid som nu sagts. Har tillstånd till utfästelsen lämnats, skall i fråga

om handling, som därefter företages i strid mot utfästelsen, vad i 4 samt

6—8 §§ stadgas äga tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1965.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens förslag till krigshandelslag innebär en komplettering av

beredskapslagstiftningen på näringslivets område. Lagförslaget ger möjlighet

att i ett krigsläge och under liknande förhållanden kontrollera enskildas

utfästelser i fråga om varors in- och utförsel m. m. och syftar till att förebygga

en med Sveriges intressen oförenlig övervakning av vår handel. Bestämmelser

med samma innebörd gällde under de båda världskrigen.

Av propositionens innehåll redovisas här endast vad föredragande departementschefen

vid lagrådsremissen anfört som sina egna synpunkter. Beträffande

övriga delar av propositionen hänvisas till denna.

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Lange, har anfört:

»På lagstiftningens väg har statsmakterna sökt skapa olika garantier för

att en med Sveriges intressen oförenlig utländsk kontroll över det svenska

näringslivet icke skall komma till stånd. Lagstiftningen har därvid måst

utbyggas eller modifieras alltefter förekomsten av olika former av försök

till utländsk övervakning. När det sålunda under de båda världskrigen inträffade,

att i många fall svenska importörer m. fl. avkrävdes garantiförbindelser

mot re-export jämte andra utfästelser, som innehar inskränkning

i friheten att förfoga över inköpta varor m. m., föranledde detta vid

båda tillfällena från svensk sida antagandet av en tillfällig krigshandelslag

för att hindra att de svenska näringsidkarna bands på ett för landet olämpligt

sätt. Enligt dessa krigshandelslagar skulle utfästelser av antytt slag,

där inskränkningen var eller kunde antagas vara av beskaffenhet att tjäna

främmande makts intressen, icke vara gällande med mindre tillstånd av

statlig myndighet lämnats till utfästelserna. Samtidigt stadgades straffrättsliga

påföljder för överträdelser av godkända utfästelser, vilket skapade en

särskild garanti för alt sådana utfästelser som befunnits förenliga med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 196b

Sveriges intressen verkligen hölls, något som i sin tur ökade tilltron till de

av den svenska regeringen uppdragna riktlinjerna för landets handelspolitik.

Genom krigshandelslagarna kriminaliserades dessutom olika former

av medverkan till utländsk övervakning av det svenska näringslivet.

Systemet med statligt garanterade utfästelser hade större omfattning

under det första världskriget än vad det fick under det andra. Förändringen

sammanhängde med att Sveriges handelspolitik under det senare

kriget från början kom att i helt annan utsträckning grundas på exportförbud

och på ett planmässigt handhavande av förekommande licensgivning.

Krigshandelslagstiftningen blev emellertid icke därigenom betydelselös.

Riksnämnden (numera överstyrelsen) för ekonomisk försvarsberedskap

har efter samråd med kommerskollegium föreslagit, att en krigshandelslag

med i huvudsak samma innehåll som 1939 års lag i ämnet nu utfärdas

i form av en permanent beredskapslag, vars bestämmelser kan sättas

i tillämpning vid behov. Detta förslag har tillstyrkts eller lämnats utan

erinran av de myndigheter och organisationer på näringslivets område,

vilka avgivit yttrande i ärendet. Erfarenheterna från de båda världskrigen

visar, att i olika krissituationer behov kan föreligga av en krigshandelslag

motsvarande de tidigare krigshandelslagarna. Det synes av detta skäl vara

en angelägen beredskapsuppgift att genom lagstiftning möjliggöra erforderliga

ingripanden i en krissituation, som allvarligt berör vårt land.

Enligt min mening bör därför det framlagda förslaget läggas till grund fölen

ny lag i ämnet. Ehuru något förordnande enligt lagen ej är aktuellt, anser

jag sålunda, att vår beredskapslagstiftning bör kompletteras med en

krigshandelslag. Då en sådan lag kan vara erforderlig under lång tid framåt,

synes det ändamålsenligt att -— i likhet med vad som skett beträffande flertalet

andra under senare år tillkomna beredskapslagar ■— icke begränsa lagens

giltighetstid.

Stadgandena i den nya krigshandelslagen om hur bestämmelserna blir

tillämpliga torde böra utformas i huvudsaklig överensstämmelse med motsvarande

regler i allmänna förfogandelagen. Lagens bestämmelser bör sålunda

automatiskt träda i tillämpning vid krig, medan vid krigsfara Kungl.

Maj :t bör äga att förordna om tillämpning av lagen utan att på förhand

höra riksdagen. Dylikt förordnande skall dock gillas av riksdagen inom

viss tid, vid äventyr att det eljest upphör att gälla. Under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden bör Kungl. Maj :t kunna sätta bestämmelserna

i tillämpning, helt eller delvis, allenast med samtycke av riksdagen.

Den nya lagen är av sådant slag, att den bör upptagas i förteckningen

över de författningar, som enligt 9 § beredskapskungörelsen skall träda

i tillämpning i samband med beredskapslarm. Föreskrift härom torde böra

meddelas i administrativ ordning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 196b

I fråga om lagens innehåll och utformning i övrigt torde skäl föreligga

allenast för några mindre jämkningar i förhållande till 1939 års lag. För

att ernå formell likhet med övriga beredskapslagar torde i den nya lagen

föreskrifterna om bestämmelsernas trädande i tillämpning böra sammanföras

i en första paragraf och bestämmelserna om tillstånd till vissa utfästelser

i stället upptagas i nästfoljande paragraf. På grund av frågornas

ömtåliga och ofta svårbedömbara karaktär fick enligt 1939 års krigshandelslag

åtal för brott mot lagen icke anhängiggöras med mindre justitiekanslern

lämnat tillstånd därtill. Med hänsyn till den omläggning av

åklagarväsendet, som skedde vid nya rättegångsbalkens ikraftträdande,

synes justitiekanslern icke numera böra inkopplas på hithörande åtalsfrågor.

I stället torde dessa frågor få avgöras av Kungl. Maj :t eller den

myndighet, som bemyndigas att meddela tillstånd till utfästelser. Vad

straff skalorna beträffar bör dessa anpassas efter de principer, som följts

vid avfattningen av brottsbalken. Som förutsättning för tillämpning av

den för återfall stadgade straffskalan bör i den nya lagen angivas, att vederbörande

begår brott, som avses i lagen, efter det att han genom lagakraftvunnen

dom blivit dömd för sådant brott. Bestämmelsen i 1939 års

lag, att böter som ådöms enligt lagen skall tillfalla kronan, kan utgå ur

den nya lagen, då en motsvarande generell föreskrift givits i brottsbalken.

Vad angår den i 1939 års krigshandelslag upptagna förverkandebestämmelsen

har uttrycket »olovlig varuutförsel» ersatts med uttrycket »varusmuggling»

i överensstämmelse med lagen den 30 juni 1960 om straff för

varusmuggling. Då sistnämnda lagstiftning får anses innebära, att konfiskationsbelopp

kan bestämmas även efter en varas pris i utlandet, hindrar

det senare ledet av förverkanderegeln i krigshandelslagen att konfiskationsbelopp

dubbleras.

1939 års lag innefattade övergångsbestämmelser rörande tillståndsplikten

för äldre utfästelser. Dessa bestämmelser tog sikte på det fallet att

förordnande enligt lagen meddelades samtidigt med att lagen utfärdades.

Tillståndsplikt skulle härvid föreligga för sådana före lagens ikraftträdande

givna utfästelser, vilka tillkommit efter det att lagens huvudsakliga

innehåll blivit allmänt bekant genom Kungl. Maj :ts beslut att avlåta

proposition till riksdagen. Då det icke är avsett att förordnande enligt den

nya lagen skall meddelas samtidigt med lagens utfärdande, torde motsvarande

bestämmelser i den nya lagen böra anpassas efter den nu föreliggande

situationen. Därest nämligen dagen för lagpropositionen skulle vara avgörande

för vilka utfästelser som skulle dragas in under tillståndsprövningen

vid ett eventuellt senare meddelat förordnande enligt lagen, skulle ett rättsligt

osäkerhetstillstånd kunna råda under lång tid. Tillståndsplikt torde därför

icke böra föreligga för andra utfästelser än sådana som givits efter

det att bestämmelserna i lagen trätt i tillämpning, på grund av inträtt

krigstillstånd eller på grund av förordnande enligt lagen, samt under viss

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år t96i

kortare tid dessförinnan, det sistnämnda bl. a. för att Kungl. Maj :t vid

utomordentliga, av krig föranledda förhållanden skall hinna utverka riksdagens

samtycke till meddelande av förordnande enligt lagen. Jag förordar

därför, att tillståndsplikt föreskrives för sådana utfästelser som givits

inom två månader innan bestämmelserna om tillståndsplikt trätt i tillämpning.

Bestämmelserna härom torde böra upptagas i en särskild paragraf i

lagen.»

Lagrådet

Lagrådets yttrande har inhämtats över författningsförslaget. Vad lagrådet

därvid haft att erinra beträffande förslagets bestämmelser om förverkande

har beaktats av Kungl. Maj :t.

Utskottet

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr 11.

Stockholm den 6 februari 1964

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Axel Svensson, fru Carlqvist, fru Hamrin-Thorell,

herrar Kaijser, Lars Larsson, Nyman, Dahlberg och Axel

Kristiansson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe, Rimmerfors,

fru Ekendahl, herrar Wahlund, Bengtsson i Varberg, fröken Sandell

och fru Gunne.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640142

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:58 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts ''proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 5 § lotteriförordningen den 19 maj 1939 a1 i texten