Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående änkepensionerna inom folkpensioneringen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 217 i första kammaren av fru Hultell samt nr 268 i andra kammaren av fröken Karlsson m. fl.

1964-03-12 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1964:21, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående änkepensionerna inom folkpensioneringen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 217 i första kammaren av fru Hultell samt nr 268 i andra kammaren av fröken Karlsson m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 21 år 196h

1

Nr 21

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående änkepensionerna

inom folkpensioneringen.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 217 i första kammaren av fru

Hultell samt nr 268 i andra kammaren av fröken Karlsson m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om en översyn

av bestämmelserna rörande änkepensioneringen inom folkpensionssystemet,

innefattande jämväl en utredning rörande kostnaderna för ett fullständigt

avskaffande av inkomstprövningen».

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden

får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen 11:268.

Gällande bestämmelser

En änka har rätt till folkpension i form av änkepension under förutsättning

att hon antingen uppnått 36 års ålder vid mannens död och varit gift

med honom minst fem år eller har vårdnaden om och stadigvarande bor

tillsammans med barn under 16 år, som vid mannens död stadigvarande

vistades i makarnas hem eller hos änkan. Upphör änka att ha barn under

16 år i hemmet, skall vid bedömandet av hennes rätt till pension i fortsättningen

anses som om mannen avlidit, då barnet upphörde att påverka rätten

till pension, och äktenskapet varat t. o. m. nämnda tidpunkt.

Änkepension utgör för änka, som vid mannens död eller den därmed

jämställda tidpunkten fyllt 50 år, samma belopp som ålderspension från 67

år för en ensam ålderspensionär. För annan änka minskar pensionen med

1/15 för varje år, varmed änkans ålder vid mannens död eller den tidpunkt

då hon upphörde att ha barn under 16 år i hemmet understeg 50 år.

Änkepension indrages, om änkan ingår nytt äktenskap, men börjar ånyo

utgå, om det nya äktenskapet upplöses inom fem år.

Om en kvinna blivit änka efter den 30 juni 1960, utgår änkepensionen

utan inkomstprövning. För änkor, vilkas män avlidit före den 1 juli 1960,

är pensionen däremot inkomstprövad. Pensionen minskas med en tredjedel

av inkomsten i vad den överstiger 1 700 kronor. Vid beräkning av inkomsten

medför förmögenhet överstigande 20 000 kronor höjning av årsinkomsten

Bihang till riksdagens protokoll 196rt. .9 sand. 2 avd. AV 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 21 år 1964

med 10 procent av det belopp varmed förmögenheten överstiger 20 000 kronor.

Om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli 1958—den 30 juni 1960.

är dock viss del av pensionen, det s. k. garantibeloppet, fri från inkomstprövning.

Garantibeloppet utgör, om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli

1958—den 30 juni 1959 en tredjedel och, om dödsfallet inträffat under tiden

den 1 juli 1959—den 30 juni 1960, två tredjedelar av det belopp som

skulle ha utgått utan inkomstprövning.

Historik

Före den 1 juli 1960 utgick änkepension till änka, som fyllt 55 år, under

förutsättning att hon uppnått denna ålder senast det kalenderår under vilket

mannen avlidit och att hon varit gift med honom minst fem år. Till änka,

som fyllt 55 år, kunde dock — om särskilda skäl föranledde därtill — änkepension

utgå, även om nyssnämnda förutsättningar inte var uppfyllda.

Änkepensionen var inkomstprövad. Dess maximibelopp var lika med ålderspensionen

till den ena av äkta makar, som båda hade sådan pension.

Detta belopp utgjorde i juni 1960 2 000 kr.

Inkomstprövningsreglerna innebar att en årsinkomst upp till 1 000 kronor

ej medförde reduktion av pensionen. För inkomster mellan 1 000 och

1 400 kronor skedde avdrag med en tredjedel och för inkomster överstigande

1 400 kronor med två tredjedelar. Enligt en s. k. skärpningsregel skulle

vid uppskattning av förmögenhets avkastning denna höjas med 20 procent

av det belopp varmed förmögenheten översteg 20 000 kronor.

Änka, som under sin vårdnad hade barn i äktenskapet med sin avlidne

man eller annat barn, vilket vid mannens död stadigvarande vistades i makarnas

hem, kunde före den 1 juli 1960 erhålla s. k. änkebidrag enligt lagen

om bidrag till änkor och änklingar med barn. Förutsättning för bidrag

var dock, att barnet inte fyllt 12 år, att änkan stadigvarande bodde tillsammans

med barnet samt att hon ej själv åtnjöt folkpension. Änkebidraget var

inkomstprövat på samma sätt som änkepension. Bidragets maximibelopp var

detsamma som änkepensionens.

Vid behandling av pensionsfrågan uttalade sig 1958 års A-riksdag om huvuddragen

i änkepensioneringen (prop. nr 55, särskilda utskottets utlåtande

nr 1, rskr. nr 272). De principer som därvid fastlades har i stort sett genomförts

i den nu gällande lagstiftningen. Riksdagen förordade bl. a., att kvinnor,

som blivit änkor före den 1 juli 1960, skulle få änkepension med samma

maximibelopp och enligt samma villkor beträffande änke- och barnaålder

som skulle gälla för dem som blivit änkor efter den 30 juni 1960. Med hänsyn

till de betydande avvägningssvårigheter och samordningsproblem som

eljest uppkomme ville riksdagen dock förorda, att rätten till änkepension

i övergångsfallen gjordes beroende av inkomstprövning. Riksdagen förklarade

sig emellertid vara medveten om att det även vid inkomstprövning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 21 dr 196i

3

kunde uppkomma svårigheter vid gränsdragningen mellan änkor i övergångsfallen

och änkor, som skulle bli berättigade till pension utan inkomstprövning,

och pekade på möjligheten att ge kvinnor, som blivit änkor under

tiden före den nya lagstiftningens ikraftträdande, ett garantibelopp i

änkepension. Detta syntes kunna utformas så att beloppet blev högre ju

kortare den tid var, som vid ikraftträdandet förflutit från mannens död.

Den närmare utformningen av de nya reglerna om änkepensioneringen

anförtroddes åt 1958 års socialförsäkring skommitté, som år 1959 framlade

förslag i ämnet (SOU 1959:32). De nya reglerna genomfördes vid 1960 års

riksdag (prop. nr 75, andra lagutskottets utlåtande nr 20, rskr. nr 175).

Därvid följdes helt socialförsäkringskommitténs förslag i här aktuella delar.

Reglerna innebar att inkomstprövning slopades för dem som blivit änkor

efter den 30 juni 1960. För övriga änkor skulle inkomstprövning bestå. Beträffande

de som blivit änkor 1 juli 1958—30 juni 1960 inlördes de ännu

gällande garantibeloppen.

Frågan om förmånerna i allmänhet i övergångsfallen aktualiserades vid

sistnämnda riksdagsbehandling. 1 två likalydande motioner (1:579 och

11:715) hemställdes, »att full änkepension utan behovsprövning skall utgå

till den, som blivit änka före den 1 juli 1960 från det år hon uppnått 60

års ålder». I sitt därutinnan av riksdagen godkända utlåtande anförde andra

lagutskottet såsom skäl mot motionsförslaget, att detta innebar full änkepension

till alla änkor, som fyllt 60 år, därest mannen avlidit före den 1 juli

1960. De kvinnor som blivit änkor därefter kunde däremot i åtskilliga fall

inte få full änkepension vid 60 års ålder, vilket berodde på att för full änkepension

fordrades att mannen avlidit eller det yngsta barnet uppnått 16

års ålder tidigast då kvinnan fyllt 50 år. Motionsförslaget innebar alltså

gynnsammare regler för dem som blivit änkor före de nya bestämmelsernas

ikraftträdande än för dem som blivit änkor därefter. Utskottet framhöll vidare,

att det skulle innebära en djupgående omläggning av systemet för

änkepensioneringen, om den i motionerna föreslagna regeln skulle utsträckas

jämväl till huvudfallen, något som utskottet inte ville biträda. På de

ilu anförda skälen avstyrkte utskottet motionerna.

Vid 1961 års riksdag väcktes ånyo motioner med samma syfte som motionerna

1:579 och 11:715 vid 1960 års riksdag. Andra lagutskottet avstyrkte

motionerna i sitt av riksdagen i denna del godkända utlåtande nr 3.

I sitt betänkande Förtidspensionering och sjukpenningförsäkring m. m.

(SOU 1961:29) föreslog 1958 års socialförsäkringskommitté vissa lättnader

för övergångsänkorna. Kommittén anförde:

Vad angår övergångsänkorna bör deras pensionsrätt ses i relation till

att de kvinnor, som blir änkor efter den 30 juni 1960, får sin änkepension

helt utan inkomstprövning. Därest man åsyftar att minska skillnaden mellan

de båda änkekategoriernas pensionsrätt är det uppenbart, att eu uppmjukning

av inkomstprövningen blir nödvändig i fråga om pensionen till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 21 år 196i

övergångsänkorna. 1960 års riksdag har också uttalat sig för att så bör

ske. Det har emellertid under kommitténs utredningsarbete framkommit

att uppmjukningen måste begränsas till själva änkepensionen. Skulle den

avse även det kommunala bostadstillägget kunde nämligen resultatet bli

att många övergångsänkor skulle komma i bättre läge än de kvinnor, som

blivit änkor efter den 30 juni 1960. Det blir alltså nödvändigt att åtminstone

i något avseende ha olika avdragsregler i fråga om de båda inkomstprövade

delarna av övergångsänkornas folkpension.

Vill man undvika att beräkningen av denna pension blir alltför invecklad,

synes det knappast låta sig göra att tillämpa olika stor avdragsfri inkomst

för de båda pensionsdelarna. Uppmjukningen bör således avse avdragsfaktorn.

Denna är nu Ms i lägre inkomstlägen över det avdragsfria

beloppet och % i högre inkomstlägen. Kommittén förordar att beträffande

själva änkepensionen tillämpas endast den lägre avdragsfaktorn.

Kommittén föreslog dessutom att den vid inkomstberäkningen tillämpade

skärpningsprocenten för förmögenhet överstigande 20 000 kronor skulle

sänkas från 20 till 10.

Vid införandet av lagen om allmän försäkring genomfördes de av socialförsäkringskommittén

förordade reglerna beträffande övergångsänkorna.

I proposition nr 12 till 1963 års riksdag föreslogs den ändringen beträffande

änkepensionerna, att änkepension i anledning av dödsfall före den 1

juli 1960 skulle minskas med en tredjedel av inkomsten i vad den översteg

1 700 kronor. Propositionen, som behandlades av andra lagutskottet i dess

utlåtande nr 3, bifölls av riksdagen.

Chefen för socialdepartementet har som svar på en enkel fråga vid innevarande

års riksdag lämnat vissa statistiska uppgifter angående änkor efter

män, som avlidit före den 1 juli 1960. Av uppgifterna, som gäller förhållandena

i juni 1963, framgår följande. Av de änkor vilkas män avled före

den 1 juli 1960 erhöll 20 900 full änkepension. Det antal änkor vilkas pensioner

beräknades enligt den s. k. garantiregeln utgjorde 7 500. De änkor

vilkas pensioner påverkades av inkomstprövningsreglerna utan att garantiregeln

var tillämplig utgjorde 15 790. Antalet änkor som på grund av reglerna

om inkomstprövning ej erhöll pension kunde uppskattningsvis anges

till 20 000 av vilka dock åtskilliga kunde vara sådana som hade rätt till

pension men som av olika anledningar underlåtit att ansöka därom.

Utskottet

Genom införandet av lagen om allmän försäkring skapades delvis nya

regler för rätten till änkepension inom folkpensioneringen. Till kvinnor,

som blivit änkor efter 30 juni 1960 och uppfyller förutsättningarna för änkepension,

utgår pensionen utan inkomstprövning. De änkor vilkas män avlidit

de närmaste två åren före den 30 juni 1960 har rätt till viss del avpensionen

utan inkomstprövning. I övrigt utgives änkepension endast efter

inkomstprövning enligt särskilda regler.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 21 år 196i

5

Förevarande motioner syftar till en översyn av reglerna om änkepension

inom folkpensioneringen, innefattande jämväl utredning av kostnaderna

för ett fullständigt avskaffande av inkomstprövningen. I motionerna

framhålles, att det ur rättvisesynpunkt är otillfredsställande att rätten till

änkepension utan inkomstprövning skall vara beroende av när vederbörande

make avlidit.

De i förevarande motioner upptagna problemen synes vara av den art

att de faller inom ramen för vad pensionsförsäkringskommittén kan behandla.

Utskottet anser därför att motionerna bör överlämnas till kommittén

och hemställer,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner, 1:217

och 11:268, måtte i skrivelse till Kungl. Maj.t anhålla att

motionerna överlämnas till pensionsförsäkringskommittén.

Stockholm den 12 mars 1964

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Axel Svensson, fru Carlqvist, fru HamrinThorell,

herrar Lars Larsson, Eric Carlsson, fru Nilsson, herrar Nyman och

Per Petersson*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Bengtsson i Varberg,

Johansson i Södertälje*, Wiklund, fru Gunne. fru Eriksson i Ängelholm,

herrar Gustavsson i Alvesta* och Svensson i Kungälv*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:112 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den It januari 1956 a1 i texten