Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en prövning av frågan om viss utökning av rätten att erhålla fri medicin i enlighet med vad i motionen anförts». Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa till motionen 11:727. Gällande bestämmelser m. m. Läkemedelsförmånerna regleras i förordningen den 4 juni 195b
1964-04-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1964:27, Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en prövning av frågan om viss utökning av rätten att erhålla fri medicin i enlighet med vad i motionen anförts». Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa till motionen 11:727. Gällande bestämmelser m. m. Läkemedelsförmånerna regleras i förordningen den 4 juni 195b
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 27 år 7964
1
Nr 27
Utlåtande i anledning au väckta motioner om ökad rätt till fri
medicin.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 604 i första kammaren av herr Svanström
m. fl. samt nr 727 i andra kammaren av herrar Magnusson i Nennesholm
och Andersson i Knäred.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en prövning av frågan om viss utökning
av rätten att erhålla fri medicin i enlighet med vad i motionen anförts».
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får
utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa
till motionen 11:727.
Gällande bestämmelser m. m.
Läkemedelsförmånerna regleras i förordningen den 4 juni 195b (nr 519)
angående kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel.
Vid sjukdom äger den som omfattas av lagen om allmän försäkring eller
är i allmän eller enskild tjänst här i riket åtnjuta viss rabatt å läkemedel,
som ej tillhandahålles kostnadsfritt. Rabatt lämnas för sådana av läkare
ordinerade läkemedel, som enligt apoteksvarustadgan är att hänföra till
apoteksvara eller som innehåller gift av första klassen. Det fastställda priset
nedsättes därvid med hälften av det belopp, varmed priset överstiger karensbeloppet
tre kronor. Nedsättningen sker å det apotek där läkemedlet
utlämnas. Försäkrad, som lider av långvarig och allvarlig sjukdom, kan där
Konungen så bestämt i fråga om sjukdomen utan kostnad på apotek erhålla
av läkare ordinerade läkemedel, som enligt vad Konungen förordnat
skall tillhandahållas kostnadsfritt vid sådan sjukdom.
I direktiven till 1961 års sjukförsäkringsutredning anföres, att ännu en
del spörsmål inom sjukförsäkringens område kvarstår och att tiden är mogen
för en översyn av sjukförsäkringslagstiftningen i de delar, där denna
inte uppmärksammats under de senaste årens reformarbete. Härvid uttalas,
att kommittén bör verkställa en bearbetning av det betänkande angående
läkemedelsförmånerna som år 1959 framlades av en särskild utredning, varvid
huvudlinjen liksom tidigare bör vara, att medborgaren skall beredas
skydd mot att vid sjukdom betungas med alltför stora utgifter för läkeme
Bihang
till riksdagens protokoll 196b. 9 sand. 2 avd. År 27
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 27 år 1964
del, samtidigt som systemet inrymmer möjligheter att hålla totalkostnaderna
för läkemedelsförmånerna på en rimlig nivå. Enligt direktiven står det
utredningen fritt att upptaga sådana spörsmål som aktualiseras under översynen
och som faller inom ramen för de uppgifter som tillagts utredningen.
Utredningen har ännu icke framlagt betänkande i fråga om läkemedelsrabatteringen.
Utskottet
Vid sjukdom äger den som omfattas av lagen om allmän försäkring åtnjuta
viss rabatt å läkemedel, som ordineras av läkare. Det fastställda priset
nedsättes därvid med hälften av det belopp, varmed priset överstiger
karensbeloppet tre kronor. Försäkrad, som lider av långvarig och allvarlig
sjukdom, kan där Konungen i fråga om sjukdomen så bestämt utan kostnad
erhålla läkemedel, som enligt vad Konungen förordnat skall tillhandahållas
kostnadsfritt vid sådan sjukdom.
I direktiven till 1961 års sjukförsäkringsutredning uttalas, att kommittén
bör verkställa en bearbetning av det betänkande angående läkemedelsförmånerna
som år 1959 framlades av en särskild utredning. Huvudlinjen bör,
anföres det, vara att medborgaren skall beredas skydd mot att vid sjukdom
betungas med alltför stora utgifter för läkemedel men att man samtidigt
också måste ha möjligheter att hålla totalkostnaderna för läkemedelsförmånerna
på en rimlig nivå.
I förevarande motioner hemställes om prövning, t. ex. inom 1961 års sjukförsäkringsutredning,
av möjligheterna till individuell rabattering av läkemedel
till vissa sjuka, som av olika skäl inte kan omfattas av de mer generella
och på vissa läkemedelsgrupper eller sjukdomsgrupper inriktade rabattbestämmelserna.
Även om utskottet anser det i och för sig önskvärt att långtidssjuka med
stora medicinkostnader kan komma i åtnjutande av kostnadsfria läkemedel,
finner sig utskottet dock icke kunna biträda motionerna. Den av motionärerna
förordade lösningen med individuella rabatter torde nämligen icke
kunna genomföras inom den allmänna försäkringens ram. Emellertid anser
sig utskottet kunna förutsätta, att problemen med de långtidssjukas
läkemedelskostnader kommer att prövas inom 1961 års sjukförsäkringsutredning.
Något riksdagens initiativ i frågan synes därför icke vara påkallat.
Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,
att förevarande motioner, 1:604 och 11:727, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 2 april 1964
På andra lagutskottets vägnar:
JOHN R. ANDERSON
Andra lagutskottets utlåtande nr 27 år 196i
3
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Axel Svensson*, fru Carlqvist, fru HamrinThorell,
herrar Kaijser, Lars Larsson, Edström*, fru Nilsson* och herr Axel
Kristiansson*;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe, fröken Wetterström,
herrar Bengtsson i Varberg, Wiklund, Fredriksson*, fru Svensson*
och herr Gomér.
* Ej närvarande vid utlätandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.