Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ersättning från allmän försäkringskassa för avvänjning från tobaksbruk.

1964-03-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1964:29, Utlåtande i anledning av väckt motion om ersättning från allmän försäkringskassa för avvänjning från tobaksbruk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1964

1

Nr 29

Utlåtande i anledning av väckt motion om ersättning från allmän

försäkringskassa för avvänjning från tobaksbruk.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 115,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Petersson, Erik Filip, hemställt

”att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville hemställa om skyndsam

utredning angående ersättning från de allmänna försäkringskassorna för medicinsk

avvänjning från tobaksbruk”.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sin hemställan får utskottet,

i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa till

motionen.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt lagen om allmän försäkring utges ersättning för läkarvård och sjukhusvård

endast vid sjukdom. Förmånerna enligt förordningen angående kostnadsfria

eller prisnedsatta läkemedel utgår likaledes endast vid sjukdom. Den allmänna

sjukförsäkringen avser alltså icke den förebyggande hälsovården. Ersättning

för annan vård eller behandling i anledning av sjukdom än läkarvård,

tandläkarvård och sjukhusvård utgår endast därest Konungen beträffande viss

vård eller behandling så förordnat.

I den proposition, nr 312 år 1946, vari förslag till lag om allmän sjukförsäkring

ursprungligen förelädes riksdagen, anförde föredragande departementschefen,

statsrådet Möller, rörande försäkringens allmänna innebörd följande:

Socialvårdskommittén har funnit den föreslagna försäkringen böra begränsas

till att avse ersättning allenast när försäkrad drabbas av sjukdom. Kostnader,

som icke ha sin grund i sjukdom, skola sålunda icke ersättas enligt förslaget.

Jag anser det välbetänkt, att den här förevarande försäkringen till en början

begränsas till att i stort sett avse allenast de områden och prestationer, som av

kommittén föreslagits. Sedan någon erfarenhet vunnits om lagens verkningar,

torde spörsmålet om utökande av hjälpformerna få upptagas till omprövning.

Detta gäller bland annat de hälsovårdande åtgärderna. Att den förebyggande

hälsovården är av särskilt intresse för försäkringen behöver knappast understrykas.

Socialförsäkringsutredningen underströk i sitt år 1952 avgivna betänkande

angående sjukförsäkring och yrkesskadeförsäkring (SOU 1952: 39) angelägenheten

av att frågan om den förebyggande vårdens ställning inom sjukförsäkringen

prövades så snart ske kunde. Vid remissbehandlingen av utredningens

förslag betonades även från flera håll vikten av att denna fråga snarast upptogs

till prövning.

Bihang till riksdagens protokoll 1961/. 9 samt. 2 avd. Nr 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1964

I den proposition, nr 178 år 1953, genom vilken vissa förslag till ändringar

i den då gällande sjukförsäkringslagen förelädes riksdagen, uttalade föredragande

departementschefen, statsrådet Sträng, att frågan om den förebyggande

hälsovården var mycket svårlöst samt anförde vidare:

Sålunda lär det vara meningslöst att sjukförsäkringsvägen finansiera periodiskt

återkommande hälsoundersökningar, då någon försäkringsrisk härvidlag

ej finnes. De läkarresurser, som kan påräknas för den sjukdomsförebyggande

verksamheten, torde även bli begränsade. Jag anser det sålunda inte vara möjligt

att utan en ingående undersökning ålägga sjukförsäkringen uppgifter på

det sjukdomsförebyggande området. En utredning härom torde böra komma

till stånd först sedan den nya försäkringen vunnit en viss stadga.

I motionerna I: 41 och II: 47 vid 1956 års riksdag framlades förslag i syfte att

möjliggöra läkarvårds- och läkemedelsersättning vid förebyggande vård i viss

begränsad omfattning, nämligen till personer, som med till visshet gränsande

sannolikhet varit utsatta för smitta av sjukdom, vars utbrott kunde förhindras

genom behandling under inkubationsstadiet. Till komplettering av detta förslag

framställdes i motionerna 1:127 och 11:173 vid samma riksdag ett yrkande av

innebörd att bakteriologiska preparat skulle tillhandahållas till nedsatt pris.

Sistnämnda förslag innebar att prisnedsättningen för nämnda preparat skulle

tillämpas jämväl vid övriga fall av förebyggande vård samt vid sjukdom.

Andra lagutskottet yttrade i utlåtande nr 42 i anledning av motionerna bl. a.

Den förebyggande hälsovården är uppenbarligen av den allra största betydelse

för folkhälsan. Att dylik vård även är av särskilt intresse för sjukförsäkringen

torde knappast behöva understrykas. Under förarbetena till sjukförsäkringslagen

har i olika sammanhang framhållits angelägenheten av att frågan

om den förebyggande vårdens ställning inom sjukförsäkringen prövades så snart

ske kunde. Vid framläggandet år 1953 av proposition med förslag till ändringar

i sjukförsäkringslagstiftningen framhöll föredragande departementschefen, att

det icke vore möjligt att utan en ingående undersökning ålägga sjukförsäkringen

uppgifter på det sjukdomsförebyggande området, samt uttalade, att en

utredning i ämnet torde böra komma till stånd först sedan den nya försäkringen

vunnit en viss stadga.

Att under sjukförsäkringen införa endast det begränsade område av den

förebyggande vården, som aktualiserats i motionerna I: 41 och II: 47, synes utskottet

vara förenat med betydande administrativa och andra praktiska olägenheter.

Med hänsyn bland annat härtill synes det utskottet icke heller vara lämpligt

att utan föregående undersökning på sätt i motionerna 1:127 och II: 173

föreslås införa de bakteriologiska preparaten under läkemedelsförordningens

bestämmelser om prisnedsättning. Utskottet kan därför icke nu tillstyrka bifall

till förevarande motioner. Inom ramen för en utredning angående den förebyggande

vårdens ställning över huvud taget inom sjukförsäkringen kommer

emellertid de i motionerna framlagda förslagen naturligt under prövning. Utskottet

vill understryka vikten av att en dylik utredning kommer till stånd.

Utskottet föreslår att riksdagen i anledning av förevarande motioner i skrivelse

till Kungl. Maj:t som sin mening giver till känna vad utskottet sålunda anfört.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1964

3

I skrivelse till Kungl. Maj:t gav riksdagen såsom sin mening till känna vad

utskottet anfört.

Frågan om läkarvårds- och läkemedelsersättning vid förebyggande vård ingår

i det uppdrag som anförtrotts 1961 års sjukförsäkringsutredning. I direktiven

till utredningen framhålles att ett mycket nära samband föreligger mellan den

förebyggande hälsovården och sjukvården och att den förebyggande vården står

mycket nära de intressen som beröres av sjukförsäkringslagstiftningen. Det

uttalas vidare att hithörande spörsmål bör förutsättningslöst prövas. I utredningsdirektiven

anföres därjämte, att spörsmålet om ersättning från sjukförsäkringen

för sådana av läkare ordinerade sjukvårdande åtgärder, som inte

nu omfattas av försäkringens regler om läkarvård och sjukhusvård, bör upptagas

av utredningen. Utredningen har ännu icke framlagt betänkande.

I motionerna 1:372 och 11:445 vid 1963 års riksdag yrkades att spörsmålet

om ersättning för medicin, som ordinerats i förebyggande syfte, skulle utbrytas

från övriga frågor som behandlas av förutnämnda utredning så att förslag i den

delen kunde framläggas redan till 1963 års höstriksdag.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande, nr 18, i anledning av motionerna

anförde andra lagutskottet bl. a.

Bland de problem som aktualiseras vid övervägandet av förebyggande åtgärder

rymmes även frågan om ersättning från sjukkassorna för hälsokontroll.

Vidare föreligger nära samband med andra frågor, som överväges av sjukförsäkringsutredningen,

däribland problemet om ersättning för annan vård eller

behandling i anledning av sjukdom än läkar- och sjukhusvård. De nu berörda

frågorna bör lämpligen upptas till behandling i ett sammanhang. Utskottet

finner därför inte skäl till något sådant riksdagens initiativ som föreslås i

motionerna.

Utskottet

Inom sjukförsäkringen ersättes enligt lagen om allmän försäkring i regel

utgifter för läkarvård och sjukhusvård. Efter Kungl. Maj:ts förordnande kan

även utgå ersättning för viss annan behandling (s. k. merprestationer). Såsom

förutsättning gäller i samtliga fall att vården eller behandlingen är erforderlig

på grund av sjukdom. Försäkringen omfattar således icke den förebyggande

hälsovården.

I förevarande motion hemställes om skyndsam utredning angående ersättning

från sjukförsäkringen för medicinsk avvänjning från tobaksbruk. Som skäl för

sitt yrkande anför motionären, att det bör vara en samhällets sak att i högre

grad än hittills intressera sig för kampen mot tobakens skadliga verkningar.

I den mån avvänj ningen från tobaksbruk ingår som ett led i en av läkare

utförd behandling av sjukdom utgives redan enligt gällande regler ersättning

inom sjukförsäkringen. I andra fall, såsom då avvänjningskuren är att anse

som en sjukdomsförebyggande åtgärd eller ej utföres av läkare, ersättes icke

den behandlades utgifter av de allmänna försäkringskassorna. Frågorna om

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1964

rätten till erättning från sjukförsäkringen för förebyggande hälsovård och om

omfattningen av de sa kallade merprestationerna ingår emellertid i de problem

som behandlas av 1961 års sjukförsäkringsutredning. Bedömningen av förevarande

motionsyrkande bör enligt utskottets mening anstå tills resultat av

utredningens arbete i nu aktuella delar föreligger. Utskottet får således hemställa,

att förevarande motion, 1:115, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 mars 1964

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Axel Svensson, fru Carlqvist, herrar Lars

Larsson, Edström, fru Nilsson, herrar Hiibinette, Erik Filip Petersson och Axel

Kristiansson*;

från andra kammaren: herr Anderson i Sundsvall, fröken Wetterström,

herrar Bengtsson i Varberg, Johansson i Södertälje*, Wiklund, Fredriksson, fru

Eriksson i Ängelholm och herr Gustavsson i Alvesta.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Erik Filip Petersson och Wiklund, vilka ansett

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar å s. 4 med orden ”Bedömningen

av förevarande” och slutar med orden ”aktuella delar föreligger” bort

ersättas med text av följande lydelse:

”Utskottet anser, att förevarande motionsyrkande om utredning rörande

sjukförsäkringsersättning jämväl för sjukdomsprofylaktisk rökavvänjningsbehandling

bör beaktas av nämnda utredning.”

b) att utskottet bort hemställa

”A. att riksdagen, i anledning av förevarande motion, I: 115,

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att motionen överlämnas

till 1961 års sjukförsäkringsutredning; samt

B. att motionen, i den mån den icke kan anses besvarad

genom vad utskottet under A. hemställt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd”.

Tryck: AB Rotopress, Stockholm 1964

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.