Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om skilda kanslier för allmänna pensionsfondens delfonder. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 436 i första kammaren av herr Holmberg m. fl. samt nr 526 i andra kammaren av herr Magnusson i Borås m. fl.

1964-04-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1964:32, Utlåtande i anledning av väckta motioner om skilda kanslier för allmänna pensionsfondens delfonder. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 436 i första kammaren av herr Holmberg m. fl. samt nr 526 i andra kammaren av herr Magnusson i Borås m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1964

1

Nr 32

Utlåtande i anledning av väckta motioner om skilda kanslier för

allmänna pensionsfondens delfonder.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 436 i första kammaren av herr

Holmberg m. fl. samt nr 526 i andra kammaren av herr Magnusson i Borås

m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,

»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning

angående möjligheterna att förse AP-fondens tre delfonder med var sitt

fristående kansli, i syfte att minska den maktkoncentration som den nuvarande

enhetliga förvaltningen underbygger».

Gällande bestämmelser m. m.

En särskild förvaltning är anordnad för den av avgifterna till försäkringen

för tilläggspension uppbyggda allmänna pensionsfonden. Enligt reglementet

angående allmänna pensionsfondens förvaltning skall fondförvaltningen

handhavas av tre styrelser. Första fondstyrelsen förvaltar avgifter

erlagda för statens och kommunernas anställda, andra fondstyrelsen

avgifter erlagda för anställda i enskilda företag med minst 20 arbetstagare

och tredje fondstyrelsen avgifter för anställda i företag med mindre än 20

anställda ävensom de egenavgifter, vilka erlägges för inkomst av annat förvärvsarbete

än anställning.

Varje fondstyrelse består av nio av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter. Alla

ledamöter, utom ordföranden i varje styrelse och två av de andra ledamöterna

i första fondstyrelsen, utses efter förslag av organisationer, som företräder

försäkrade och avgiftsbetalare.

Fondstyrelse äger anställa de tjänstemän, som finnes erforderliga, och bestämma

deras löner och övriga anställningsvillkor.

Fondmedlen skall placeras i värdehandlingar av olika slag, dock ej aktier.

En särskild form av placering utgör de återlån, som via bank eller annan

kreditinrättning kan beviljas den som erlagt avgifter för anställdas eller

egen pensionering.

Bihang till riksdagens protokoll 196b. 9 samt. 2 avd. Nr 32

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1964

Om fondstyrelsernas personal anförde föredragande departementschefen

i proposition nr 100 till 1959 års riksdag i anslutning till § 9 i reglemente

angående allmänna pensionsfondens förvaltning:

Fondstyrelserna lär i sin verksamhet behöva biträde inte bara av tillfälligt

anlitad arbetskraft utan även av personal med mera fast anknytning

till styrelserna. Enligt denna paragraf äger styrelserna frihet att anställa

de tjänstemän, som är behövliga, och att bestämma deras löner och anställningsvillkor.

Ingenting hindrar att fondstyrelserna för vissa uppgifter har

gemensam personal i den mån styrelserna finner detta förenligt med styrelsernas

principiella självständighet i förhållande till varandra.

Fondstyrelsernas tjänstemän blir att anse som statstjänstemän i så måtto

att de är underkastade ämbetsansvar enligt vanliga regler. Däremot är styrelserna

inte bundna av statliga lönereglementen och dylika föreskrifter.

Ingenting hindrar att fondstyrelserna i den mån så finnes lämpligt väljer

sådana anställningsformer, att tjänstemännen kan skiljas från sina befattningar

efter uppsägningstid, som är vanlig i enskild tjänst.

I förevarande motioner anföres:

AP-medlen uppdelas formellt på tre delfonder. Vad som bestämmer till

vilken fond AP-avgifterna skall inlevereras av arbetsgivaren är huruvida

arbetsgivaren hänförs till någon av följande tre grupper: större företag,

mindre företag, stat och kommun.

Fondernas förvaltning och administration sker emellertid genom ett enda

kansli. För denna anordning kan naturligtvis personella och kontorsorganisatoriska

skäl anföras.

Denna utformning av förvaltning och administration medför emellertid

nackdelar av annat slag, som längre fram — då kapitalinsamlingen i de

tre fonderna kommer att än mer än för närvarande dominera den svenska

kapitalmarknaden — starkt accentueras. Inte minst gäller detta den växande

maktkoncentrationen. Från både principiella och praktiska utgångspunkter

är det otillfredsställande att AP-fonden får en alltmera monopolistisk

ställning på framtidens svenska kapitalmarknad.

En åtgärd i syfte att mildra den monopolistiska karaktären hos APfonden

vore att förse var och en av de tre delfonderna med ett särskilt

kansli, fristående gentemot de övriga fondernas kanslier. Detta innebär att

de tre nuvarande delfonderna kommer att fungera som tre separata enheter

på kapitalmarknaden. Fördelen med en sådan anordning är att kapitalmarknaden

härmed kan tillföras ytterligare incitament till konkurrens,

något som fondernas avnämare — banker och näringsliv i övrigt och i

sista hand de enskilda medborgarna — drar nytta av.

Möjligheterna till politisk dirigering av AP-medlen kan visserligen inte

helt elimineras genom att den föreslagna åtgärden vidtages. Tages tillbörlig

hänsyn till konkurrenssyftet vid utformningen av reglerna för de tre fon
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1964

3

dernas handhavande och inbördes relationer, torde likväl möjligheterna till

politisk styrning av kapitalströmmande väsentligt minskas.

De med den föreslagna delningen av AP-medlens förvaltning förknippade

praktiska problemen torde böra utredas av en parlamentariskt sammansatt

utredning med biträde av experter från näringsliv, kreditmarknad

samt representanter för bank- och fondinspektionen.

Utskottet

För allmänna pensionsfonden är en särskild förvaltning anordnad, som

handhas av tre styrelser. Första fondstyrelsen förvaltar avgifter erlagda

för statens och kommunernas anställda, andra fondstyrelsen avgifter erlagda

för anställda i enskilda företag med minst 20 arbetstagare och tredje

fondstyrelsen avgifter för anställda i företag med mindre än 20 anställda

ävensom de egenavgifter, vilka erlägges för inkomst av annat förvärvsarbete

än anställning. Varje fondstyrelse består av nio av Kungl. Maj :t utsedda

ledamöter. Alla ledamöter, utom ordföranden i varje styrelse och

två av de andra ledamöterna i första fondstyrelsen, utses efter förslag av

organisationer, som företräder försäkrade och avgiftsbetalare. Fondstyrelse

äger anställa de tjänstemän, som finnes erforderliga. De tre fondstyrelserna

har gemensamt kansli.

I förevarande motioner hemställes om utredning angående möjligheterna

att förse allmänna pensionsfondens tre delfonder med var sitt fristående

kansli, i syfte att minska den maktkoncentration som den nuvarande enhetliga

förvaltningen underbygger.

Utskottet har i utlåtande nr 31 år 1964 begärt utredning under parlamentarisk

medverkan angående bl. a. fondförvaltningens framtida utformning.

Fn sådan utredning bör även kunna till prövning upptaga nu aktualiserade

spörsmål. På grund härav anser utskottet något initiativ i anledning

av förevarande motioner icke erforderligt.

Utskottet får således hemställa,

att motionerna, 1:436 och 11:526, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 april 1964

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1964

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herr Axel Svensson*, fru Carlqvist, fru Hamrin-Thorell,

herrar Kaijser, Lars Larsson, Edström*, fru Nilsson* och herr

Axel Kristiansson*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe, fröken

Wetterström, herrar Bengtsson i Varberg, Wiklund, Fredriksson*, fru

Svensson* och herr Gomér.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av fru Carlqvist, herr Lars Larsson, fru Nilsson, herrar Odhe, Bengtsson i

Varberg, Fredriksson och fru Svensson, vilka ansett,

att det avsnitt i utskottets yttrande å s. 3 som börjar med

orden »Utskottet har i» och slutar med orden »motioner

icke erforderligt» bort ersättas med text av följande lydelse:

»Då den enhetliga förvaltningen av pensionsfonden visat sig vara förenad

med stora praktiska fördelar och då inga som helst olägenheter med den

nuvarande ordningen kunnat påvisas saknas enligt utskottets mening anledning

att utöka administrationsapparaten.»

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1964

631087

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.