Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ränta å arbetsgivaravgift inom ATP.

1964-04-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1964:38, Utlåtande i anledning av väckt motion om ränta å arbetsgivaravgift inom ATP.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1964

1

Nr 38

Utlåtande i anledning av väckt motion om ränta å arbetsgivaravgift

inom ATP.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

454, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herrar Stiernstedt och

Nordgren hemställt »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa

om sådan ändring av Kungl. Maj :ts förordning den 18 december 1959

(nr 552) angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring

m. m. att arbetsgivare, som inbetalar arbetsgivaravgift vid årets början,

skall få tillgodoräkna sig 2 procents ränta å det inbetalda beloppet».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen.

Över motionen har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från riksförsäkringsverket.

Gällande regler m. m.

Enligt förordningen den 18 december 1959 angående uppbörd av vissa

avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. avses med arbetsgivaravgift

summan av avgifter från arbetsgivare enligt lagen om allmän försäkring

(till sjukförsäkringen och tilläggspensioneringen), avgift för obligatorisk

försäkring i riksförsäkringsverket enligt lagen om yrkesskadeförsäkring,

avgiftstillägg jämlikt 14 § lagen angående omreglering av vissa ersättningar

enligt 1916 års lag om försäkring för olycksfall i arbete m. in. samt

avgift enligt förordningen angående byggnadsforskningsavgift.

Arbetsgivaravgift uppgående till högst 1 000 kronor skall, om riksförsäkringsverket

ej annat bestämmer, påföras i samband med slutlig skatt i enlighet

med vad som stadgas i uppbördsförordningen. Samma gäller även

beträffande arbetsgivaravgift överstigande nämnda belopp, om verket finner

att skäl föreligger därtill. Annan arbetsgivaravgift uppbäres av riksförsäkringsverket.

Arbetsgivare, vilkens arbetsgivaravgift uppbäres av riksförsäkringsverket,

skall under varje år erlägga ett belopp motsvarande skillnaden mellan, å

ena sidan, den preliminära avgiften för året ökad med den slutliga avgift,

som debiterats under nästföregående år, och, å andra sidan, den i avräkning

mot nämnda slutliga avgift påförda preliminära avgiften. Det åligger

verket att utfärda räkning på ifrågavarande belopp. Räkningen skall över
-

Rihang till riksdagens protokoll 1964. 9 samt. 2 avd. Nr 38

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1964

sändas till arbetsgivaren senast den 18 januari. På räkningen upptaget belopp

skall erläggas senast den 18 februari, om det understiger trehundra

kronor, samt eljest med en sjättedel senast den 18 i envar av månaderna

februari, april, juni, augusti, oktober och december. Utan att påminnelse om

försummad avgiftsbetalning dessförinnan sker, åligger det riksförsäkringsverket

att efter den 18 i envar av de ovan angivna månaderna upprätta och

till vederbörande länsstyrelse för indrivning överlämna uppgift över avgiftsbelopp,

som skolat inbetalas till verket men som icke erlagts inom föreskriven

tid. På sådant obetalt eller för sent inbetalt belopp utgår restavgift enligt

bestämmelserna i uppbördsförordningen.

Det utredningsarbete som bedrives av allmänna skatteberedningen åsyftar

bl. a. även att belysa tänkbara utformningar av reglerna för de skilda

delarna av beskattnings- och avgiftsområdet. Betydande uppmärksamhet

har i detta sammanhang ägnats frågan om socialförsäkringarnas finansiering.

Enligt vad som redovisas i årets riksdagsberättelse avser skatteberedningen

att under första halvåret 1964 framlägga förslag beträffande formerna

för socialförsäkringens finansiering.

Remissyttrandet

Riksförsäkringsverket har anfört:

Även om arbetsgivaravgiften på utsänd räkning författningsenligt uppdelats

till betalning vid sex uppbördstillfällen under året, förekommer det

att arbetsgivaren betalar in hela avgiftsbeloppet vid första uppbörden eller

mer än ett delbelopp vid en av uppbörderna. Möjligheten att betala hela avgiften

på en gång har dock hittills utnyttjats i mycket begränsad omfattning.

Av de omkring 80 000 arbetsgivare, som erhöll räkning å arbetsgivaravgift

i januari 1963, betalade sålunda 472 eller knappt 0,6 % samtliga sex

delavgifter vid februariuppbörden.

Under år 1963 överlämnade riksförsäkringsverket till vederbörande indrivningsmyndigheter

uppgifter beträffande 48 712 delbelopp av arbetsgivaravgift,

vilka arbetsgivare antingen helt försummat att betala eller inbetalat

för sent. Det sammanlagda beloppet av de sålunda för indrivningsåtgärder

anmälda avgifterna uppgick till 30,56 milj. kronor. Såsom anledning

till försummelsen har ibland åberopats att arbetsgivaren inte har särskild

kontorsorganisation.

Det är uppenbarligen angeläget att betalningsförsummelser med därav följande

kostnader för arbetsgivarna och myndigheterna motverkas. Det är

sannolikt att införande av räntegottgörelse å förtidsinbetalda belopp skulle

leda till en viss ökning av antalet fall då hela arbetsgivaravgiften betalas in

vid första uppbördstillfället. Att detta skulle leda till någon mera påtaglig

minskning av betalningsförsummelserna torde emellertid inte kunna förväntas.

Ur administrativ synpunkt bör en ökad inbetalning av hela arbetsgivaravgiften

vid årets början medföra viss fördel främst genom att riksförsäkringsverket

befrias från bokförings- och kontrollarbetet vid de senare inbeialningstillfällena.

Denna fördel skulle dock i viss mån motvägas av att be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1964

3

stämmelserna blir mera komplicerade. Det torde sålunda få närmare övervägas

huruvida vid ett införande av räntegottgörelse särskilda bestämmelser

erfordras rörande avgifter som uppgår till eller endast obetydligt överstiger

300 kronor -— avgift som understiger nämnda belopp skall ju enligt gällande

bestämmelser erläggas vid första uppbörden — rörande förfarandet vid

jämkning av preliminär avgift när förskottsinbetalning ägt rum m. in.

För uträkning av arbetsgivaravgifterna, kontroll av inbetalningarna m. m.

använder riksförsäkringsverket ett system med maskinell databehandling.

Samtidigt med räkningen utsändes inbetalningskort i form av hålkort, ett

för varje betalningstillfälle. Det nu använda kontrollsystemet förutsätter

att inbetalning sker med samma belopp, som riksförsäkringsverket påfört.

Om räntegottgörelse skulle införas, kan olika tekniska metoder tänkas. Närmast

till hands torde ligga att hela det påförda beloppet inbetalas samt att

riksförsäkringsverket därefter räknar ut och återbetalar ränta på den del av

avgiften som kommer i fråga.

Vad nu anförts innebär att ett definitivt ställningstagande till frågan om

införande av räntegottgörelse förutsätter en mera detaljerad genomgång

av de administrativa frågorna än den som kunnat göras i förevarande sammanhang.

Emellertid synes vid ställningstagande till motionsförslaget avgörande

vikt böra tillmätas den omständigheten att allmänna skatteberedningen inom

kort torde framlägga förslag som kan tänkas medföra väsentliga ändringar

i fråga om arbetsgivaravgifterna. Anledning synes därför inte föreligga

att för närvarande aktualisera frågan om räntegottgörelse å förskottsinbetalningar

av sådana avgifter.

Utskottet

Enligt 1959 års förordning angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen

om allmän försäkring skall arbetsgivaravgifter till sjukförsäkringen

och tilläggspensioneringen liksom vissa andra liknande avgifter erläggas till

riksförsäkringsverket i de fall summan av avgifterna överstiger 1 000 kronor.

Avgifterna skall, enligt räkning som tillställes arbetsgivaren, betalas

med en sjättedel senast den 18 i envar av månaderna februari, april, juni,

augusti, oktober och december. Avgiftsbelopp, som icke erlägges i rätt tid,

överlämnas till vederbörande länsstyrelse för indrivning. Därvid påföres

den betalningsskyldige restavgift enligt bestämmelserna i uppbördsförordningen.

Inbetalning i förskott av arbetsgivaravgift eller del därav är tillåten.

I förevarande motion yrkas sådan ändring i 1959 års förordning att arbetsgivare

som inbetalar arbetsgivaravgift i förskott vid årets början skall

få tillgodoräkna sig två procent ränta å det inbetalda beloppet. Dcf nuvarande

betalningssystemet innebär enligt motionärernas mening risk för att

arbetsgivare, som icke har särskild kontorsorganisation, ej gör inbetalning

i rätt tid och därför blir uppförd på restlängd. Hela indrivningsförfarandet

medför kostnader och besvär både för det allmänna och för den betalningsskyldige.

Då avgifter till ATP samlas i en fond vore det, menar motionärer
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1964

na, rättvist att skälig räntegottgörelse lämnades på förskottsbetalda medel.

Riksförsäkringsverket bär i remissyttrande framhållit att det uppenbarligen

är angeläget, att betalningsförsummelser med därav följande kostnader

för arbetsgivaren och myndigheterna motverkas. De fördelar ur administrativ

synpunkt som skulle vinnas med en ökad inbetalning av hela

arbetsgivaravgiften vid årets början skulle dock, fortsätter riksförsäkringsverket,

i viss mån motverkas av att bestämmelserna i händelse av bifall till

motionärernas förslag blev mera komplicerade. Vidare skulle vissa svårigheter

uppkomma att anpassa det nya förfarandet till riksförsäkringsverkets

system med maskinell databehandling och inbetalningskort i form av hålkort.

Den i motionen föreslagna reformen synes emellertid ej vara aktuell

för närvarande, slutar riksförsäkringsverket, eftersom allmänna skatteberedningens

väntade betänkande kan tänkas medföra väsentliga ändringar

i fråga om arbetsgivaravgifterna.

Såsom riksförsäkringsverket påpekat har allmänna skatteberedningen

att pröva frågan om socialförsäkringarnas finansiering. Enligt vad som angives

i årets riksdagsberättelse avser beredningen att under första halvåret

1964 framlägga betänkande i ämnet. De nya regler som kan bli en följd av

beredningens förslag kommer sannolikt att ändra grunden för bedömningen

av de problem motionärerna aktualiserat. Utskottet finner det med hänsyn

härtill icke möjligt att nu taga ställning till motionsyrkandet och får således

hemställa,

att förevarande motion, 11:454, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 april 1964

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Carlqvist, herrar Kaijser, Lars Larsson,

Eric Carlsson*, fru Nilsson, herrar Dahlberg*, Harry Carlsson* och Kilsmo*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Bengtsson i Varberg,

fröken Sandell, herrar Fredriksson, Wahrendorff*, Jönsson i Ingemarsgården,

Carlsson i Göteborg och Ringaby.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1964

640339

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.