Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en översyn av gällande bestämmelser så att en 50-procentig utbetalning kan äga rum av såväl invaliditetstillägg som invaliditetsersättning».

1964-04-21 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1964:42, Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en översyn av gällande bestämmelser så att en 50-procentig utbetalning kan äga rum av såväl invaliditetstillägg som invaliditetsersättning».

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 42 är 1964

1

Nr 42

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökat stöd åt handikappade.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft sex inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna nr 298 i första kammaren av herr Larfors

samt nr 387 i andra kammaren av herr Ekström i Björkvik m. fl.;

2) de likalydande motionerna nr 299 i första kammaren av herr Lundström

m. fl. samt nr 390 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl., såvitt

motionerna angår dels invaliditetstillägg och invaliditetsersättning till den

som ej utför förvärvsarbete, dels ock halva invaliditetstillägg och invaliditetsersättningar;
3)

de likalydande motionerna nr 598 i första kammaren av herr Bengtson

m. fl. och nr 722 i andra kammaren av herr Hedlund m. fl., såvitt motionerna

avser hjälptillägg.

Motionerna under 2) och 3) har i övriga delar behandlats av utskottet

i annat sammanhang.

I motionerna 1:298 och 11:387 har hemställts, »att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en översyn av gällande

bestämmelser så att en 50-procentig utbetalning kan äga rum av såväl invaliditetstillägg

som invaliditetsersättning».

I motionerna 1:299 och 11:390 har, såvitt nu är i fråga, yrkats

A. att riksdagen måtte

1. besluta genomföra sådan ändring i 9 kap. 2 §, andra stycket i lagen

den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring att fr. o. m. den 1 juli

1964 invaliditetstillägg och invaliditetsersättning skall kunna utgå till handikappade

som har betydande merutgifter för hjälpmedel även när de på

grund av studier med yrkesinriktning, omskolning eller annan yrkesutbildning

inte utför förvärvsarbete,

2. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning i syfte att föranleda

beslut som gäller från den 1 juli 1965 rörande införande av halva invaliditetstillägg

och invaliditetsersättningar för mcdelsvårt handikappade

personer;

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 42 år 1964

B. att utskottet måtte företaga av yrkandet under 1. föranledda lagändringar.

I motionerna 1:598 och 11:722 har, såvitt nu är i fråga, yrkats att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att förslag måtte utarbetas

rörande införande inom folkpensioneringen av ett särskilt tillägg,

hjälptillägg, till pensionärer med varaktigt nedsatt förmåga att klara sig

själva, dock ej i sådan omfattning att rätt till invaliditetsersättning gäller,

att utgå med 25 % av basbeloppet, dvs. i nuläget 1 200 kr. per år, och oavsett

vid vilken ålder hjälpbehovet inträtt samt i övrigt i huvudsak enligt av 1958

års socialförsäkringskommitté angivna grunder.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna 11:387, 11:390 (11:355) och 11:722.

Gällande bestämmelser m.m.

Reglerna om rätt till folkpension i form av förtidspension återfinnes

i kapitel 7 i lagen om allmän försäkring. Förtidspension utgår till

försäkrad, som fyllt 16 år, för tid före den månad, då han fyller 67 år eller

ålderspension dessförinnan börjar utgå till honom, om hans arbetsförmåga

på grund av sjukdom, psykisk efterblivenhet, vanförhet eller annat lyte

är nedsatt med minst hälften och nedsättningen kan anses varaktig. Med

hänsyn till graden av arbetsförmågans nedsättning utgår antingen hel förtidspension

eller 2/3 eller 1/3 av hel förtidspension. Hel förtidspension utgör

samma belopp som ålderspension, vilken uttages vid 67 års ålder.

Fr. o. m. den 1 januari 1963 har ålderspension, som uttagits vid 67 års ålder,

utgått med 3 325 kronor för ensam pensionär.

Förtidspension kan i förekommande fall på motsvarande sätt som ålderspension

förhöjas med barntillägg, hustrutillägg, kommunalt bostadstillägg

och invaliditetstillägg.

Invaliditetstillägg utgår enligt 9 kap. 2 § nämnda lag om den

försäkrade är ur stånd att reda sig själv och på grund härav vid upprepade

tillfällen dagligen är i behov av hjälp av annan samt hjälpbehovet uppkommit

innan den försäkrade fyllde 63 år. Invaliditetstillägg skall alltid utgå

om den försäkrade är blind och blindheten inträtt innan den försäkrade

uppnått 63 års ålder. Dessa två fall motsvarar de fall då enligt tidigare lagstiftning

utgick vårdtillägg respektive blindtillägg. Invaliditetstillägg utgår

slutligen till försäkrad som uppbär partiell förtidspension, om den försäkrade

utför förvärvsarbete men på grund av höggradig nedsättning i

kroppsorgans funktion behöver avsevärd fortlöpande hjälp av annan person

eller får vidkännas betydande merutgifter för färdmedel eller andra

hjälpmedel för att kunna utföra arbetet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 42 år 196i

3

Invaliditetstillägg utgår ej till försäkrade, som stadigvarande vårdas på

vissa anstalter, och ej heller till försäkrade, som enligt gällande bestämmelser

om biindundervisning är skolpliktiga.

Invaliditetstillägg liksom övriga folkpensionsförmåner uttryckes i lagen

om allmän försäkring i procent av basbeloppet. Tillägget anges till 30 % av

basbeloppet. Eftersom basbeloppet följer skiftningar i prisläget kommer förmånens

storlek att anpassas efter prisutvecklingen. En på detta sätt utformad

indexreglering har emellertid inte kunnat tekniskt genomföras redan

vid 1963 års ingång, då lagstiftningen trädde i kraft. I 12 § lagen angående

införande av lagen om allmän försäkring har i stället för tiden intill

utgången av juni 1968 bestämts, att invaliditetstillägg skall utgöra 1 200

kronor för år.

Till försäkrad, som inte åtnjuter pension, kan utgå invaliditetsersättning,

om den försäkrade fyllt 16 år. Reglerna härom återfinnes

i 9 kap. 3 § lagen om allmän försäkring. Invaliditetsersättning tillkommer

dels försäkrad som är blind, om blindheten inträdde innan han fyllde 63 år,

dels försäkrad som utför förvärvsarbete, om han på grund av höggradig nedsättning

av kroppsorgans funktion behöver avsevärd fortlöpande hjälp av

annan person eller får vidkännas betydande merutgifter för färdmedel eller

andra hjälpmedel för att kunna utföra förvärvsarbetet. Försäkrad, som

enligt gällande bestämmelser om blindundervisning är skolplikt^, har ej

rätt till invaliditetsersättning.

Ersättningen anges till 50 % av basbeloppet. På motsvarande sätt som

beträffande invaliditetstillägg har bestämts, att invaliditetsersättning tills

vidare skall utgöra 2 000 kronor om året.

Proposition nr 94 vid 196b års riksdag innehåller förslag om de lagändringar

som erfordras för genomförande av indexreglering av invaliditetstillägg

och invaliditetsersättning med den anknytning till basbeloppet som

var tänkt att genomföras den 1 juli 1968. Invaliditetstillägget skulle härigenom

komma att höjas från 1 200 kr. till 1 440 kr. och invaliditetsersättningen

från 2 000 kr. till 2 400 kr.

Historik

Enligt de tidigare gällande reglerna utgick invalidpension till den, vars

arbetsförmåga på grund av sjukdom, lyte eller dylikt mera varaktigt gått

helt eller till större delen förlorad före den allmänna pensionsåldern. Invalidpensionen

bestod av grundpension och tilläggspension, vilka förhöjdes

med indextillägg respektive standardtillägg. Grundpensionen utgick utan

inkomstprövning. Tilläggspensionen var däremot inkomstprövad. Blindtill
-

/* Bihang till riksdagens protokoll i96i. 9 samt. 2 avd. Nr 42

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 42 år 196i

lägg utgick med 1 200 kronor om året till den som blivit blind före fyllda

60 år. Vårdtillägg utgick med 1 200 kronor om året till pensionsberättigad,

som utan att vara blind var ur stånd att reda sig själv och på grund därav

var i behov av ständig tillsyn och vård, under förutsättning att behovet därav

uppkommit före det han fyllt 60 år. Blindtillägg och vårdtillägg utgick utan

inkomstprövning.

I vissa fall kunde dispens ges från inkomstprövningen så att högst 1 100

kronor om året jämte standardtillägg tillerkändes helt arbetsoförmögen invalidpensionär,

vars make ej åtnjöt folkpension, s. k. hjälplöshetstillägg.

I sitte förslag förtidspensionering och sjukpenningförsäkring m. m. anförde

1958 års socialförsåkringskommitté att den hade undersökt möjligheterna

att införa ett nytt tillägg, som skulle kunna utgå i vissa fall, där vårdtillägg

icke kunde ifrågakomma, men där det uppenbarligen förelåg ett

avsevärt behov av mera stadigvarande hjälp. Ett sådant tillägg skulle lämpligen

kunna betecknas hjälptillägg. Svårigheterna att därvid skapa en tillfredsställande

gränsdragning var uppenbara. Skillnaden i förutsättningarna

jämfört med vårdtillägget borde avse intensiteten i hjälp- eller vårdbehovet.

För att begränsa personkretsen måste emellertid hjälpbehovet också i

dessa fall vara relativt kvalificerat. För rätt till vårdtillägg, krävdes dels att

den pensionsberättigade var ur stånd att reda sig själv och dels att han

på grund härav var i behov av ständig tillsyn och vård. Beträffande hjälptillägget

skulle det senare ledet kunna mildras så att vederbörande var i

behov av avsevärd fortlöpande hjälp av annan person. Med en sådan bestämning

skulle hjälptillägg kunna utgå i fall, där hjälpbehovet var relativt

betydande och där det avsåg dagligen återkommande åtgärder som

hjälp med av- och påklädnad, med att stiga upp eller gå till sängs, att intaga

föda, att förflytta sig etc. Exemplifieringen fick inte betraktas såsom

uttömmande. Det borde ankomma på de pensionsbeviljande organen att,

med beaktande av de sålunda angivna riktlinjerna, i varje särskilt fall avgöra,

om förutsättningar för hjälptillägg förelåg. Att tillämpningen av reglerna

om hjälptillägg måste medföra ett visst merarbete för pensionsmyndigheterna

var uppenbart. Å andra sidan kunde man vid prövning av hithörande

frågor få viss ledning av de erfarenheter som vunnits vid handläggningen

av ärenden om vårdtillägg. Kommittén förordade, att ett tillägg,

kallat hjälptillägg, i enlighet med vad ovan skisserats, infördes vid sidan

om vårdtillägget. Beträffande förutsättningarna för rätt till hjälptillägget

utöver vad ovan anförts borde gälla samma villkor som gällde eller föreslagits

för vårdtillägget. Beträffande storleken av vårdtillägget och hjälptillägget

förordade kommittén, att vårdtillägget bibehölls vid nuvarande belopp

1 200 kr. Hjälptilläggets storlek var en avvägningsfråga. Det borde

emellertid vara något lägre än vårdtillägget. Kommittén förordade, att hjälp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 42 dr 1964 ö

tillägget utgick med 800 kr., vilket belopp motsvarade två tredjedelar av

vårdtillägget.

I proposition nr 90 år 1962 anförde föredragande departementschefen,

statsrådet Nilsson, i nu aktuella frågor:

»Beträffande den av kommittén föreslagna gränsdragningen mellan vårdtillägg

och hjälptillägg har i några remissyttranden anmärkts,

att förutsättningarna för rätt till de olika tilläggen inte angivits tillräckligt

klart. För rätt till vårdtillägg krävs f. n. att den pensionsberättigade är ur

stånd att reda sig själv och på grund härav har behov av ständig tillsyn

och vård. Förslaget om hjälptillägg innebär att kraven på vårdbehovets

intensitet mildras så att det räcker med att pensionären är i behov av avsevärd

fortlöpande hjälp från annan persons sida. Vårdtillägg och hjälptillägg

är båda avsedda för svårt invalidiserade med betydande behov av

vård och bistånd. Skillnaden mellan de båda förmånerna är en fråga om

gradering av stödets storlek i olika fall. Jag kan ge kritiken rätt i att det

mången gång skulle bli svårt att avgöra, huruvida den försäkrade bör ha

det ena eller det andra av de båda föreslagna beloppen 1 200 och 800 kr.

Enligt min mening bör någon sådan gradering av stödets storlek inte förekomma.

Däremot bör det för rätt till vårdtillägg nu gällande kravet i fråga

om vårdbehovets intensitet uppmjukas till huvudsaklig överensstämmelse

med vad kommittén föreslagit för hjälptilläggets vidkommande.

Som jag inledningsvis anförde bör de förmånsformer, som socialförsäkringskommittén

uppdelat på förmåner till blinda, till personer med avsevärda

vårdbehov och till förvärvsarbetande invalider med svåra kroppsliga

defekter, så långt möjligt sammanföras och få en enhetlig utformning. En

förmån, benämnd invaliditetstillägg, bör vara avsedd för dem

som har pension och en annan, kallad invaliditetsersättning,

för invalidiserade i arbetsför ålder, vilkas förvärvsförmåga är sådan att de

inte blir berättigade till förtidspension. För rätt till invaliditetstillägg till

ålders- eller förtidspension bör fordras att den försäkrade är ur stånd att

reda sig själv och på grund härav vid upprepade tillfällen dagligen har behov

av annan persons hjälp. En blind skall alltid anses uppfylla dessa förutsättningar.

Ett ytterligare villkor skall som förut nämnts vara att vårdbehovet

uppkommit eller blindheten inträtt före 63 års ålder. Vidare bör invaliditetstillägg

kunna utgå till partiell förtidspension, därest den försäkrade

lider av höggradig nedsättning i ett eller flera kroppsorgans funktion och

på grund härav behöver fortlöpande hjälp av annan person eller får vidkännas

betydande merutgifter för färdmedel eller andra hjälpmedel för att

kunna utföra förvärvsarbete. Åtnjuter en förvärvsarbetande som nu nämnts

eller eu blind inte någon pension alls, skall han ha rätt till invaliditetscr
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 42 år 1964

sättning. Invaliditetstillägget bör utgöra 1 200 kr. och invaliditetsersättningen

1 800 kr. om året. Mitt förslag rörande invaliditetsförmånerna medtör

något ökade kostnader jämfört med kommittéförslaget, men å andra

sidan torde en inte obetydlig lättnad i det administrativa arbetet ernås.»

I propositionen, genom vilken förslag till lag om allmän försäkring förelädes

riksdagen, föreslogs i huvudsak den nuvarande utformningen av i frågavarande

förmåner. Invaliditetstillägg skulle utgå med 1 200 kronor och

invaliditetsersättning med 1 800 kronor om året.

Riksdagen godkände förslaget med vissa smärre ändringar.

Utskottet

Försäkrad som uppbär ålderspension, förtidspension eller sjukbidrag och

är ur stånd att reda sig själv och på grund härav vid upprepade tillfällen

dagligen i behov av hjälp av annan, erhåller enligt lagen om allmän försäkring

ett invaliditetstillägg med för närvarande, på grund av särskilda

övergångsbestämmelser, 1 200 kr. för år. Sådant tillägg utgår alltid, därest

den försäkrade är blind. En förutsättning för att invaliditetstillägg skall utgå

är att hjälpbehovet uppkommit eller blindheten inträtt innan den försäkrade

fyllt 63 år. Om en försäkrad mellan 16 och 67 år, som är blind,

inte är berättigad till pension, äger han enligt nyssnämnda lag rätt till invaliditetsersättning.

Denna utgår tills vidare med 2 000 kr. för år. Invaliditetstillägg

och invaliditetsersättning tillkommer vidare vissa förvärvsarbetande

med svåra medicinska handikapp. Invaliditetstillägg utgår ej vid stadigvarande

anstaltsvistelse. Ej heller kan invaliditetstillägg och invaliditetsersättning

utgå till den som är skolplikt^ enligt bestämmelserna om blindundervisning.

I proposition nr 94 till årets riksdag föreslås indexreglering av invaliditetstillägg

och invaliditetsersättningar genom anknytning till basbeloppet

fr. o. m. den 1 juli 1964. Invaliditetstillägget skulle härigenom komma att

utgå med 30 procent av basbeloppet och invaliditetsersättningen med 50 procent

av basbeloppet. Utskottet har i utlåtande nr 41 ansluit sig till propositionens

förslag i denna del.

I motionerna 1:298 och 11:387 hemställes om en översyn av gällande bestämmelser

så att en 50-procentig utbetalning kan äga rum av såväl invaliditetstillägg

som invaliditetsersättning. Yrkanden med ungefärligen samma

innehåll återkommer i motionerna 1:299 och 11:390, där det dessutom begäres

sådan ändring i lagen om allmän försäkring, att fr. o. m. den 1 juli

1964 skall kunna utgå invaliditetstillägg och invaliditetsersättning till handikappade

som har betydande merutgifter för hjälpmedel, även när de be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 42 år 196A 7

driver studier med yrkesinriktning eller deltager i omskolning eller annan

yrkesutbildning.

I motionerna 1:598 och 11:722 begäres förslag angående införande inom

folkpensioneringen av ett särskilt tillägg till handikappade, hjälptillägg, att

utgå med 25 procent av basbeloppet, oavsett vid vilken ålder hjälpbehovet

inträtt.

Det synes utskottet vara befogat att utvidga stödet åt handikappade personer.

Den höjning av invaliditetstillägget och invaliditetsersättningen som

föreslås i proposition nr 94 vid årets riksdag är ett steg i denna riktning.

Då den föreslagna höjningen emellertid kan få till följd en viss återhållsamhet

vid bidragsgivningen är det angeläget att undersöka, om det utvidgade

stödet bör genomföras genom införande av reducerade invaliditetstillägg och

invaliditetsersättningar i sådana fall då fullt bidrag inte kan utgå. Denna

utredning torde böra företagas inom socialpolitiska kommittén.

Än angelägnare synes vara att införa tillägg och ersättningar till handikappade

som bedriver studier med yrkesinriktning eller deltager i omskolning

eller annan yrkesutbildning. Det torde inte vara riktigt att den som

övergår från förvärvsarbete till studier för att fortbilda sig helt kan gå miste

om invaliditetstillägg eller invaliditetsersättning. Utredning beträffande erforderliga

författningsändringar kan måhända utföras inom socialpolitiska

kommittén. Härvid torde även uppmärksammas de problem som sammanhänger

med att en del förvärvsarbetande handikappade tidvis bedriver studier.

Med hänsyn till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen — i anledning av motionerna 1:299 och

11:390, såvitt angår invaliditetstillägg och invaliditetsersättningar

till handikappade, som på grund av studier med yrkesinriktning,

omskolning eller annan yrkesutbildning inte

utför förvärvsarbete — måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

såsom sin mening giva Kungl. Maj:t till känna vad utskottet

i denna del anfört;

B. att riksdagen i anledning av följande motioner, nämligen
1)

motionerna 1:298 och II :387,

2) motionerna 1:299 och 11:390, såvitt angår halva invaliditetstillägg

och invaliditetsersättningar, samt

3) motionerna 1:598 och 11:722, såvitt angår hjälptillägg,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom sin mening giva

Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i dessa delar anfört,

samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 42 år 1961

C. att motionerna i motsvarande delar, i den mån de icke

kan anses besvarade genom vad utskottet under A. och B.

hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 april 1964

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Axel Svensson, fru Carlqvist, fru HamrinThorell,

herrar Kaijser, Lars Larsson, fru Nilsson, herrar Erik Filip Petersson

och Axel Kristiansson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe, fröken

Wetterström, herr Bengtsson i Varberg, fru Eriksson i Ängelholm, fru Svensson,

herrar Gustavsson i Alvesta* och Carlsson i Huskvarna.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Edström, Erik Filip Petersson, Axel Kristiansson, Anderson i

Sundsvall, Gustavsson i Alvesta och Carlsson i Huskvarna, vilka ansett,

I. att det avsnitt i utskottets yttrande å sid. 7 som börjar med orden »Det

synes utskottet» och slutar med orden »tidvis bedriver studier» bort ersättas

med text av följande lydelse:

»En förstärkning av stödet till de handikappade synes utskottet synnerligen

angelägen. De förslag som utskottet tillstyrkt i utlåtande nr 41 är att

se som ett betydelsefullt steg i denna riktning. För att vid en utvidgning av

stödet få till stånd eu differentiering av detsamma bör en möjlighet öppnas

för halva invaliditetstillägg och invaliditetsersättningar i sådana fall då fullt

bidrag inte kan utgå. En dylik stödform skulle då komma i fråga för personer

med medelsvårt handikapp. Utredning härom bör skyndsamt genomföras

och förslag om dylik komplettering av socialförsäkringslagstiftningen

framläggas för riksdagen i sådan tid att en reform av angivet innehåll kan

träda i kraft senast den 1 juli 1965.

Än angelägnare synes vara att införa tillägg och ersättningar till handikappade

som bedriver studier. Med lagstiftningens nuvarande utformning

uteslutes handikappade som studerar från rätten till förmånerna. Det är

uppenbart otillfredsställande att den som övergår från förvärvsarbete till

studier för att fortbilda sig kan gå miste om invaliditetstillägg eller invaliditetsersättning.

I stället för att stimulera motverkar lagstiftningen handikappades

villighet att bedriva studier. Sämst ställda i detta avseende är de

som bedriver teoretiska studier och som inte erhåller omskolningsbidrag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 42 är 1961

9

Självfallet bör den som genomgår yrkesutbildning, omskolning eller eljest på

grund av studier förhindras ha förvärvsarbete kunna få invaliditetstillägg

eller invaliditetsersättning, vilka utgör förmåner som skall kompensera merutgifter

som den handikappade har i förhållande till andra. Lagstiftningen

bör enligt utskottets uppfattning omedelbart ändras i angivna avseende. 1

anslutning till yrkande i motionerna 1:299 och 11:390 föreslår utskottet att

9 kap. 2 §, 2 stycket, i lagen om allmän försäkring kompletteras med stadgande

av innebörd, att även den som på grund av omskolning, yrkesutbildning

eller eljest till följd av studier är förhindrad ha förvärvsarbete skall

äga rätt till invaliditetstillägg och invaliditetsersättning. Författningsändringen

bör träda i kraft den 1 juli 1964. Kostnaderna för genomförandet av

lagändringen i fråga torde rymmas inom beräknat anslag.»

II. att utskottet bort hemställa,

»A) att riksdagen — med bifall till motionerna 1:299 och

11:390, såvitt angår invaliditetstillägg och invaliditetsersättningar

till handikappade, som på grund av studier med yrkesinriktning,

omskolning eller annan yrkesutbildning inte

utför förvärvsarbete — måtte för sin del antaga följande

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas, att 9 kap. 2 § andra stycket lagen den 25 maj 1962

om allmän försäkring skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

9 kap.

Till ålderspension-----års

Ändå att så ej följer av första stycket

utgår invaliditetstillägg till förtidspension,

som avses i 7 kap. 2 §

andra eller tredje stycket, därest den

försäkrade utför förvärvsarbete men

på grund av höggradig nedsättning i

kroppsorganens funktion är i behov

av avsevärd fortlöpande hjälp av annan

person eller får vidkännas betydande

mcrutgifter för färdmedel

ålder.

Ändå att så ej följer av första stycket

utgår invaliditetstillägg till förtidspension,

som avses i 7 kap. 2 §

andra eller tredje stycket, därest den

försäkrade utför förvärvsarbete eller

undergår omskolning eller yrkesutbildning

eller eljest på grund av studier

är förhindrad utföra förvärvsarbete

men på grund av höggradig

nedsättning i kroppsorganens funk
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 42 år 196b

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

eller andra hjälpmedel för att kunna tion är i behov av avsevärd fortlöpanutföra

arbetet. de hjälp av annan person eller får

vidkännas betydande merutgifter för

färdmedel eller andra hjälpmedel för

att kunna utföra arbetet eller studierna.

Invaliditetstillägg tillkommer------är skolpliktig.

Invaliditetstillägg utgör-----av basbeloppet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1964.

B. att riksdagen med bifall till följande motioner, nämligen
1)

motionerna 1:298 och II :387, samt

2) motionerna 1:299 och 11:390, såvitt angår halva invaliditetstillägg

och invaliditetsersättningar, samt i anledning

av motionerna 1:598 och 11:722, såvitt angår hjälptillägg,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam

utredning om förslag till nästa års riksdag om sådan komplettering

av lagen om allmän försäkring att möjlighet öppnas

för halvt invaliditetstillägg och halv invaliditetsersättning;
C.

att motionerna 1:598 och 11:722, såvitt angår hjälptilllägg,

i den mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet

i motsvarande del hemställt icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:226 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om ökat stöd åt handikappade. a1 i texten