Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en översyn av gällande bestämmelser så att en 50-procentig utbetalning kan äga rum av såväl invaliditetstillägg som invaliditetsersättning».
1964-04-21 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1964:42, Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en översyn av gällande bestämmelser så att en 50-procentig utbetalning kan äga rum av såväl invaliditetstillägg som invaliditetsersättning».
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 42 är 1964
1
Nr 42
Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökat stöd åt handikappade.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft sex inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna nr 298 i första kammaren av herr Larfors
samt nr 387 i andra kammaren av herr Ekström i Björkvik m. fl.;
2) de likalydande motionerna nr 299 i första kammaren av herr Lundström
m. fl. samt nr 390 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl., såvitt
motionerna angår dels invaliditetstillägg och invaliditetsersättning till den
som ej utför förvärvsarbete, dels ock halva invaliditetstillägg och invaliditetsersättningar;
3)
de likalydande motionerna nr 598 i första kammaren av herr Bengtson
m. fl. och nr 722 i andra kammaren av herr Hedlund m. fl., såvitt motionerna
avser hjälptillägg.
Motionerna under 2) och 3) har i övriga delar behandlats av utskottet
i annat sammanhang.
I motionerna 1:298 och 11:387 har hemställts, »att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en översyn av gällande
bestämmelser så att en 50-procentig utbetalning kan äga rum av såväl invaliditetstillägg
som invaliditetsersättning».
I motionerna 1:299 och 11:390 har, såvitt nu är i fråga, yrkats
A. att riksdagen måtte
1. besluta genomföra sådan ändring i 9 kap. 2 §, andra stycket i lagen
den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring att fr. o. m. den 1 juli
1964 invaliditetstillägg och invaliditetsersättning skall kunna utgå till handikappade
som har betydande merutgifter för hjälpmedel även när de på
grund av studier med yrkesinriktning, omskolning eller annan yrkesutbildning
inte utför förvärvsarbete,
2. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning i syfte att föranleda
beslut som gäller från den 1 juli 1965 rörande införande av halva invaliditetstillägg
och invaliditetsersättningar för mcdelsvårt handikappade
personer;
2 Andra lagutskottets utlåtande nr 42 år 1964
B. att utskottet måtte företaga av yrkandet under 1. föranledda lagändringar.
I motionerna 1:598 och 11:722 har, såvitt nu är i fråga, yrkats att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att förslag måtte utarbetas
rörande införande inom folkpensioneringen av ett särskilt tillägg,
hjälptillägg, till pensionärer med varaktigt nedsatt förmåga att klara sig
själva, dock ej i sådan omfattning att rätt till invaliditetsersättning gäller,
att utgå med 25 % av basbeloppet, dvs. i nuläget 1 200 kr. per år, och oavsett
vid vilken ålder hjälpbehovet inträtt samt i övrigt i huvudsak enligt av 1958
års socialförsäkringskommitté angivna grunder.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna 11:387, 11:390 (11:355) och 11:722.
Gällande bestämmelser m.m.
Reglerna om rätt till folkpension i form av förtidspension återfinnes
i kapitel 7 i lagen om allmän försäkring. Förtidspension utgår till
försäkrad, som fyllt 16 år, för tid före den månad, då han fyller 67 år eller
ålderspension dessförinnan börjar utgå till honom, om hans arbetsförmåga
på grund av sjukdom, psykisk efterblivenhet, vanförhet eller annat lyte
är nedsatt med minst hälften och nedsättningen kan anses varaktig. Med
hänsyn till graden av arbetsförmågans nedsättning utgår antingen hel förtidspension
eller 2/3 eller 1/3 av hel förtidspension. Hel förtidspension utgör
samma belopp som ålderspension, vilken uttages vid 67 års ålder.
Fr. o. m. den 1 januari 1963 har ålderspension, som uttagits vid 67 års ålder,
utgått med 3 325 kronor för ensam pensionär.
Förtidspension kan i förekommande fall på motsvarande sätt som ålderspension
förhöjas med barntillägg, hustrutillägg, kommunalt bostadstillägg
och invaliditetstillägg.
Invaliditetstillägg utgår enligt 9 kap. 2 § nämnda lag om den
försäkrade är ur stånd att reda sig själv och på grund härav vid upprepade
tillfällen dagligen är i behov av hjälp av annan samt hjälpbehovet uppkommit
innan den försäkrade fyllde 63 år. Invaliditetstillägg skall alltid utgå
om den försäkrade är blind och blindheten inträtt innan den försäkrade
uppnått 63 års ålder. Dessa två fall motsvarar de fall då enligt tidigare lagstiftning
utgick vårdtillägg respektive blindtillägg. Invaliditetstillägg utgår
slutligen till försäkrad som uppbär partiell förtidspension, om den försäkrade
utför förvärvsarbete men på grund av höggradig nedsättning i
kroppsorgans funktion behöver avsevärd fortlöpande hjälp av annan person
eller får vidkännas betydande merutgifter för färdmedel eller andra
hjälpmedel för att kunna utföra arbetet.
Andra lagutskottets utlåtande nr 42 år 196i
3
Invaliditetstillägg utgår ej till försäkrade, som stadigvarande vårdas på
vissa anstalter, och ej heller till försäkrade, som enligt gällande bestämmelser
om biindundervisning är skolpliktiga.
Invaliditetstillägg liksom övriga folkpensionsförmåner uttryckes i lagen
om allmän försäkring i procent av basbeloppet. Tillägget anges till 30 % av
basbeloppet. Eftersom basbeloppet följer skiftningar i prisläget kommer förmånens
storlek att anpassas efter prisutvecklingen. En på detta sätt utformad
indexreglering har emellertid inte kunnat tekniskt genomföras redan
vid 1963 års ingång, då lagstiftningen trädde i kraft. I 12 § lagen angående
införande av lagen om allmän försäkring har i stället för tiden intill
utgången av juni 1968 bestämts, att invaliditetstillägg skall utgöra 1 200
kronor för år.
Till försäkrad, som inte åtnjuter pension, kan utgå invaliditetsersättning,
om den försäkrade fyllt 16 år. Reglerna härom återfinnes
i 9 kap. 3 § lagen om allmän försäkring. Invaliditetsersättning tillkommer
dels försäkrad som är blind, om blindheten inträdde innan han fyllde 63 år,
dels försäkrad som utför förvärvsarbete, om han på grund av höggradig nedsättning
av kroppsorgans funktion behöver avsevärd fortlöpande hjälp av
annan person eller får vidkännas betydande merutgifter för färdmedel eller
andra hjälpmedel för att kunna utföra förvärvsarbetet. Försäkrad, som
enligt gällande bestämmelser om blindundervisning är skolplikt^, har ej
rätt till invaliditetsersättning.
Ersättningen anges till 50 % av basbeloppet. På motsvarande sätt som
beträffande invaliditetstillägg har bestämts, att invaliditetsersättning tills
vidare skall utgöra 2 000 kronor om året.
Proposition nr 94 vid 196b års riksdag innehåller förslag om de lagändringar
som erfordras för genomförande av indexreglering av invaliditetstillägg
och invaliditetsersättning med den anknytning till basbeloppet som
var tänkt att genomföras den 1 juli 1968. Invaliditetstillägget skulle härigenom
komma att höjas från 1 200 kr. till 1 440 kr. och invaliditetsersättningen
från 2 000 kr. till 2 400 kr.
Historik
Enligt de tidigare gällande reglerna utgick invalidpension till den, vars
arbetsförmåga på grund av sjukdom, lyte eller dylikt mera varaktigt gått
helt eller till större delen förlorad före den allmänna pensionsåldern. Invalidpensionen
bestod av grundpension och tilläggspension, vilka förhöjdes
med indextillägg respektive standardtillägg. Grundpensionen utgick utan
inkomstprövning. Tilläggspensionen var däremot inkomstprövad. Blindtill
-
/* Bihang till riksdagens protokoll i96i. 9 samt. 2 avd. Nr 42
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 42 år 196i
lägg utgick med 1 200 kronor om året till den som blivit blind före fyllda
60 år. Vårdtillägg utgick med 1 200 kronor om året till pensionsberättigad,
som utan att vara blind var ur stånd att reda sig själv och på grund därav
var i behov av ständig tillsyn och vård, under förutsättning att behovet därav
uppkommit före det han fyllt 60 år. Blindtillägg och vårdtillägg utgick utan
inkomstprövning.
I vissa fall kunde dispens ges från inkomstprövningen så att högst 1 100
kronor om året jämte standardtillägg tillerkändes helt arbetsoförmögen invalidpensionär,
vars make ej åtnjöt folkpension, s. k. hjälplöshetstillägg.
I sitte förslag förtidspensionering och sjukpenningförsäkring m. m. anförde
1958 års socialförsåkringskommitté att den hade undersökt möjligheterna
att införa ett nytt tillägg, som skulle kunna utgå i vissa fall, där vårdtillägg
icke kunde ifrågakomma, men där det uppenbarligen förelåg ett
avsevärt behov av mera stadigvarande hjälp. Ett sådant tillägg skulle lämpligen
kunna betecknas hjälptillägg. Svårigheterna att därvid skapa en tillfredsställande
gränsdragning var uppenbara. Skillnaden i förutsättningarna
jämfört med vårdtillägget borde avse intensiteten i hjälp- eller vårdbehovet.
För att begränsa personkretsen måste emellertid hjälpbehovet också i
dessa fall vara relativt kvalificerat. För rätt till vårdtillägg, krävdes dels att
den pensionsberättigade var ur stånd att reda sig själv och dels att han
på grund härav var i behov av ständig tillsyn och vård. Beträffande hjälptillägget
skulle det senare ledet kunna mildras så att vederbörande var i
behov av avsevärd fortlöpande hjälp av annan person. Med en sådan bestämning
skulle hjälptillägg kunna utgå i fall, där hjälpbehovet var relativt
betydande och där det avsåg dagligen återkommande åtgärder som
hjälp med av- och påklädnad, med att stiga upp eller gå till sängs, att intaga
föda, att förflytta sig etc. Exemplifieringen fick inte betraktas såsom
uttömmande. Det borde ankomma på de pensionsbeviljande organen att,
med beaktande av de sålunda angivna riktlinjerna, i varje särskilt fall avgöra,
om förutsättningar för hjälptillägg förelåg. Att tillämpningen av reglerna
om hjälptillägg måste medföra ett visst merarbete för pensionsmyndigheterna
var uppenbart. Å andra sidan kunde man vid prövning av hithörande
frågor få viss ledning av de erfarenheter som vunnits vid handläggningen
av ärenden om vårdtillägg. Kommittén förordade, att ett tillägg,
kallat hjälptillägg, i enlighet med vad ovan skisserats, infördes vid sidan
om vårdtillägget. Beträffande förutsättningarna för rätt till hjälptillägget
utöver vad ovan anförts borde gälla samma villkor som gällde eller föreslagits
för vårdtillägget. Beträffande storleken av vårdtillägget och hjälptillägget
förordade kommittén, att vårdtillägget bibehölls vid nuvarande belopp
1 200 kr. Hjälptilläggets storlek var en avvägningsfråga. Det borde
emellertid vara något lägre än vårdtillägget. Kommittén förordade, att hjälp
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 42 dr 1964 ö
tillägget utgick med 800 kr., vilket belopp motsvarade två tredjedelar av
vårdtillägget.
I proposition nr 90 år 1962 anförde föredragande departementschefen,
statsrådet Nilsson, i nu aktuella frågor:
»Beträffande den av kommittén föreslagna gränsdragningen mellan vårdtillägg
och hjälptillägg har i några remissyttranden anmärkts,
att förutsättningarna för rätt till de olika tilläggen inte angivits tillräckligt
klart. För rätt till vårdtillägg krävs f. n. att den pensionsberättigade är ur
stånd att reda sig själv och på grund härav har behov av ständig tillsyn
och vård. Förslaget om hjälptillägg innebär att kraven på vårdbehovets
intensitet mildras så att det räcker med att pensionären är i behov av avsevärd
fortlöpande hjälp från annan persons sida. Vårdtillägg och hjälptillägg
är båda avsedda för svårt invalidiserade med betydande behov av
vård och bistånd. Skillnaden mellan de båda förmånerna är en fråga om
gradering av stödets storlek i olika fall. Jag kan ge kritiken rätt i att det
mången gång skulle bli svårt att avgöra, huruvida den försäkrade bör ha
det ena eller det andra av de båda föreslagna beloppen 1 200 och 800 kr.
Enligt min mening bör någon sådan gradering av stödets storlek inte förekomma.
Däremot bör det för rätt till vårdtillägg nu gällande kravet i fråga
om vårdbehovets intensitet uppmjukas till huvudsaklig överensstämmelse
med vad kommittén föreslagit för hjälptilläggets vidkommande.
Som jag inledningsvis anförde bör de förmånsformer, som socialförsäkringskommittén
uppdelat på förmåner till blinda, till personer med avsevärda
vårdbehov och till förvärvsarbetande invalider med svåra kroppsliga
defekter, så långt möjligt sammanföras och få en enhetlig utformning. En
förmån, benämnd invaliditetstillägg, bör vara avsedd för dem
som har pension och en annan, kallad invaliditetsersättning,
för invalidiserade i arbetsför ålder, vilkas förvärvsförmåga är sådan att de
inte blir berättigade till förtidspension. För rätt till invaliditetstillägg till
ålders- eller förtidspension bör fordras att den försäkrade är ur stånd att
reda sig själv och på grund härav vid upprepade tillfällen dagligen har behov
av annan persons hjälp. En blind skall alltid anses uppfylla dessa förutsättningar.
Ett ytterligare villkor skall som förut nämnts vara att vårdbehovet
uppkommit eller blindheten inträtt före 63 års ålder. Vidare bör invaliditetstillägg
kunna utgå till partiell förtidspension, därest den försäkrade
lider av höggradig nedsättning i ett eller flera kroppsorgans funktion och
på grund härav behöver fortlöpande hjälp av annan person eller får vidkännas
betydande merutgifter för färdmedel eller andra hjälpmedel för att
kunna utföra förvärvsarbete. Åtnjuter en förvärvsarbetande som nu nämnts
eller eu blind inte någon pension alls, skall han ha rätt till invaliditetscr
-
6 Andra lagutskottets utlåtande nr 42 år 1964
sättning. Invaliditetstillägget bör utgöra 1 200 kr. och invaliditetsersättningen
1 800 kr. om året. Mitt förslag rörande invaliditetsförmånerna medtör
något ökade kostnader jämfört med kommittéförslaget, men å andra
sidan torde en inte obetydlig lättnad i det administrativa arbetet ernås.»
I propositionen, genom vilken förslag till lag om allmän försäkring förelädes
riksdagen, föreslogs i huvudsak den nuvarande utformningen av i frågavarande
förmåner. Invaliditetstillägg skulle utgå med 1 200 kronor och
invaliditetsersättning med 1 800 kronor om året.
Riksdagen godkände förslaget med vissa smärre ändringar.
Utskottet
Försäkrad som uppbär ålderspension, förtidspension eller sjukbidrag och
är ur stånd att reda sig själv och på grund härav vid upprepade tillfällen
dagligen i behov av hjälp av annan, erhåller enligt lagen om allmän försäkring
ett invaliditetstillägg med för närvarande, på grund av särskilda
övergångsbestämmelser, 1 200 kr. för år. Sådant tillägg utgår alltid, därest
den försäkrade är blind. En förutsättning för att invaliditetstillägg skall utgå
är att hjälpbehovet uppkommit eller blindheten inträtt innan den försäkrade
fyllt 63 år. Om en försäkrad mellan 16 och 67 år, som är blind,
inte är berättigad till pension, äger han enligt nyssnämnda lag rätt till invaliditetsersättning.
Denna utgår tills vidare med 2 000 kr. för år. Invaliditetstillägg
och invaliditetsersättning tillkommer vidare vissa förvärvsarbetande
med svåra medicinska handikapp. Invaliditetstillägg utgår ej vid stadigvarande
anstaltsvistelse. Ej heller kan invaliditetstillägg och invaliditetsersättning
utgå till den som är skolplikt^ enligt bestämmelserna om blindundervisning.
I proposition nr 94 till årets riksdag föreslås indexreglering av invaliditetstillägg
och invaliditetsersättningar genom anknytning till basbeloppet
fr. o. m. den 1 juli 1964. Invaliditetstillägget skulle härigenom komma att
utgå med 30 procent av basbeloppet och invaliditetsersättningen med 50 procent
av basbeloppet. Utskottet har i utlåtande nr 41 ansluit sig till propositionens
förslag i denna del.
I motionerna 1:298 och 11:387 hemställes om en översyn av gällande bestämmelser
så att en 50-procentig utbetalning kan äga rum av såväl invaliditetstillägg
som invaliditetsersättning. Yrkanden med ungefärligen samma
innehåll återkommer i motionerna 1:299 och 11:390, där det dessutom begäres
sådan ändring i lagen om allmän försäkring, att fr. o. m. den 1 juli
1964 skall kunna utgå invaliditetstillägg och invaliditetsersättning till handikappade
som har betydande merutgifter för hjälpmedel, även när de be
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 42 år 196A 7
driver studier med yrkesinriktning eller deltager i omskolning eller annan
yrkesutbildning.
I motionerna 1:598 och 11:722 begäres förslag angående införande inom
folkpensioneringen av ett särskilt tillägg till handikappade, hjälptillägg, att
utgå med 25 procent av basbeloppet, oavsett vid vilken ålder hjälpbehovet
inträtt.
Det synes utskottet vara befogat att utvidga stödet åt handikappade personer.
Den höjning av invaliditetstillägget och invaliditetsersättningen som
föreslås i proposition nr 94 vid årets riksdag är ett steg i denna riktning.
Då den föreslagna höjningen emellertid kan få till följd en viss återhållsamhet
vid bidragsgivningen är det angeläget att undersöka, om det utvidgade
stödet bör genomföras genom införande av reducerade invaliditetstillägg och
invaliditetsersättningar i sådana fall då fullt bidrag inte kan utgå. Denna
utredning torde böra företagas inom socialpolitiska kommittén.
Än angelägnare synes vara att införa tillägg och ersättningar till handikappade
som bedriver studier med yrkesinriktning eller deltager i omskolning
eller annan yrkesutbildning. Det torde inte vara riktigt att den som
övergår från förvärvsarbete till studier för att fortbilda sig helt kan gå miste
om invaliditetstillägg eller invaliditetsersättning. Utredning beträffande erforderliga
författningsändringar kan måhända utföras inom socialpolitiska
kommittén. Härvid torde även uppmärksammas de problem som sammanhänger
med att en del förvärvsarbetande handikappade tidvis bedriver studier.
Med hänsyn till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen — i anledning av motionerna 1:299 och
11:390, såvitt angår invaliditetstillägg och invaliditetsersättningar
till handikappade, som på grund av studier med yrkesinriktning,
omskolning eller annan yrkesutbildning inte
utför förvärvsarbete — måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
såsom sin mening giva Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
i denna del anfört;
B. att riksdagen i anledning av följande motioner, nämligen
1)
motionerna 1:298 och II :387,
2) motionerna 1:299 och 11:390, såvitt angår halva invaliditetstillägg
och invaliditetsersättningar, samt
3) motionerna 1:598 och 11:722, såvitt angår hjälptillägg,
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom sin mening giva
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i dessa delar anfört,
samt
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 42 år 1961
C. att motionerna i motsvarande delar, i den mån de icke
kan anses besvarade genom vad utskottet under A. och B.
hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 21 april 1964
På andra lagutskottets vägnar:
JOHN R. ANDERSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Axel Svensson, fru Carlqvist, fru HamrinThorell,
herrar Kaijser, Lars Larsson, fru Nilsson, herrar Erik Filip Petersson
och Axel Kristiansson;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe, fröken
Wetterström, herr Bengtsson i Varberg, fru Eriksson i Ängelholm, fru Svensson,
herrar Gustavsson i Alvesta* och Carlsson i Huskvarna.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Edström, Erik Filip Petersson, Axel Kristiansson, Anderson i
Sundsvall, Gustavsson i Alvesta och Carlsson i Huskvarna, vilka ansett,
I. att det avsnitt i utskottets yttrande å sid. 7 som börjar med orden »Det
synes utskottet» och slutar med orden »tidvis bedriver studier» bort ersättas
med text av följande lydelse:
»En förstärkning av stödet till de handikappade synes utskottet synnerligen
angelägen. De förslag som utskottet tillstyrkt i utlåtande nr 41 är att
se som ett betydelsefullt steg i denna riktning. För att vid en utvidgning av
stödet få till stånd eu differentiering av detsamma bör en möjlighet öppnas
för halva invaliditetstillägg och invaliditetsersättningar i sådana fall då fullt
bidrag inte kan utgå. En dylik stödform skulle då komma i fråga för personer
med medelsvårt handikapp. Utredning härom bör skyndsamt genomföras
och förslag om dylik komplettering av socialförsäkringslagstiftningen
framläggas för riksdagen i sådan tid att en reform av angivet innehåll kan
träda i kraft senast den 1 juli 1965.
Än angelägnare synes vara att införa tillägg och ersättningar till handikappade
som bedriver studier. Med lagstiftningens nuvarande utformning
uteslutes handikappade som studerar från rätten till förmånerna. Det är
uppenbart otillfredsställande att den som övergår från förvärvsarbete till
studier för att fortbilda sig kan gå miste om invaliditetstillägg eller invaliditetsersättning.
I stället för att stimulera motverkar lagstiftningen handikappades
villighet att bedriva studier. Sämst ställda i detta avseende är de
som bedriver teoretiska studier och som inte erhåller omskolningsbidrag.
Andra lagutskottets utlåtande nr 42 är 1961
9
Självfallet bör den som genomgår yrkesutbildning, omskolning eller eljest på
grund av studier förhindras ha förvärvsarbete kunna få invaliditetstillägg
eller invaliditetsersättning, vilka utgör förmåner som skall kompensera merutgifter
som den handikappade har i förhållande till andra. Lagstiftningen
bör enligt utskottets uppfattning omedelbart ändras i angivna avseende. 1
anslutning till yrkande i motionerna 1:299 och 11:390 föreslår utskottet att
9 kap. 2 §, 2 stycket, i lagen om allmän försäkring kompletteras med stadgande
av innebörd, att även den som på grund av omskolning, yrkesutbildning
eller eljest till följd av studier är förhindrad ha förvärvsarbete skall
äga rätt till invaliditetstillägg och invaliditetsersättning. Författningsändringen
bör träda i kraft den 1 juli 1964. Kostnaderna för genomförandet av
lagändringen i fråga torde rymmas inom beräknat anslag.»
II. att utskottet bort hemställa,
»A) att riksdagen — med bifall till motionerna 1:299 och
11:390, såvitt angår invaliditetstillägg och invaliditetsersättningar
till handikappade, som på grund av studier med yrkesinriktning,
omskolning eller annan yrkesutbildning inte
utför förvärvsarbete — måtte för sin del antaga följande
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring
Härigenom förordnas, att 9 kap. 2 § andra stycket lagen den 25 maj 1962
om allmän försäkring skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
9 kap.
Till ålderspension-----års
Ändå att så ej följer av första stycket
utgår invaliditetstillägg till förtidspension,
som avses i 7 kap. 2 §
andra eller tredje stycket, därest den
försäkrade utför förvärvsarbete men
på grund av höggradig nedsättning i
kroppsorganens funktion är i behov
av avsevärd fortlöpande hjälp av annan
person eller får vidkännas betydande
mcrutgifter för färdmedel
ålder.
Ändå att så ej följer av första stycket
utgår invaliditetstillägg till förtidspension,
som avses i 7 kap. 2 §
andra eller tredje stycket, därest den
försäkrade utför förvärvsarbete eller
undergår omskolning eller yrkesutbildning
eller eljest på grund av studier
är förhindrad utföra förvärvsarbete
men på grund av höggradig
nedsättning i kroppsorganens funk
-
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 42 år 196b
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
eller andra hjälpmedel för att kunna tion är i behov av avsevärd fortlöpanutföra
arbetet. de hjälp av annan person eller får
vidkännas betydande merutgifter för
färdmedel eller andra hjälpmedel för
att kunna utföra arbetet eller studierna.
Invaliditetstillägg tillkommer------är skolpliktig.
Invaliditetstillägg utgör-----av basbeloppet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1964.
B. att riksdagen med bifall till följande motioner, nämligen
1)
motionerna 1:298 och II :387, samt
2) motionerna 1:299 och 11:390, såvitt angår halva invaliditetstillägg
och invaliditetsersättningar, samt i anledning
av motionerna 1:598 och 11:722, såvitt angår hjälptillägg,
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam
utredning om förslag till nästa års riksdag om sådan komplettering
av lagen om allmän försäkring att möjlighet öppnas
för halvt invaliditetstillägg och halv invaliditetsersättning;
C.
att motionerna 1:598 och 11:722, såvitt angår hjälptilllägg,
i den mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet
i motsvarande del hemställt icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1964:226 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om ökat stöd åt handikappade. a1 i texten