Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr Ad år 196i

1964-04-21 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1964:46, Andra lagutskottets utlåtande nr Ad år 196i

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr Ad år 196i

1

Nr 46

Utlåtande i ,anledning av väckt motion angående almanacksprivilegiet.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

643, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Hanson, Per-Olof,

hemställt »att riksdagen måtte besluta i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om en förutsättningslös utredning rörande almanacksprivilegiet att utgöra

vägledning för det beslut rörande privilegiets fortbestånd och utformning

som torde komma att meddelas 1965».

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sin hemställan får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen.

över motionen har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttranden från Vetenskapsakademien och ombudsmannaämbetet

för näringsfrihetsfrågor. Yttrande har därjämte på utskottets

begäran avgivits av Svenska boktryckareföreningen.

Gällande regler

Efter den lagstiftning, som tillkom år 1953 (prop. nr 103 och andra lagutskottets

utlåtande nr 32) — då samtidigt näringsfrihetsrådet och ombudsmannaämbete!

för näringsfrihetsfrågor inrättades — och i samband

med den allmänna priskontrollens upphävande år 1956 (prop. nr 97, 147

och 148, statsutskottets utlåtande nr 123 och andra lagutskottets utlåtanden

nr 34 och 35) — då statens pris- och kartellnämnd kom till — kännetecknas

ordningen på pris- och konkurrensområdet av att prisbildningen

i princip skall ske på grundval av fri konkurrens och utan direkta statliga

ingripanden. Verksamheten är i stort sett begränsad till åtgärder, som

skall motverka konkurrensbegränsningar med skadlig verkan. Betecknande

för denna verksamhet är att den söker nå sitt mål, en effektiv konkurrens

och en skälig prisnivå, huvudsakligen genom förhandling och

upplysning. Myndigheterna utför prisövervakning samt undersökningar av

pris- och konkurrensförhållanden inom olika delar av näringslivet, och

dessutom har från samhällets sida vidtagits åtgärder för att öka konsumenternas

insikter i pris- och kvalitetsfrågor och därmed deras möjligheter

att utnyttja fördelarna av en fri konkurrens.

De direkta bestämmelserna om motverkande av konkurrensbegräns
miiang

till riksdagens protokoll 196A. 9 samt. 2 avel. Nr Ali

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1964

ningar finns i lagen den 25 september 1953 om motverkande i vissa fall

av konkurrensbegränsning inom näringslivet. Enligt lagen får vissa konkurrensbegränsande

förfaranden icke förekomma, med mindre näringsfrihetsrådet

lämnar sitt tillstånd därtill. De sålunda förbjudna förfarandena

är dels stipulerande av s. k. fasta bruttopriser, dels ingående och

tillämpning av överenskommelser om s. k. anbudskarteller. Med stipulerande

av fasta bruttopriser förstås, att en företagare antingen betingar

sig av en företagare inom senare försäljningsled, att vid försäljning av

förnödenhet inom riket visst pris inte underskrides, eller till ledning för

prissättning inom senare försäljningsled eljest anger visst pris, med mindre

därvid kommer till uttryck att priset får underskridas (2 §). En anbudskartell

är en överenskommelse att samråd eller annan samverkan mellan

olika företagare skall äga rum, innan någon av dem avger anbud å försäljning

av förnödenhet eller utförande av tjänst (3 §). överträdelse av

förbuden är straffbelagda (29 §).

Beträffande konkurrensbegränsningar i andra fall gäller, att näringsfrihetsrådet

skall genom förhandling söka undanröja skadlig verkan därav

(1 § och 5 § första stycket). Med skadlig verkan av konkurrensbegränsning

förstås, att konkurrensbegränsningen på ett ur allmän synpunkt otillbörligt

sätt påverkar prisbildningen, hämmar verkningsförmågan inom

näringslivet eller försvårar eller hindrar annans näringsutövning (5 §

andra stycket).

Enligt lagen den 1 juni 1956 om uppgiftsskyldighet rörande pris- och

konkurrensförhållanden åligger det företagare att till myndighet som

Kungl. Maj:t bestämmer — bank- och fondinspektionen i fråga om bankoch

fondväsendet, försäkringsinspektionen beträffande försäkringsväsendet

samt pris- och kartellnämnden såvitt rör näringslivet i övrigt — efter

anmaning lämna uppgift om sådan i anmaningen närmare angiven konkurrensbegränsning,

som berör hans verksamhet och har avseende på

pris-, produktions-, omsättnings- eller transportförhållanden i riket, samt

i övrigt om priser, intäkter, kostnader, vinster och andra förhållanden

av beskaffenhet att inverka på prisbildningen. Myndigheten äger meddela

närmare föreskrifter om uppgiftspliktens omfattning samt om sättet

och tiden för dess fullgörande, över konkurrensbegränsande överenskommelser

skall föras särskilt kartellregister.

De myndigheter, på vilka det ankommer att administrera pris- och konkurrenslagstiftningen,

är i första hand näringsfrihetsrådet, ombudsmannaämbetet

för näringsfrihetsfrågor samt statens pris- och kartellnämnd.

Bank- och fondinspektionen samt försäkringsinspektionen har hand om

registrerings- och övervakningsverksamheten inom sina områden.

Pris- och kartellnämnden har enligt sin instruktion till uppgift att följa

utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrens
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1964

3

förhållandena inom näringslivet. 1 fråga om konkurrensförhållandena har

nämnden bl. a. att lämna näringsfrihetsrådet och ombudsmannen för

näringsfrihetsfrågor biträde för utredning i fråga, som kan vara av betydelse

för förhandling enligt konkurrensbegränsningslagen.

Ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor, som skall vara lagkunnig och

i domarvärv erfaren, förordnas av Konungen. Enligt instruktionen skall

ombudsmannen framför andra ärenden behandla konkurrensbegränsningar,

som är av betydelse för större konsumentintressen eller påverkar konkurrensförhållandena

inom en hel näringsgren eller som på ett påtagligt och

avgörande sätt försvårar eller hindrar andra företagares näringsutövning.

I sin verksamhet bör ombudsmannen i erforderlig utsträckning samråda

med bl. a. pris- och kartellnämnden.

Näringsfrihetsrådet, som redan behandlats, kan sägas vara dömande

instans.

Utgivande av almanackor, datumblad och liknande är Vetenskapsakademiens

uteslutande privilegium jämlikt en kunglig resolution av år 1747.

Enligt resolutionen har akademien att tillse att almanackorna blir tryckta

på gott papper med ren och läslig stil, utan fel, liksom att »ett drägligt

pris» åsättes dem samt att almanackor i rätt tid och i tillräckligt antal

överallt i riket finns att köpa.

Privilegiesystemet är sedan år 1810 i princip förbjudet, men det är

Konungen obetaget att förnya sådana till allmänna inrättningars understöd

redan förlänta privilegier, varje gång på högst tjugu år. Sådant förnyande

har också skett med stöd av 1 § 4 mom. (numera 1 kap. 8 §)

tryckfrihetsförordningen beträffande nu ifrågavarande privilegium, senaste

gången den 15 juni 1945 för perioden 1952-—1972.

För att kunna garantera korrekta uppgifter har Vetenskapsakademien

ansett det nödvändigt att utarrendera privilegiet till ett enda boktryckeri.

Sedan år 1906 har Almqvist & Wiksells boktryckeri aktiebolag varit innehavare

av arrendet och har således monopol på rätten att utgiva almanackor

i Sverige. Mot utgivningsrätten har tryckeriet enligt avtal, det

senaste gällande 1962—1972, åtagit sig bland annat att inleverera viss

royalty till akademien. För närvarande utgår enligt uppgift royalty med

23 % av Almqvist & Wiksells totala årliga försäljningssumma för almanackor

och kalendrar.

Historik

I motioner vid 1951 års riksdag hemställdes, att riksdagen skulle hos

Kungl. Maj:t anhålla att Kungl. Maj:t ville, när frågan om Vetenskapsakademiens

privilegium att utgiva almanackor blev aktuell, på lämpligt sätt

giva till känna önskvärdheten att tillståndet att trycka olika slag av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr \6 år 196i

kalendarier måtte medgivas mer än ett tryckeri. Motionerna föranledde

icke någon riksdagens åtgärd. I sitt utlåtande (nr 5) över motionen i

första kammaren anförde första kammarens allmänna beredningsutskott

bl. a.:

Motionären gör gällande att en utökning av antalet tryckeriföretag,

som kunna få i uppdrag att trycka kalendarier, skulle medföra större

ändamålsenlighet än den nuvarande ordningen, enligt vilken ett större

företag erhållit monopol på sådan tryckning. Tryckningsmonopolet underlättar

givetvis den nödvändiga kontrollen av almanackans korrekthet, och

det ifrågavarande tryckeriföretaget besitter såsom framgår av vad ovan

anförts nödig kapacitet för framställning av kalendarier i efterfrågad

omfattning. Den omständigheten att övriga delar av kalendrar och almanackor,

som ofta utges av folkliga organisationer och av firmor i reklamsyfte,

icke alltid kunna tryckas av samma företag anses på tryckerisakkunnigt

håll icke innebära någon nackdel. Genom att olika slags arbeten,

i vilka kalendarier ingå, kunna levereras såsom halvfabrikat beredas även

mindre tryckeriföretag möjlighet att åtaga sig sådana arbeten. Sammanförandet

av flera kunders kalendariebeställningar torde i själva verket

medföra en förbilligad tillverkning av kalendariedelen av t. ex. en reklamalmanacka

eller en fickdagbok.

Med hänvisning till det anförda och till att då gällande avtal mellan

Vetenskapsakademien och tryckeriet kunde bli gällande ända till år 1962

hemställde utskottet att motionen icke måtte föranleda någon kammarens

åtgärd.

Andra kammarens allmänna beredningsutskott hänvisade i sitt utlåtande

(nr 10) endast till att frågan var för tidigt väckt.

I motion vid 1958 års A-riksdag yrkades bl. a. en utredning rörande

almanacksprivilegiet. I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 4) i ämnet

anförde allmänna beredningsutskottet, att det under de närmaste

åren icke var möjligt att tillskapa några nya villkor för privilegiet och

att utskottet därför icke kunde tillstyrka, att den föreslagna utredningen

kom till stånd. Utskottet framhöll emellertid att frågan borde prövas i närmare

anslutning till utgången av den löpande privilegieperioden.

Remissyttrandena

Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor tillstyrker motionen samt

anför:

Hos ämbetet har vid skilda tillfällen — i anhängiggjorda ärenden och

vid förfrågningar under hand — påtalats vissa konkurrensbegränsande

förhållanden, föranledda av den ensamrätt till tryckning av almanackor

och kalendarier som Kungl. Vetenskapsakademien tillerkänt Almqvist &

Wiksells Boktryckeri AB. Såsom exempel må nämnas följande. Ett reklamföretag

anmälde i augusti 1959, att Almqvist & Wiksell icke tillät att

den i många fall ganska påkostade »ramen» kring ett kalendarium trycktes

hos annat tryckeri samt hemställde att ämbetet måtte pröva, huruvida

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1964

5

en dylik åtgärd, vilken reklamföretaget uppfattade som en utvidgning

av privilegiet, stod i överensstämmelse med vad som ursprungligen avsetts.

Ärendet avskrevs enär verkställd utredning icke givit belägg för eller

anledning till antagande att Almqvist & Wiksell vid utövandet av sin

ensamrätt gått utöver privilegiets innehåll. — I november 1963 anförde

ett annat reklamföretag klagomål över den prissättning på almanacksprodukter,

som tillämpades av Almqvist & Wiksell. Företaget ifrågasatte,

om icke tryckeriet på grund av monopol på tryckning av almanackor och

kalendrar beredde sig en alltför hög vinst på dessa produkter, samt hemställde

om närmare utredning. På sätt framgår av bilagda avskrift begärde

näringsfrihetsombudsmannen i skrivelse den 13 december 1963, att statens

pris- och kartellnämnd måtte verkställa en utredning i saken.

Med hänsyn till de uppgifter, vilka tillkommer ämbetet jämlikt lagen

den 25 september 1953 om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning

inom näringslivet, avser den sålunda begärda utredningen endast

Almqvist & Wiksells utövande av den ensamrätt, som företaget erhållit

genom avtal med Vetenskapsakademien. Vad angår spörsmålet om själva

privilegiets fortbestånd och utformning torde kunna ifrågasättas, huruvida

den hittills tillämpade ordningen för almanacksutgivningen numera är

den mest ändamålsenliga. Enligt ämbetets uppfattning synes det därför

vara av värde att den av motionären önskade utredningen kommer till

stånd.

Såväl Vetenskapsakademien som Svenska boktryckareföreningen ifrågasätter,

med hänvisning till den utredning som verkställes av statens prisoch

kartellnämnd, om något riksdagens initiativ erfordras.

Vetenskapsakademien menar också att det långtgående tillhandahållande

av olika halvfabrikat som Almqvist & Wiksells boktryckeri aktiebolag

tillämpar innebär en kostnadsbesparing jämfört med om ett flertal olika

tryckerier skulle behöva trycka kalendariet själva. Akademien har inte

heller funnit belägg för att Almqvist & Wiksell vid något tillfälle skulle

ha vägrat att verkställa även tryckning av övriga delar i en kalender,

utöver själva kalendariet. Tvärtom har Almqvist & Wiksell varit angelägna

att utforma sin kapacitet till att kunna tillmötesgå önskemål om tryckning

av alla slag kompletta almanackor. I sådana fall då tryck önskats av

särskild typ utanför Almqvist & Wiksells kapacitet, t. ex. djuptryck, har

särskilda licenser lämnats för annat tryckeri, och så har också skett i vissa

andra fall, t. ex. då det gällt att trycka stora upplagor i ett sammanhang

på flera språk.

Akademien fortsätter:

Akademien kan sålunda icke vitsorda förekomsten av sådana nackdelar

vid det nuvarande privilegiets tillämpning som motionären antyder. Betydelsen

av att det allmännas krav på en prisbillig och tillförlitlig almanacka

blir tillgodosett skall däremot här understrykas. Det har visat sig att

detta behov effektivt kunnat tillfredsställas genom akademiens utövning

av privilegiet. Därmed har dock endast det ena av de båda grundläggande

skälen för privilegiet berörts. I motionen nämnes intet om det andra

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 196i

huvudmotivet: att genom intäkten sätta akademien i stånd att fylla sina

i grundstadgarna stadfästa vetenskapliga uppgifter.

I detta sammanhang kan akademien därför inte underlåta att ingå

något på dessa sina huvuduppgifter. De gälla framför allt forskningen

och forskningsstödet i akademiens såsom nationella organ på riksplanet

bedrivna, vetenskapliga institutioner. Medan kostnader för arbetet med

almanacka och statskalender, jämte akademiens vetenskapliga sammankomster,

taga i anspråk 10% av privilegieintänkten, gå övriga 90% i

själva verket direkt till dessa akademiens institutioner: Stockholms Observatorium

jämte Solforskningsstationen på Capri 16%, Kristinebergs Zoologiska

Station 9 %, Bergianska Botaniska institutionen 11 %, Kiruna Geofysiska

observatorium och Abisko naturvetenskapliga station 11%, redaktion

och tryckning av akademiens Arkiv och Handlingar 20%, Biblioteket 23%.

Akademien vill understryka, att dessa institutioner direkt betjäna den

svenska forskningen på högsta vetenskapliga plan och stå öppna för sådan

forskning oavsett dess universitets- eller högskoleanknytning i övrigt.

Centralt och genom dessa institutioner sköter akademien också sin uppgift

som nationellt organ för förvaltande av Sveriges internationella vetenskapliga

kontakter. I detta sammanhang må erinras om att akademiens

bibliotek är landets största på det naturvetenskapliga området och att

de av akademien bekostade och utgivna skriftserierna representera ett

av de viktigaste medierna för publicering av naturvetenskapliga avhandlingar

på internationella språk i Sverige, som sådant helt oumbärligt för

landets universitets- och högskoleinstitutioner. Den betydelsefulla ställning

som Stockholms Observatorium intar torde vara bekant.

Privilegiet har sålunda i Sverige väsentligen en vetenskapsstödjande

uPPgift motsvarande den som gäller för almanacksprivilegierna i de nordiska

grannländerna, där intäkterna äro tillförsäkrade respektive universitet

i Köpenhamn, Helsingfors och Oslo.

En utredning borde därför enligt akademiens mening närmast taga

sikte på i vad mån det kan finnas berättigade krav på större möjligheter

för övriga företag att på licens trycka almanackor eller på tillgång till

större sortiment halvfabrikat av kalendarier. Akademien vill understryka

att den är positiv till sådana förändringar. De ovan antydda licenserna

såväl beträffande import av reklamalmanackor som beträffande s. k. bokhandelsalmanackor

torde också klart visa, att akademien och arrendatorn

här bemödat sig att finna framkomliga ekonomiska vägar att tillhandahålla

almanacksköparna ett så rikhaltigt sortiment som möjligt.

Även Svenska boktryckareföreningen uttalar att Almqvist & Wiksell,

enligt vad föreningen inhämtat, icke vid något tillfälle vägrat att verkställa

leverans av kompletta kalendrar och att tryckeriet bär en god kapacitet.

Utskottet

Lagen om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet

har till syfte att främja en ur allmän synpunkt önskvärd konkurrens

inom näringslivet. Sålunda ankommer det på näringsfrihetsrådet att

genom förhandling söka undanröja skadlig verkan av konkurrensbegränsning.

Ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor skall enligt sin instruktion

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1964

7

bl. a. behandla konkurrensbegränsningar som är av betydelse för större

konsumentintressen eller påverkar konkurrensförhållandena inom en hel

näringsgren. Pris- och kartellnämnden åligger bl. a. att utföra undersökningar

beträffande förekomsten och verkningarna av konkurrensbegränsning.

Principen om fri konkurrens, som kommer till uttryck i den angivna

lagstiftningen, är emellertid inte undantagslös. Således är utgivande av

almanackor, datumblad och liknande sedan år 1747 Vetenskapsakademiens

uteslutande privilegium. Privilegiet skall förnyas av Konungen, varje gång

på högst tjugu år. Senast skedde detta år 1945 för perioden 1952—1972.

Vetenskapsakademien har, för att kunna garantera ett korrekt utförande,

ansett det nödvändigt att utarrendera privilegiet till ett enda boktryckeri,

sedan år 1906 Almqvist & Wiksells boktryckeri aktiebolag. Enligt uppgift

erhåller Vetenskapsakademien royalty med 23 procent av tryckeriets totala

årliga försäljningssumma för almanackor och kalendrar.

I förevarande motion göres gällande, att den rådande ordningen föranlett

olägenheter av skilda slag. Bl. a. har utgivare av kalendrar, datumblad

o. d., enligt vad motionären uppger, nödgats låta Almqvist & Wiksell utföra

själva kalendariet, medan övriga delar, på grund av tryckeriets begränsade

kapacitet, måst färdigställas på annat håll. Denna uppdelning har, menar

motionären, vållat onödiga kostnader. Motionen utmynnar i ett yrkande om

förutsättningslös utredning rörande almanacksprivilegiet.

Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor uppger i remissyttrande

att anmärkningar vid olika tillfällen framställts mot vissa konkurrensbegränsande

förhållanden som följer av Almqvist & Wiksells ensamrätt. Sådana

klagomål har föranlett ämbetet att den 13 december 1963 hos prisoch

kartellnämnden begära en utredning i saken. Denna utredning kommer

emellertid, enligt vad ämbetet upplyser, endast att avse Almqvist & Wiksells

utövande av monopolet. Då det enligt ämbetets mening kan ifrågasättas, om

den hittills tillämpade ordningen för almanacksutgivningen numera är den

mest ändamålsenliga, synes det ämbetet värdefullt, om den av motionären

önskade utredningen kominer till stånd.

Såväl Vetenskapsakademien som Svenska boktryckareföreningen bestrider,

att Almqvist & Wiksell någon gång vägrat trycka övriga delar av en

kalender, utöver kalendariet. I fall då det gällt tryck av särskild typ utanför

Almqvist & Wiksells kapacitet, såsom exempelvis djuptryck, eller då det

varit fråga t. ex. om att trycka stora upplagor i ett sammanhang på flera

språk har, uppger Vetenskapsakademien, särskilda licenser lämnats för

annat tryckeri. Båda remissinstanserna anser också att den undersökning

som verkställes av pris- och kartellnämnden är till fyllest. Beträffande användningen

av de medel som på grund av privilegiet inflyter som royalty

upplyser Vetenskapsakademien, att 10 procent användes för arbete med

almanacka och statskalender samt för akademiens vetenskapliga sammankomster,

medan återstoden går till bl. a. olika vetenskapliga institutioner.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1964

såsom Stockholms observatorium, solforskningsstationen på Capri, Kiruna

geofysiska observatorium m. fl., samt till akademiens bibliotek, landets

största på det naturvetenskapliga området.

Enligt utskottets mening är det icke givet att den konkurrensbegränsning,

som är en följd av den nuvarande ordningen, har enbart negativa verkningar.

Sålunda kan det vid tryckning av detta slag ur ekonomisk synpunkt

var en fördel att arbetet koncentreras till ett företag. Vidare synes garantierna

för att kalendarierna blir korrekta — ett av syftena med privilegiet —

vara större med ett sådant arrangemang. Därtill kommer att de medel som

på grund av privilegiet inflyter till Vetenskapsakademien utgör ett betydelsefullt

stöd för den vetenskapliga forskningen. Då emellertid privilegiet

under mycket lång tid utövats under samma former finner utskottet, att

en allsidig undersökning av möjligheterna till en bättre anpassning till det

nutida näringslivets struktur skulle kunna vara av värde inför prövningen

av frågan om förnyande av privilegiet. Den utredning som pågår inom prisoch

kartellnämnden bör kunna ge upplysningar av värde i detta sammanhang.

Då denna utredning emellertid har ett begränsat syfte, torde det vara

lämpligast att genom Kungl. Maj :ts försorg göres en översyn av reglerna

för privilegiet och formerna för dess utövande. Utskottets uttalanden synes

böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen i anledning av förevarande motion, 1:643,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom sin mening giva

Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört, samt

2) att motionen, i den mån den icke kan anses besvarad

genom vad utskottet under 1) hemställt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 april 1964

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Axel Svensson, fru Carlqvist, herrar

Kaijser, Lars Larsson, fru Nilsson, herrar Erik Filip Petersson och Axel

Kristiansson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe, Rimmerfors,

fröken Wetterström, herr Bengtsson i Varberg. fru Eriksson i Ängelholm,

fru Svensson och herr Gustavsson i Alvesta*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1964

640870

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:163 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående märkningen av läkemedel. a1 i texten