Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om bidragsförskott, m. m., i vad propositionen hänvisats till lagutskott, d e l s o c k i ämnet väckta motioner.

1964-04-23 · 32 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 32 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1964:47, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om bidragsförskott, m. m., i vad propositionen hänvisats till lagutskott, d e l s o c k i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 1964

1

Nr 47

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med

förslag till lag om bidragsförskott, m. m., i vad propositionen

hänvisats till lagutskott, d e l s o c k i ämnet

väckta motioner.

Genom en den 13 mars 1964 dagtecknad proposition, nr 70, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om bidragsförskott,

2) lag angående ändrad lydelse av 8 kap. 6 § och 9 kap. 1 § lagen den

25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring och

3) lag angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 26 juli 1947 (nr 529)

om allmänna barnbidrag,

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

statsrådet hemställt.

Propositionen har, såvitt angår de därvid fogade lagförslagen, hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet. I övrigt har propositionen

hänvisats till statsutskottet.

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande i anledning

av densamma väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna nr 723 i första kammaren av herr Carlsson,

Eric, m. fl. och nr 883 i andra kammaren av fru Holmquist m. fl.,

2) de likalydande motionerna nr 726 i första kammaren av herr Adolfsson

och nr 889 i andra kammaren av fru Rgding in. fl.,

3) de likalydande motionerna nr 727 i första kammaren av herr Sveningsson

samt nr 888 i andra kammaren av herr Nordstrandh och fru Kristensson,

4) motionen nr 884 i andra kammaren av fru Svensson m. fl., samt

5) motionen nr 885 i andra kammaren av fru Svensson in. fl.

De vid propositionen fogade författningsförslagen är av följande lydelse.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1964. 9 samt. 2 avd. Nr 47

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 1964

Förslag

till

Lag

om bidragsförskott

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Tillkommer vårdnaden om barn, som är svensk medborgare och bosatt i

riket, endast en av föräldrarna eller står barnet icke under föräldrarnas vårdnad,

utgår enligt vad nedan stadgas av allmänna medel bidragsförskott till

barnet i förhållande till fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet.

Utan hinder av att barnet saknar svenskt medborgarskap, må bidragsförskott

utgå, därest vårdnadshavaren är svensk medborgare och bosatt i riket.

Fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, benämnes i denna lag

underhållsskyldig.

I fråga om adoptivbarn avses i denna lag med barnets föräldrar adoptanten.

Är barn adopterat av makar eller har ena maken adopterat den andres

barn, anses barnet såsom deras gemensamma.

2 8.

Bidragsförskott utgår icke därest

a) barnet bor tillsammans med den underhållsskyldige;

b) det föreligger grundad anledning antaga att den underhållsskyldige

i vederbörlig ordning betalar fastställt underhållsbidrag icke understigande

vad som skulle utgå i bidragsförskott enligt 4 § första och andra styckena;

c) det finnes uppenbart att den underhållsskyldige annorledes sörjt eller

sörjer för att barnet erhåller motsvarande underhåll;

d) den underhållsskyldige gentemot barn utom äktenskap enligt avtal,

som är bindande för barnet, åtagit sig att till dess underhåll utgiva visst

belopp en gång för alla; eller

e) vårdnadshavaren utan giltigt skäl underlåter att vidtaga eller medverka

till åtgärder för att få underhållsbidrag eller faderskap till barnet fastställt.

3§.

Bidragsförskott utgår från och med den månad, varunder rätt därtill inträtt,

dock ej för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 196t

Bidragsförskott utgår till och med den månad, varunder barnet fyllt

sexton år eller rätten till förskott eljest upphört.

4 g.

Bidragsförskott utgör för år räknat tjugofem procent av det i 1 kap. 6 §

lagen om allmän försäkring omförmälda basbeloppet.

Skall bidragsförskott utgå i förhållande till såväl fader som moder eller

är barnet berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5 § lagen om allmän försäkring,

utgör dock bidragsförskottet i förra fallet, i förhållande till varje

underhållsskyldig, sjutton och en halv och i senare fallet tio procent av

basbeloppet.

Föreligger grundad anledning antaga att fastställt underhållsbidrag betalas

i vederbörlig ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskottsbelopp

enligt första eller andra stycket samt underhållsbidragets

belopp.

Bidragsförskott utgår ej med högre belopp än underhållsbidraget, därest

vårdnadshavaren utan giltigt skäl underlåter att vidtaga eller medverka till

åtgärder för att få underhållsbidraget höjt.

5§.

Fråga om bidragsförskott prövas av barnavårdsnämnden i den kommun

där vårdnadshavaren är mantalsskriven eller, om sådan mantalsskrivningsort

ej finnes, av barnavårdsnämnden i den kommun där barnet är bosatt.

6§.

Den som önskar erhålla bidragsförskott eller vill komma i åtnjutande av

högre förskott skall göra ansökan därom. Ansökan göres av vårdnadshavaren,

särskilt förordnad förmyndare eller barnavårdsman för barnet.

Ansökan skall innehålla nödiga upplysningar för bedömande av barnets

rätt till bidragsförskott ävensom en av sökanden på heder och samvete avgiven

förklaring, att de lämnade upplysningarna äro med sanningen överensstämmande.

År sökanden ur stånd att själv avgiva sådan förklaring, skall

riktigheten av upplysningarna intygas av två trovärdiga, med förhållandena

förtrogna personer. Därest underhållsbidrag fastställts för barnet, skall domstols

beslut eller annan handling, som kan ligga till grund för indrivning av

bidraget, i huvudskrift eller bestyrkt avskrift fogas vid ansökningen, såframt

dessa handlingar ej eljest äro tillgängliga för barnavårdsnämnden.

7§.

Sedan bidragsförskott sökts skall, under förutsättning att den underhållsskyldiges

vistelseort är känd eller kan utrönas, omedelbart till honom av
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 dr /96‘4

sändas meddelande om ansökningen med föreläggande att, därest han har

något att anföra i anledning av ansökningen, inom viss kort tid muntligen

eller skriftligen yttra sig. I meddelandet skall tillika lämnas underrättelse

om stadgandena i 2 § b) och c) samt 4 § tredje stycket.

När barnavårdsnämnden meddelat beslut i ärendet, skall beslutet skriftligen

delgivas dels sökanden och, om denne är annan än vårdnadshavaren,

jämväl vårdnadshavaren, dels den underhållsskyldige. Har förskott beviljats,

skall därvid underrättelse lämnas sökanden och vårdnadshavaren om stadgandena

i 12 och 13 §§ samt, i annat fall än som avses i 4 § tredje stycket,

den underhållsskyldige om stadgandet i 16 § första stycket.

8§.

Bidragsförskott utgives förskottsvis för månad.

Vid beräkningen av bidragsförskott för månad skall det årliga belopp,

från vilket beräkningen utgår, avrundas till närmast lägre hela krontal, som

är jämnt delbart med tolv. Är årsbeloppet lägre än sextio kronor, bortfaller

bidragsförskottet för den månad beräkningen avser.

I den mån bidragsförskott svarar mot fastställt underhållsbidrag skall

från förskott för viss månad avdragas på samma tid belöpande bidragsbelopp,

som den underhållsskyldige må hava erlagt innan han erhållit underrättelse

enligt 7 § andra stycket.

Åtnjuter barn under hel månad på statens bekostnad vård på anstalt eller

eljest kost och bostad, må bidragsförskott ej utgå för den månaden; dock

må förskott utgå för tid då barnet är inackorderat vid nomadskola.

Har bidragsförskott ej lyfts före utgången av året näst efter det, under

vilket förskottet förfallit till betalning, skall förskottet vara förverkat.

9§.

Bidragsförskott utbetalas till vårdnadshavaren. I fråga om fosterbarn eller

barn, som eljest fostras i annat enskilt hem än vårdnadshavare^, skall dock

bidragsförskottet utbetalas till den, hos vilken barnet fostras, såframt ej barnavårdsnämnden

annorlunda förordnar.

Finnes någon, till vilken bidragsförskott enligt första stycket skall utbetalas,

icke vara skickad att handhava förskottet, må barnavårdsnämnden förordna,

att förskottet i stället skall utbetalas till barnavårdsman för barnet

eller annan lämplig person. Nämnden må ock, då synnerliga skäl äro därtill,

själv omhändertaga bidragsförskottet för att användas för barnets bästa.

Åtnjuter barn, till vilket bidragsförskott utgår, i annat fall än som avses i

8 § fjärde stycket, under hel månad vård på anstalt eller eljest vård på allmän

bekostnad, äger den som driver anstalten eller det kommunala organ som

svarar för vårdkostnaden att, i den mån Konungen så förordnar, uppbära så

stor del av bidragsförskott för månaden som svarar mot vårdkostnaden.

Det bidragsförskottsbelopp som först förfaller till betalning efter beslut

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr \7 år 196i

om förskott må, där barnet under den tid å vilken förskottsbeloppet belöper

i väsentlig mån erhållit sin försörjning av allmänna medel, till den del beloppet

motsvarar vad den myndighet som tillhandahållit försörjningen visar

sig hava för nämnda tid utgivit för barnets försörjning uppbäras av myndigheten.

10 §.

Bidragsförskott skall, med iakttagande av vad nedan stadgas, utgivas av

den barnavårdsnämnd, som enligt 5 § har att pröva fråga om bidragsförskott

för barnet.

Erhåller barnavårdsnämnd, som utgiver bidragsförskott, kännedom om

att sådan förändring inträffat, att fråga om bidragsförskott för barnet skall

prövas av annan barnavårdsnämnd, åligger det den förra barnavårdsnämnden

att underrätta den senare och i samband därmed översända till ärendet

hörande handlingar. Den förra nämndens skyldighet att utgiva förskott

upphör icke förrän från och med andra månaden efter den, under vilken

handlingarna översänts.

11 §•

Det åligger barnavårdsnämnd, som utgiver bidragsförskott, att besluta

om indragning av förskottet, därest förutsättningarna för utgivande av förskott

icke längre föreligga; dock erfordras ej sådant beslut såframt bidragsförskott

skall upphöra att utgå på den grund att barnet fyllt sexton år eller

avlidit. Nämnden skall jämväl besluta om nedsättning av bidragsförskott,

när bestämmelserna i denna lag föranleda därtill.

Om barnet upphört att vara svensk medborgare eller bosatt i riket, må

nämnden utan hinder därav besluta, att barnet i fortsättningen skall åtnjuta

bidragsförskott, därest det med hänsyn till omständigheterna skulle framstå

såsom oskäligt att indraga förskottet.

Beslut om indragning eller nedsättning av bidragsförskott skall skriftligen

delgivas vårdnadshavare^ särskilt förordnad förmyndare och barnavårdsman

för barnet samt den underhållsskyldige.

12 §.

Vårdnadshavare!!, särskilt förordnad förmyndare och barnavårdsman för

barnet äro skyldiga att ofördröjligen till den barnavårdsnämnd, som utgiver

bidragsförskottet, anmäla

a) om barnet avlidit;

b) om barnet eller, i fall som avses i 1 § andra stycket, vårdnadshavare!!

upphört att vara svensk medborgare eller bosatt i riket;

c) om barnet adopterats;

d) om barnet flyttat samman med den underhållsskyldige;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 196i

e) om barnet erhållit barnpension enligt 8 kap. 5 § lagen om allmän försäkring;
f)

om vårdnadshavarens mantalsskrivningsort ändrats eller barnet blivit

bosatt i annan kommun;

g) om barnet intagits på anstalt;

h) om underhållsbidrag fastställts för barnet eller fastställt underhållsbidrag

ändrats; samt

i) om den underhållsskyldige betalat på förskottet belöpande underhållsbidrag

till vårdnadshavaren eller med dennes vetskap till annan än barnavårdsnämnden.

13 §.

Har någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att fullgöra

honom åliggande anmälningsskyldighet eller annorledes förorsakat att

bidragsförskott utgått obehörigen eller med för högt belopp, eller har någon

eljest obehörigen eller med för högt belopp uppburit bidragsförskott och

har han skäligen bort inse detta, skall återbetalning ske av vad för mycket

utbetalats, där ej länsstyrelsen finner anledning att helt eller delvis eftergiva

återbetalningsskyldighet.

Har återbetalningsskyldighet ålagts någon enligt första stycket, må vid

senare utbetalning till honom i avräkning å vad för mycket utgått innehållas

skäligt belopp.

14 §.

Fordran å bidragsförskott, som innestår hos barnavårdsnämnd, må ej

tagas i mät för gäld. Rätt till bidragsförskott må ej överlåtas, innan förskottet

är tillgängligt för lyftning.

15 §.

I den mån bidragsförskott svarar mot fastställt underhållsbidrag inträder

den barnavårdsnämnd, som utgivit förskottet, på vederbörande kommuns

vägnar i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige.

16 §.

Sedan den underhållsskyldige erhållit underrättelse enligt 7 § andra stycket,

skall han, så länge bidragsförskott utgår, till den barnavårdsnämnd,

som utgiver förskottet, erlägga fastställt underhållsbidrag, som belöper å

förskottet, allteftersom underhållsbidraget förfaller till betalning. Gentemot

barnavårdsnämnden må icke åberopas betalning av underhållsbidrag, som

erlagts annorledes än nu sagts.

överstiger belopp, som under viss månad inbetalas till barnavårdsnämnd,

det bidragsförskott eller, om fastställt underhållsbidrag är lägre än förskot
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 196i

tet, det underhållsbidrag, som belöper på månaden, skall det överskjutande

beloppet fördelas så, att barnets fordran för oguldna underhållsbidrag har

företräde framför det allmännas fordran för utgivna bidragsförskott.

17 §.

Det ankommer på barnavårdsnämnden att, där ej den underhållsskyldige

efter förmåga fullgör den honom enligt 16 § första stycket åvilande betalningsskyldigheten,

utan dröjsmål vidtaga erforderliga åtgärder för fordringens

indrivande.

Barnavårdsnämnden bör bereda den, som äger föra talan för barnet, tillfälle

att i samband med återkrävande av bidragsförskott utkräva den del av

oguldna underhållsbidrag, som må överskjuta bidragsförskottets belopp.

18 §.

Länsstyrelsen äger på framställning av barnavårdsnämnden eller den underhållsskyldige,

om särskilda skäl äro därtill, besluta att återkrav gentemot

den underhållsskyldige för det allmännas räkning skall eftergivas.

19 §•

Barnavårdsnämnden äger erhålla polismyndighetens biträde för efterforskande

av underhållsskyldig, hos vilken nämnden har fordran på grund

av utgivet bidragsförskott, ävensom för verkställande av utredning rörande

den underhållsskyldiges förmåga att återgälda förskottet.

Vad i 95 och 96 §§ barnavårdslagen är stadgat skall äga motsvarande

tillämpning beträffande ärenden om bidragsförskott.

20 §.

Utgift för bidragsförskott bestrides, i den mån ersättning ej kunnat uttagas

av den underhållsskyldige, till tre fjärdedelar av statsverket och till en

fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd utgivit förskottet.

Gottgörelse av statsverket för utgivna bidragsförskott beviljas och utbetalas

av länsstyrelsen på ansökan av barnavårdsnämnden. Sådan ansökan,

avseende bidragsförskott för visst kalenderår, skall göras före utgången av

juni månad påföljande år. När skäl äro därtill, må dock ansökan upptagas till

prövning, ändå att den göres senare. Finner länsstyrelsen så ej böra ske, skall

frågan härom underställas Konungen.

Har barnavårdsnämnd utgivit bidragsförskott i strid mot bestämmelserna

i denna lag eller icke fullgjort vad skäligen får anses hava ålegat nämnden

för indrivning av underhållsbidraget, äger länsstyrelsen besluta, att gottgörclse

från statsverket ej skall utgå eller att redan uppburet belopp skall

återbetalas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 1964

21 §.

Har barnavårdsnämnden, efter det nämnden sökt gottgörelse av statsverket

för visst bidragsförskott, av underhållsskyldig uppburit ersättning

för förskottet, åligger det nämnden att i samband med den ansökan om gottgörelse

för utgivna bidragsförskott, som näst därefter göres, till statsverket

redovisa tre fjärdedelar av den uppburna ersättningen, dock högst vad nämnden

uppburit i gottgörelse av statsverket för bidragsförskottet.

22 §.

Talan mot beslut av barnavårdsnämnd i ärende enligt denna lag föres

genom besvär hos länsstyrelsen.

Mot länsstyrelsens beslut föres talan genom besvär hos Konungen.

23 §.

Varje länsstyrelse skall inom sitt län noga följa barnavårdsnämndernas

verksamhet enligt denna lag samt tillse, att verksamheten ordnas och handhaves

ändamålsenligt.

Socialstyrelsen har att följa barnavårdsnämndernas verksamhet enligt

denna lag samt att genom råd och anvisningar verka för att den ordnas

och utvecklas ändamålsenligt.

24 §.

Konungen äger träffa överenskommelse med främmande makt angående

utsträckt tillämpning av denna lag ävensom förordna, att barn, som icke

någonstädes äger medborgarskap eller, ehuru det äger medborgarskap, är

politisk flykting, skall äga samma rätt till bidragsförskott som svenskt barn.

25 §.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna lag meddelas av

Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av socialstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1964, då bidragsförskottslagen den 11

juni 1943 (nr 382) och lagen den 31 maj 1957 (nr 284) om utfyllnad av vissa

underhållsbidrag upphöra att gälla.

Förekommer i lag eller författning hänvisning till eller avses eljest däri

stadgande, som ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall den bestämmelsen

i stället tillämpas.

Äldre bestämmelser skola alltjämt gälla beträffande bidragsförskott och

utfyllnadsbidrag för tid före den 1 juli 1964.

De ytterligare föreskrifter, som må vara erforderliga i samband med införandet

av denna lag, meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande,

av socialstyrelsen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr bl år 196b

9

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 8 kap. 6 § och 9 kap. 1 § lagen den 25 maj 1962

(nr 381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas, att 8 kap. 6 § och 9 kap. 1 § lagen den 25 maj 1962

om allmän försäkring skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

8 kap.

6§.

Barnpension utgör för år räknat

tjugufem procent av basbeloppet.

För barn, vars båda föräldrar avlidit,

samt för barn utom äktenskap,

som fyllt tre är och beträffande vilket

faderskapet ej fastställts, utgör

dock barnpensionen trettiofem procent

av basbeloppet.

Barnpension utgör för år räknat

tjugufem procent av basbeloppet.

För barn, vars båda föräldrar avlidit,

utgör dock barnpensionen trettiofem

procent av basbeloppet.

9 kap.

1

Till ålderspension eller förtidspension

utgår barntillägg för

varje barn under sexton år till försäkrad

eller försäkrads hustru, därest

den försäkrade har vårdnaden

om eller stadigvarande sammanbor

med barnet. Barntillägg enligt vad

nu sagts utgives ej till ålderspension,

som den försäkrade åtnjuter för tid

före den månad varunder han fyller

sextiosju år, eller till pension, som

tillkommer gift kvinna. Ej heller utgår

barntillägg för barn, som är berättigat

till pension enligt denna lag.

1* •—Bihang till riksdagens protokoll

Till ålderspension eller förtidspension

utgår barntillägg för

varje barn under sexton år till försäkrad

eller försäkrads hustru, därest

den försäkrade har vårdnaden

om eller stadigvarande sammanbor

med barnet. Barntillägg enligt vad

nu sagts utgives ej till ålderspension,

som den försäkrade åtnjuter för tid

före den månad varunder han fyller

sextiosju år, eller till pension, som

tillkommer gift kvinna.

196b. 9 sand. 2 avd. Nr bl

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 196b

(Nuvarande lydelse)

Barntillägg till ålderspension eller

hel förtidspension utgör för år räknat

tjugufem procent av basbeloppet.

Utgår enligt 7 kap. 2 § andra

eller tredje stycket två tredjedelar

eller en tredjedel av hel förtidspension,

utgör barntillägget motsvarande

andel av barntillägg till hel förtidspension.

Åtnjuter den-------—-

(Föreslagen lydelse)

Barntillägg till ålderspension eller

hel förtidspension utgör för år räknat

tjugufem procent eller, om barnet

är berättigat till barnpension enligt

8 kap. 5 §, tio procent av basbeloppet.

Utgår enligt 7 kap. 2 § andra

eller tredje stycket två tredjedelar

eller en tredjedel av hel förtidspension,

utgör barntillägget motsvarande

andel av barntillägg till hel förtidspepsion.

— halva basbeloppet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1964.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 26 juli 1947 (nr 529) om allmänna

barnbidrag

Härigenom förordnas, att 12 § lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

12 §.

Har någon-------sådan återbetalningsskyldighet.

Har återbetalningsskyldighet ålagts

någon enligt första stycket, må vid

senare utbetalning till honom i avräkning

å vad för mycket utgått

innehållas skäligt belopp.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1964.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr M år 196b

11

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny lag om bidragsförskott, som fr. o. m. den

1 juli 1964 skall ersätta den nu gällande bidragsförskottslagen och lagen

om utfyllnad av vissa underhållsbidrag. Förslaget innebär ett väsentligt förbättrat

skydd till frånskilda makars och ogifta mödrars barn. Dessa barn

garanteras Oberoende av om underhållsbidrag fastställts och utan begränsning

till det fastställda bidragets storlek ett generellt underhåll, som i princip

motsvarar 25 procent av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring

eller med nuvarande basbelopp 1 200 kr. om året.

Stödet skall utgå som bidragsförskott, om den underhållsskyldige inte

betalar det garanterade beloppet. Betalar den underhållsskyldige fastställt

underhållsbidrag, som uppgår till lägre belopp än bidragsförskottet, tillförsäkras

barnet skillnaden mellan förskottets belopp och underhållsbidraget.

För utomäktenskapliga barn utan känd fader slopas den nuvarande begränsningen,

att bidragsförskott i sådant fall utgår först sedan barnet fyllt

tre år.

Administrationen av bidragsförskotten skall liksom hittills handhavas av

barnavårdsnämnderna, men administrationen underlättas på olika sätt.

Bl. a. slopas det s. k. omsökningförfarandet.

Liksom f. n. skall det åligga den underhållsskyldige att till den barnavårdsnämnd

som utger förskottet betala så stor del av fastställt underhållsbidrag

som svarar mot det utgivna förskottet.

De nya bidragsförskottsreglerna beräknas bli tillämpliga på omkring

117 000 barn, en ökning med omkring 37 000 barn.

I likhet med vad nu gäller skall kostnaderna för bidragsförskotten, efter

avdrag av vad som inbetalas av de underhållsskyldiga, bestridas till tre

fjärdedelar av staten och en fjärdedel av kommunerna.

Det allmännas kostnader för bidragsförskotten uppskattas för budgetåret

1964/65 till omkring 85 milj. kr., vilket innebär en ökning med omkring

45 milj. kr. Statens andel i kostnaderna uppskattas till omkring 64 milj. kr.

och kommunernas andel till omkring 21 milj. kr.

På grund av att statens andel i kostnaderna betalas till kommunerna i

efterskott, beräknas de ökade kostnaderna för bidragsförskotten inte eller

endast i ringa mån komma att påverka statens utgifter för budgetåret

1964/65.

I propositionen föreslås, att riksdagen för budgetåret 1964/65 till Ersättning

till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott och utfyllnadsbidrag

beviljar ett förslagsanslag å 31 milj. kr.

Av propositionen redovisas här endast vad föredragande statsrådet anfört

i sin allmänna motivering. Beträffande övriga delar av propositionen,

såsom redogörelserna för gällande rätt, för socialpolitiska kommitténs förslag

och remissyttrandena däröver, föredragandens specialmotivering ävensom

den vid propositionen fogade bilagan, hänvisas till propositionen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 1964

Motionsyrkandena

I motionerna I: 723 och II: 883 hax hemställts »att riksdagen vid sin behandling

av proposition nr 70 måtte besluta,

dels att 20 § första stycket förslaget till ny bidragsförskottslag skall erhålla

följande lydelse:

''Utgift för bidragsförskott bestrides till 55 procent av statsverket och till

45 procent av den kommun, vars barnavårdsnämnd utgivit förskottet.’

dels att 20 § sista stycket skall erhålla följande lydelse:

''Har barnavårdsnämnd utgivit bidragsförskott i strid mot bestämmelserna

i denna lag, äger länsstyrelsen besluta, att gottgörelse från statsverket

ej skall utgå eller att redan uppburet belopp skall återbetalas.’

dels ock att 21 § förslaget till ny bidragsförskottslag i sin helhet skall

utgå».

I motionerna I: 726 och II: 889 har hemställts »att riksdagen beslutar bifalla

prop. nr 70 med ändring av paragraferna 3, 20 och 21 samt att utskottet

utarbetar en förändrad lydelse av nämnda paragrafer i enlighet med de

ändringar som föreslagits av oss i fråga om åldersgräns och finansieringsbestämmelser».

I motionerna I: 727 och II: 888 har hemställts,

»a) att riksdagen måtte besluta att bidragsförskottet för barn födda u. ä.,

där faderskapet ej är fastställt, omsökes varje år till dess barnet fyllt tre

år eller faderskapsfrågan slutgiltigt prövats,

b) att vederbörande utskott måtte utarbeta härför erforderliga författningsändringar»

.

I motionen II: 884 har hemställts »att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t begära att 1962 års utredning om rättegångshjälp måtte erhålla

sådana tilläggsdirektiv att den av oss väckta frågan blir föremål för

behandling inom utredningen».

I motionen II: 885 har hemställts »att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla om en översyn av fördelningen mellan stat och kommun

av kostnaderna för bidragsförskotten».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionerna II: 883, II: 889, II: 888, II: 884 och II: 885.

Föredraganden

Föredraganden, statsrådet Lindström, har anfört:

»Samhällets stöd till de ofullständiga familjerna — barnfamiljer i vilka

endast den ene av föräldrarna ingår — har utbyggts genom en råd sociala

reformer, som tagit sikte på såväl ekonomiska som andra stödåtgärder.

Innan jag går in på de aktuella förslagen vill jag i korthet erinra om vad

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr tf år 196i 13

som under senare åren gjorts och vad som f. n. planeras för att direkt eller

indirekt tillgodose de ofullständiga familjernas behov av stöd. I första hand

bör nämnas omdaningen av socialförsäkringarna, vilken medfört väsentligt

förbättrade änke- och barnpensioner och ett förstärkt skydd till blivande

och nyblivna mödrar. Vidare har vid olika tillfällen en generell uppräkning

gjorts av underhållsbidragen med hänsyn till penningvärdeförändringen.

I syfte att underlätta de ofullständiga familjernas situation har i skattelagstiftningen

medgivits vissa lättnader för ensamstående skattskyldiga med

barn. Förbättringar har genomförts beträffande familjebostadsbidragen

med verkan fr. o. m. detta år. För ensamstående försörjares möjligheter till

förvärvsarbete har de senare årens utveckling på arbetsmarknaden och de

arbetsmarknadspolitiska stödåtgärderna varit av betydelse. Slutligen kan

nämnas att statsmakterna på förslag av familjeberedningen beslutat om

väsentligt höjda statsbidrag till barnstugorna.

Utöver det stöd till de ofullständiga familjerna som sålunda genomförts

planeras ytterligare åtgärder. Flera utredningsorgan är sysselsatta med att

behandla frågor som mer eller mindre har betydelse för dessa familjer.

Familjerättskommittén behandlar frågan om utomäktenskapliga barns

arvsrätt. Pensionsförsäkringskommittén prövar bl. a. frågan om frånskild

kvinnas rätt till pension efter den förutvarande makens död. På bostadsområdet

pågår utredningar bl. a. om barnfamiljernas bostadsbehov. Familjeberedningen,

som nyligen avlämnat förslag rörande den sociala hemhjälpen,

utreder frågor rörande barntillsynen och andra serviceåtgärder för

barnfamiljer. Nämnas kan vidare familjestödets samband med beskattningen

och de utredningar därom, som pågår inom allmänna skatteberedningen.

Av stor betydelse ur familjepolitisk synpunkt är också en förbättrad

studiehjälp. Förslag härom är ämnat att föreläggas vårriksdagen. Bland

andra frågor av familjepolitisk betydelse som kommer att behandlas vid

årets riksdag kan framhållas förslag om höjning av de allmänna barnbidragen,

förslag om höjning och indexreglering av barnpensioner och barntilllägg

från folkpensioneringen — dessa förmåner anknytes till basbeloppet

enligt lagen om allmän försäkring —- och förslag om ett särskilt vårdbidrag

för vård i enskilda hem av svårt handikappade barn. Dessa reformer avses

skola träda i kraft den 1 juli 1964.

Av den lämnade översikten torde framgå att de socialpolitiska stödåtgärderna

till förmån för ofullständiga familjer spänner över många områden

såsom kontantförmåner till försörjare och barn, bostaden, barntillsyn och

service, åtgärder för att stimulera och underlätta försörjarens deltagande

i förvärvsarbete, beskattning in. m.

Det är mot denna bakgrund man bör se socialpolitiska kommitténs betänkande

''trygghet för barns underhåll. Kommittén har sett som sin uppgift

att inom ramen för en mera allmän bedömning av de ofullständiga

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr b7 år 196b

familjernas läge ta upp vissa avgränsade frågor, som inte behandlas i

andra sammanhang, huvudsakligen rörande underhåll till barn. Kommittén

föreslår ett väsentligt utökat ekonomiskt stöd för de barn som växer upp i

ofullständiga familjer. Frånskilda makars och ogifta mödrars barn garanteras

generellt ett underhåll motsvarande i dagens penningvärde 1 200 kr.

om året. Bidraget skall utgå som bidragsförskott i den mån den underhållsskyldige

— vanligen fadern — inte betalar det garanterade beloppet till den

som vårdar barnet. För utomäktenskapliga barn utan känd fader slopas den

nuvarande begränsningen, att förskott i sådant fall utgår först sedan barnet

fyllt tre år.

Förslaget beräknas omfatta omkring 117 000 barn. Som jämförelse kan

nämnas att omkring 80 000 av dessa barn nu har bidragsförskott. Ett genomförande

av förslaget beräknas öka det allmännas kostnader med omkring

45 milj. kr.

Nettokostnaderna för bidragsförskotten skall enligt förslaget liksom hittills

bestridas till tre fjärdedelar av staten och till en fjärdedel av kommunerna.

Kommittén föreslår att den nya lagstiftningen genomföres den 1 juli 1964.

Tanken på ett särskilt ekonomiskt stöd från det allmänna till barn, vilka

har en försörj are som försummar eller inte förmår att fullgöra sina förpliktelser,

är gammal men det dröjde till 1937 innan åtgärder vidtogs av

statsmakterna. Det skedde i lagen samma år om förskottering av underhållsbidrag

till barn. Lagen ersattes 1943 av en ny lag, som ännu gäller

men som ändrats flera gånger. Lagstiftningens ursprungliga innebörd var att

det allmänna ställde sig som garant intill en viss nivå för det underhållsbidrag,

som barnet tillförsäkrats genom dom eller avtal. Samtidigt inträdde

samhället i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige.

Bidragsförskottets maximibelopp har höjts i olika etapper och är

nu 996 kr. om året. Lagstiftningens ursprungliga karaktär dominerar alltjämt

även om vissa modifieringar skett. Sålunda infördes 1957 genom en

särskild lag de s. k. utfyllnadsbidragen. Bestämmelserna härom innebär att

vissa kategorier barn, beträffande vilka underhållsbidrag å belopp understigande

720 kr. om året fastställts före den 1 april 1957, äger att av allmänna

medel erhålla vad som brister i nämnda belopp. Utfyllnadsbidragen tillkom

i syfte att till en skälig miniminivå höja vissa äldre, till mycket låga

belopp fastställda underhållsbidrag. Vidare har genom lagändring 1960

utomäktenskapliga barn utan känd fader, för vilka dom eller avtal om underhållsbidrag

alltså inte föreligger, fått möjlighet att efter fyllda tre år erhålla

bidragsförskott med 996 kr. per år.

Vid sin bedömning av behovet av en reform av bidragsförskottslagstiftningen

har socialpolitiska kommittén funnit att

den nuvarande utformningen av systemet med bidragsförskott, kompletterade

med utfyllnadsbidrag, inte är tillfredsställande. Kommittén pekar på

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr kl år 196k

15

en råd svagheter och brister och anser att man inte kan försvara den nuvarande

åtskillnaden i det allmännas stöd till å ena sidan barn, vilkas fader

eller moder avlidit, och å andra sidan barn, som har båda föräldrarna i livet

ehuru den ene inte vill eller inte förmår bidraga till försörjningen. Jag är

ense med kommittén om att det med nutida betraktelsesätt framstår som

i hög grad otillfredsställande att det allmännas skydd skall variera såsom nu

är fallet och stundom helt utebli, och jag anser det angeläget att en ändring

kommer till stånd.

Reformkraven hänför sig inte blott till de materiella reglernas innehåll

utan omfattar också bidragsförskottsverksamhetens administration, vilken

nu enligt vad allmänt omvittnas är tungrodd och arbetskrävande. I görlig

mån bör också beaktas önskemålen om en harmonisering av bidragsförskottslagstiftningen

i de nordiska länderna.

När det gäller utformningen av det allmännas ekonomiska

stöd diskuterar kommittén två alternativ. Det ena innebär i

korthet att man i civilrättslig ordning föreskriver att underhållsbidrag alltid

skall utgå med visst minsta belopp. Det skulle sedan tillkomma det allmänna

att genom bidragsförskott trygga barnets tillgång till bidraget. Kommittén

har på anförda skäl funnit att tanken på ett garanterat minimiunderhåll

inte bör förverkligas i denna form.

Det andra alternativet, vilket kommittén förordar, innebär att frågan

löses inom ramen för en i grunden omdanad bidragsförskottslagstiftning.

Det allmännas stöd utformas därvid som ett enhetligt bidrag, vilket i princip

utgår med samma belopp till samtliga bidragsberättigade barn. I detta

system frigöres rätten till bidragsförskott från anknytningen till det i det

individuella fallet fastställda underhållsbidraget och göres i princip oberoende

såväl av den underhållsskyldiges betalningsförmåga som av underhållsbidragets

storlek. Bidragsförskottet blir därigenom såsom kommittén framhåller

ett grundskydd för barnets försörjning av liknande karaktär som

barnpensionen från folkpensioneringen. Avlider den underhållsskyldige, ersättes

bidragsförskottet av barnpension, och för båda förmånerna gäller i

tillämpliga delar likartade regler. Resultatet blir ett generellt och samordnat

skydd till samtliga barn i ofullständiga familjer, oberoende av vad som är

anledningen till att barnets underhåll från den ene av föräldrarna uteblir.

För barnets vårdnadshavare liksom för barnet självt måste det te sig rimligt

att den kompensation som det allmänna ger för den uteblivna prestationen

från den ene av föräldrarna är densamma, vare sig fadern eller modern

avlidit eller inte kan eller inte vill fullgöra sin försörjningsskyldighet. Med

denna utgångspunkt är det naturligt att utformningen av bidragsförskottet

i den nya lagen bör i stort anknyta till barnpensionen. I likhet med remissorganen

ansluter jag mig till kommitténs principiella utformning av det

allmännas ekonomiska stöd.

Såsom kommittén framhåller kan det förordade systemet vara förenat

med risk för missbruk i det att vårdnadshavare!! —- kanske i samförstånd

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 196b

med den underhållsskyldige -— underlåter att vidta eller medverka till åtgärder

för att få underhållsbidrag fastställt eller att få bidraget höjt, när det

allmänna ändock garanterar att underhåll av viss storlek utgår. Betänkligheter

av denna art har rests mot de nuvarande utfyllnadsbidragen. Erinringarna

kan inte helt avvisas men de får ej heller tillmätas alltför stor betydelse.

Jag återkommer till dessa problem i det följande i samband med att

jag tar ställning till den närmare preciseringen av den bidragsförskottsberättigade

personkretsen.

Vid en lösning enligt de nu angivna riktlinjerna försvinner i viss mån

förmånens karaktär av förskott på ett individuellt avpassat underhållsbidrag,

och det allmännas stöd får mera formen av ett normerat underhåll.

Den som är bidragsskyldig befrias emellertid inte därigenom från sina förpliktelser.

Liksom hittills skall nämligen gälla, att en barnavårdsnämnd,

som utgivit bidragsförskott, inträder på vederbörande kommuns vägnar i

barnets rätt till underhållsbidrag gentemot den bidragsskyldige. I förhållandet

mellan samhället och den bidragsskyldige får förmånen därför alltjämt

karaktär av ett förskott. Jag biträder alltså förslaget, att benämningen bidragsförskott

bör bibehållas och att den nya lagen kallas lag om bidragsförskott.

Klart är dock att förutsättningar för återkrav gentemot underhållsskyldig

kommer att saknas i många fall, eftersom förskott för ett betydande antal

barn kommer att utgå utan att det föreligger dom eller avtal om utgivande

av motsvarande underhållsbidrag. Situationen blir i denna del i princip

densamma som nu föreligger beträffande utfyllnadsbidragen och förskotten

till utomäktenskapliga barn utan känd fader, där kostnaden helt stannar

på det allmänna. Detta kommer i fortsättningen att inträffa i ett avsevärt

större antal fall samtidigt som kostnaderna per barn blir större. Det allmännas

ekonomiska engagemang i bidragsförskottsverksamheten blir sålunda

mera omfattande men det bör påpekas att samhällets ökade insatser i

särskild grad kommer de i ekonomiskt avseende sämst ställda barnen till

godo.

En grundläggande fråga gäller bestämmandet av personkretsen,

dvs. vilka barn som bör vara berättigade till bidragsförskott. De av socialpolitiska

kommittén föreslagna reglerna i den nya bidragsförskottslagen

skiljer sig i flera avseenden från motsvarande regler i den gällande lagen.

Den främsta anledningen till detta är, som torde ha framgått av det föregående,

att i det nya systemet rätten till bidragsförskott frigöres från anknytningen

till det i det enskilda fallet fastställda underhållsbidraget. Det

är därför inte möjligt att såsom nu regelmässigt är fallet låta rätten till

bidragsförskott bero av sådana faktiska förhållanden som att barnets fader

eller moder enligt rättens beslut eller på grund av avtal är pliktig att till

fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utge underhållsbidrag till

barnet. Med den nämnda utgångspunkten att bidragsförskott skall kunna

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 1964

utgå även när underhållsbidrag inte blivit fastställt eller bidraget bestämts

till lägre belopp än bidragsförskottets normalbelopp — i den senare delen

kommer det nya förskottet att överta det nuvarande utfyllnadsbidragets

funktion — kan man vidare inte såsom villkor för rätt till förskott upprätthålla

det nuvarande kravet, att den underhållsskyldige underlåter att betala

förfallet belopp. Det sagda innebär att den bidragsberättigade kretsen

kommer att avsevärt vidgas. Kommittén har utformat sitt förslag så, att bidragsförskott

skall utgå dels till barn i fall då underhållsskyldighet, som

åvilar barnets fader eller moder, skall fullgöras genom utgivande av underhållsbidrag,

dels till barn utom äktenskap, då faderskapet ej fastställts. Avgörande

för rätt till förskott är enligt kommitténs tankegång att barnets

fader eller moder är principiellt skyldig att utge underhållsbidrag enligt de

familj erättsliga reglerna och inte att ett bidrag blivit fastställt i det enskilda

fallet. Rätten knytes sålunda som nämnts inte till visst bidragsdokument

såsom rättens beslut eller avtal. En annan sak är, att det allmännas krav på

ersättning från underhållsskyldig för utgivna bidragsförskott måste grundas

på en exekutionstitel, som kan användas för införsel eller utmätning.

Från angivna huvudprincip göres enligt kommittéförslaget — utöver

vissa specialfall till vilka jag strax återkommer — det undantaget att bidragsförskott

inte utgår, om det finns grundad anledning antaga att den underhållsskyldige

i rätt tid betalar underhållsbidrag som inte understiger vad

som eljest skulle utgå i bidragsförskott. I sådant fall föreligger uppenbarligen

inte något behov av stöd från det allmännas sida.

Att samhället på nyss angivet sätt garanterar barnen ett underhåll av viss

storlek skulle kunna leda till en minskning i vårdnadshavarens benägenhet

att utverka underhållsbidrag eller största möjliga bidrag av den andre av

föräldrarna. Verkan härav skulle kunna bli att det allmänna åsamkades kostnader

utan en häremot svarande återbetalningsskyldighet för den underhållsskyldige.

Sådana konsekvenser av den nya lagstiftningen bör undvikas.

Kommittén anför i denna fråga att man torde få förutsätta att domstolarnas

avgöranden av frågor om underhållsbidrag sker på grundval av föräldrabalkens

bestämmelser utan hänsyn till de bidrag som utgår från samhällets

sida. Några risker av nyss angivet slag torde därför enligt kommitténs mening

inte föreligga i de fall där betalningsförmågan prövas av domstol. Ej

heller anser kommittén, att man behöver hysa farhågor för de fall, då underhållsskyldighet

till barn utom äktenskap fastställs i avtal, eftersom här

krävs godkännande av barnavårdsman eller av barnavårdsnämnden och det

finns möjligheter att centralt ge råd och anvisningar för nämndernas och

barnavårdsmännens handlande i dessa angelägenheter.

Kommittén anser dock att i lag bör skapas garantier för att underhållsbidrag

blir fastställt respektive att låga underhållsbidrag höjs, när den undcrhållsskyldiges

förhållanden ger möjlighet härtill. Från regeln om barnets

rätt till bidragsförskott göres därför det undantaget att bidragsförskott

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 1964

ej skall utgå, om den som har vårdnaden om barnet underlåter att vidta eller

medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag fastställt. Dessutom föreslås,

att bidragsförskott ej utgår med högre belopp än underhållsbidraget,

om den som bär vårdnaden om barnet underlåter att vidta eller medverka

till åtgärder för att få skäligt underhållsbidrag fastställt. Kommittén har

också föreslagit sådan ändring i föräldrabalken att barnavårdsnämnd, som

utger bidragsförskott, beredes möjlighet att föra talan vid domstol om utgivande

av underhållsbidrag eller om höjning av sådant bidrag. Kommittén

utgår från att detta stadgande blir av särskild betydelse i de fall barnavårdsman

inte är förordnad.

Vad socialpolitiska kommittén föreslagit har tillstyrkts eller lämnats utan

erinran av flertalet remissorgan. På några håll har dock kritiska synpunkter

framförts. Sålunda har mot lagförslagets huvudstadgande rörande rätt till bidragsförskott

erinrats att det inte med önskvärd tydlighet klargör, vilka

förutsättningar som skall vara uppfyllda för att förskott skall kunna utgå.

Det påpekas också att tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna

kan leda till egendomliga konsekvenser i vissa situationer, varjämte de kan

ge upphov till avtal som sätter den underhållsskyldiges återbetalningsskyldighet

ur spel.

För egen del är jag överens med kommittén i dess grundläggande uppfattning

rörande kretsen av de bidragsförskottsberättigade och ansluter mig

därför till den tankegång som ligger bakom förslaget. I den av kommittén

utarbetade lagtexten har bestämmelsen om de förskottsberättigade utformats

så — jag bortser här från utomäktenskapliga barn utan känd fader — att

bidragsförskott utgår, om underhållsskyldighet, som åvilar barnets fader

eller moder, skall fullgöras genom utgivande av underhållsbidrag till barnet.

I syfte att vinna större klarhet rörande regelns innebörd förordar jag att

den utformas så att bidragsförskott utgår i fall då vårdnaden om barnet tillkommer

endast en av föräldrarna eller barnet icke står under föräldrarnas

vårdnad. En så formulerad regel täcker även det fall att fadern till barn

utom äktenskap är okänd.

I likhet med kommittén är jag medveten om att en generell regel om bidragsförskott

till skilsmässobarn och barn utom äktenskap måste kombineras

med bestämmelser för att hindra att bidragsförskott utgår i vissa situationer

eller för att möjliggöra för samhället att göra sin återkravsrätt gällande.

Den underhållsskyldighet gentemot barn, vilken enligt lag åvilar fader

eller moder som ej har vårdnaden om barnet, skulle eljest kunna övervältras

på det allmänna även om den underhållsskyldige har förmåga att fullgöra

sin underhållsplikt. Kommittén har ansett att några risker för sådan övervältring

inte föreligger i fall, då underhållsskyldigheten prövas av domstol

eller, beträffande barn utom äktenskap, fastställes i avtal, som godkännes av

barnavårdsnämnd eller barnavårdsman.

Emellertid är att märka att domstolen i mål om underhåll till barn ej kan

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 1964

19

gå utöver den ram som uppdragits genom yrkandena i målet. Vidare må

framhållas att underhållsskyldigheten mot barn särskilt i skilsmässofallen

kan regleras avtalsvägen på annat sätt än genom penningbidrag. I samband

med bodelning kan exempelvis den make som erhåller vårdnaden om barnen

tillskiftas egendom, som tillgodoser även barnens behov av ett tillfredsställande

underhåll, ehuru löpande penningbidrag inte utgår. Det förekommer

också att frågan om underhåll till barn och den make som har

vårdnaden om dem löses så, att maken erhåller ett relativt stort underhållsbidrag

medan bidrag till barnen bestämmes till ett lågt belopp eller inte alls

utgår, utan att barnets behov av en tillbörlig försörjning därigenom äventyras.

Makar kan dessutom som lagberedningen framhåller fördela vårdnad

och underhållsbörda så att vardera får vårdnaden om ett eller flera barn och

svarar för underhåll åt det eller de barn som står under hans vårdnad utan

bidragsskyldighet för den andre maken.

Mot bakgrunden av det sagda är det uppenbart att frågan om bidragsförskottens

förhållande till den familjerättsliga underhållsskyldigheten innefattar

en rad problem. Å ena sidan måste beaktas bidragsförskottslagstiftningens

sociala syfte och å andra sidan hänsyn tagas till samhällets intresse

att den enskildes underhållsskyldighet så långt möjligt fullgöres. Kommittén

har såsom nämnts föreslagit en föreskrift i bidragsförskottslagen av innebörd

att förskott ej må utgå, om den som har vårdnaden om barnet underlåter

att vidtaga eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag fastställt.

Häremot har jag intet att erinra. Jag återkommer strax till frågan,

huruvida regeln bör kompletteras. Här vill jag endast anmärka, att det givetvis

inte bör komma i fråga att vägra bidragsförskott, om inte underlåtenheten

kan läggas vårdnadshavaren till last och inte heller om vederbörliga

åtgärder i angivet hänseende blir vidtagna utan vårdnadshavare^ medverkan.

Mot kommitténs förslag om en ändring i föräldrabalken i syfte att bereda

barnavårdsnämnd möjlighet att föra talan om underhållsbidrag i de fall

nämnden utger bidragsförskott har lagberedningen och överståthållarämbetet

invänt att förslaget inte skapar ökade möjligheter att åstadkomma ändring

i vad som med bindande verkan för barnet blivit bestämt om underhållsbidrag.

Lagberedningen framhåller även, att — utom vårdnadshavare

och förmyndare — barnavårdsman är behörig att föra talan i mål om underhåll

och att det synes varken behövligt eller lämpligt att införa ytterligare en

legal företrädare.

Även om skäl talar för kommittéförslaget, är jag tveksam om det bör

genomföras i detta sammanhang. Det är nämligen svårt att överblicka vilka

konsekvenser den föreslagna regeln i olika avseenden skulle föra med sig

och det är troligt att den skulle få en begränsad verkan, såvida man

inte samtidigt ingriper i föräldrabalkens materiella stadganden om föräldrars

underhållsskyldighet mot barn. Att i förevarande sammanhang

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Andra lagutskottets utlåtande nr b7 år 196b

ompröva dessa regler torde inte vara möjligt. Problemet aktualiserar hela

frågan om samspelet mellan de familjerättsliga reglerna rörande underhåll

och det allmännas garanti för barnens försörjning i form av bidragsförskott.

Här uppställer sig åtskilliga spörsmål av bl. a. civilrättslig och processrättslig

natur. Frågan bör övervägas i ett större sammanhang. Jag anser därför att

den av kommittén föreslagna ändringen i föräldrabalken inte nu bör genomföras.

Med detta ställningstagande återstår att se om inte tills vidare andra åtgärder

bör övervägas för att hindra att bidragsförskottsinstitutet utnyttjas

på ett sätt som inte är avsett och som kan verka stötande. Eftersätter en

underhållspliktig make icke i någon mån sin underhållsskyldighet, ehuru

han inte enligt dom eller avtal utger löpande penningbidrag till barnet utan

sörjer för dess underhåll på annat sätt, som för barnet kan vara lika förmånligt

eller förmånligare än det penningbidrag som kunnat avtalas eller

utdömas, synes anledning inte finnas att utge bidragsförskott. Jag förordar

att i bidragsförskottslagen intages en regel av innebörd att bidragsförskott

inte utgår, om den underhållsskyldige uppenbarligen sörjt eller sörjer för

att barnet erhåller ett underhåll, motsvarande vad som skolat utgå i bidragsförskott,

i annan form än genom utgivande av fastställt underhållsbidrag

till barnet. Med stöd av denna bestämmelse bör barnavårdsnämnderna

kunna vägra bidragsförskott bl. a. i fall då underhållsskyldighet avtalsvägen

reglerats på sätt jag i det föregående givit exempel på. Den nu föreslagna

inskränkningen i rätten till bidragsförskott kan komma att vålla

vissa svårigheter vid den praktiska tillämpningen. Sådana olägenheter torde

man dock inte kunna undgå, om man skall hindra missbruk av lagstiftningen.

För att bidragsförskott skall kunna utgå till barn utom äktenskap, beträffande

vilket faderskapet ej fastställts, krävs nu, att barnet fyllt tre år.

Detta villkor bör, såsom kommittén föreslagit, slopas och ifrågavarande barn

helt likställas med andra barn beträffande rätten till förskott.

I likhet med kommittén anser jag att bidragsförskott bör kunna vägras,

om barnets vårdnadshavare underlåter att vidtaga eller medverka till åtgärder

för att få faderskap och underhållsbidrag fastställt. Liksom tidigare vill

jag här framhålla att det bör krävas att underlåtenheten kan läggas vederbörande

till last. Jag vill vidare understryka kommitténs uttalande att barnavårdsnämndernas

verksamhet i första hand bör inriktas på att få fram sådan

utredning att faderskapet kan fastställas.

När det gäller barn utom äktenskap, för vilka faderskapet ej fastställts,

har kommittén föreslagit ytterligare en regel i syfte att förhindra att rätten

till bidragsförskott missbrukas. Sålunda skall enligt kommitténs förslag

bidragsförskott inte utgå om modern mottager bidrag till barnets underhåll

av någon som kan vara barnets fader. Bestämmelsen synes kunna undvaras

med hänsyn till att situationen i sådana fall torde vara den att vårdnads
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 1964

havaren underlåter att medverka till att faderskapet fastställes och den

regel jag nyss redogjort för alltså är tillämplig.

Vad härefter angår de allmänna förutsättningar i övrigt,

som bör gälla för rätt till bidragsförskott, ansluter jag mig till kommitténs

av remissorganen tillstyrkta förslag att det nuvarande kravet att barnet skall

vara svensk medborgare bibehålies med en viss jämkning.

Barn födda inom äktenskap mellan svensk kvinna och utländsk man erhåller

enligt vår medborgarskapslagstiftning svenskt medborgarskap, endast

om fadern är statslös eller om barnet inte förvärvar faderns medborgarskap

vid födseln. En ytterligare förutsättning är att barnet är fött i Sverige.

Om modern efter skilsmässa fått vårdnaden om ett barn som enligt dessa

regler saknar svenskt medborgarskap och önskar att barnet skall bli svensk

medborgare, har hon att göra särskild ansökan därom. Det kan ibland ta

relativt lång tid innan en sådan ansökan kan slutligen behandlas. Jag vill

främst med tanke på dessa fall föreslå att bidragsförskott skall kunna utgå

även om barnet inte är svensk medborgare, under förutsättning att vårdnadshavaren

har svenskt medborgarskap och är bosatt i riket.

Enligt den gällande bidragsförskottslagen äger Kungl. Maj :t träffa överenskommelse

med främmande stat i fråga om tillämpning av lagen å dess

undersåtar ävensom förordna att barn, som inte någonstädes äger medborgarskap

eller, ehuru det äger medborgarskap, är politisk flykting, skall äga

samma rätt till bidragsförskott som svenskt barn. Jag förordar att ett motsvarande

bemyndigande upptages i den nya lagen.

I detta sammanhang vill jag framhålla att konventionen den 15 september

1955 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet

innebär att barn, som är medborgare i annat nordiskt land, är berättigade

till bidragsförskott enligt samma villkor som gäller för svenska medborgare.

En förutsättning för rätt till bidragsförskott bör vidare vara, att barnet är

bosatt i riket. Nu gäller att barnet skall stadigvarande vistas i Sverige. Den

föreslagna bestämmelsen anknyter bättre än den nuvarande till folkbokföringens

regler och överensstämmer också med vad som gäller enligt lagen

om allmänna barnbidrag. Beträffande tolkningen av bosättningsbegreppet

uttalade föredragande departementschefen vid tillkomsten av sistnämnda

lag, att man borde följa samma praxis som vid tillämpningen av folkbokföringsförordningen.

I princip torde härigenom, fortsatte han, barnbidrag

komma att utgå endast för här kyrkobokförda barn. Han uttalade vidare, att

personer som på grund av utlandsvistelse i rikets tjänst var kyrkobokförda

i Storkyrkoförsamlingen borde anses såsom bosatta i Sverige.

Svårigheter vid tolkningen av bosättningsbegreppet uppkommer, då barnet

under viss kortare eller längre tid vistas utomlands. Socialpolitiska kommittén

har bär föreslagit att bosättningsbegreppet tolkas så att — om ej särskilda

skäl föranleder till annat — bosättningen skall anses ha upphört om

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 196b

utlandsvistelsen sträcker sig över längre tid än fyra månader. De fall som

föreligger i rättspraxis rörande tillämpningen av folkbokföringsförordningens

bosättningsbegrepp i detta avseende är få och inte av den art att de

ger något entydigt besked om den betydelse som tillmätts längden av en

utlandsvistelse. Att endast lita till tolkningen av folkbokföringsförordningen

torde inte vara tänkbart för barnavårdsnämnderna i deras praktiska arbete.

Någon form av schablonisering måste tillgripas. När det gäller de allmänna

barnbidragen tillämpas, liksom inom sjukförsäkringen, en huvudregel om

att en utlandsvistelse, som understiger ett år, inte medför att bosättningen

anses ha upphört. Jag vill för enhetlighetens skull förorda, att samma huvudregel

får gälla även i fråga om bidx-agsförskotten. Utrymme för undantag

från denna huvudregel bör givetvis finnas. Det synes lämpligt att socialstyrelsen

utfärdar närmare anvisningar till barnavårdsnämnderna i denna

fråga.

Det torde vara naturligt att bidragsförskott i förhållande till viss underhållsskyldig

ej utgår till barn, som bor tillsammans med denne. I sådana fall

torde man få förutsätta, att vederbörande fullgör sin underhållsskyldighet

genom att försörja barnet i hemmet. Nu kräves för rätt till förskott dessutom

att barnets föräldrar ej sammanbor. Denna omständighet bör i enlighet med

kommitténs åsikt inte i och för sig utgöra hinder för att förskott utgår. År

barn till sammanboende föräldrar exempelvis fosterbarn enligt 46 § barnavårdslagen

eller vårdas det eljest — annat än tillfälligt —- annorstädes än

hos föräldrarna, bör det ha rätt till bidragsförskott, om villkoren härför i

övrigt är uppfyllda. Jag ansluter mig till kommittéförslaget.

Barnpension enligt lagen om allmän försäkring och livränta från yrkesskadeförsäkringen

utgår ej för barn utom äktenskap, om den avlidne enligt

avtal, som är bindande för barnet, åtagit sig att till dess underhåll utge visst

belopp en gång för alla. Kommittén framhåller önskvärdheten av att likformiga

regler gäller i detta avseende och föreslår att det angivna undantagsstadgandet

införes även i den nya lagen om bidragsförskott. Samtidigt

förordar kommittén, att nuvarande möjlighet att fullgöra underhållsskyldighet

mot barn utom äktenskap genom engångsbelopp snarast upptages till

prövning.

Remissorganen har i allmänhet anslutit sig till kommittéförslaget, men i

några remissyttranden ifrågasättes om inte bidragsförskott efter en skälighetsprövning

skulle kunna utgå i fall då underhållsskyldigheten avlösts

genom engångsbelopp. Tidigare (prop. 1957: 139) har jag uttalat, att det

vore tacknämligt, om man kunde uppnå, att underhållsbidrag av typen engångsbidrag

nedbringades eller avskaffades. Utvecklingen torde gå i den

riktningen att underhållsskyldigheten i allt mindre utsträckning avlöses genom

engångsbelopp. Det bör undvikas att genom ett införande av rätt till

bidragsförskott eventuellt stimulera till ett ökat bruk av systemet med engångsbelopp.

Jag ansluter mig till kommittéförslaget.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 196b

23

Kommittén förordar att bidragsförskott skall utgå längst t. o. m. den månad

under vilken barnet fyller 16 år. Detta innebär en justering, jämfört med

nu gällande bestämmelser, enligt vilka förskott icke utgår för längre tid än

t. o. m. dagen före den då 16 års ålder uppnås. Härigenom nås överensstämmelse

med motsvarande regler för rätt till barnförmåner från folkpensioneringen.

Kommittén har diskuterat frågan om höjning av åldersgränsen för

rätt till bidragsförskott från 16 till 18 år men funnit att denna fråga ej bör

bedömas isolerad utan ses i samband med åldersgränserna för övriga sociala

förmåner, såsom allmänt barnbidrag samt barnpension och barntillägg från

folkpensioneringen. Kommittén erinrar i detta sammanhang om den promemoria

rörande åldersregler inom skatte- och socialpolitiken som publicerats

i studiehjälpsutredningens betänkande om studiehjälp. Under remissbehandlingen

har röster höjts för en åldersgräns vid 18 år.

Enligt min mening är det angeläget att man i görlig mån samordnar bidragsförskottet

med andra sociala förmåner. Såsom framgått av det föregående

har det varit en riktpunkt vid utformandet av den nya lagen om bidragsförskott

att man inte fjärmar folkpensioneringens barnpension och bidragsförskott

från varandra genom olikheter i reglerna som inte är betingade av

skillnader i förmånernas natur. Det är ingalunda givet, att bidragsförskott

bör utgå för ett barn, som efter grundskolan går ut i förvärvsarbete. Fortsätter

barnet sin utbildning, träder reglerna om studiehjälp i tillämpning.

Jag ansluter mig till kommitténs förslag att inte isolerat för bidragsförskotten

vidta någon ändring av den hittillsvarande 16-årsgränsen.

Såsom kommittén förordat bör bidragsförskott kunna utgå retroaktivt för

lika lång tid som pension, dvs. högst tre månader före ansökningsmånaden.

Jag finner det naturligt och riktigt att bidragsförskottets stor1

e k avpassas efter barnpensionens. Bidragsförskottets belopp bör alltså anknyta

till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring och i princip utgöra

25 procent av basbeloppet. Föreligger rätt till bidragsförskott i förhållande

till både fadern och modern, bör förskottet utgöra 17,5 procent av basbeloppet

för vardera eller tillhopa 35 procent. Åtnjuter barnet barnpension från

folkpensioneringen — 25 procent av basbeloppet -— bör bidragsförskottet

utgöra 10 procent.

Med nuvarande basbelopp 4 800 kr. kommer bidragsförskott alltså att utgå

med 1 200 kr. för barn och år. Om förskott utgår i förhållande till båda föräldrarna

blir beloppet tillhopa 1 680 kr., och om barnet åtnjuter barnpension

blir bidragsförskottet 480 kr. Den nu förordade förmånsnivån överstiger

avsevärt vad som utgår enligt gällande lag — beloppet torde f. n. uppgå

till i genomsnitt knappt 850 kr. och är i åtskilliga fall avsevärt lägre —

och dessutom vinnes den fördelen att förskottet automatiskt följer ändringarna

i penningvärdet.

Kommittén föreslår att bidragsförskottsbeloppen enligt de angivna reglerna

modifieras i två fall. Om den underhållsskyldige i vederbörlig ordning

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 1964

utger fastställt underhållsbidrag, som är lägre än normalbeloppet, exempelvis

75 kr. i månaden, bör förskott utgå med ett belopp motsvarande skillnaden

mellan förskottets normalbelopp och underhållsbidraget. I princip kommer

bidragsförskottet i förevarande fall att fullgöra samma funktion som

de nuvarande utfyllnadsbidragen. Jag har ingen erinran mot kommitténs

förslag. Vidare bör gälla att bidragsförskott ej utgår med högre belopp än

underhållsbidraget, om den som har vårdnaden om barnet underlåter att

vidtaga eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidraget höjt.

Samspelet mellan bidragsförskottet å ena sidan samt barnpensionen och

barntillägget å andra sidan aktualiserar vissa ändringar i lagen om

allmän försäkring. Socialpolitiska kommittén behandlar tre olika

situationer. Den ena avser kombinationen bidragsförskott och barnpension.

Enligt nu gällande bestämmelser kan bidragsförskott inte utgå till barn som

är berättigat till barnpension. Detta undantagsstadgande har ej medtagits i

förslaget till ny lag om bidragsförskott. Med hänsyn härtill föreslår kommittén

ett slopande av den nu gällande särregeln i 8 kap. 6 § lagen om allmän

försäkring rörande storleken av barnpension efter modern till utomäktenskapligt

barn beträffande vilket faderskapet ej fastställts. Detta innebär

att barnpension i sådant fall kommer att utgå enligt samma regler som

gäller för övriga moderlösa barn eller med 25 procent av basbeloppet. Därtill

kommer bidragsförskott med 10 procent, varigenom de sammanlagda förmånerna

liksom hittills blir 35 procent av basbeloppet.

En annan av kommittén behandlad situation avser det fall att rätt samtidigt

föreligger till barnpension och barntillägg. Kommittén föreslår att det

gällande stadgandet i 9 kap. 1 § första stycket lagen om allmän försäkring

att barntillägg ej utgår för barn som är berättigat till barnpension slopas,

varjämte föreslås att barntillägg i dylikt fall skall utgöra 10 procent av basbeloppet.

Då barnpensionen utgör 25 procent, blir de sammanlagda förmånerna

35 procent av basbeloppet.

Kommitténs ifrågavarande förslag har inte mött någon erinran hos remissorganen

och jag tillstyrker att de genomföres.

Ett ytterligare samordningsproblem uppkommer, om rätt samtidigt föreligger

till bidragsförskott och barntillägg. Barnets moder kan exempelvis

åtnjuta förtidspension för egen del och barntillägg för barnet med 25 procent

av basbeloppet, varjämte barnet kan vara berättigat till bidragsförskott.

Enligt kommitténs mening synes det i sådant fall lämpligast, att bidragsförskott

utgår med 25 procent och barntillägg med 10 procent av basbeloppet.

Tillhopa skulle således förmånerna också i denna situation bli 35 procent av

basbeloppet. Mot denna princip för samordningen har riksförsäkringsverket

anmärkt, att pensionsförmånen barntillägg bör utgå utan hänsyn till bidragsförskottet.

Reduktionen bör enligt verkets mening i stället göras på

bidragsförskottssidan.

Bidragsförskott och barntillägg kan enligt nuvarande regler utgå vid sidan

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Andra lagutskottets utlåtande nr 41 dr 1064

av varandra utan reduktion av någondera förmånen. Jag har inte blivit övertygad

om behovet att nu införa en särskild samordningsbestämmelse. Hittillsvarande

ordning bör alltså bibehållas.

Bidragsförskottsverksamhetens administration har alltsedan

verksamhetens tillkomst handhafts av kommunernas barnavårdsnämnder.

I likhet med socialpolitiska kommittén hyser jag den uppfattningen att

någon ändring härvidlag inte bör vidtagas.

Som framgår av kommitténs betänkande är administrationen f. n. tungrodd

och arbetskrävande. Det är därför angeläget att i görlig mån söka

åstadkomma förenklingar till gagn såväl för barnavårdsorganen som för

allmänheten. Den viktigaste orsaken till arbetsbelastningen torde vara det

s. k. omsökningsförfarandet. Förskott beviljas regelmässigt längst till utgången

av det statliga budgetår som löper vid tiden för förskottets beviljande.

Under juni månad prövas dock ansökningar om förskott för påföljande

budgetår. För fortsatt bidragsförskott fordras alltså ny ansökan

och nytt nämndbeslut. Arbetsanhopningen är särskilt stor vissa månader

under första halvåret. Jag vill erinra om att antalet ansökningar om förskott

under vart och ett av de senaste åren uppgått till omkring 75 000. Av dessa

har den ojämförligt största delen avsett ansökan om fortsatt bidragsförskott.

Som motiv för omsökningsproceduren har stundom framhållits att den är av

värde som kontroll över att bidragsförskott inte utgår till barn, som inte är

berättigade till förskott. Som ett led i efterkontrollverksamheten är dock,

såsom kommittén framhåller, omsökningsförfarandet otillräckligt och alltför

arbetskrävande. Jag ansluter mig därför till kommitténs av samtliga

remissorgan tillstyrkta förslag att omsökningsförfarandet slopas. Enligt den

nya lagen bör bidragsförskott utgå tills vidare så länge förutsättningar för

bidragsförskott alltjämt föreligger. Förskotten blir härigenom en fortlöpande

stödform, som även i fråga om ansöknings- och beslutsförfarandet får

stora likheter med barnpensionen.

I syfte att tillgodose möjligheterna att vid ändrade förhållanden ompröva

rätten till förskott upptages i lagförslaget föreskrifter om anmälningsskyldighet

och om skyldighet att återbetala utgivet förskott vid underlåten anmälan.

Vidare föreslås att barnavårdsnämnderna skall ha rätt och skyldighet

att ompröva rätten till förskott. Kommittén har anfört vissa synpunkter

beträffande barnavårdsnämndernas efterkontrollverksamhel och dessa föranleder

ingen erinran från min sida. Det torde få ankomma på socialstyrelsen

att som tillsynsmyndighet utfärda anvisningar till nämndernas ledning.

Bidragsförskott utbetalas f. n. i allmänhet månadsvis i förskott. Kommittén

har diskuterat huruvida man med den norska lagstiftningen som

förebild bör övergå till ett system med utbetalningar i efterskott men inte

funnit skäl förorda någon ändring i den nuvarande ordningen. Jag är av

samma uppfattning.

Enligt gällande lag är den bidragspliktige, för vars underhållsbidrag bi
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 1964

dragsförskott ntgives, skyldig att till barnavårdsnämnden betala så stor del

av underhållsbidraget som svarar mot förskottet. Denna regel skall enligt

kommittéförslaget, vilket jag biträder, alltjämt gälla. Den bidragsskyldige

blir sålunda, sedan bidragsförskott beviljats, skyldig att till barnavårdsnämnd,

som utger förskott, erlägga underhållsbidraget allt eftersom detta

förfaller till betalning. Fullgöres ej betalningsskyldigheten frivilligt, åligger

det barnavårdsnämnden att utan dröjsmål vidtaga erforderliga åtgärder för

bidragets indrivande. Ur det allmännas synpunkt är det av stor vikt att

återkravsverksamheten bedrives effektivt. I likhet med kommittén

anser jag det riktigt, att denna verksamhet koncentreras till barnavårdsnämnderna

och att barnavårdsmännen så långt möjligt befrias från

detta arbete.

I detta sammanhang vill jag behandla fördelningen mellan barnavårdsnämnd

och bidragsberättigad av medel som inflyter till nämnden från den

bidragsskyldige. Gällande bidragsförskottslag saknar bestämmelser om hur

fördelningen skall ske.

I praxis torde förfaras så att, om både barnavårdsnämnd och bidragsberättigad

har fordran på oguldna belopp, vad som influtit fördelas mellan

dem båda i proportion till respektive fordringars storlek. Belopp, som uttages

genom införsel, hänföres alltid i första hand till den löpande månadens

underhållsbidrag. Samma regel torde tillämpas vid frivillig inbetalning från

den underhållsskyldige, såframt inte denne uttryckligen angivit, att erlagt

belopp avser annan tid.

Mot det nuvarande systemet anmärker kommittén, att det inte på ett tillfredsställande

sätt tillgodoser barnets rätt vid fördelningen av de influtna

beloppen. Systemet förorsakar vidare barnavårdsnämnderna invecklade och

tidsödande räkneoperationer, i synnerhet när det gäller att fördela influtna

medel mellan äldre fordringar.

I enlighet med vad kommittén föreslagit bör barnavårdsnämnden äga att

av belopp som inflyter under en månad med företrädesrätt behålla så mycket

som motsvarar det på månaden belöpande bidragsförskottet, dock inte mera

än det fastställda underhållsbidraget för månaden. Överskjutande belopp

bör fördelas så att barnets fordran på oguldna underhållsbidrag får företräde

framför det allmännas fordran för utgivna bidragsförskott. Sistnämnda

bestämmelse avses skola tillämpas även i fråga om fordringar avseende

tid före lagens ikraftträdande.

Till frågan hur det överskjutande beloppet skall avräknas på olika äldre

fordringar i barnets respektive samhällets hand anser kommittén, att man

inte i detta sammanhang bör ta ställning. Kommittén rekommenderar att

barnavårdsnämnderna följer hittillsvarande praxis. Jag ansluter mig till

kommitténs uppfattning.

Enligt gällande bidragsförskottslag äger länsstyrelsen, när särskilda skäl

föranleder därtill, på framställning av barnavårdsnämnden eller av den un
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 196i

derhållsskyldige besluta, att återkravsrätten skall eftergivas. Kommittén

föreslår alt stadgandet överföres till den nya lagen men förordar samtidigt

en mindre restriktiv tillämpning av stadgandet. Jag finner detta välbetänkt

och ansluter mig till uppfattningen att möjligheterna till eftergift bör komma

till praktisk användning i större utsträckning än som hittills varit fallet.

Kommittén nämner som exempel fall då en underhållsskyldig varit förhindrad

att fullgöra sin skyldighet att utge underhållsbidrag på grund av

långvarig sjukdom, vistelse på vårdanstalt för alkoholmissbrukare, fångvårdsanstalt

eller liknande. Har bidragsförskott utgått, kan krav på återbetalning

uppkomma så snart den underhållsskyldige börjar erhålla förvärvsinkomst,

oavsett om han såsom ej sällan är händelsen befinner sig i en

rehabiliteringsperiod. För att undvika att hans möjligheter till anpassning

till förvärvslivet och samhället försvåras eller förhindras genom indrivningsåtgärder,

bör eftergift av återkrav kunna komma i fråga. I de fall bidragsförskott

beviljats utomäktenskapligt barn utan känd fader förordar

kommittén en modifiering av nuvarande praxis, så att förskottet åtcrkräves

i större omfattning, därest faderskapet sedermera blir fastställt. Jag har

ingenting att invända mot kommitténs uttalanden.

När det gäller bidragsförskottens finansiering vill jag först erinra

om att nettoutgifterna för bidragsförskotten, dvs. totalkostnaderna efter

avdrag av vad som betalats av de underhållsskyldiga, bestrides till tre

fjärdedelar av statsverket och till en fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd

utgivit förskottet. Kostnadsfördelningsreglerna har varit desamma

alltsedan bidragsförskottslagstiftningens tillkomst 1937.

Socialpolitiska kommittén anser att frågan om bidragsförskottens finansiering

inte bör bedömas isolerad från övriga frågor om fördelningen av

kostnader mellan stat och kommun och förordar att det nuvarande finansieringssystemet

inte nu rubbas. Kommittéförslaget har i allmänhet tillstyrkts

eller lämnats utan erinran. I några remissyttranden uttalas dock att

staten i princip bör svara för bidragsförskottskostnadcrna.

Jag är ense med kommittén om att man inte i nuvarande läge bör ta definitiv

ställning till kostnadsfördelningsproblemet och förordar att nuvarande

regler bibehålies tills vidare. I detta sammanhang vill jag framhålla, att

bidragsförskottsreformen medför ökade kostnader för det allmänna, vilka

till större delen drabbar staten. Nämnas bör också att reformen torde innebära

att kommunernas kostnader för socialhjälp begränsas med hänsyn till

de ökade möjligheterna alt erhålla bidragsförskott.

Ansökan om gottgörelse av statsverket för utgivna bidragsförskott

göres av barnavårdsnämnderna hos länsstyrelsen. Ansökan

avseende nämndens kostnader för förskott, som belöper på visst budgetår,

skall enligt nuvarande bestämmelser göras före utgången av därnäst

följande budgetår. I vissa fall kan dock ansökan upptagas till prövning, även

om den göres senare. Kommittén konstaterar, att det vid sidan av omsök
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 1964

ningsförfarandet är statsbidragsansökningarna och kontrollen därav, som

gör bidragsförskottsverksamheten till den tungrodda och arbetskrävande

apparat den nu är. En reform av systemet för redovisning och kontroll är

enligt kommitténs uppfattning påkallad så att arbetsbelastningen minskar

hos såväl barnavårdsnämnderna som länsstyrelserna. Därigenom skulle möjliggöras

att länsstyrelserna snabbare än vad nu är fallet skulle kunna bevilja

gottgörelse och utanordna beviljat belopp.

Enligt kommitténs mening bör kontrollverksamheten kunna inskränkas i

betydande mån och den erforderliga tillsynen med fördel kunna inriktas på

sådan verksamhet som är av rådgivande och vägledande karaktär. Den närmare

utformningen av förfarandet vid barnavårdsnämndernas ansökan om

statsbidrag samt länsstyrelsernas kontrollverksamhet bör regleras i administrativ

ordning. Enligt kommitténs åsikt bör bestämmelserna i lagen ändras

i så måtto att ansökan skall avse kalenderår och göras före utgången av

juni månad påföljande år. Vad kommittén förordat har mött instämmanden

i remissyttrandena. Jag ansluter mig till kommitténs förslag.

Det torde inte vara möjligt att på grundval av tillgängligt material göra

mera exakta beräkningar av kostnaderna för reformen. Med utgångspunkt

från de antaganden kommittén gjort bör bruttokostnaden för bidragsförskott

under ett år kunna uppskattas till i runt tal 115 milj. kr. När det

gäller att bedöma storleken av det allmännas nettokostnad har man att härifrån

dra av det belopp som kan antagas inflyta från de bidragspliktiga. Detta

belopp utgjorde under år 1961 omkring 25 milj. kr. Hur stor återbetalningen

kommer att bli de närmaste åren kan inte närmare beräknas. Såsom kommittén

antagit bör summan av återbetalda belopp kunna beräknas till något

högre belopp, förslagsvis 30 milj. kr. Nettokostnaden skulle sålunda stanna

vid omkring 85 milj. kr., vilket innebär en ökning med omkring 45 milj. kr.

jämfört med innevarande budgetår. Av nettokostnaderna skall enligt de tidigare

förordade fördelningsreglerna staten svara för 64 milj. kr. och kommunerna

för 21 milj. kr. Statens kostnader har för innevarande budgetår

beräknats till 31 milj. kr. ökningen av statens andel i kostnaderna utgör

alltså 33 milj. kr. Motsvarande kostnadsökning för kommunerna beräknas

till omkring 11 milj. kr.

Med hänvisning till att statens andel utbetalas till kommunerna i efterskott

uttalar kommittén att de ökade kostnaderna för bidragsförskotten inte

eller endast i ringa mån kommer att påverka statens utgifter för budgetåret

1964/65. Kommittén torde därvid ha utgått från att ansökningar om gottgörelse

för bidragsförskott som utgivits under andra halvåret 1964 inte annat

än i undantagsfall kommer att föranleda utbetalning av gottgörelse före den

1 juli 1965. Jag ansluter mig till denna bedömning.»

s. 29 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 dr 196b

29

Lagrådet

Förslaget till lag angående ändrad lydelse av 8 kap. 6 § och 9 kap. 1 §

lagen om allmän försäkring har föredragits inför lagrådet, som lämnat förslaget

utan erinran.

Utskottet

I förevarande proposition framlägges förslag till ny lag om bidragsförskott.

Lagstiftningen, som grundas på ett av socialpolitiska kommittén

framlagt betänkande, skall ersätta nu gällande lag om bidragsförskott och

lag om utfyllnad av vissa underhållsbidrag. Förslaget innebär bl. a. att frånskilda

makars och ogifta mödrars barn, oberoende av om underhållsbidrag

fastställes och utan begränsning till det fastställda bidragets storlek, garanteras

ett generellt underhåll — bidragsförskott — som i princip motsvarar

25 procent av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Bidragsförskott

skall alltså med nuvarande basbelopp utgå med 1 200 kronor

om året.

Enligt propositionens förslag skall bidragsförskott utgå till och med den

månad, varunder barnet fyllt sexton år. Denna åldersgräns kritiseras

i motionerna I: 726 och II: 889. Med hänvisning bl. a. till lagstiftning i andra

nordiska länder och till den förlängda skolplikten begär motionärerna

sådana ändringar, att bidragsförskott kan utgå till 18 års ålder.

Föredragande statsrådet framhåller i frågan om vilken åldersgräns som

bör väljas angelägenheten av att bidragsförskott samordnas med andra sociala

förmåner. Det är ingalunda givet, anför föredraganden, att bidragsförskott

bör utgå för ett barn, som efter grundskolan går ut i förvärvsarbete.

Fortsätter barnet sin utbildning, träder reglerna om studiehjälp i tillämpning.

Föredraganden anser, liksom socialpolitiska kommittén, att man inte

isolerat för bidragsförskotten bör vidtaga någon ändring av den hittillsvarande

16-årsgränsen.

Även om vissa omständigheter talar för motionärernas förslag, finner utskottet,

att de skäl föredraganden anfört mot att höja åldersgränsen för bidragsförskotten

är bärande. Utskottet biträder således propositionen i denna

del.

Enligt hittills gällande regler skall ansökan om bidragsförskott förnyas

varje år. Detta omsökning sförfar an de föreslås i propositionen

slopat i syfte att förenkla administrationen av bidragsförskotten. I motionerna

I: 727 och II: 888 framföres farhågor för att en sådan förenkling, såvitt

gäller utomäktenskapliga barn, kommer att minska barnavårdsnämndernas

möjligheter att få faderskap fastställt. Motionärerna föreslår att bi
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Andra lagutskottets utlåtande nr tf år 196i

dragsförskott skall sökas på nytt varje år tills barnet fyllt tre år i de fall

faderskapet till barn utom äktenskap ej dessförinnan blivit fastställt.

Det av motionärerna föreslagna systemet skulle enligt utskottets mening

motverka strävandena att förenkla bidragsförskottens administrering. Med

hänsyn härtill och då det synes tveksamt om den föreslagna ordningen

skulle i nämnvärd grad öka barnavårdsnämndernas kontrollmöjligheter,

anser sig utskottet böra avstyrka motionerna.

I 8 § förslaget till lag om bidragsförskott stadgas att barn, so m p å

statens bekostnad under hel månad åtnjuter vård på

anstalt eller eljest kost och bostad, ej erhåller bidragsförskott. I förslagets

9 § föreskrives beträffande barn, som i annat fall än i föregående paragraf

sägs under hel månad åtnjuter vård på anstalt eller eljest på allmän

bekostnad, att barnet tillkommande bidragsförskott, i den mån Konungen

så förordnar, skall uppbäras av den som driver anstalten eller av det kommunala

organ som svarar för vårdkostnaden. Bestämmelserna har utformats

efter mönster av stadgandena om barntillägg i lagen om allmän försäkring.

Utskottet förutsätter att de föreslagna bestämmelserna kommer att

ges samma innebörd och tillämpning som motsvarande regler i lagen om

allmän försäkring.

Reglerna om fördelningen mellan stat och kommun av

kostnaderna för bidragsförskotten återfinnes i förslagets

20 §. Någon ändring i nu gällande fördelningsregler föreslås inte. Således

skall enligt propositionen utgift för bidragsförskott, i den mån ersättning

inte kunnat uttagas av den underhållsskyldige, bestridas till tre fjärdedelar

av statsverket och till en fjärdedel av vederbörande kommun.

I motionen II: 885 hemställes om en översyn av fördelningsreglerna i

syfte att minska kommunernas andel i kostnaderna. Motionärerna framhåller,

att den nya lagstiftningen medför betydande kostnadsökningar och

att den redan tidigare påkallade översynen därför nu är än mera angelägen.

Liknande synpunkter framföres i motionerna 1:726 och 11:889. Motionärerna

yrkar sådan ändring i det framlagda lagförslaget, att kostnaderna för

bidragsförskotten helt stannar å statsverket.

I motionerna I: 723 och 11:883 pekas på de betydande administrationskostnader

som är en följd av det nuvarande och i propositionen föreslagna

systemet, där statens och kommunernas andelar beräknas på nettokostnaderna

för bidragsförskotten, d. v. s. på kostnaderna efter avdrag för vad

som influtit från de underhållsskyldiga. Sålunda nödgas kommunerna lämna

ingående redogörelser för vidtagna indrivningsåtgärder, vilka redogörelser

granskas av länsstyrelserna. Denna omgång medför dessutom ofta,

anför motionärerna, att utbetalningarna av statsmedel blir avsevärt försenade.

Motionärerna föreslår att fördelningen mellan staten och kommunerna

i stället skall ske med utgångspunkt från bruttokostnaderna. Om kostnadsandelarna

sättes till 55 procent för statsverket och 45 procent för kommunerna

kommer man, enligt motionärerna, med detta system och med

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 196b

det resultat av indrivningsverksamheten som antages i propositionen att

nå i huvudsak samma kostnadsfördelning som hittills.

Utskottet finner, liksom motionärerna, att en översyn av reglerna för

finansieringen av bidragsförskotten är påkallad. Däremot anser sig utskottet

inte nu kunna ta ställning till frågan om hur och i vad mån kostnaderna

skall fördelas mellan staten och kommunerna. Den utredning som i detta

hänseende erfordras torde få verkställas genom Kungl. Maj :ts försorg. Det

i motionerna I: 723 och II: 883 framförda förslaget, som syftar till förenkling

av administrationen, synes icke vara invändningsfritt. De administrativa

fördelar som skulle vara att vinna torde emellertid vara så betydande,

att förslaget allvarligt bör övervägas. En sådan utredning torde icke behöva

sammankopplas med översynen av kostnadsfördelningsreglerna i övrigt.

Enligt utskottets mening är det önskvärt att förslag i ämnet förelägges

1965 års riksdag.

Vad utskottet anfört i denna del synes böra bringas till Kungl. Maj :ts

kännedom.

Biträde enligt lagen om fri rättegång må icke förordnas när partens

intressen i målet blir behörigen tillvaratagna genom någon som i tjänsteställning

eller eljest lämnar honom bistånd. Härmed torde avses bl. a. de

fall då part biträdes av barnavårdsman. I motionen 11:884 göres gällande

att denna regel medfört betydande olägenheter för barnavårdsmännen. De

ökade krav som genom den nya lagstiftningen om bidragsförskott kommer

att ställas på barnavårdsmännen motiverar enligt motionärernas mening

att bestämmelserna överses. Motionärerna hemställer att härför erforderliga

direktiv måtte lämnas utredningen om rättegångshjälp.

Den av motionärerna kritiserade regeln har enligt utskottets uppfattning

inte medfört några avsevärda olägenheter. Således torde juridiskt biträde,

där så begäres, i allmänhet förordnas även i sådana fall där part erhåller

bistånd av barnavårdsman. Då lagstiftningen om fri rättegång är föremål

för översyn inom utredningen om rättegångshjälp synes emellertid motionen

kunna överlämnas till denna utredning.

Utöver vad ovan anförts har de i propositionen framlagda förslagen, såvitt

de hänvisats till lagutskott, och de av föredraganden i anslutning därtill

gjorda uttalandena inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt

uttalande.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen, med avslag å följande motionsyrkanden,

nämligen

1) yrkandet i motionerna I: 723 och II: 883,

2) yrkandena i motionerna I: 726 och II: 889 samt

3) yrkandet i motionerna I: 727 och II: 888,

måtte bifalla förevarande proposition, nr 70, såvitt den hänvisats

till lagutskott;

B. att riksdagen, med bifall till följande motion, nämligen

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 19bz

1) motionen II: 885,

samt i anledning av följande motioner, nämligen

2) motionerna I: 723 och II: 883, samt

3) motionerna I: 726 och II: 889, såvitt angår finansieringen

av bidragsförskotten,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom sin mening giva

Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört om behovet av

översyn av kostnadsfördelningsreglerna;

C. att riksdagen, i anledning av motionen II: 884, måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att motionen överlämnas

till utredningen om rättegångshjälp; samt

D. att sistnämnda motion, i den mån den icke kan anses

besvarad genom vad utskottet under C. hemställt, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 april 1964

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Carlqvist, herrar Eric Carlsson, Edström,

fru Nilsson, herrar Dahlberg, Magnusson, Per Petersson och Erik Filip Petersson;
från

andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe, Rimmerfors,

fröken Sandell, fru Eriksson i Ängelholm, herr Björkman, fru Svensson

och herr Gomér.

ESSELTE AB, STHLM 64

412583

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:183 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om bidragsförskott, m. m., i vad propositionen hänvisats till lagutsk a1 i texten