Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 3 §§ lagen den 14 oktober 1939

1964-05-14 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1964:52, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 3 §§ lagen den 14 oktober 1939

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 52 år 196b

1

Nr 52

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med

förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 3 §§

lagen den 14 oktober 1939 (nr 727) om förbud mot

arbetstagares avskedande med anledning av värnpliktstjänstgöring

m. m., dels ock i ämnet väckt

motion.

Genom en den 10 april 1964 dagtecknad proposition, nr 146, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag

till lag angående ändrad lydelse av 1 och 3 §§ lagen den 14 oktober 1939

(nr 727) om förbud mot arbetstagares avskedande med anledning av värnpliktstjänstgöring

in. in.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft motionen

nr 821 i första kammaren av herr Ottosson.

Det vid propositionen fogade författningsförslaget är av följande lydelse.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 och 3 §§ lagen den 14 oktober 1939 (nr 727)

om förbud mot arbetstagares avskedande med anledning av

värnpliktstjänstgöring m. m.

Härigenom förordnas, att 1 och 3 §§ lagen den 14 oktober 1939 om förbud

mot arbetstagares avskedande med anledning av värnpliktstjänstgöring

m. in.1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1

Ej må någon på grund av tjänstgöring,

som åligger honom enligt

värnpliktslagcn eller som han eljest

jämlikt stadgande i lag är skyldig

1 Senaste lydelse av 1 §, se SFS 1963: 90.

1 llihang till riksdagens protokoll 196i.

(Föreslagen lydelse)

§•

Ej må någon på grund av tjänstgöring,

som åligger honom enligt

värnpliktslagen eller som han eljest

jämlikt stadgande i lag är skyldig

samt. 2 nåd. Xr 52

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 52 år 196b

(Nuvarande lydelse)

att utföra åt det allmänna, skiljas

från anställning som han innehar.

Ej heller må den som hör till krigsmaktens

reservpersonal eller antagits

såsom frivillig vid krigsmakten eller

är befälsanställd i civilförsvarets

krigsorganisation skiljas från anställning

med anledning av tjänstgöring

som det på sådan grund åligger

honom att fullgöra.

Arbetstagaren bör

(Föreslagen lydelse)

att utföra åt det allmänna, skiljas

från anställning som han innehar.

Ej heller må den som hör till

krigsmaktens reservpersonal eller

antagits såsom frivillig vid krigsmakten

eller eljest enligt frivilligt åtagande

blivit tjänstgöringsskyldig inom

det totala försvarets krigsorganisation

skiljas från anställning med

anledning av tjänstgöring som det

på sådan grund åligger honom att

fullgöra. Vad nu sagts skall även

gälla beträffande den som enligt

frivilligt åtagande blivit tjänstgöringsskyldig

vid avdelning organiserad

inom krigsmakten för att ställas

till Förenta Nationernas förfogande

och som ofördröjligen underrättat

arbetsgivaren om sitt åtagande.

3 §.

Arbetstagare, som beordrats till

tjänstgöring som avses i 1 §, bär

ofördröjligen lämna arbetsgivaren

meddelande om tidpunkten för

tjänstgöringens början och om dennas

beräknade varaktighet.

---hos arbetsgivaren.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1964.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att anställningsskydd beredes envar som enligt

frivilligt åtagande blivit tjänstgöringsskyldig inom det totala försvarets

krigsorganisation samt den som genom avtal åtagit sig att tjänstgöra

vid avdelning organiserad inom krigsmakten för att ställas till Förenta Nationernas

förfogande.

Av propositionen redovisas här endast vad föredragande departementschefen

anfört vid lagrådsremisser Beträffande övriga delar hänvisas till

propositionen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 52 år 196i

3

Motionen

I motionen 1:821 yrkas »att riksdagen måtte avslå proposition nr 146

såvitt avser förslaget om att bereda anställningsskydd åt den som genom

avtal åtagit sig alt tjänstgöra vid avdelning inom krigsmakten för att ställas

till Förenta Nationernas förfogande».

Beträffande die skäl motionären anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet,

i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa till

motionen.

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Kling, har anfört.

»Det av överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap framlagda förslaget

om en utvidgning av anställningsskyddet enligt 1939 års lag till att

omfatta envar, som är tjänstgöringsskyldig inom det totala försvarets krigsorganisation,

har tillstyrkts av samtliga remissinstanser och jag anser, att

den föreslagna lagändringen bör komma till stånd.

Förslaget att bereda personalen i beredskapsstyrkan för FN-tjänst skydd

beträffande den civila anställningen uppbäres av intressen som får anses

likvärdiga med dem som motiverat anställningsskydd för nyssnämnda personal

liksom för reservpersonal och frivilliga inom krigsmakten. Såsom

framgått har förslaget också tillstyrkts eller lämnats utan erinran av så

gott som samtliga remissorgan.

På arbetsgivarhåll har emellertid förslaget avstyrkts väsentligen på den

grunden att den föreslagna reformen icke skulle bli av någon betydelse för

rekryteringsmöjligheterna och emedan reformen skulle medföra allvarliga

olägenheter för den enskilde arbetsgivaren.

Beträffande rekryteringsmöjligheterna har arbetsgivareföreningen uttalat,

att det i allmänhet torde strida mot vederbörande befattningshavares

egna önskemål att genast efter återkomsten från FN-tjänst återinräda i förvärvslivet

och att det med hänsyn till de goda ekonomiska villkor som är

förbundna med FN-tjänstgöringen skulle vara av underordnad betydelse

för befattningshavaren om han under någon kortare tid efter hemkomsten

från tjänstgöringen saknar anställning. Vad sålunda anförts synes icke välgrundat.

I själva verket torde man få räkna med att många av dem som

överväger att taga anställning i beredskapsstyrkan, kommer att tillmäta

frågan om trygghet i den civila anställningen väsentlig vikt vid ställningstagandet.

Eu arbetstagare, som utan arbetsgivarens medgivande ingår avtal

om tjänstgöring i beredskapsstyrkan och på order inställer sig till sådan

tjänstgöring utan att säga upp sig från sin anställning, torde i regel därige
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 52 år t96''r

nom bryta anställningsavtalet och ge arbetsgivaren rätt att häva detta och

kräva skadestånd. Under sådana förhållanden kan man icke räkna med

att den som innehar och vill behålla en anställning skall vara beredd att

sluta avtal om tjänstgöring i beredskapsstyrka utan att ha fått ett bindande

löfte av arbetsgivaren, att denne kommer att återtaga honom i arbetet

efter fullgjord tjänstgöring. I många fall skulle således anslutningen till

beredskapsstyrkan bli direkt avhängig av arbetsgivarens medgivande.

När det gäller de hittills uppsatta FN-förbanden har rekryteringen icke

stött på större svårigheter, oaktat skydd för den civila anställningen icke

beretts personalen. Till detta har säkerligen medverkat, att arbetsgivarna

i stor utsträckning ställt sig positiva. När det gäller för en arbetsgivare att

ta ställning till en anställds anslutning till beredskapsstyrkan är emellertid

förhållandena annorlunda. Det är sålunda svårare för arbetsgivaren att

på förhand ge bindande utfästelse om att han icke i anledning av utbildning

för FN-tjänsten eller eventuell framtida tjänstgöring i beredskapsstyrkan

kommer att skilja arbetstagaren från anställningen, än att ge ett motsvarande

besked inför en omedelbart förestående, till tiden fixerad tjänstgöring.

Att erfarenheterna av rekryteringen till de hittillsvarande FN-kontingenterna

ur här förevarande synpunkter varit goda kan därför icke tagas

till intäkt för att man även i fråga om beredskapsstyrkan kan helt förlita

sig på tillmötesgående från arbetsgivarens sida.

Det skall icke bestridas, att införande av ett anställningsskydd i enlighet

med förslaget kan medföra vissa olägenheter för de berörda arbetsgivarna.

Det är angeläget att så långt möjligt minska dessa olägenheter.

Arbetsgivaren har sålunda ett berättigat intresse av att så tidigt som möjligt

få veta, att hans arbetstagare ingått avtal om tjänstgöring i beredskapsstyrkan.

För arbetstagaren bör det knappast innebära någon olägenhet

utan snarare te sig naturligt att han, när han ingår dylikt avtal, lämnar

arbetsgivaren meddelande om förhållandet. Härigenom får arbetsgivaren

tillfälle att på tidigt stadium dryfta problemen med arbetstagaren och i

samråd med denne föranstalta om lämpliga åtgärder.

På grund av vad sålunda anförts biträder jag i huvudsak det föreliggande

förslaget men förordar, att arbetstagarens rätt att åtnjuta anställningsskydd

vid tjänstgöring i beredskapsstyrka genom en uttrycklig bestämmelse

i lagen göres beroende av att han ofördröjligen lämnat arbetsgivaren

underrättelse om sitt åtagande.

I överensstämmelse med vad som föreslagits i promemorian synes det

rimligt att anställningsskydd jämväl beredes sådan personal som under en

övergångstid kan komma att rekryteras till militära FN-kontingenter, vilka

organiseras i den ordning som hittills tillämpats.

Med anledning av det anförda föreslår jag, att 1 § lagen om förbud mot

arbetstagares avskedande med anledning av värnpliktstjänstgöring in. in.

kompletteras med en bestämmelse av innehåll att den, som åtagit sig att

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 52 år 1964

tjänstgöra vid avdelning som organiseras inom krigsmakten för att ställas

till Förenta Nationernas förfogande, ej med anledning av tjänstgöring som

på sådan grund åligger honom må skiljas från anställning, under förutsättning

att han ofördröjligen lämnat arbetsgivaren underrättelse om sitt åtagande.

Den sålunda föreskrivna underrättelseskyldigheten gäller givetvis även

det fall att den anställde, sedan han slutit avtal om FN-tjänstgöring, tillträder

en ny civil anställning.

Såsom föreslagits i departementspromemorian och tillstyrkts av remissorganen

bör i lagens 3 § införas en bestämmelse, att arbetstagare som beordrats

till sådan tjänstgöring som avses i 1 § ofördröjligen bör lämna sin

arbetsgivare meddelande om tidpunkten för tjänstgöringens början och

om dennas beräknade varaktighet.»

Lagrådet

Lagrådet har lämnat författningsförslaget utan erinran.

Utskottet

I förevarande proposition föreslås bl. a. att bestämmelserna om anställningsskydd

i 1939 års lag om förbud mot arbetstagares avskedande med

anledning av värnpliktstjänstgöring skall utsträckas till att gälla envar

som enligt frivilligt åtagande blivit tjänstgöringsskyldig inom det totala

försvarets krigsorganisation samt den som genom avtal åtagit sig att tjänstgöra

vid avdelning inom krigsmakten för att ställas till Förenta Nationernas

förfogande (jfr statsutskottets utlåtande nr 65 år 1964).

I vad gäller den förstnämnda kategorien har förslaget icke mött någon

gensaga. Utskottet biträder propositionen i denna del.

Vad härefter angår förslaget om utvidgning av anställningsskyddet till

personalen i beredskapsstyrkan för FN-tjänst har vid remissbehandlingen

framförts invändningar från Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges

industriförbund. Arbetsgivareföreningen framhåller de betydande problem

som förslagets genomförande skulle medföra för arbetsgivarna. Erfarenheterna

hittills av rekryteringen till de svenska FN-kontingenterna har inte,

menar föreningen, visat att det föreligger behov av den föreslagna reformen.

Enligt föreningens uppfattning har ifrågavarande personal i allmänhet

ej heller något intresse av att omedelbart återinträda i förvärvslivet.

Eu kortare tids avsaknad av anställning efter hemkomsten från FN-tjänst

torde också vara av underordnad betydelse med hänsyn till de betydande

ekonomiska fördelar sådan tjänst medför. Med hänvisning till bl. a. dessa

synpunkter avstyrker de nämnda båda remissinstanserna förslaget.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 52 år J06A

Föredragande departementschefen bemöter i propositionen de invändningar

Svenska arbetsgivareföreningen framfört. Departementschefen förklarar,

att rekryteringen till de hittills uppsatta FN-förbanden icke stött

på större svårigheter, beroende bl. a. på att arbetsgivarna i stor utsträckning

ställt sig positiva. Det blir emellertid, anför departementschefen, i

fortsättningen svårare för en arbetsgivare att ge någon bindande utfästelse,

då den anställdes tjänstgöringsskyldighet i anledning av anslutningen till

beredskapsstyrkan är svår att bedöma på förhand. Vad föreningen anfört

om vederbörande befattningshavares intresse av att bibehållas vid sin anställning

finner departementschefen inte välgrundat. Enligt hans mening

torde man få räkna med att många av dem, som överväger att taga anställning

i beredskapsstyrkan, kommer att tillmäta frågan om trygghet i den

civila anställningen väsentlig vikt vid ställningstagandet. De olägenheter

som kan uppkomma för arbetsgivarna bör emellertid, framhåller departementschefen,

så långt möjligt minskas. I detta syfte föreslås att anställningsskydd

skall tillkomma arbetstagaren endast om han ofördröj ligen

lämnat arbetsgivaren underrättelse om sitt åtagande.

I motionen I: 821 yrkas avslag å propositionen, såvitt den avser anställningsskydd

för dem som genom avtal åtagit sig att tjänstgöra vid avdelning

inom krigsmakten för att ställas till FN :s förfogande. Motionären åberopar

i huvudsak samma skäl som Svenska arbetsgivareföreningen.

Enligt utskottets mening måste vid bedömningen av den nu aktuella

frågan i första hand intresset att tillgodose behovet av kvalificerad personal

till beredskapsstyrkan vara avgörande. När det gäller bedömningen

av värdet av det anställningsskydd som föreslås i propositionen finner sig

utskottet kunna instämma i departementschefens uttalande. Enligt utskottets

mening bör man ej heller överdriva de svårigheter som kan uppkomma

för arbetsgivarna i allmänhet. Utskottet vill framhålla att det rör sig

om en till antalet förhållandevis liten styrka som dessutom behöver tagas

i anspråk endast tidvis. För arbetsmarknaden i stort torde problemen således

bli av tämligen ringa omfattning. Utskottet biträder alltså propositionen

även i denna del.

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, med avslag å motionen I: 821, måtte bifalla

förevarande proposition, nr 146.

Stockholm den 14 maj 1964

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 52 år 196i

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Axel Svensson, fru Carlqvist, herrar

Kaijser, Edström, fru Nilsson, herrar Dahlberg och Axel Kristiansson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe, fröken

Wetterström, fru Ekendahl*, herr Bengtsson i Varberg, fru Svensson, herrar

Carlsson i Huskvarna och Gomér.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Kaijser och fröken Wetterström, vilka ansett

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar å s. 6 med orden

»Enligt utskottets mening» och slutar med orden »i denna del» bort ersättas

med text av följande lydelse.

»Enligt utskottets mening är det ett angeläget intresse att tillgodose behovet

av kvalificerad personal till beredskapsstyrkan. Att trygghet i fråga

om anställning efter avslutad FN-tjänst är ett viktigt moment för att erhålla

en god rekrytering är ställt utom tvivel. Den i propositionen valda

vägen att nå detta syfte är dock förenad med betydande olägenheter. För

arbetsgivare, särskilt de mindre, kan såsom i motionen I: 821 framhålles

en lagändring i enlighet med propositionens förslag innebära allvarliga

olägenheter. För den arbetsgivare som endast har ett par tre personer anställda

torde det ofta vara ytterst svårt att få någon ersättare, då arbetsgivaren

ej med visshet vet hur länge anställningen kan vara. Liknande är

förhållandet då det gäller arbetstagare i ''nyckelbefattningar’. För en ''ersättare’

måste det också medföra otrygghet i anställningen att ej med visshet

veta, om han får stanna kvar i sin anställning eller inte. Hittillsvarande

erfarenheter ger ej något belägg för att den föreslagna lagändringen skulle

vara erforderlig. Utskottet som förmenar att man bör söka andra vägar för

att nå det syfte som den i propositionen föreslagna lagändringen avser, finner

sig sålunda icke kunna tillstyrka propositionens yrkande i denna del.»

b) att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen I: 821 samt med

avslag å förevarande proposition, nr 146, i motsvarande del

måtte för sin del antaga det genom propositionen framlagda

förslaget med den ändring att 1 § erhåller följande

som utskottets förslag betecknade lydelse:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 52 år 196i

(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)

1 §•

Ej må---------

Ej heller må den som hör till

krigsmaktens reservpersonal eller

antagits såsom frivillig vid krigsmakten

eller eljest enligt frivilligt åtagande

blivit tjänstgöringsskyldig inom

det totala försvarets krigsorganisation

skiljas från anställning med

anledning av tjänstgöring som det

på sådan grund åligger honom att

fullgöra. Vad nu sagts skall även

gälla beträffande den som enligt

frivilligt åtagande blivit tjänstgöringsskyldig

vid avdelning organiserad

inom krigsmakten för att ställas

till Förenta Nationernas förfogande

och som ofördröjligen underrättat

arbetsgivaren om sitt åtagande.

— han innehar.

Ej heller må den som hör tiU

krigsmaktens reservpersonal eller

antagits såsom frivillig vid krigsmakten

eller eljest enligt frivilligt åtagande

blivit tjänstgöringsskyldig inom

det totala försvarets krigsorganisation

skiljas från anställning med

anledning av tjänstgöring som det

på sådan grund åligger honom att

fullgöra.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640142

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:311 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 3 §§ lagen den 11} oktober 1939 s. 13 i texten