Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående rätten till änkepension inom ATP. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 222 i första kammaren av herr Larsson, Åke, och herr Lindahl samt nr 264 i andra kammaren av herr Andersson i Storfors.

1964-10-27 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1964:55, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående rätten till änkepension inom ATP. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 222 i första kammaren av herr Larsson, Åke, och herr Lindahl samt nr 264 i andra kammaren av herr Andersson i Storfors.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 196b

1

Nr 55

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående rätten till

änkepension inom ATP.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 222 i första kammaren av herr Larsson,

Åke, och herr Lindahl samt nr 264 i andra kammaren av herr Andersson

i Storfors.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte begära förslag till sådan ändring av 14 kap.

2 § lag om allmän försäkring att rätt till änkepension på grund av tilläggspensioneringen

tillkommer även sådan kvinna som avses i 8 kap. 2 §

samma lag».

över motionerna har utskottet, i den ordning 46 § riksdagsordningen

föreskriver, inhämtat yttrande från riksförsäkringsverket.

Gällande bestämmelser

En änka har rätt till folkpension i form av änkepension under förutsättning

att hon antingen uppnått 36 års ålder vid mannens död och varit gift

med honom minst fem år eller har vårdnaden om och stadigvarande bor

tillsammans med barn under 16 år, som vid mannens död stadigvarande

vistades i makarnas hem eller hos änkan. Upphör änka att ha barn under

16 år i hemmet, skall vid bedömandet av hennes rätt till pension i fortsättningen

anses som om mannen avlidit, då barnet upphörde att påverka rätten

till pension, och äktenskapet varat t. o. m. nämnda tidpunkt.

Änkepensionen utgör för änka, som vid mannens död eller den därmed

jämställda tidpunkten fyllt 50 år, samma belopp som ålderspension från

67 år för en ensam ålderspensionär. För annan änka minskar pensionen

med 1/15 för varje år, varmed änkans ålder vid mannens död eller den tidpunkt

då hon upphörde att ha barn under 16 år i hemmet understeg 50 år.

Om en kvinna blivit änka efter den 30 juni 1960, utgår änkepensionen

utan inkomstprövning. För änkor, vilkas män avlidit före den 1 juli 1960,

är pensionen däremot inkomstprövad. Om dödsfallet inträffat under tiden

den 1 juli 1958—den 30 juni 1960, är dock viss del av pensionen, det s. k.

garantibeloppet, fri från inkomstprövning. Garantibeloppet utgör, om dödsfallet

inträffat under tiden den l juli 1958—den 30 juni 1959, en tredjedel

i Bihang till riksdagens protokoll 196b. 9 samt. 2 avd. Nr 55

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 196i

och, om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli 1959—den 30 juni 1960,

två tredjedelar av det belopp som skulle ha utgått utan inkomstprövning.

Änkepension indrages, om änkan ingår nytt äktenskap, men börjar ånyo

utgå, om det nya äktenskapet upplöses inom fem år.

I förekommande fall kan änkepension förhöjas med kommunalt bostadstillägg.

Uppfyller en änka förutsättningarna för rätt till både förtidspension och

änkepension, utgår efter hennes eget val en av dessa pensioner. Fr. o. m. den

månad då änkan fyller 67 år utbytes änkepensionen mot ålderspension.

Med änka likställes i fråga om rätt till änkepension ogift eller frånskild

kvinna eller änka, som stadigvarande sammanbodde med ogift eller frånskild

man eller änkling vid dennes död och som varit gift med eller har

eller har haft barn med honom. Däremot äger en kvinna inte rätt till änkepension

efter sin make, om hon levde åtskild från honom vid hans död och

efter det sammanlevnaden upphörde stadigvarande sammanbott med en

annan man, med vilken hon varit gift eller har eller har haft barn.

Barnpension utgår till barn under 16 år, som mist sin fader eller moder

eller båda föräldrarna, under förutsättning att barnet är svensk medborgare

och stadigvarande vistas här i riket. Rätt till barnpension föreligger dock

inte, om barnet är adopterat av annan än den avlidne eller dennes make,

och ej heller för barn utom äktenskap, om den avlidne enligt avtal, som är

bindande för barnet, åtagit sig att till dess underhåll utge visst belopp en

gång för alla.

En försäkrads änka och barn har rätt till familjepension enligt försäkringen

för tilläggspension efter honom, under förutsättning att han vid sin

död var berättigad till förtidspension eller ålderspension från tilläggspensioneringen

eller att han skulle ha varit berättigad till förtidspension, om

hans arbetsförmåga vid tiden för dödsfallet varit så nedsatt som kräves för

rätt till sådan pension. Efter kvinnlig försäkrad utgår endast barnpension.

Änkepension utgår til! änka efter den försäkrade, om äktenskapet varat

minst fem år och ingåtts senast den dag, då den försäkrade fyllde 60 år.

Efterlämnar den försäkrade barn som också är barn till änkan, är änkan,

oavsett om barnet är minderårigt eller uppnått vuxen ålder, berättigad till

änkepension även om nyssnämnda förutsättningar inte är uppfyllda. I motsats

till vad som gäller för rätt till änkepension från folkpensioneringen

kräves för rätt till änkepension från tilläggspensioneringen att legalt äktenskap

förelegat. Änkepensionsrätten upphör om änkan gifter om sig. Upplöses

det nya äktenskapet innan det bestått i fem år, skall änkepensionen

ånyo börja utgå.

Änkepensionen utgör en viss procent av den avlidnes egenpension, d. v. s.

den förtids- eller ålderspension, som utgick till den avlidne, eller —- om

sådan pension ej utgick —- den förtidspension, som han skulle ha erhållit,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1964

3

om rätt till hel sådan pension inträtt vid tidpunkten för dödsfallet. Om den

avlidne åtnjöt partiell förtidspension, beräknas änkepensionen ändå med

utgångspunkt från hel förtidspension. Var han ålderspensionär, räknar man

med en ålderspension av den storlek, som gäller vid ett uttag från 67 års

ålder.

Änkepensionens storlek är i övrigt beroende av om den försäkrade efterlämnar

barn, som är berättigat till pension efter honom. Finns inte något

pensionsberättigat barn, är änkepensionen 40 % av den försäkrades nyssberörda

egenpension. Efterlämnar den försäkrade pensionsberättigat barn,

är änkepensionen 35 % av samma pension.

Barnpension tillkommer försäkrads barn under 19 år. Adoptivbarn har

pensionsrätt efter adoptivföräldrarna men inte efter sina naturliga föräldrar.

Har underhållsskyldighet mot barn utom äktenskap avlösts genom

ett engångsbelopp, föreligger inte rätt till barnpension.

Storleken av barnpensionen är beroende av huruvida pensionsberättigad

änka finns samt av familjemedlemmarnas antal. Efterlämnar en man änka

och ett pensionsberättigat barn, blir barnets pension 15 % av faderns egenpension.

Är ett barn ensamt pensionsberättigat, blir barnets pension 40 %

av den avlidnes egenpension. Finns flera barn än ett, ökas de nu angivna

procenttalen med 10 för varje barn utöver det första och det sammanlagda

barnpensionsbeloppet fördelas lika mellan barnen.

Familjepension efter försäkrad, som ej var svensk medborgare, utgår till

efterlevande, som inte är svensk medborgare, endast såvida denne var bosatt

i riket vid den tidpunkt då den försäkrade avled.

Flera familjepensioner kan inte utgå samtidigt till samma person. Är

någon för samma månad berättigad till flera tilläggspensioner i form av

familjepension -— t. ex. barnpension efter dels fader dels moder eller änkepension

och barnpension — utgives sålunda endast den största av dem. En

kvinnas rätt till änkepension påverkas emellertid inte av att hon samtidigt

är berättigad till förtidspension eller ålderspension från tilläggspensioneringen.

Änkepension från folkpensioneringen kan däremot, såsom förut

framhållits, aldrig utgå samtidigt med folkpension i form av förtids- eller

ålderspension.

Motionerna

I motionerna I: 222 och It: 264 anföres:

Enligt bestämmelserna i lagen om allmän försäkring erhåller hustrur

under vissa förutsättningar vid mannens frånfälle änkepension i form av

folkpension och familjepension från ATP. Även kvinnor, som vid mannens

död har eller har haft barn tillsammans med honom och är stadigvarande

sammanboende, erhåller folkpension (änkepension) ehuru de ej varit gifta

med varandra (kap. 8 § 2).

‘i Hihang till riksdagens protokoll 1964. 9 samt. 2 avd. Nr 55

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1964

Däremot erhåller de ej familjepension från ATP. Visserligen utgår för

barnen, därest de är under 19 år, i dylika fall högre barnpension från ATP,

men den är dock betydligt lägre än om även kvinnan skulle ha erhållit

pension för sig. Om barnen vid dödsfallet redan fyllt 19 år utgår i dessa

fall ingen familjepension, och i de fall de är yngre vid mannens frånfälle

upphör ju all familjepension då barnen uppnår denna ålder. Det förefaller

som om ett förbiseende skett vid utarbetandet av lagen om allmän försäkring.

då den här nämnda kategorien sammanboende kvinnor förklarats berättigade

till änkepension i form av folkpension men ej erhållit rätt till pension

från ATP. Dessa kvinnor kommer förvisso oftare i en ekonomiskt brydsam

situation än de kvinnor, som var gifta vid mannens död.

Samhällets ekonomiska stöd till de ensamstående mödrarna är ännu tämligen

blygsamt, och det är ur social rättvisesynpunkt ofrånkomligt att de

sammanboende mödrarna erhåller samma pensionsförmåner som de gifta

kvinnorna.

Tidigare behandling

Före ikraftträdandet av 1946 års lag om folkpensionering utgick folkpensionerna

med lika stora belopp för gifta och ogifta. I det då gällande pensionssystemet

förekom ej heller änkepension och hustrutillägg. Indelningen

av de pensionsberättigade i olika kategorier efter civilstånd saknade därför

i stort sett betydelse för pensionsrätten.

Emellertid återfanns i 7 § sista stycket i 1935 års lag om folkpensionering

en bestämmelse att pensionsstyrelsen vid bestämmandet av årsinkomsten

kunde betrakta gift pensionsberättigad såsom ogift. Folkpensionstörmånerna

var före år 1948 till huvudsaklig del inkomstprövade. Bestämmelsen

i fråga innebar att, medan man i vanliga fall ansåg hälften av

makarnas sammanlagda årsinkomst belöpa på vardera maken, pensionsstyrelsen

genom att betrakta makarna såsom ogifta kunde påföra vardera

maken hans egna inkomster, vilket kunde vara till fördel för make som

saknade eller ägde obetydlig inkomst men till nackdel för make som hade

betydligt större inkomst än andre maken. Bestämmelsen tillämpades i fall,

då makar stadigvarande levde åtskilda från varandra och avbrutit den

ekonomiska kontakten och gemenskapen.

Med det genom 1946 års folkpensioneringslag införda systemet med pensioner

differentierade efter civilstand far en ensamstående pensionär större

pension än envar av två pensionsberättigade makar. Två sammanboende

ogifta pensionärer erhåller därigenom avsevärt större sammanlagda pensionsförmåner

än två pensionsberättigade makar.

Till grund för nämnda lag låg socialvårdskommitténs år 1945 avlämnade

betänkande med förslag till lag om folkpensionering (SOU 1945:46), vari

kommittén bl. a. uttalade följande.

Fråga uppkommer då vilka pensionärer, som skola åtnjuta det högre beloppet,

och vilka, som skola åtnjuta det lägre. Icke allenast äkta makar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 är 196i

5

sammanbo, utan samboende lörekommer även med avseende å föräldrar

och barn eller syskon eller oskylda personer. Å andra sidan sammanbo

makar icke alltid. Beträffande pensionärer, som äro intagna å anstalter,

spelar samboendeförhållandet icke någon större roll.

I fråga om icke sammanlevande makar innebar socialvårdskommitténs

förslag att den förut gällande regeln, som endast avsåg årsinkomstens beräkning,

skulle utsträckas att gälla tillämpningen av lagen över huvud,

vilket skulle medföra konsekvenser framför allt för själva pensionsbeloppets

beräkning. I motiveringen till stadgandet framhöll kommittén följande.

Kommittén har utgått ifrån att i de fall, där den ena av två makar är för

avsevärd tid intagen på anstalt, makarna skola, efter prövning av pensionsnämnd,

kunna betraktas såsom icke gifta. Den föreslagna utformningen av

folkpensionerna leder till att behov av tillämpning i detta avseende av förevarande

paragraf kommer att föreligga i långt större utsträckning än vad

förhållandet är med motsvarande bestämmelse i nu gällande lag.

Föredragande departementschefen uttalade i proposition nr 220 till 1<Ji6

års riksdag härom följande.

Då pensionsförmånernas storlek göres beroende av den pensionsberättigades

civilstånd, yppar sig ett behov av att i särskilda fall kunna göra undantag

från de vanliga reglerna. — Socialvårdskommittén har utgått från

att i de fall, där den ena av två makar är för avsevärd tid intagen på anstalt,

makarna skola, efter prövning, kunna betraktas såsom icke gifta. Det motsvarande

synes böra gälla också om två makar på grund av söndring leva

åtskilda och överhuvudtaget, där ett samboende förhållande mellan makarna

icke existerar.

I fråga om andra samboende än äkta makar innehöll socialvårdskommitténs

betänkande följande uttalande.

Utgår man ifrån att äkta makar skola relativt sett erhålla lägre folkpension

än två ensamboende pensionärer, ligger det nära till hands att göra

gällande, att den lägre pensionen bör utgå även i andra fall, där samboende-

eller inneboendeförhållande föreligger. Tydligt är emellertid att man

icke gärna kan sänka pensionen för pensionär, därför att han sammanbor

med, innebor hos eller har bos sig inneboende en oskyld person, som ej har

tilläggspension. I så fall skulle en tilläggspensionär knappast kunna ha hos

sig boende eu hushållerska eller vårdarinna, inackordera sig på ett pensionat

eller i något privat hem eller hyra ut ett överflödigt rum. Om samboendet

äger rum med en oskyld person, som också har tilläggspension, äro förhållandena

i viss mån likartade. Det är ju ej alls säkert att de båda pensionärerna

ha hushåll och ekonomi gemensamt och samboendet kan vara av

mera tillfällig natur. Sistnämnda omständighet är även tillämplig då fråga

är om samboende med anhöriga, åtminstone om de icke utgöras av föräldrar

eller barn. Det skulle t. ex. säkerligen icke vinna förståelse bland allmänheten

därest folkpensionen minskades för två systrar, som båda hade till1

äggspension, därför att de flyttat samman i en bostad. Kontrollsvårigheterna

skulle dessutom vara av sådan natur, att eu bestämmelse av sagda innebörd

säkerligen icke skulle tillämpas annat än i begränsad omfattning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 196b

Där fråga är om samboende mellan barn och föräldrar ligger saken otvivelaktigt

något annorlunda till. Här föreligger nämligen försörjningsplikt och

samboendet kan i många fall antagas bli livsvarigt. Då kommittén likväl

icke heller i detta fall ansett sig kunna föreslå att folkpensionen reduceras

på grund av samboendet beror detta på att kommittén kommit till den uppfattningen

att särskilt föräldrars inneboende hos barn ofta dikteras av ekonomisk

nödvändighet och icke är tillfredsställande vare sig för föräldrarna

eller för barnen. Mången gång kan också tvånget för barnen att taga hand

om en åldrig fader eller moder försena eller omöjliggöra bildandet av egen

familj. De fall, då barn med tilläggspension innebor hos föräldrar, äro i

allmänhet av sådan art att det för föräldrarna är en stor belastning att hos

sig ha barnet, som kanske lider av fallandesjuka, sinnesslöhet eller höggradig

vanförhet. Anledning synes sålunda saknas även i dessa fall att sänka

folkpensionen. Gemensamma för de ovan uppräknade olika fallen äro slutligen

två omständigheter, som tala emot sänkandet av pensionen vid samboende,

nämligen dels att ekonomien åtminstone i juridiskt avseende ej är

gemensam för de sainboende och dels att en sänkning av pensionen på

grund av samboendet skulle avsevärt inskränka pensionärernas möjlighet

att inom ramen av sina tillgångar ordna sin försörjning på bästa sätt. Kommittén

har dock ansett, att det skulle verka synnerligen stötande för rättsmedvetandet

om personer, vilka sedan en följd av år sammanbott såsom

makar utan att vara vigda, på grund härav skulle få avsevärt högre pension

än om de varit gifta. Enligt förslaget skola dessa därför jämställas

med äkta makar.

Kommittén förklarade vidare att tillämpningen av den föreslagna bestämmelsen

att ogift pensionsberättigad, vilken sedan avsevärd tid sammanlevde

med annan, skulle anses som om han vore gift med denne uppenbarligen

komme att utgöra en grannlaga uppgift för pensionsmyndigheterna.

Kommittén förutsatte att bestämmelsen allenast skulle komma till

användning, där vederbörande mera varaktigt sammanbodde såsom äkta

makar, varvid det skulle verka stötande, om de erhölle pension efter andra

grunder än som gällde för makar. Hade vederbörande flyttat samman först

vid högre ålder, borde särskild försiktighet iakttagas vid bestämmelsens

tillämpning.

Föredragande departementschefen biträdde socialvårdskommitténs förslag

och förklarade i proposition nr 220 till 19b6 års riksdag att en bestämmelse

av förevarande art knappast torde kunna undvaras, om icke direkt

stötande konsekvenser av den föreslagna beräkningen av pensionsförmånernas

storlek skulle uppstå. Han framhöll särskilt att, om bestämmelsen

ej infördes, två pensionsberättigade makar skulle kunna genom en arrangerad

äktenskapsskillnad bereda sig avsevärt högre pension än tidigare. Såsom

förutsättning för bestämmelsens tillämpning borde emellertid föreskrivas

att särskilda skäl skulle föreligga.

Den sålunda fastslagna principen att en sammanlevnad mellan man och

kvinna under äktenskapsliknande förhållanden under avsevärd tid bör jäm
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 196U

7

ställas med äktenskap har numera upptagits även inom yrkesskadeförsäkringen.

Enligt 20 § andra stycket yrkesskadeförsäkringslagen kan livränta

efter avliden ogift man utgå till ogift kvinna, som sedan avsevärd tid sammanlevde

med den avlidne under äktenskapsliknande förhållanden. Likaså

skall enligt tredje stycket av samma paragraf rätten till efterlevandelivränta

upphöra, därest den efterlevande avsevärd tid sammanlever med annan

under äktenskapsliknande förhållanden.

Föredragande departementschefen uttalade i proposition nr 60 till 195U

års riksdag med förslag till lag om yrkesskadeförsäkring m. in. att man för

rätt till efterlevandelivränta enligt yrkesskadeförsäkringslagen borde i analogi

med vad som gällde inom folkpensioneringen såsom villkor uppställa

att kvinnan ej var gift med annan och att hon sammanlevat med den avlidne

under avsevärd tid. Att i lagtexten närmare angiva vad som borde

förstås med »äktenskapsliknande förhållanden» och »avsevärd tid» syntes

inte möjligt. Till ledning för tillämpningen uttalade departementschefen

att livränterätt borde föreligga endast i sådana fall där förbindelsen inte

skilde sig från ett äktenskap på annat sätt än att den ej legaliserats genom

vigsel.

I anledning av uttalandet i sistnämnda proposition att 12 § folkpensioneringslagen

för sin tillämplighet förutsatte, att kvinnan ej är gift med annan,

må framhållas att lagrummet i praxis icke givits en sådan tolkning. Även

gift pensionsberättigad, som lever åtskild från sin make och som därför

enligt 12 § första punkten ansetts såsom ogift i förhållande till denne, har

i praxis betraktats såsom gift med annan person, med vilken han sedan

avsevärd tid sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden.

I förbättrade familjeförmåner från folkpensioneringen m. m. (SOU 1959:

32) anförde 1958 års socialtörsäkringskommittc i frågan om rätt till änkepension,

då lagligt äktenskap icke förelegat:

Då det gäller att bestämma kretsen av de änkepensionsberättigade kvinnorna,

uppkommer även frågan, huruvida andra förhållanden mellan man

och kvinna än ett legalt äktenskap skall kunna grundlägga rätt till änkepension

för kvinnan när mannen avlider.

I nu gällande lagstiftning om folkpension finnes icke något stadgande av

sådant innehåll. Däremot innehåller 12 § lagen om folkpensionering en bestämmelse,

som bl. a. säger att, där särskilda skäl föreligger, ogift pensionsberättigad,

vilken sedan avsevärd tid sammanlever med annan under äktenskapsliknande

förhållanden, vid tillämpningen av lagen må anses såsom

gift med denne. I rättspraxis har änkepensionsreglerna givits den tolkningen

att, om en sådan äktenskapsliknande samlevnad som avses i 12 § förelegat

mellan man och kvinna, kvinnan vid den samboende mannens död ansetts

jämställd med änka i fråga om rätt till änkepension.

Nuvarande praxis får anses intaga en liberal ståndpunkt beträffande rätt

till änkepension för kvinna, som icke var gift med den avlidne mannen.

Motsvarande gäller i viss mån också inom yrkesskadeförsäkringen, där man

efter mönster från folkpensioneringen infört en bestämmelse som tillerkän
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottet!; utlåtande nr no år tf)6i

ner ogift kvinna, vilken sedan avsevärd tid sammanlevat med en ogift man

under äktenskapsliknande förhållanden, rätt till efterlevandelivränta, om

mannen avlidit till följd av yrkesskada. Så till vida är dock bestämmelsen i

yrkesskadeförsäkringslagen strängare än den praxis som tillämpas inom

folkpensioneringen att inom yrkesskadeförsäkringen fordras att håde mannen

och kvinnan är ogifta, d. v. s. icke förenade med annan i bestående

äktenskap. Inom folkpensioneringen kräver man i praxis endast att vederbörande

varit att anse såsom ogift. En gift person kan enligt 12 § folkpensioneringslagen,

när särskilda skäl föranleder, anses såsom ogift vid til 1- lämpningen av lagen. Detta stadgande anses tillämpligt i de flesta fall där

makar stadigvarande lever åtskilda från varandra. Har en gift person, som

avbrutit samlevnaden med sin make och på grund härav ansetts såsom ogift

enligt 12 §, inlett äktenskapsliknande samlevnad med annan än maken, kan

vederbörande trots det bestående äktenskapet komma att anses såsom gift

med den samboendc, varvid förhållandet i händelse av den samboende mannens

död kan grunda rätt till änkepension för kvinnan.

Inom den allmänna tilläggspensioneringen kan till skillnad från folkpensioneringen

och yrkesskadeförsäkringen änkepension efter en avliden

man endast ifrågakomma för kvinna, som varit gift med den avlidne. Samma

är förhållandet med familjepension inom den statliga och kommunala

tjänstepensioneringen.

Ett önskemål att uppnå största möjliga överensstämmelse mellan ti 11- läggspensionering och folkpensionering skulle kunna leda till att man även

inom folkpensioneringen begränsade änkepensionsrätten till de legala

änkorna. Emellertid torde man få lägga delvis andra synpunkter på änkepensionerna

inom folkpensioneringen än inom tilläggspensioneringen. Inom

folkpensioneringen gäller det att skapa ett minimiskydd för medborgarnas

försörjning inom de ålders- och civilståndsgrupper där enligt vad erfarenheten

utvisar behov av bidrag härtill regelmässigt brukar föreligga. Pbl

kvinna, som utan äktenskap sammanlevat med eu man under en följd av

år och har barn med honom, torde sålunda vid hans frånfälle i regel vara

i lika stort behov av nämnda minimiskydd som en kvinna som varit gift

med mannen (legal änka).

I den kommande lagstiftningen om änkepensionering synes emellertid

större återhållsamhet böra iakttagas än som enligt nuvarande praxis sker

vid beviljande av änkepension åt kvinna, som ej varit gift med den avlidne

mannen. Slopandet av inkomstprövningen och höjningen av pensionsbeloppen

bör härvid beaktas. Dessa omständigheter och den stora utvidgningen

av kretsen pensionsberättigade ger anledning till försiktighet vid de

nya bestämmelsernas utformning. I utomäktenskapliga förbindelser kan

det antagas, att den kvinnliga kontrahenten är förvärvsarbetande i större

utsträckning än när det gäller äktenskap, i varje fall när förbindelserna

är barnlösa. I dylika fall förhindrar den nuvarande inkomstprövningen

i allmänhet att änkepension utgår, varför en mera restriktiv inställning i

praktiken inte innebär att något mera nämnvärt antal kvinnor kommer i

sämre läge än enligt nuvarande praxis. Till vad nu sagts kommer att kommittén,

som framgår av det följande, föreslår en delvis ny lydelse av 12 §

folkpensioneringslagen. Reglerna om änkepensionsrätt för kvinnor, som

ej är legala änkor, bör i huvudsak korrespondera med den nya lydelsen

av 12 §.

Vad sålunda anförts har föranlett kommittén att i nära anslutning till den

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 196i

9

nya utformningen av 12 § folkpensioneringslagen föreslå, att rätten till

änkepension begränsas, så att den tillkommer, förutom legala änkor, endast

sådan ogift kvinna som stadigvarande sammanbodde med en ogift man vid

hans frånfälle och som har eller har haft barn med honom eller som vid

dödsfallet var havande med barn till honom. Det torde i huvudsak vara i

de fall där gemensamma barn finnes som kvinnan för sin försörjning är

beroende av den samboende mannen och där det därför kan vara motiverat

att vid mannens död likställa henne med änka i fråga om rätten till änkepension.

Genom att begränsa pensionsrätten till de fall där kontrahenterna

var för sig varit ogifta erhålles i denna detalj överensstämmelse med yrkesskadeförsäkringen.

Som framgår av det följande föreslår kommittén en sådan lydelse av 12 §

andra stycket folkpensioneringslagen att den som stadigvarande sammanbor

med annan, med vilken han tidigare varit gift, i pensionshänseende skall

likställas med gift person. Att i analogi härmed utsträcka rätten till änkepension

jämväl till frånskild kvinna, som vid den frånskilde mannens död

återupptagit samlevnaden med honom, synes däremot icke påkallat. Om

kontrahenterna i ett sådant fall har gemensamma barn, föreligger rätt till

änkepension redan enligt ovan föreslagna regler. I övriga fall torde kvinnan

vid mannens död i regel bli berättigad till pension i sin egenskap av frånskild

kvinna enligt det förslag härom som kommittén samtidigt framlägger.

Då änka ingår nytt äktenskap, skall änkepensionen indragas. Detsamma

bör ske, om änkan utan vigsel sammanbor med en man under sådana omständigheter

att hon jämlikt 12 § folkpensioneringslagen skall likställas

med gift pensionsberättigad. Så sker i nuvarande rättspraxis. De omständigheter

som enligt den föreslagna nya lydelsen av 12 § andra stycket skall

föranleda att en ogift person likställes med en gift i folkpensionshänseende

är att samboendet är att betrakta som stadigvarande samt att de samboende

antingen har eller har haft barn tillsammans eller också tidigare varit gifta

med varandra. Den nyss angivna begränsningen i fråga om uppkomsten av

pensionsrätt att det skall vara fråga om samboende mellan ogifta personer

gäller inte enligt den föreslagna nya lydelsen av 12 §. För en änka, som sammanflyttar

med eu man, vars äktenskap med annan kvinna fortfarande består,

och får barn med honom, indrages änkepensionen efter maken, trots

att hon inte kan förvärva pensionsrätt efter den samboende mannen.

Om änkepensionerna inom folkpensioneringen anförde föredragande departementschefen

i proposition nr 75 till 1960 års riksdag:

Enligt nuvarande praxis kan änkepension utgå då lagligt äktenskap ej

föreligger men kvinnan sedan avsevärd tid sammanlevt med den avlidne

under äktenskapsliknande förhållanden. Denna rättstillämpning grundar

sig på ett stadgande i 12 § FPL, enligt vilket en ogift person, vilken sedan

avsevärd tid sammanlever med annan under förhållanden som nyss sagts,

kan anses såsom gift med denne vid tillämpningen av lagen, om särskilda

skäl föreligger. Allmän tilläggspension kan i motsats till folkpension inte

utgå i form av änkepension till annan kvinna än den som var lagligt gift

med den avlidne. Socialförsäkringskommittén anför, att eu kvinna som

under en längre tid sammanbott med en man utan alt vara gift med honom

i vissa fall kan ha lika stort behov som en änka av det minimiskydd, vilket

folkpensionen avser att ge. Enligt kommitténs mening bör därför alltjämt

inom folkpensioneringen änkepension kunna utgivas utan att lagligt äkten
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 196i

skap förelegat. Kommittén föreslår däremot, att rätten till änkepension för

ogift kvinna bör begränsas till den, som stadigvarande sammanbodde med

en ogift man vid dennes död och som har eller har haft barn med honom

eller vid dödsfallet var havande med barn till honom. I beteckningen ogift

inbegripes härvid änka, änkling och frånskild.

För egen del ansluter jag mig till socialförsäkringskommitténs uppfattning

att folkpensioneringens regler bör inrymma eu möjlighet att i vissa

fall utge änkepension även då kvinnan inte var gift med den avlidne mannen.

De förutsättningar under vilka detta kan ske bör därvid vara anknutna

till vissa lätt konstaterbara fakta. Kommitténs förslag synes uppfylla detta

anspråk samtidigt som det på ett i huvudsak lämpligt sätt avgränsar den

personkrets, som kan anses vara i behov av änkepension av här avsett slag.

I fortsättningen skulle alltså barnlösa kvinnor, som utan äktenskap sammanlevt

med en man fram till dennes död, inte vara berättigade till änkepension.

Undantag från sistnämnda regel torde dock i motsats till vad kommittén

förordat böra gälla för det fall att kvinnan tidigare varit gift med

den avlidne. Kommittén förutsatte att kvinnan i sådant fall skulle erhålla

efterlevandepension i egenskap av frånskild, men enligt vad jag i det följande

förordar kommer denna förutsättning inte att föreligga.

Den nuvarande regeln i 12 § FPL om att två ogifta personer vid lagens

tillämpning kan betraktas som gifta bar i första hand avseende på det fallet

att båda är i livet. Den leder bl. a. till att vars och ens pension, om båda

är pensionsberättigade, utgår med det för en av två äkta makar gällande

beloppet i stället för det belopp som en ensam folkpensionär erhåller. I ett

senare avsnitt ämnar jag i enlighet med socialförsäkringskommitténs förslag

förorda att de nyss för änkepensioneringen föreslagna reglerna skall få

sin motsvarighet när det gäller att avgöra i vad mån sammanlevnad utan

äktenskap skall påverka folkpensionsförhållandena för mannen och kvinnan

medan båda är i livet. På samma sätt som ingående av nytt äktenskap

medför indragning av änkepension bör i enlighet med vad kommittén föreslår

änkepensionen indragas om kvinnan utan vigsel sammanbor med eu

man under sådana omständigheter att hon enligt de nya reglerna i 12 § FPL

kan likställas med en gift pensionsberättigad.

Om anledning, såsom framgått av det tidigare sagda, i viss utsträckning

föreligger att tillerkänna en gift kvinna änkepension, finnes å andra sidan

stundom skäl att ifrågasätta huruvida änkepension skall utgå då ett äktenskap

alltjämt består men makarna vid mannens död levde åtskilda. Man

tänker då särskilt på sådana fall då makarna på grund av söndring sedan

avsevärd tid levat skilda från varandra. Som socialförsäkringskommittén

anför framstår det emellertid i regel som både vanskligt och olämpligt att

i pensionsärenden utforska vilka skäl, som föranlett att makar kommit att

leva skilda från varandra. Det synes därför endast i klart avgränsbara

undantagsfall böra komma i fråga att på sådan grund frånkänna eu kvinna

rätt till änkepension efter eu man, med vilken hon vid dennes död alltjämt

var förenad i äktenskap. Ett sådant fall är det av kommittén angivna att

makarna vid mannens död levde åtskilda efter hemskillnad, om denna på

talan av mannen beviljats under åberopande av grov försummelse eller

annan sådan omständighet å hustruns sida, som angives i It kap. 2 § första

stycket giftermålsbalken. Med hänsyn till att utgående änkepension enligt

vad jag förut föreslagit skall indragas om eu änka stadigvarande sammanbor

med en man, med vilken hon har eller har haft barn eller förut varit

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 196h

11

gift, synes en kvinna inte böra ha rätt till änkepension efter en man, med

vilken hon vid hans död alltjämt var gift, om hon sedan sammanlevnaden

mellan dem upphört stadigvarande sammanbott med en annan man, med

vilken hon varit gift eller har eller har haft barn.

1 sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 20 år 1960 anslöt sig andra lagutskottet

till vad departementschefen sålunda anfört.

Vid införandet av lagen den 25 maj 1962 om allmän försäkring gjordes

inga ändringar i nu aktuella avseenden.

Remissyttrande

Riksförsäkringsverket, som funnit sig icke kunna tillstyrka bifall till motionerna,

har anfört:

För att tilläggspension i form av änkepension skall kunna utgå erfordras

att legalt äktenskap föreligger samt att — om barn inte finns — äktenskapet

skall ha ingåtts senast den dag mannen fyllde 60 år och varat minst

fem år. Uppfylles nämnda villkor utgår full änkepension oavsett änkans

ålder vid makens död.

Bortsett från äktenskapets varaktighet, har ej motsvarande krav uppställts

för änkepension inom folkpensioneringen. Sålunda erfordras för att

folkpension i form av änkepension skall kunna tillerkännas — om barn

saknas — att änkan vid mannens död fyllt 36 år och varit gift med honom

i minst 5 år. Är änkan ej 50 år vid mannens död minskas pensionen med

1/15 varje år varmed antalet år, som änkan fyllt vid mannens död, understiger

50. Med legal änka likställes inom folkpensioneringen ogift eller frånskild

kvinna eller änka, som stadigvarande sammanbodde med ogift eller

frånskild man eller änkling vid dennes död och som varit gift med eller har

eller har haft barn med honom.

I sitt förslag om förbättrade familjeförmåner från folkpensioneringen

m. m. (SOU 1959: 32) ifrågasatte soeialförsäkringskommittén att även änkepensionen

från folkpensioneringen borde begränsas till de legala änkorna.

Härigenom skulle största möjliga överensstämmelse mellan tilläggspensioneringen

och folkpensioneringen uppnås. Kommittén fann dock att man

delvis fick lägga andra synpunkter på änkepensionen inom folkpensioneringen

än inom tilläggspensioneringen. Inom folkpensioneringen gällde det

ju att skapa ett minimiskydd för medborgarnas försörjning inom de åldersoch

civilståndsgrupper, där enligt vad erfarenheten utvisade behov av bidrag

regelmässigt brukade föreligga.

Reglerna för rätten till änkepension från tilläggspensioneringen är —

bortsett från kravet på varaktighet av äktenskapet — direkt hämtade från

gällande personalpensionssystem. Tilläggspensioneringen är i viss mån uppbyggd

efter samma principer som den statliga tjänstepensioneringen. Inom

de bägge pensionssystemen utgör sålunda förvärvsinkomsten underlaget för

rätt till pension. Vidare spelar den s. k. tjänstetidsfaktorn — tid varunder

pensionsgrundande inkomst förvärvats — en avgörande roll för såväl til 1- läggspensionens som statspensionens storlek.

Såväl de statliga som de kommunala tjänstepensionsbestämmelserna innehåller

föreskrifter om samordning med den allmänna pensioneringen. Detta

gör det synnerligen önskvärt att reglerna inom nämnda pensionssystem i

största möjliga utsträckning har en likartad utformning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 196i

Utskottet

Enligt lagen om allmän försäkring har en änka rätt till folkpension i

form av änkepension bl.a. under förutsättning att hon uppnått 36 års ålder

vid mannens död och varit gift med honom minst fem år. Med änka likställes

i fråga om rätt till änkepension ogift kvinna, som stadigvarande

sammanbodde med ogift man vid dennes död och som varit gift med eller

har eller har haft barn med honom. Änkepension enligt försäkringen för

tilläggspension utgår til! änka efter den försäkrade, bl.a. om äktenskapet

varat minst fem år och ingåtts senast den dag, då den försäkrade fyllde

60 år. I motsats till vad som gäller för rätt till änkepension från folkpensioneringen

kräves för rätt till änkepension från tilläggspensioneringen att

legalt äktenskap förelegat.

I förevarande motioner hemställes om förslag til! sådan ändring i lagen

om allmän försäkring, att rätt till änkepension inom tilläggspensioneringen

kan tillkomma även sådan sammanboende kvinna som har rätt till änkepension

inom folkpensioneringen.

Enligt utskottets mening finns skäl som talar för att överensstämmelse

bör råda mellan tilläggspensioneringen och folkpensioneringen. Det av motionärerna

aktualiserade spörsmålet förtjänar därför beaktande. De samordningsproblem

och övriga frågor som härvidlag kan uppkomma torde

emellertid kräva ingående överväganden. Spörsmålet synes därför böra bli

föremål för utredning, t.ex. inom pensionsförsäkringskommittén. Utskottets

uttalanden synes böra bringas till Kungi. Maj :ts kännedom.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner,

1:222 och 11:264, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom

sin mening giva Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört;

samt

2) att motionerna, i den mån de icke kan anses besvarade

genom vad utskottet under 1) hemställt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 oktober 1964

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Axel Svensson, fru Carlqvist, herrar Lars

Larsson, Hiibinette, Dahlberg, Erik Filip Petersson och Kilsmo;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Lundberg*,

Odhe*, fröken Wetterström*, fru Ekendahl, herr Wahlund, fröken Sandell*

och herr Carlsson i Huskvarna*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Emil Kihlströms Tryckeri A3 Stockholm 1964

640822

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:320 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående rätten till änkepension inom ATP. s. 1 i texten