Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående efterlevandeskyddel för make och barn.

1964-11-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1964:56, Utlåtande i anledning av väckt motion angående efterlevandeskyddel för make och barn.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 56 År 1964

1

Nr 56

Utlåtande i anledning av väckt motion angående efterlevandeskyddel

för make och barn.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

388, vilken behandlats av andra lagutskottet, har fru Kristensson och fröken

Karlsson hemställt »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

anhålla, att förevarande motion rörande efterlevandeskyddet för make och

barn måtte överlämnas till pensionsförsäkringskommittén att beaktas vid

fullgörandet av kommitténs uppdrag».

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden

får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen.

Motionen

1 motionen påtalas att det inom den allmänna tilläggspensioneringen utgår

änke- men ej änklingspension samt att barnpensionen är oförmånligare

efter manlig än efter kvinnlig arbetstagare. Som exempel nämnes att

om manlig arbetstagare avlider och efterlämnar änka och ett barn, får

barnet 15 % av pensionsbeloppet. Detta ökas sedan med 10 % för varje

efterföljande barn. Barn till kvinnlig arbetstagare får vid dennas dödsfall,

oberoende av om fadern lever eller ej, 40 % av pensionsbeloppet. Även

detta procenttal ökas med 10 för varje efterföljande barn. Vidare förordas

i motionen införande av krav på att efterlevande skall ha uppnått en viss

ålder för att äga rätt att uppbära efterlevandepension. Delta uppskjutande

av pensionen till efterlevande make bör enligt motionärerna kompletteras

med förslag om rätt avsevärd höjning av barnpensionsbeloppen.

Gällande rätt .

Inom den allmänna tilläggspensioneringen har försäkrads änka och barn

rätt till familjepension efter honom, under förutsättning att han vid sin

död var berättigad till förtidspension eller ålderspension från tilläggspensioneringen

eller att han skulle ha varit berättigad till förtidspension, om

hans arbetsförmåga vid tiden för dödsfallet varit så nedsatt som kräves för

rätt till sådan pension. Efter kvinnlig försäkrad utgår endast barnpension.

Änkepension utgår till änka efter den försäkrade, om äktenskapet varat

minst fem är och ingåtts senast den dag, då den försäkrade fyllde 60 år.

Efterlämnar den försäkrade barn som också är barn till änkan, är änkan,

oavsett om barnet är minderårigt eller uppnått vuxen ålder, berättigad till

1 -6588 64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 9 saml. 2 avd. Nr 56

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1964

änkepension även om nyssnämnda förutsättningar inte är uppfyllda. I

motsats till vad som gäller för rätt till änkepension från folkpensioneringen

kräves för rätt till änkepension från tilläggspensioneringen att legalt äktenskap

förelegat. Änkepensionsrätten upphör om änkan gifter om sig. Upplöses

det nya äktenskapet innan det bestått i fem år, skall änkepensionen

ånyo börja utgå.

Änkepensionen utgör en viss procent av den avlidnes egenpension, d.v.s.

den förtids- eller ålderspension, som utgick till den avlidne, eller — om

sådan pension ej utgick — den förtidspension, som han skulle ha erhållit

om rätt till hel sådan pension inträtt vid tidpunkten för dödsfallet. Om den

avlidne åtnjöt partiell förtidspension, beräknas änkepensionen ändå med

utgångspunkt från hel förtidspension. Var han ålderspensionär, räknar

man med en ålderspension av den storlek, som gäller vid ett uttag från 67

års ålder.

Änkepensionens storlek är i övrigt beroende av om den försäkrade efterlämnar

barn, som är berättigat till pension efter honom. Finns inte något

pensionsberättigat barn, är änkepensionen 40 % av den försäkrades nyssberörda

egenpension. Efterlämnar den försäkrade pensionsberättigat barn,

är änkepensionen 35 % av samma pension.

Barnpension tillkommer försäkrads barn under 19 år. Adoptivbarn har

pensionsrätt efter adoptivföräldrarna men inte efter sina naturliga föräldrar.

Har underhållsskyldighet mot barn utom äktenskap avlösts genom ett

engångsbelopp, föreligger inte rätt till barnpension.

Storleken av barnpensionen är beroende av huruvida pensionsberättigad

änka finns samt av familjemedlemmarnas antal. Efterlämnar en man änka

och ett pensionsberättigat barn, blir barnets pension 15 % av faderns egenpension.

Är ett barn ensamt pensionsberättigat, blir barnets pension 40 %

av den avlidnes egenpension. Finns flera barn än ett, ökas de nu angivna

procenttalen med 10 för varje barn utöver det första, och det sammanlagda

barnpensionsbeloppet fördelas lika mellan barnen.

Flera familjepensioner kan inte utgå samtidigt till samma person. Är

någon för samma månad berättigad till flera tilläggspensioner i form av

familjepension — t.ex. barnpension efter dels fader dels moder eller änkepension

och barnpension — utgives sålunda endast den största av dem. En

kvinnas rätt till änkepension påverkas emellertid inte av att hon samtidigt

är berättigad till förtidspension eller ålderspension från tilläggspensioneringen.

Änkepension från folkpensioneringen kan däremot aldrig utgå

samtidigt med folkpension i form av förtids- eller ålderspension.

Tidigare behandling in. m.

I Förbättrade famitjeförmåner från folkpensioneringen man. (SOU 1959:

32) anförde 1958 års socialförsäkringskommitté i fråga om änklingspensionering:
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1964

3

Diskussionen om det allmännas stöd till de ofullständiga familjerna har

i huvudsak begränsals till en typ av sådana familjer, nämligen ensamstående

mödrar med barn. Deras ekonomiska och sociala läge har blivit

föremål för utredningar i olika sammanhang. Därvid har konstaterats

att många av de ensamstående mödrarna lever under blygsamma

ekonomiska förhållanden och att det allmännas ekonomiska stöd är otillräckligt.

En annan grupp ofullständiga familjer, nämligen ensamstående

fäder med barn, har däremot rönt relativt liten uppmärksamhet. Skälen

därtill torde vara flera. Det kan nämnas att den sistnämnda gruppen numerärt

sett är relativt liten. Enligt 1950 års folkräkning uppskattades sålunda

antalet ensamstående fäder med hemmavarande barn under lti år till omkring

11 000, varav det övervägande antalet var änklingar och frånskilda,

under det att antalet ensamstående mödrar med sådana barn utgjorde

omkring 79 000. Vidare må framhållas att de ensamstående fädernas ekonomiska

ställning i allmänhet presumeras vara bättre än mödrarnas, något

som också bestyrkes av de i det föregående lämnade uppgifterna om inkomstförhållandena.

Den ekonomiska situationen vid en makes frånfälle

kan kort beskrivas så, att vid mannens död den inkomst som bildat underlaget

för familjens försörjning ofta försvinner helt eller til! större delen,

under det att vid hustruns död samma inkomst i regel består, därvid dock

familjens levnadskostnader ofta stiger därigenom att den lejda kvinnliga

arbetskraft som i regel behövs för skötseln av hemmet och barnen ställer

sig mycket kostsam. Någon allmängiltig norm för bedömandet av den

berörda kostnadsstegringen linnes emellertid icke.

Enligt kommitténs utredningsuppdrag bör frågan om änklingspensionering

utredas samtidigt med frågan, huruvida barnpension skall utgå även

då den icke huvudsakliga försörjaren (i regel modern ) avlidit.

Kommittén vill härvid till en början, i likhet med allmänna pensionsberedningen,

konstatera att det torde vara obestridligt, att änklingar med

icke vuxna barn ofta befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge. Av det material

som tidigare redovisats angående änklingarnas inkomstförhållanden framgår

väl alt änklingarnas inkomster i regel är större än änkornas. Material

saknas dock för bedömande av i vilken omfattning hustruns död medför

ökade levnadskostnader för en änkling med barn. Att denna kostnadsökning

är betydande — särskilt om barnen är små och flera — torde vara

ställt utom allt tvivel.

Då det gäller att tillgodose det hjälpbehov som uppkommer för familjen

vid en gift kvinnas frånfälle, kommer frågan om änklingspensionerna och

frågan om rätt till barnpension för de moderlösa barnen att stå i förgrunden.

Dessa båda pensionsförmåner kommer härvid afl stå i ett nära

sammanhang med varandra.

Som tidigare nämnts i samband med behandlingen av barnpensionerna

är det närmast tre olika alternativ som står till buds, då det gäller att lösa

frågan om änklingsfamiljernas hjälpbehov.

Det första alternativet är att låta hustruns frånfälle grunda rätt till

änklingspension för mannen men däremot ej rätt till barnpension för barnen.

Pensionsberedningens förslag anslöt sig närmast till detta alternativ.

Det andra alternativet är all låta dödsfallet grunda rätt till barnpension

för barnen men ej rätt till änklingspension för den efterlevande mannen.

Det tredje alternativet är att vid hustruns frånfälle utgiva både änklingspension

till mannen och barnpension till barnen. EU motsvarande för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 196b

faringssätt tillämpas för närvarande beträffande änkorna, som kan erhålla

änkebidrag för egen del samtidigt som deras barn erhåller särskilt barnbidrag.

Genom sitt ställningstagande till frågan om rätt till barnpension för

barn, vars moder avlidit, har kommittén redan avböjt det första av de

nämnda alternativen. Kommittén anser på skäl som åberopats vid behandlingen

av barnpensionerna att änklingsfamiljernas hjälpbehov bäst tillgodoses

genom att giva de moderlösa barnen barnpensionsrätt. Barnpensionen

föreslås också skola utgå, oberoende av om fadern ingår nytt äktenskap.

Emellertid återstår frågan, huruvida en särskild änklingspension kan

anses erforderlig vid sidan av barnpensionen.

Enligt kommitténs uppfattning är det endast i de fall där det finnes

hemmavarande icke vuxna barn, som ett verkligt behov av fortlöpande

ekonomisk hjälp efter hustruns död generellt kan presumeras. Att tillerkänna

en änkling utan hemmavarande barn rätt till änklingspension

torde i regel icke vara motiverat. Änklingen har normalt förvärvsarbete,

och änklingarnas inkomstförhållanden är bättre än änkornas i motsvarande

situation.

1 de fall åter där minderåriga barn finnes torde barnpensionen i de

flesta fall lämna en nöjaktig hjälp. Genom barnpensionen varieras det

ekonomiska stödet med hänsyn till barnens antal. Har modern under sin

livstid bidragit till familjens försörjning genom förvärvsarbete utom hemmet,

kommer barnen vidare atl i framtiden regelmässigt få sina pensionsförmåner

förhöjda med tilläggspension efter henne.

Med anledning av vad sålunda anförts har kommittén icke funnit skäl

framlägga förslag om införande av änklingspensioner inom folkpensioneringen.

i motioner till 1962 års riksdag föreslogs införande av änklingspensioner

i den allmänna försäkringen. Andra lagutskottet anförde i sitt av riksdagen

godkända utlåtande nr 27:

I ett äktenskap, där båda makarna arbetar, är familjens gemensamma

ekonomi uppbyggd på makarnas sammanlagda inkomster. Det är sannolikt

att räkna med att detta blir alltmera vanligt i framtiden. En efterlevande

make i ett sådant äktenskap kan ha samma behov av efterlevandepension

som eu hustru. Ett införande av änklingspensionering i den allmänna pensioneringen

skulle sannolikt föranleda vissa ändringar i nu gällande regler.

Utskottet tillstyrker därför att frågan underkastas en förutsättningslös

utredning, vilken lämpligen bör kunna ske i samband med utredningen av

frågan om änkepension till frånskild kvinna.

I samband med den ovan förordade utredningen synes böra prövas även

det i motionerna 1:650 och 11: 782 framställda önskemålet om uppdelning

mellan makar av pensionsrätten inom tilläggspensioneringen

efter mönster av den inom skattelagstiftningen tillämpade s.k. tudelningsprincipen.

De närmare konsekvenserna av en sådan ordning kan

förtjäna att övervägas, då den möjligen kan innebära lösningen av en del

problem, som i dag är svåra att komma till rätta med. Sålunda skulle inom

tilläggspensioneringen en tudelningsregel kunna göra pensioner för efterlevande

make obehövliga. Därmed skulle också problemet om rätt till änkepension

för frånskilda kvinnor delvis bortfalla.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år t96k

I direktiven till pensionsförsäkringskommittén anföres beträffande änkepensioner

till frånskild kvinna och änklingspensioner:

En ny lösning av frågan om frånskildas pensionsrätt får sökas utifrån

de allmänna principer, på vilka pensionssystemets regler om familjepensioner

vilar. Det bör vara en riktpunkt för utredningsarbetet att reglerna om

frånskilda kvinnors rätt till änkepension skall låta sig infoga i den ram

som det allmänna pensionssystemet för närvarande ger. Man bör slå vakt

om pensionssystemets enhetlighet och således undvika att inlöra nya skillnader

mellan folk- och tilläggspensioneringen när det gäller förutsättningarna

för rätt till familjepension. Vidare bör gällande bestämmelser om fainiljestöd

i annan form än pension och den familjerättsliga lagstiftningen

beaktas. Utredningen bör belysa hur en pensionsreform skall passas in i ett

större familjepolitiskt sammanhang.

Utredningen bör pröva frågan om en komplettering av familjepensioneringen

med änklingspensioner.

Utskottet

Änkepension inom den allmänna tilläggspensioneringen utgår under vissa

förutsättningar till änka efter den försäkrade bl. a. om äktenskapet

varat minst fem år och ingåtts senast den dag, då den försäkrade fyllde 60

år. Änkepensionen utgör 40 procent av den avlidnes egenpension. Efterlämnar

den försäkrade pensionsherättigat barn, är änkepensionen 35 procent

av samma pension. Änklingspension utgår icke. Barnpension tillkommer

försäkrads barn under 19 år och utgår om barnet ensamt är pensionsberättigat

efter den avlidne med 40 procent av dennes egenpension. Efterlämnar

eu man änka och ett pensionsherättigat barn, blir barnets pension

15 procent av faderns egenpension. Finns flera barn än ett, ökas de nu angivna

procenttalen med 10 för varje barn utövar det första.

I förevarande motion påtalas, att det utgår änke- men ej änklingspension

samt att barnpensionen är oförmånligare efter manlig än efter kvinnlig

arbetstagare. Motionärerna menar, att möjligheterna att åstadkomma likformighet

i nämnda avseenden bör undersökas. Vidare förordas i motionen

en omprövning även i andra hänseenden av efterlevandeskyddet i pensionssystemet.

Det bör enligt motionärerna uppställas krav på att efterlevande

make skall ha uppnått viss ålder för att äga rätt att uppbära efterlevandepension.

Dessutom bör, anför motionärerna, ett uppskjutande av pension

till efterlevande make kompletteras med förslag om höjning av barnpensionsbeloppen.

Frågorna om änkepensioner till frånskilda och om änklingspensioner

har varit föremål för behandling såväl i riksdagen som i andra sammanhang

vid ett flertal tillfällen under senare år. I sitt av riksdagen i denna del godkända

utlåtande nr 27 år 1962 tillstyrkte andra lagutskottet, att spörsmålen

underkastades eu förutsättningslös utredning. Pensionsförsäkringskommittén

har sedermera fått i uppdrag att utreda nämnda frågor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1964

Frågan om änklingspensioner är således föremål för utredning inom

pensionsförsäkringskommittén. För den händelse utredningen föreslår införande

av sådana pensioner torde den även komma att behandla den i motionen

påtalade olikheten mellan barnpension efter manlig och kvinnlig

arbetstagare. Vid behandlingen av frågan om änkepensioner till frånskilda

kvinnor kan kommittén få anledning till principuttalanden som får betydelse

för övriga i motionen upptagna spörsmål.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser utskottet icke skäl föreligga

för något riksdagens initiativ i anledning av motionen. Utskottet får därför

hemställa,

att förevarande motion, II: 388, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 november 1964

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Axel Svensson, fru Carlqvist, herrar Lars

Larsson, Edström,* fru Nilsson, herr Hiibinette, fru Olsson* och herr

Kilsmo;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors, fru

Ekendahl, herrar Bengtsson i Varberg, Fredriksson, fru Svensson, herrar

Gustavsson i Alvesta och Ringaby.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

K L BECKMANS TRYCKERIER AB . STHLM 1064

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.