Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av §§ 15 och 23 i riksdagens år 1963 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket.

1964-11-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1964:69, Utlåtande i anledning av §§ 15 och 23 i riksdagens år 1963 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 69 år 1961

1

Nr 69

Utlåtande i anledning av §§ 15 och 23 i riksdagens år 1963 församlade

revisorers berättelse angående verkställd granskning

av statsverket.

Sedan riksdagens år 1963 församlade revisorers berättelse såvitt angår

§§ 15, 23, 30, 33 och 34 hänvisats till lagutskott, har andra lagutskottet behandlat

de under §§ 15 och 23 redovisade anmärkningarna.

1 :o) Under socialdepartementet, § 15, har revisorerna behandlat vissa frågor

rörande fonden för reglering av läkemedelsprisen

m. m. (1 ä k e m e d e 1 s f o n d e n). Se del I, s. 127—135.

Utlåtanden har avgivits av medicinalstyrelsen, apotekens avgiftsnämnd,

apotekarsocieteten och riksrevisionsverket. Se del II, s. 159—174.

Utskottet. För apoteksväsendet gäller en särpräglad ekonomisk förvaltning,

vars grunder fastställts av statsmakterna. Således uttages från

varje apoteksrörelse en särskild s. k. allmän avgift, som beräknas på apotekets

rörelsevinst. Vid fastställande av rörelsevinsten får avdrag göras, förutom

för i affärsförhållanden sedvanliga ändamål, för avgifter till apotekarsocieteten.

Allmänna avgiften erlägges senast den 25 i varje månad med ett

provisoriskt belopp, beräknat i förhållande till rörelsen under föregående

månad. Sedan avgiften slutligt fastställts sker ett avräkningsförfarande mellan

den definitiva avgiften och de provisoriskt erlagda beloppen. Då bestämmelserna

infördes föreskrev Kungl. Maj :t att de skulle gälla för tiden

från och med den 1 april 1936 samt att i följd härav provisorisk avgift första

gången skulle erläggas senast den 25 maj 1936 för april månad. Genom

Kungl. Maj :ts beslut den 9 juli i år har emellertid denna ordning ändrats så,

att den allmänna avgiften från och med juli 1964 skall anses avse löpande

månad. Beloppen skall övergångsvis utgå med en förhöjning av sex procent

intill utgången av år 1965, varefter slutreglering sker i samband med att

rörelsevinsten fastställes för detta år. Den allmänna avgiften avsågs ursprungligen

skola tillfalla apotekspensioneringsfonden och en ålderstilläggskassa

men har senare fått ett vidare syfte, överskottet å avgiften, som fluktuerar

allt efter omsättningens storlek, föres till en särskild av medicinalstyrelsen

förvaltad fond, läkemedelsfonden, avsedd att bidraga till att reglera

läkemedelspriserna. Sedan vissa utgifter bestritts skall de till fonden

inflytande medlen avsättas, till dess de uppgår till visst av Kungl. Maj:t

bestämt belopp, f. n. 15 milj. kronor. Avsatta medel skall tills vidare använ
Bihang

till riksdagens protokoll 196S. 9 samt. 2 avd. Nr 69

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 69 år 196å

das till gäldande av sådana utgifter, för vilkas bestridande allmänna avgifter

är avsedda men ej förslår. Uppgår de avsatta medlen till nyssnämnda

belopp, skall de till fonden inflytande medlen, sedan de nyss angivna

utgifterna bestritts, tills vidare användas till reglering av läkemedelsprisen

på sätt Kungl. Maj :t bestämmer.

Fondens behållning utgjorde år 1962 13 255 000 kr., varav 8 501 000 kr.

redovisades som fordran på apotekens allmänna avgiftskassa.

I direktiven för den år 1963 tillkallade läkemedelsförsörjningsutredningen

beröres såväl de avgifter apotekarsocieteten uttar av sina medlemmar och

avgifternas användning som läkemedelsfonden och metoden för kostnadsfördelning

mellan apoteken. Föredragande statsrådet redogör därvid för den

kritik som från olika håll riktats mot det nuvarande systemet och framhåller

som utredningens uppgift att för läkemedelsförsörjningen skapa en

ordning som är mera tillfredsställande både för samhället och för den enskilde

läkemedelskonsumenten.

Revisorerna har papekat att den varje månad förfallna allmänna avgiften,

som skall erläggas senast den 25 med ett provisoriskt belopp, anses belöpa på

näst föregående månad. Vid varje bokslut redovisar därför läkemedelsfonden

en fordran på apotekens allmänna avgiftskassa, i princip motsvarande den

provisoriska avgiften för en månad. Revisorerna gör gällande att detta beror

på att apotekarsocieteten betraktar läkemedelsfonden som en reservfond

med uppgift att bereda apoteksinnehavarna en månads stående kredit. En

sådan uppfattning saknar emellertid, anför revisorerna, direkt stöd i gällande

bestämmelser och står enligt revisorernas mening ej heller i överensstämmelse

med de motiv som åberopades vid inrättandet av läkemedelsfonden.

En konsekvens av det nu tillämpade förfarandet är, framhåller revisorerna,

att vissa till läkemedelsfonden hörande medel icke kan göras räntebärande.

Fonden och därmed läkemedelskonsumenterna åsamkas härigenom

vissa förluster, samtidigt som apotekskollektivet praktiskt taget alltid

får åtnjuta förmånen av ett räntefritt lån, uppgående till miljontals kronor.

Revisorerna är medvetna om att förevarande spörsmål är omstritt och att

olika meningar rörande läkemedelsfondens disposition tid efter annan framkommit

men menar, att den nu tillämpade ordningen icke står i överensstämmelse

med det syfte för vilket fonden ytterst inrättats, nämligen att

vara ett medel till förbilligande av läkemedelskostnaderna. Med hänsyn

såväl härtill som till storleken av de belopp det här gäller borde denna ordning,

anför revisorerna, för att i fortsättningen kunna godtagas i varje fall

ha ett direkt stöd i ett statsmakternas beslut och icke grundas enbart på en

något tvivelaktig praxis.

En annan fråga som revisorerna särskilt uppmärksammat vid sin granskning

av hithörande förhållanden avser de avgifter för utveckling och forsk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 69 år 196i

3

ning som apotekarsocieteten i vissa fall uttar av apoteksinnehavare. Enligt

gällande bestämmelser för den allmänna avgiften må vid fastställandet av

rörelsevinsten avdrag göras, förutom för i affärsförhållanden sedvanliga

ändamål, för avgift till apotekarsocieteten. Utöver denna årsavgift har sedan

ett antal år tillbaka avdragits de s. k. utvecklingskostnaderna och under

åren 1961 och 1962 även en speciell forskningsavgift. Samtliga här nämnda

kostnader är i förekommande fall inkalkylerade i läkemedelspriserna

och får därför ytterst bestridas av läkemedelskonsumenterna. Sedan år 1955

har årsavgifterna uppgått till 15,9 milj. kronor och avdragen för de båda

övriga ifrågavarande ändamålen till 6,3 milj. kronor. Det är alltså här fråga

om betydande belopp. Under samma tid har apotekarsocieteten kunnat bilda

egna fonder, göra avsättningar för olika ändamål och verkställa nedvärderingar,

bl. a. av aktierna i det numera av apotekarna ägda bolaget Vitrum,

med sammanlagt 5,5 milj. kronor. Ej heller nu skildrade förhållanden har

enligt revisorernas mening varit förutsatta, då det gällande avgiftssystemet

för apoteken utformades, lika litet som de sedermera synes ha varit underkastade

statsmakternas närmare prövning. Revisorerna finner detta anmärkningsvärt

med hänsyn till de konsekvenser som i olika avseenden följer

därav. Även om läkemedelsförsörjningsutredningen kan få anledning att jämväl

ingå på nu berörda spörsmål, torde det, menar revisorerna, dröja avsevärd

tid innan slutliga förslag i ämnet kan framläggas. Med hänsyn till den

stora betydelse som frågan om läkemedelsfondens konstruktion och ändamål

bär synes det därför revisorerna angeläget att den snarast upptages till

särskild behandling antingen av utredningen eller på annat lämpligt sätt.

Därvid bör eftersträvas att — i avvaktan på att definitivt beslut om formerna

för den framtida läkemedelsförsörjningen kan fattas — få till stånd

en åtminstone provisorisk lösning, ägnad att på ett bättre sätt än vad nu är

fallet tillgodose läkemedelskonsumenternas intressen.

Beträffande den tidigare tillämpade, av revisorerna kritiserade ordningen,

att allmän avgift som inbetalats viss månad ansetts avse nästföregående månad,

vill utskottet påpeka att en sådan praxis synes ha stått i överensstämmelse

med de föreskrifter Kungl. Maj:t ursprungligen utfärdat i ämnet.

Sedan systemet numera efter Kungl. Maj:ts beslut ändrats, torde

de olägenheter ur allmän synpunkt, som revisorerna i detta avseende påtalat,

i huvudsak vara undanröjda. Frågan i stort om läkemedelsfondens konstruktion

och ändamål — vari ingår spörsmålet om de avgifter för utveckling

och forskning som apoteksinnehavarna erlägger till apotekarsocieteten

— är enligt utskottets mening av den naturen att ett ställningstagande därtill

måste föregås av ingående undersökningar. Som revisorerna påpekat är

hela problemkomplexet under bedömande inom läkemedelsförsörjningutredningen.

Med hänsyn härtill finner utskottet, alt revisorernas uttalanden

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 69 dr 196i

inte för närvarande ger anledning till något riksdagens initiativ. Utskottet

inskränker sig därför till att vad i ärendet förevarit för riksdagen

omförmäla.

2:o) Under finansdepartementet, § 23, har revisorerna behandlat frågor

angående kontrollen av vissa arbetsgivaravgifter. Se

del I, s. 208—215.

Utlåtanden har avgivits av riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket,

överståthållarämbetet samt länsstyrelserna i Malmöhus, Värmlands och

Västerbottens län. Se del II, s. 191—200.

Utskottet. Försäkringen för tilläggspension finansieras genom avgifter,

vilka inflyter till den allmänna pensionsfonden. Avgift för inkomst av

anställning erlägges av arbetsgivaren och beräknas kollektivt på summan av

vad arbetsgivaren under året utbetalat i lön, sedan därifrån dragits dels ett

belopp, motsvarande basbeloppet multiplicerat med det genomsnittliga antalet

arbetstagare under året, dels för varje arbetstagare sådan del av lönen,

som för år räknat överstiger 7 1/2 gånger basbeloppet. Vidare skall vid beräkningen

av arbetsgivaravgift bortses från bl. a. dels arbetstagare, vars lön

under året inte uppgått till 300 kr., dels arbetstagare, som vid årets ingång

fyllt 65 år.

Beräkningarna av pensionsgrundande inkomst och arbetsgivaravgift sker

med ledning av de arbetsgivaruppgifter och i vissa fall kontrolluppgifter

som arbetsgivaren har att före utgången av januari månad varje år avlämna

till vederbörande lokala skattemyndighet.

Revisorerna har funnit det vara av intresse att inhämta upplysningar om

de erfarenheter som vunnits vid granskningen av ifrågavarande arbetsgivaruppgifter

och har därför i rundskrivelse till ett antal lokala skattemyndigheter

anhållit om svar på vissa frågor rörande myndigheternas kontrollmöjligheter

i olika avseenden.

De upplysningar som sålunda inhämtats ger enligt revisorernas mening

vid handen, att förhållandena i förevarande avseenden icke är tillfredsställande.

De konstaterade bristerna i kontrollen finner revisorerna så mycket

mer beklagliga som arbetsgivaravgiften, vilken för år 1963 kunde beräknas

komma att uppgå till ett sammanlagt belopp av 2,4 miljarder kronor,

framdeles kan väntas stiga kraftigt till följd av den i fjol beslutade

höjningen av uttagsprocenten. Att inom ramen för gällande system för beräkning

av arbetsgivaravgift åstadkomma en helt tillförlitlig kontroll har

revisorerna inte funnit möjligt. Hithörande spörsmål är emellertid, framhåller

revisorerna, på ett avgörande sätt avhängiga av de förslag allmänna

skatteberedningen kan komma att framlägga rörande socialförsäkringens

framtida finansiering. I avvaktan på en mera definitiv lösning av frågan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 69 år 196i

5

bör det, anför revisorerna, ankomma på riksförsäkringsverket att inom ramen

för gällande system vidtaga sådana förändringar, att en förbättrad

kontroll i nu berörda avseenden kommer till stånd, exempelvis i fråga om

arbetstidens beräkning.

Allmänna skatteberedningen har den 1 juni 1964 avgivit sitt betänkande

Nytt skattesystem (SOU 1964:25), innefattande bl. a. förslag till omläggning

av socialförsäkringens finansiering. Betänkandet är efter remissbehandling

beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

Som revisorerna påpekat är frågan om effektiv kontroll av arbetsgivaravgifterna

beroende av den ordning för socialförsäkringens finansiering som

kan komma att väljas för framtiden. Det förslag som allmänna skatteberedningen

framlagt i ämnet synes ha vissa fördelar ur kontrollsynpunkt.

Riksdagen torde emellertid få tillfälle att i annat sammanhang pröva hithörande

problem. Att inom det nuvarande systemet åstadkomma en fullt

tillfredsställande kontroll finner utskottet inte praktiskt genomförbart. Då

det kan förutsättas att riksförsäkringsverket vidtar de kontrollåtgärder som

är möjliga och lämpliga, anser utskottet att något initiativ från riksdagens

sida inte är påkallat. Utskottet vill därför begränsa sig till att vad i ärendet

förevarit för riksdagen

omförmäla.

Stockholm den 17 november 1964

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, fru Carlqvist,

herrar Kaijser, Lars Larsson*, Eric Carlsson, Erik Filip Petersson* och

Kilsmo*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Bengtsson i Varberg,

fröken Sandell, fru Svensson*, herrar Gustavsson i Alvesta, Carlsson i

Huskvarna*, Ringaby och Nilsson i Göteborg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.