Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 27 juli 1954

1964-12-03 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1964:72, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 27 juli 1954

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1964

1

Nr 72

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående ändring i lagen den 27 juli 1954 (nr

579) om ngkterhetsvård.

Genom en den 13 november 1964 dagtecknad proposition, nr 202, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 27 juli 1954 (nr 579) om nykterhetsvård

Härigenom förordnas, att 5, 8 och 64 §§ lagen den 27 juli 1954 om nykterhetsvård

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

5 §•

Kommunal nykterhetsnämnd —-----kommunens socialnämnd.

Konungen äger------av länsnykterhetsnämnden.

Ledamöter i---—7--- — av nämnden.

Vid val------till tjänstgöring.

I fråga------skälen därför.

I fråga om nykterhetsnämnd i

Stockholm gälla de bestämmelser,

som Konungen på förslag av stadsfullmäktige

meddelar.

8 §•

1 mom. I kommun,---—--nykterhetsnämnds prövning.

2 mom. Kommunal nykterhetsnämnd — —----kan ske.

Konungen äger för viss kommun

förordna, att befattningen med ären
Dihang

till riksdagens protokoll 1964. 9 samt. 2 avd. Nr 72

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets u

(Nuvarande lydelse)

den i övrigt, vilka kommunal nykterhetsnämnd

har att handlägga, må

i den utsträckning Konungen bestämmer

tillkomma ett eller flera arbetsutskott,

som utsetts inom nämnden.

Närmare föreskrifter om arbetsutskotts

sammansättning och verksamhet

meddelas av Konungen.

64

Då undersökning-------

Vad hos nykterhetsnämnd förekommit

rörande personer, som äro

föremål för nämndens behandling,

må ej yppas för obehöriga.

Alla handlingar i förekommande

ärenden skola så förvaras, att de

icke åtkommas av obehöriga.

tlåtande nr 72 år 196b

(Föreslagen lydelse)

3 mom. I fråga om organisationen

av nykterhetsvården i Stockholm

skola gälla de särskilda bestämmelser

som efter förslag av stadsfullmäktige

fastställas av Konungen.

Kan i annan kommun organisationen

icke lämpligen anordnas efter

vad i lagen sägs, äger Konungen på

framställning av kommunens fullmäktige

medgiva undantag.

§•

lovlig verksamhet.

Den som är eller varit verksam

inom samhällets nykterhetsvård må

ej obehörigen yppa vad han därvid

erfarit rörande enskilds personliga

förhållanden. Bryter någon häremot,

dömes till dagsböter eller fängelse i

högst sex månader. Brott som nu

sagts må åtalas av allmän åklagare

endast efter angivelse av målsägande.

Alla handlingar i förekommande

ärenden skola så förvaras, att de

icke äro tillgängliga för obehöriga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1965.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att i nykterhetsvårdslagen införes en regel av

innebörd att, om organisationen av nykterhetsvården i viss kommun inte

lämpligen kan anordnas enligt lagens bestämmelser, Kungl. Maj :t skall

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år W6b

kunna medge erforderliga undantag på framställning av kommunens fullmäktige.

En motsvarande dispensmöjlighet finns redan enligt socialhjälpsoch

barnavårdslagarna.

Av propositionen redovisas här endast vad föredragande departementschefen,

statsrådet Aspling, anfört vid lagrådsremissen och vid avlåtande av

propositionen samt vad lagrådet anfört i anledning av departementsförslaget.

Beträffande övriga delar, såsom redogörelse för gällande bestämmelser,

för en inom socialdepartementet upprättad promemoria i ämnet samt för

remissyttrandena däröver, hänvisas till propositionen.

Departementschefen

Föredragande departementschefen har vid lagrådsremissen antört följande:
»Utvecklingen

har under de senaste årtiondena gått mot bildandet av

större och mer bärkraftiga kommunala enheter. Således nedgick genom den

år 1946 beslutade kommunindelningsreformen antalet borgerliga primärkommuner

från 2 498 till 1 037. Genom beslut vid 1962 års riksdag rörande

kommunernas samgående i kommunblock lades vidare en grund för fortsatt

kommunsammanslagning på frivillighetens väg. Ett av skälen till eu

sådan anpassning av den kommunala indelningen till samhällsutvecklingens

krav har varit önskemålet att erhålla effektiva lokala förvaltningsorgan

och därmed bevara och stärka den kommunala självstyrelsen.

Vissa nackdelar har emellertid ansetts kunna vara förenade med denna

utveckling. Sålunda har i skilda sammanhang framhållits att den leder till

minskad lokal representation inom det kommunala nämndväsendet, vilket i

sin tur medför bristande orts- och personkännedom hos nämndledamöterna,

och till sämre kontakt med lokala problem och synpunkter. Önskemål har

därför — särskilt i kommuner, som avser att ansöka om sammanläggning —

framkommit om åtgärder som tillgodoser de lokala intressena bl. a. på socialvårdens

område.

Samtidigt härmed har under senare år gjort sig gällande en strävan att

tillämpa den s. k. familjevårds- eller familjeprincipen inom socialvården.

Denna princip innebär att ärenden rörande en och samma familj handlägges

av ett och samma organ. På tjänstemannaplanet är en sådan samordning

möjlig redan med gällande lagstiftning och den tillämpas också på flera

håll i landet. Vad gäller de beslutande organen är en samordning såtillvida

möjlig, som de tre viktigaste sociala nämnderna, nämligen socialnämnden,

barnavårdsnämnden och nykterhetsnämnden, kan ges en identisk sammansättning.

En sådan nämndorganisation innebär emellertid eu kraftig minskning

av antalet förtroendemän, varigenom möjligheterna att åstadkomma

eu tillräcklig lokal representation ytterligare försvagas. Härtill kommer att

arbetsbördan för en sådan nämnd många gånger måste bli orimligt stor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1964

Ett sätt att komma till rätta med nu antydda problem ligger däri, att man

vidgar möjligheterna till delegation av beslutanderätten inom kommunalförvaltningen.

Kommunalrättskommittén har i uppdrag att utreda frågan om

sådan vidgad delegationsrätt. I direktiv till kommittén uttalas bl. a., att eu

fristående lokal förvaltning för olika kommundelar visserligen är mindre

ändamålsenlig, men att det synes möjligt att vidga rätten till degelation

t. ex. så att avgörandet av ärenden, som endast berör viss kommundel eller

där bosatta medborgare, får överlämnas till ledamot eller suppleant i nämnden

jämte en eller flera utanför nämnden stående personer från orten. Härigenom

skulle, heter det vidare i direktiven, fördelarna av en central kommunalförvaltning

kunna bevaras samtidigt som olika kommundelar skulle

kunna beredas kontinuerlig representation vid avgörandet av förvaltningsangelägenheter

som har särskild anknytning till orten och dess befolkning.

Med hänsyn till dylika organs sammansättning synes enligt direktiven rätten

till delegation inte behöva inskränkas enbart till rutinärenden. Ärenden av

stor vikt eller principiell betydelse bör dock, heter det, förbehållas den

centrala nämnden, som även bör kunna meddela generella direktiv för

handhavandet av uppgifter som sålunda delegeras.

önskemål har framkommit om att kommuner, som så finner lämpligt,

redan nu borde få möjlighet att söka sig fram till en organisation i enlighet

med de riktlinjer som angivits i direktiven till kommunalrättskommittén.

I departementspromemorian framlägges förslag till en lagändring som,

utan att föregripa det pågående utredningsarbetet, skulle göra det möjligt

för Kungl. Maj :t att medge en ordning med lokal fördelning av beslutanderätten

i vissa kommuner.

Enligt socialhjälpslagen äger socialnämnden, om kommunens fullmäktige

så beslutar, uppdraga åt särskild inom nämnden bildad avdelning eller åt

ledamot av nämnden eller åt i kommunens tjänst anställd befattningshavare

att på nämndens vägnar fatta beslut i vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet

skall angivas i fullmäktiges beslut. Samma regel finns i barnavårdslagen.

Framställningar och yttranden till fullmäktige är i båda lagarna

undantagna från delegation.

I barnavårdslagen finns därutöver åtskilliga andra inskränkningar i delegationsmöjligheten.

Förbehållna beslut av den samfällda barnavårdsnämnden

är sålunda bl. a. omhändertagande för samhällsvård enligt 29 § •—• motsvarande

vad som tidigare benämndes skyddsuppfostran — eller för utredning,

framställning om intagning i ungdomsvårdsskola, flertalet förebyggande

åtgärder i enskilda fall, såsom övervakning och föreskrifter rörande

underårigs levnadsförhållanden, ävensom tillstånd att mottaga fosterbarn

samt förbud enligt 50 § att skilja fosterbarn från fosterhemmet. Dessutom

får nämnden endast samfällt avge yttranden till domstol i vårdnadsoch

adoptionsärenden.

I nykterhetsvårdslagen, som tillkom före socialhjälps- och barnavårds
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 196b

lagarna, är delegationsrätten utformad på annat sätt. Nykterhetsnämnden

äger, utan att tillfråga fullmäktige, själv uppdraga åt ordföranden, en eller

flera ledamöter eller viss befattningshavare hos nämnden att avge yttrande

till polismyndighet i körkortsärenden. Vidare äger Kungl. Maj :t för viss

kommun förordna, att befattningen med ärenden i övrigt, vilka kommunal

nykterhetsnämnd har att handlägga, må i den utsträckning Kungl. Maj :t

bestämmer tillkomma ett eller flera arbetsutskott som utsetts inom nämnden.

Gemensamt för de nu återgivna bestämmelserna är, att de på förtroendemannaplanet

endast medger delegation inom nämnden. Bestämmelserna,

som i och för sig är ägnade att medföra lättnader i nämndernas arbetsbörda,

ger således ingen möjlighet till utläggande av beslutanderätten på organ med

lokal förankring.

Enligt samtliga tre lagar skall särskilda bestämmelser gälla för Stockholms

stad. Sådana bestämmelser har fastställts av Kungl. Maj:t.

Både socialhjälpslagen och barnavårdslagen innehåller därjämte en generell

dispensregel av innebörd att, därest organisationen av socialhjälpsverksamheten

respektive barnavårdsverksamheten i annan kommun än

Stockholm inte lämpligen kan ordnas efter vad lagen stadgar, Kungl. Maj :t

på framställning av kommunens fullmäktige äger medge de undantag som

är påkallade. Någon begäran om dispens har ännu icke gjorts enligt barnavårdslagen

och endast i ett fall har dispensmöjligheten enligt socialhjälpslagen

utnyttjats. Bestämmelserna innebär dock, att något hinder i lag inte

möter för en kommun att, under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande,

redan nu söka sig fram till en organisation av socialhjälps- och barnavårdsverksamheten

i enlighet med de riktlinjer som angivits i direktiven

till kommunalrättskommittén.

Däremot innehåller nykterhetsvårdslagen inte någon sådan generell

dispensregel som nu sagts, och de överväganden som gjorts i departementspromemorian

har resulterat i ett förslag att motsvarande regel införes även

i nykterhetsvårdslagen. Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran

av så gott som samtliga remissorgan, och jag förordar att det genomföres.

Såsom framhållits i departementspromemorian är förslaget, vilket tillstyrkts

av kommunalrättskommittén, inte ägnat att föregripa nämnda kommittés

arbete.

Om den föreslagna dispensregeln i nykterhetsvårdslagen genomföres, får

alltså Kungl. Maj :t möjlighet att för kommuner, vilkas fullmäktige gör

framställning därom, fastställa en organisation av kommunens socialhjälpsverksamhet,

barnavård och nykterhetsvård, som förlägger beslutanderätt

till lokala organ för olika delar av kommunen utan att samtliga ledamöter

av de lokala organen är ledamöter av den centrala nämnden. Av förarbetena

till motsvarande regel i barnavårdslagen framgår att Kungl. Maj :t vid beviljande

av dispens inte får frångå lagens huvudprinciper. Att en delegation

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 196t

av beslutanderätten utöver de i barnavårdslagen stadgade gränserna för

delegation inom nämnden skall kunna ske med stöd av dispensregeln, har

dock förutsatts vid lagens tillkomst (prop. 1960: 10 s. 222).

I promemorian diskuteras i vad mån inskränkningar bör göras i ett lokalt

organs beslutanderätt. Är organet sammansatt av minst tre ledamöter,

därav lämpligen en från den centrala nämnden, och uppställes därjämte det

kravet att samtliga ledamöter eller suppleanter för dessa skall vara närvarande

vid beslutets fattande, d. v. s. lika många som erfordras för beslutförhet

i barnavårdsnämnd med fem ledamöter, bör enligt promemorian det

lokala organet kunna få besluta i samtliga ärenden, även i dem som nu är

undantagna från delegation inom nämnden. Beträffande omhändertagande

för samhällsvård enligt 29 §, omhändertagande för utredning, framställning

om intagning i ungdomsvårdsskola och förbud enligt 50 § att skilja fosterbarn

från fosterhemmet bör dock i rättssäkerhetens intresse det ytterligare

villkoret gälla att, i fall av skiljaktiga meningar inom det lokala organet,

beslutet skall underställas den centrala nämnden. Med det angivna resonemanget

som utgångspunkt anföres i promemorian, att dispens enligt den

föreslagna regeln i nykterhetsvårdslagen — under samma förutsättningar

beträffande det lokala organets sammansättning — bör kunna avse delegation

av samtliga beslut enligt nykterhetsvårdslagen. Vad som sagts om

underställning i fall av oenighet bör därvid gälla framställning om tvångsintagning

på allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare.

De i promemorian anförda synpunkterna har godtagits av flertalet remissorgan.

Från vissa håll har emellertid höjts kritiska röster mot eu så

vidsträckt delegation och gjorts gällande att i vart fall frågor rörande administrativa

frihetsberövande!! bör förbehållas den centrala nämnden.

För egen del vill jag understryka vad socialstyrelsen och även andra remissorgan

anfört om att avgörandet i frågor, som gäller frihetsberövande

eller eljest är av djupt ingripande natur för den enskilde, kräver erfarenhet

och överblick och att man genom en alltför vidsträckt delegation till lokala

organ riskerar att förlora det värde som ligger i en enhetlig praxis. Att delegera

beslutanderätten i dessa ärenden till lokala organ för alltför små enheter

torde av angivna skäl inte vara lämpligt. Annorlunda förhåller det sig

beträffande storstadsdistrikt och andra större kommundelar. Hänsyn måste

givetvis också tagas till de förutsättningar som bedöms föreligga i fråga om

möjligheterna att tillföra det ifrågasatta organet erforderlig sakkunskap.

Det är enligt min uppfattning lämpligast att, på motsvarande sätt som skedde

vid tillkomsten av den generella dispensregeln i barnavårdslagen, uttala

att Kungl. Maj :t vid meddelande av dispens inte får frångå nykterhetsvårdslagens

huvudprinciper. Slutligen vill jag understryka, att ledningen av nykterhetsvården

i stort inom kommunen — däri inbegripet framställningar

och yttranden till kommunens fullmäktige — givetvis bör vara förbehållen

den centrala nämnden.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1964 7

Under remissbehandlingen har i några fall framställts önskemål om

ytterligare ändringar i nykterlietsvårdslagen i syfte att bringa denna lag i

bättre överensstämmelse med de två andra lagarna på socialvårdsområdet.

Då emellertid de i promemorian föreslagna lagändringarna torde vara tillfyllest

för att ge kommunerna möjlighet att söka sig fram till en organisation

i enlighet med de riktlinjer som angivits i direktiven till kommunalrättskommittén,

finner jag mig för närvarande inte böra föreslå ytterligare

ändringar i nykterhetsvårdslagen.

I enlighet med förslag i departementspromemorian har andra stycket i

64 § nykterhetsvårdslagen ändrats. Stadgandet kommer alt överensstämma

med 64 § socialhjälpslagen samt 91 § och 92 § andra stycket barnavårdslagen.

Detta innebär bland annat att tystnadsplikten kommer att omfatta

även sådana ledamöter i lokala organ som inte är ledamöter av den centrala

nykterhetsnämnden. Även 64 § tredje stycket har ändrats till överensstämmelse

med socialhjälps- och barnavårdslagarna.»

Lagrådet

I fråga om den föreslagna dispensregeln har lagrådet förordat en omredigering,

vilket godtagits av Kungl. Maj :t.

Beträffande förslaget till ändring i 64 § har lagrådet anfört:

»Det starkt framträdande behovet av diskretion inomnykterhetsvårdenbör

enligt lagrådets mening föranleda att den personkrets, för vilken tystnadsplikt

skall gälla, bestämmes något vidare än enligt förslaget. Tystnadsplikt

bör åvila icke allenast den som är eller varit verksam vid behandlingen av

frågor enligt lagen utan jämväl sådan personal hos nykterhetsnämnden som

visserligen icke kan sägas ha medverkat vid behandlingen av dylika frågor

men likväl har möjlighet att få inblick i förekommande ärenden; här åsyftas

närmast skrivbiträden och annan expeditionspersonal. Lagrådet vill förorda

ett stadgande av innehåll att vad inom samhällets nykterhetsvård förekommit

rörande enskilds personliga förhållanden ej må av någon, som på grund

av tjänst eller uppdrag erhållit kunskap därom, yppas för obehöriga.

I andra stycket andra punkten föreslås en straffbestämmelse för den

som bryter mot tystnadsplikten. Ändringarna i nämnda stycke ha förklarats

innebära, bland annat, att tystnadsplikten kommer att omfatta även

sådana ledamöter i lokala organ som icke äro ledamöter av den centrala nykterhetsnämnden.

Med hänsyn till att stadgandet i 20 kap. 12 § första stycket

brottsbalken torde täcka dessa ledamöter får för deras del straffbestämmelsen

anses överflödig. Anmärkas må, att skrivbiträden och annan expeditionspersonal

ur nu angiven synpunkt falla under andra stycket andra

punkten i nämnda paragraf (jfr NJA II 1962 s. 301 ff). Straffbestämmelsen

torde därför kunna utgå. Åtalsregeln i sista punkten av det föreslagna andra

stycket bör då underkastas en redaktionell jämkning.»

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 196i

Med hänsyn till att likartade regler förmenats böra gälla i fråga om tystnadsplikt

inom socialhjälpsverksamhet, barnavård och nykterhetsvård har

Kungl. Maj :t ansett, att vad lagrådet anfört beträffande 64 § andra stycket

bör iakttagas endast såtillvida att uttrycket »vid behandlingen av frågor

enligt denna lag» ersättes med uttrycket »inom samhällets nykterhetsvård».

Utskottet

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr

202.

Stockholm den 3 december 1964

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, fru HamrinThorell,

herrar Lars Larsson, Eric Carlsson, Edström, fru Nilsson och herr

Hiibinette;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe, fröken Sandell,

herrar Johansson i Södertälje, Wiklund, fru Gunne, fru Eriksson i

Ängelholm och herr Gustavsson i Alvesta.

ESSELTE AB, STHLM 64

414919

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:365 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 27 juli 195 a1 i texten