Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående inkomstprövningen för hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg inom folkpensioneringen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 438 i första kammaren av herr Lundström m. fl. samt nr 527 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl.

1964-02-20 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1964:8, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående inkomstprövningen för hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg inom folkpensioneringen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 438 i första kammaren av herr Lundström m. fl. samt nr 527 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1961

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående inkomstprövningen

för hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg inom

folkpensioneringen.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 438 i första kammaren av herr

Lundström m. fl. samt nr 527 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,

»A) att riksdagen måtte för sin del besluta sådan ändring av gällande lag

om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension m. m., att

gälla fr. o. m. den 1 juli 1964,

1. att avdragsfaktorn vid beräkning av inkomstprövat hustrutillägg och

kommunalt bostadstillägg för folkpensionärer skall vara en tredjedel av

det belopp som sidoinkomst (extrainkomst vid sidan av folkpension) överstiger

1 200 kronor för gift pensionär och 1 700 kronor för annan pensionär

och att således den nuvarande skärpningen av avdraget till 2/3 — vid sidoinkomster

överstigande 1 700 kronor, respektive 2 400 kronor — avskaffas,

2. att de avdragsfria förmögenhetsbelopp som tillämpas vid behovsprövningen

av folkpensionsförmåner höjes från nuvarande 15 000 kronor för

gift pensionsberättigad (30 000 kronor för två makar som båda har folkpension)

och 20 000 kronor för ensamstående pensionär till 20 000 kronor för

gift pensionär (40 000 kronor för två makar) och 30 000 kronor för ensamstående

pensionär, samt

B) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig författningstext.

»

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden

får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen 11:527.

Gällande rätt

Vissa förmåner inom folkpensioneringen, såsom hustrutilläggcn och de

kommunala bostadstilläggen är föremål för inkomstprövning. Inkomstprövningen

innebär för ogift pensionsberättigad, att pensionsförmånerna minskas

med en tredjedel av den del av årsinkomsten som ligger mellan 1 700

Ilihang till riksdagens protokoll 196i. 9 samt. 2 avd. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1964

och 2 400 kr. och med två tredjedelar av inkomsten däröver. För gift pensionsberättigad

gäller i stället gränsbeloppen 1 200 och 1 700 kr. Förmögenhet,

som för ogift överstiger 20 000 kr. och för gift 15 000 kr., medför vid

beräkningen av årsinkomsten höjning av denna med 10 procent av vad

förmögenheten överstiger nämnda belopp. Vidare stadgas, att det inkomstavdrag

som föranledes av inkomstprövningen sker först å det kommunala

bostadstillägget och därefter å eventuell ytterligare inkomstprövad förmån.

Historik

Från den 1 januari 1954 gällde, att inkomstbelopp, som ej översteg för

ensamstående person 1 000 kr. samt för envar av makar 750 kr. (för makar

sammanlagt 1 500 kr.) ej föranledde minskning av de inkomstprövade pensionsförmånerna.

översteg inkomsten 1 000 kr. för ensamstående, minskades

pensionsförmånerna med en tredjedel av inkomst, som låg mellan 1 000

och 1 400 kr., och med två tredjedelar av inkomst utöver 1 400 kr. översteg

inkomsten 750 kr. för gift, minskades pensionen med en tredjedel av inkomst,

som låg mellan 750 och 1 050 kr., och med två tredjedelar av inkomst

utöver 1 050 kr.

Från den 1 juli 1957 gällde för innehavare av förmögenhet särskilda regler,

de s. k. skärpningsreglerna. De innebar att förmögenhetens beräknade

avkastning ökades med 20 procent av det belopp, varmed förmögenheten

översteg för gift 15 000 kr. (för makar sammanlagt 30 000 kr.) och för annan

pensionsberättigad 20 000 kr.

I anslutning till proposition nr 75 till 1960 års riksdag, vilken proposition

bl. a. upptog förslag om förbättrade änkepensioner, väcktes i riksdagen

åtskilliga motioner i inkomstprövningsfrågan. Rörande vad som därvid

förekom må här hänvisas till följande sammanfattning och uttalande i

andra lagutskottets utlåtande nr 20.

I motionerna 1:575 och 11:713, motionerna 1:576 och 11:719 samt motionen

11:711 framställdes yrkande om mindre restriktiva regler vid inkomstprövningen.

I de fyra förstnämnda motionerna framhölls särskilt de s. k.

skärpningsreglerna, dvs. reglerna om att viss del av förmögenheten skulle

anses som inkomst, såsom hårda. Den medför, hette det, att en ensam skuldfri

pensionär, som äger ett till 40 000 kr. taxerat egnahem, får sina pensionsförmåner

reducerade med cirka 2 000 kr. Är egnahemmet taxerat till 50 000

kr., upphör förmånerna helt. I motionerna 1:575 och 11:713 begärdes skyndsam

utredning i ämnet. Motionerna 1:576 och 11:719 innehöll förslag om en

omedelbar höjning av gränsbeloppen med 1 000 kr. I motionen 11:711 hemställdes

om en översyn av reglerna för inkomstprövningen. Denna översyn

borde, enligt vad som framgick av motionen, avse endast änkepensionerna,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1961

3

vilka enligt motionärerna fortfarande borde vara inkomstprövade. I motionen

begärdes vidare förslag i ämnet till nästa års riksdag.

Andra lagutskottet yttrade bl. a.:

»Såsom utskottet framhållit vid behandlingen av frågan om slopande av

inkomstprövningen inom änkepensioneringen medför inkomstprövningen

vissa ogynnsamma verkningar. Den föreslagna övergången till icke inkomstprövade

änkepensioner för dem som blir änkor efter den 1 juli 1960 kan

medföra stora skillnader i pensionsförmånerna för olika änkor. En uppmjukning

av reglerna för inkomstprövningen skulle otvivelaktigt i båda fallen

verka mildrande. På grund härav anser utskottet det motiverat att reglerna

om inkomstprövning blir föremål för översyn. Denna synes lämpligen

kunna ske inom 1958 års socialförsäkringskommitté.»

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag. Kungl. Maj :t uppdrog

den 5 maj 1960 åt 1958 års socialförsäkringskommitté att överse reglerna

om inkomstprövningen inom folkpensioneringen.

Socialtörsäkringskommittén avgav år 1961 sitt betänkande Förtidspensionering

och sjukpenning m. m. (SOU 1961: 29). Hustrutilläggen och de kommunala

bostadstilläggen skulle enligt kommitténs förslag alltjämt vara underkastade

inkomstprövning. Vid bifall till kommitténs förslag

kom inkomstprövningen i övrigt att bibehållas allenast beträffande änkepension

till kvinnor som blivit änkor före den 1 juli 1960. Den omständigheten

att inkomstprövningen i fortsättningen begränsades till de nyssnämnda

förmånerna kunde, yttrade kommittén, måhända ge fog för uppfattningen

att frågan om inkomstprövningen numera var av mindre vikt. Kommittén

konstaterade emellertid att, även om antalet inkomstprövade förmånsslag

blev ringa, så kunde dock ett mycket stort antal personer beräknas komma

att uppbära sådana förmåner. Enbart antalet kommunala bostadstillägg beräknades

sålunda till omkring 600 000 vid tiden för reformernas genomförande.

Beträffande inkomstprövningens utformning framhöll kommittén att,

om avdragsreglerna skulle uppmjukas, följden blev att flera personer erhöll

inkomstprövade förmåner och att dessa förmåner i många fall kom

att utgå med större belopp. Kommittén ifrågasatte, huruvida det var erforderligt

att öka de inkomstprövade förmånernas omfattning i ett läge, då

folkpensionernas standard successivt förbättrades och allmän tilläggspension

kom att utges utöver folkpensionen. En uppmjukning av inkomstprövningsreglerna

skulle motarbeta önskemålet att i möjlig mån inskränka

inkomstprövningen inom pensionssystemet och gynnade vidare endast pensionärer,

som hade så stora inkomster att dessa enligt de nu gällande reglerna

verkade reducerande på de ifrågavarande pensionsförmånerna. Beträffande

synpunkten att pesionärernas arbetsvilja hämmades genom inkomst
-

i* Biliang till riksdagens protokoll 1964. 9 samt. 2 avd. Nr 8

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 196A

prövningen framhöll kommittén, att stränga avdragsregler minskade bredden

av det inkomstskikt, inom vilket ökad inkomst till följd av avdragsreglerna

ledde till minskad pension. Vid en uppmjukning av avdragsreglerna

blev denna verkan av en inkomstökning märkbar för flera, och effekten

av uppmjukningen kunde alltså i vissa fall bli den motsatta mot att

stimulera till arbetsinsatser.

Kommittén utgick från att allmän tilläggspension liksom tjänstepension

skulle anses utgöra inkomst vid tillämpning av avdragsreglerna. I den mån

tilläggspension utgick kom den sålunda att helt eller delvis ta i anspråk

det s. k. avdragsfria beloppet. Skulle i dylika fall utformningen av avdragsreglerna

medföra någon stimulerande effekt på arbetsviljan, måste reglerna

uppenbarligen mildras i mycket hög grad, vilket skulle få till resultat att

även personer, som hade så stor icke inkomstprövad pension, att de rimligen

inte behövde inkomstprövade förmåner, skulle komma att få sådana förmåner.

Kommittén framhöll vidare, att varje uppmjukning ledde till en

ökning av folkpensionskostnaderna för såväl staten som kommunerna. Kommittén

fann de angivna skälen mot en uppmjukning av avdragsreglerna så

vägande, att en generell ändring inte borde komma i fråga annat än i ett avseende.

Härvid åsyftade kommittén de s. k. skärpningsreglerna, vilka innebar att

vid uppskattningen av förmögenhets avkastning denna skulle ökas med 20

procent av det belopp, varmed förmögenheten översteg för gift pensionsberättigad

15 000 kr. (för makar tillsammans 30 000 kr.) och för annan

pensionsberättigad 20 000 kr. Kommittén anförde, att den höga skärpningsprocenten

otvivelaktigt verkade hårt, något som särskilt framträdde om

taxeringsvärdena på egnahemsfastigheter skulle höjas mera avsevärt. På

grund härav föreslog kommittén, att skärpningsprocenten sänktes från 20

till 10.

I Kungl. Maj :ts proposition nr 90 år 1962 med förslag till lag om allmän

försäkring, m. in., anförde föredragande departementschefen, stasrådet

Nilsson:

»Efter slopandet av inkomstprövningen beträffande förtidspensionerna

kommer de förmåner inom folkpensionssystemet, som alltjämt är underkastade

inkomstprövning, att utgöras av hustrutillägg och kommunala

bostadstillägg samt änkepensioner i anledning av dödsfall före den 1

juli 1960.

Endast ett ringa antal förmånsslag blir således i fortsättningen beroende

av inkomstprövning. Som kommittén mycket riktigt framhåller betyder

detta dock inte, att inkomstprövningen numera skulle ha ringa betydelse.

Antalet pensionärer med kommunalt bostadstillägg och hustrutillägg är

nämligen mycket stort. En uppmjukning av inkomstprövningsreglerna skul
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 196i

5

le leda till att detta antal stiger ytterligare och att de inkomstprövade förmånernas

belopp ökar. Härigenom skulle uppkomma en avsevärd kostnadsökning

för såväl staten som kommunerna, och det är att märka att

uppmjukningen inte skulle medföra någon förbättring av standarden för

pensionärer med ringa eller ingen inkomst. Vad kommittén anfört mot en

mera vittgående uppmjukning av inkomstprövningen i fråga om hustrutillägg

och kommunala bostadstillägg har lämnats utan erinran vid remissbehandlingen.

Jag vill heller inte förorda ändring i inkomstprövningsreglerna

annat än i avseende på den s. k. skärpningsprocenten vid innehav av

förmögenhet. Jag föreslår i likhet med kommittén, att detta procenttal sänks

från nuvarande 20 till 10.»

Propositionen behandlades av andra lagutskottet, som i sitt utlåtande nr

27 år 1962 anförde bl. a.:

»Såsom ingående utvecklats av socialförsäkringskommittén skulle en uppmjukning

av reglerna för inkomstprövningen gynna endast de pensionärer

som har inkomster av sådan storlek att dessa nu verkar reducerande på

ifrågavarande förmåner. Därmed skulle grupper, som nu inte kan erhålla

inkomstprövade förmåner, bli berättigade till sådana förmåner. En sådan

utveckling skulle stå i strid med senare års reformarbete på pensioneringens

område, vilket syftat till att avveckla inkomstprövningen. Det må understrykas,

att en uppmjukning av reglerna för inkomstprövningen inte skulle

medföra någon förbättring i förmåner för pensionärer med mycket små

inkomster.»

Genom lag den 25 maj 1962 om allmän försäkring ändrades den s. k.

skärpningsprocenten från 20 till 10 procent.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1963 föreslogs ändring i lagreglerna

om inkomstprövning av folkpensionsförmåner. Inkomstprövningen skulle

mildras, så att hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg minskades

med en tredjedel av årsinkomsten i vad den översteg för den som är gift

1 200 kr. och för annan 1 700 kr. och med ytterligare en tredjedel av inkomsten

i vad den översteg för den som är gift 1 700 kr. och för annan

2 400 kr.

I motionerna 1:566 och 11:693 vid 1963 års riksdag yrkades, att den skärpning

av avdragsfaktorn till två tredjedelar av sidoinkomsten, som i propositionen

föreslogs skola bibehållas och såvitt angick hustrutillägg och kommunala

bostadstillägg komma i tillämpning vid sidoinkomster överstigande

1 700 kr. respektive 2 400 kr., avskaffades. Motionärerna motiverade sitt

yrkande med att den samlade marginalbelastningen av inkomstskatt och

mistad inkomstprövad förmån med de föreslagna reglerna i vissa inkoinstskikt

kunde bli så stor att den kunde antagas motverka många pensionärers

vilja att skaffa sig extraförtjänster.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 196t

Andra lagutskottet yttrade i utlåtande nr 3 år 1963 i anledning av sistnämnda

proposition och motioner bl. a.:

»De konsekvenser av inkomstprövningsreglerna som motionärerna sålunda

påpekat är givetvis inte helt tillfredsställande. Emellertid måste understrykas,

att en inkomstprövning med nödvändighet måste medföra att i

något inkomstskikt marginalbelastningen blir jämförelsevis stor. Det bör

också framhållas att de inkomstprövade förmåner, varom här är fråga,

d. v. s. hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg, tillkommit med tanke

på de mest behövande grupperna, d. v. s. sådana folkpensionärer som icke

har några inkomster alls utöver folkpensionen eller jämförelsevis begränsade

sidoinkomster. För sådana folkpensionärer innebär propositionens

förslag en väsentlig förbättring i förhållande till vad som nu gäller. På

grund av dessa omständigheter samt med hänsyn till att motionärernas

förslag innebär en avsevärd ökning av inte minst kommunernas kostnader

finner sig utskottet icke kunna biträda motionsyrkandet.»

I motionerna 1:565 och 11:692 samt 1:566 och 11:693 vid 1963 års riksdag

hemställdes, att de avdragsfria förmögenhetsbeloppen skulle höjas. I det

förstnämnda motionsparet föreslogs att beloppen skulle fastställas till

30 000 kr. för den som är gift och 40 000 kr. för annan pensionär. I det sistnämnda

motionsparet föreslogs beloppen 20 000 kr. respektive 30 000 kr.

Andra lagutskottet yttrade i samma utlåtande i anledning av sistnämnda

motioner bl. a.:

»De avdragsfria belopp som nu gäller fastställdes 1957. Samtidigt höjdes

den procentsats, varmed förmögenhetens avkastning skall höjas, från 10

till 20 procent. I samband med antagandet av lagen om allmän försäkring

under fjolårets riksdag sänktes procentsatsen till 10 procent. Denna sänkning,

som innebar en betydelsefull uppmjukning av reglerna om förmögenhets

inverkan vid inkomstprövningen, har varit i tillämpning från och

med ingången av år 1963. Utskottet är icke berett att nu förorda en ytterligare

uppmjukning av reglerna och kan därför icke biträda motionsyrkandena.

»

Utskottet

Hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension minskas med

en tredjedel av den pensionsberättigades årsinkomst i vad den överstiger

för den som är gift 1 200 kr. och för annan 1 700 kr. samt med ytterligare

en tredjedel av inkomsten i vad den överstiger för den som är gift 1 700 kr.

och för annan 2 400 kr. Vid inkomstprövningen gäller att avkastningen av

förmögenhet höjes med tio procent av det belopp varmed förmögenheten

överstiger för den som är gift 15 000 kr. och för annan pensionär 20 000 kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 196i

7

I förevarande motioner har yrkats, att den skärpning av avdragsfaktorn

till två tredjedelar av sidoinkomsten, som föreligger vid sidoinkomster överstigande

1 700 kr. respektive 2 400 kr., avskaffas. Motionärerna har motiverat

sitt yrkande med att den samlade marginalbelastningen av inkomstskatt

och mistad inkomstprövad förmån i vissa inkomstskikt kan bli så stor, att

den kan antagas motverka många pensionärers vilja att skaffa sig extraförtjänster.

Vidare har i motionerna yrkats, att de avdragsfria förmögenhetsbeloppen

skall höjas. Det föreslås att beloppen skall fastställas till 20 000 kr.

för den som är gift och 30 000 kr. för annan pensionär.

Frågan om avskaffande av skärpningen av avdragsfaktorn till två tredjedelar

behandlades av andra lagutskottet under år 1963 i anledning av motioner

i anslutning till proposition om höjning av sidoinkomstbeloppet för den

som är gift från 750 respektive 1 050 kr. till 1 200 respektive 1 700 kr. och

för annan från 1 000 respektive 1 400 kr. till 1 700 respektive 2 400 kr. Motionärerna

hade vid detta tillfälle samma motivering för sitt yrkande som förekommer

i nu aktuella motioner. Utskottet anförde vid detta tillfälle i sitt

av riksdagen godkända utlåtande, att de konsekvenser av inkomstprövningsreglerna

som motionärerna sålunda påpekat givetvis inte var helt tillfredsställande.

Emellertid underströks, att en inkomstprövning med nödvändighet

medförde att i något inkomstskikt marginalbelastningen blev jämförelsevis

stor. Det framhölls också att hustrutilläggen och de kommunala bostadstilläggen

tillkommit med tanke på de mest behövande grupperna, d. v. s.

sådana folkpensionärer som icke hade några inkomster alls utöver folkpensionen

eller jämförelsevis begränsade sidoinkomster. För sådana folkpensionärer

innebar propositionens förslag en väsentlig förbättring i förhållande

till vad som tidigare gällde. På grund av dessa omständigheter samt med

hänsyn till att motionärernas förslag innebar en avsevärd ökning av inte

minst kommunernas kostnader fann sig utskottet icke kunna biträda motionsyrkandet.

Enligt utskottets mening föreligger icke skäl till ändrat ställningstagande,

såvitt angår frågan om avskaffande av skärpningen av avdragsfaktorn till

två tredjedelar.

Vad gäller frågan om höjning av de avdragsfria förmögenhetsbeloppen

var motioner med samma innebörd föremål för riksdagens bedömning år

1963. Andra lagutskottet anförde då i sitt av riksdagen godkända utlåtande,

att procentsatsen, i samband med antagande av lagen om allmän försäkring,

sänktes från 20 till 10 procent. Denna sänkning, som innebar en betydelsefull

uppmjukning av reglerna om förmögenhets inverkan vid inkomstprövningen,

hade varit i tillämpning från och med ingången av år 1963. Utskottet

var icke berett att då förorda en ytterligare uppmjukning av reglerna och

kunde därför icke biträda motionsyrkandena.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 196t

Ej heller i denna del föreligger enligt utskottets mening skäl till ändrat

ställningstagande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att förevarande motioner, 1:438 och 11:527, såvitt avser

avskaffande av skärpningen av avdragsfaktorn till två

tredjedelar, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

samt

B. att förevarande motioner, 1:438 och 11:527, såvitt avser

höjning av de avdragsfria förmögenhetsbeloppen, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 februari 1964

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Axel Svensson, fru Carlqvist, fru HamrinThorell*,

herr Lars Larsson, fru Nilsson*, herrar Hiibinette, Erik Filip Petersson*

och fru Olsson*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Lundberg, Odhe*,

Bengtsson i Varberg, fröken Sandell, herr Wiklund, fru Gunne och herr

Gustavsson i Alvesta*.

* Ej närvarande vid utlåtandets- justering.

Reservationer

I. vid utskottets hemställan under A.

av fru Hamrin-Thorell, herr Erik Filip Petersson, fru Olsson, herrar

Anderson i Sundsvall, Wiklund och Gustavsson i Alvesta, vilka ansett,

a) att det stycke i utskottets yttrande å s. 7 som börjar med orden »Enligt

utskottets mening» och slutar med orden »till två tredjedelar» bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Trots de i fjol beslutade ändringarna i reglerna om inkomstprövning för

hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg, ger dessa regler i vissa inkomstlägen

upphov till en mycket hård marginalbelastning. Som framgår av motionen

reduceras förmånerna kraftigt för ensam pensionär redan vid en

extrainkomst av 2 400 kr.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 196t

9

Visserligen har de inkomstprövade förmåner, som det här gäller, tillkommit

i avsikt att stödja de mest behövande grupperna — de med inga eller

med endast begränsade extrainkomster — men gällande reduktionsregler

träffar kännbart även pensionärer i låga inkomstskikt. Det är också av

många skäl värdefullt att inte pensionärernas motiv att söka sig någon

extrasysselsättning motverkas. Ett slopande av den skärpning, som avdragsfaktorn

två tredjedelar utgör, skulle medföra en väsentlig minskning av

marginalbelastningen.

Det administrativa förfarandet skulle i jämförelse med nuvarande dessutom

underlättas vid reduktion med en tredjedel över hela linjen för sidoinkomst

överstigande 1 700 kr. för ensam pensionär, respektive 1 200 kr. för

gift pensionär. Då kostnaderna för denna reform torde vara tämligen begränsade

vill utskottet tillstyrka motionärernas förslag.»

b) att utskottet under A. bort hemställa,

»att riksdagen, med bifall till förevarande motioner, 1:438

och 11:527, såvitt avser avskaffande av skärpningen av avdragsfaktorn

till två tredjedelar, måtte för sin del antaga

följande

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 4 § lagen den 25 maj 1962 (nr 392) om hustrutillägg

och kommunalt bostadstillägg till folkpension.

Härigenom förordnas, att 4 § lagen den 25 maj 1962 om hustrutillägg och

kommunalt bostadstillägg till folkpension skall erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

4

Hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg

minskas med en tredjedel

av den pensionsberättigades årsinkomst

i vad den må överstiga för

den som är gift ettusentvåhundra

kronor och för annan ettusensjuhundra

kronor samt med ytterligare

en tredjedel av årsinkomsten i vad

den må överstiga för den som är gift

ettusensjuhundra kronor och för

annan tvåtusenfyrahundra kronor.

Minskning skall,------i

(Föreslagen lydelse)

§•

Hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg

minskas med en tredjedel

av den pensionsberättigades årsinkomst

i vad den må överstiga för

den som är gift ettusentvåhundra

kronor och för annan ettusensjuhundra

kronor.

hustrutillägget.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 196i

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Denna lag träder i kraft den 1 juli

196t.

Det åligger riksförsäkringsverket

att omräkna utgående hustrutillägg

och kommunala bostadstillägg i enlighet

med bestämmelserna i denna

lag.»

II. vid utskottets hemställan under B.

av fru Hamrin-Thorell, herrar Hubinette, Erik Filip Petersson, fru Olsson,

herrar Anderson i Sundsvall, Wiklund, fru Gunne och herr Gustavsson

i Alvesta, vilka ansett,

a) att det stycke i utskottets yttrande å s. 8 som börjar med orden »Ej

heller i» och slutar med orden »till ändrat ställningstagande» bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Avsikten med skärpningsreglerna är att förhindra att pensionärer med

relativt goda förmögenhetsförhållanden kommer i åtnjutande av de inkomstprövade

förmånerna. Reglerna leder emellertid, som påpekats i motionen, i

vissa fall till obilliga resultat. En pensionär, som har sina tillgångar helt

nedlagda i ett eget hem eller mindre jordbruksfastighet — taxerad till exempelvis

50 000 kr. — blir på grund av skärpningsregeln åsatt en inkomst av

3 000 kr. om han eller hon är ensamstående (2 000 kr. för makar). Vid beräkning

av sidoinkomster inräknas också värdet av naturaförmåner, inklusive

bostadsförmån. Trots att en pensionär helt saknar annan kontant inkomst

än folkpensionen, kan hans möjlighet att erhålla inkomstprövat

tillägg härigenom bli uteslutna eller starkt reducerade.

Sedan 1957, då nu gällande avdragsfria belopp fastställdes, har den allmänna

prisnivån stigit med 22 procent. Detta motiverar en höjning av de

avdragsfria beloppen. Ny fastighetstaxering är avsedd att ske år 1965. Då

den senaste taxeringen ägde rum år 1957, torde det vara realistiskt att förutsätta

en uppräkning av taxeringsvärdena i övervägande antalet fall. Som

påpekas av motionärerna kommer då, utan att förmögenheten undergått

någon reell förändring, pensionsförmånerna i många enskilda fall att gå förlorade

eller att reduceras.

Detta i förening med ovannämnda förhållande finner utskottet utgöra

motiv för tillstyrkande av motionärernas förslag.»

hl att utskottet under B. bort hemställa,

»att riksdagen, med bifall till förevarande motioner, 1:438

och 11:527, såvitt avser höjning av de avdragsfria förmögenhetsbeloppen,

måtte för sin del antaga följande förslag, nämligen
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1964

1.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 25 maj 1962 (nr 392) om hustrutillägg

och kommunalt bostadstillägg till folkpension.

Härigenom förordnas, att 5 § lagen den 25 maj 1962 om hustrutillägg

och kommunalt bostadstillägg till folkpension skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

5 §.

Med årsinkomst-------att utgiva.

Vid uppskattning av förmögenhets

avkastning skall denna höjas

med tio procent av det belopp, varmed

förmögenheten må överstiga för

den som är gift femtontusen kronor

och för annan tjugotusen kronor.

Värdet av------av Konungen.

I fråga om------sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomst avrundas —-----tiotal kronor.

Vid uppskattning av förmögenhets

avkastning skall denna höjas

med tio procent av det belopp, varmed

förmögenheten må överstiga

för den som är gift tjugotusen kronor

och för annan trettiotusen kronor.

Denna lag träder i kraft den 1

juli 1964.

Det åligger riksförsäkringsverket

att omräkna utgående hustrutillägg

och kommunala bostadstillägg i enlighet

med bestämmelserna i denna

lag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 196b

2.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 16 § lagen den 25 maj 1962 (nr 382) angående

införande av lagen om allmän försäkring.

Härigenom förordnas, att 16 § lagen den 25 maj 1962 angående införande

av lagen om allmän försäkring skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

16 §.

Bestämmelserna i---skall Bestämmelserna i — ---skall

ock procenttalet 20 utbytas mot 10. ock dels procenttalet 20 utbytas mot

10, dels beloppen 15 000 kronor respektive

20 000 kronor utbytas mot

20 000 kronor respektive 30 000 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1

juli 196b.

Det åligger riksförsäkringsverket

att omräkna utgående pensioner i

enlighet med bestämmelserna i denna

lag.»

Särskilt yttrande

av herr Hubinette och fru Gunne, vilka anfört följande:

»På grund av gällande bestämmelser kan redan en liten extra förtjänst,

som en folkpensionär förvärvar, drabbas av så stora avbränningar, att en

väsentlig del av denna merinkomst försvinner. Detta förhållande motverkar

enligt vår uppfattning många pensionärers vilja att skaffa sig extra förtjänster.

I likhet med motionärerna finner vi det angeläget att folkpensionärerna

stimuleras till arbetsinsatser men har — såsom redovisas i annat sammanhang

— valt en annan lösning. Enligt vår mening gagnar man folkpensionärerna

bäst genom att medgiva dem en extra, av inkomsten oberoende ortsavdragsförhöjning.

»

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1964

630926

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.