Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående förbättring av rättsskyddet för bostadsrättshavare. Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagens andra kammare väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 735 av herrar Gustafsson i Borås och Jönsson i Ingemarsgården.

1964-04-02 · 13 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1964:20, Utlåtande i anledning av väckt motion angående förbättring av rättsskyddet för bostadsrättshavare. Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagens andra kammare väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 735 av herrar Gustafsson i Borås och Jönsson i Ingemarsgården.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 196i

1

Nr 20

Utlåtande i anledning av väckt motion angående förbättring av

rättsskyddet för bostadsrättshavare.

Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagens andra kammare

väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 735 av herrar Gustafsson i Borås

och Jönsson i Ingemarsgården.

I motionen hemställes »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

begära en utredning angående bostadsrätternas rättsliga ställning och funktion

särskilt med utgångspunkt från de samhällsförändringar som inträffat

sedan lagens tillkomst 1930 och innefattande särskilt

a) bostadsrättshavarnas rättsliga ställning och behovet av ökat skydd

b) huruvida lagens målsättning skall vara att bevara bostadsrättshavarens

innehav på hyresmarknaden eller att endast som f. n. kan vara fallet

tillgodoses dem med en mer begränsad rätt».

För motionens innehåll redogöres nedan.

Gällande rätt

De grundläggande bestämmelserna om bostadsrätt återfinnes i lagen den

25 april 1930 om bostadsrättsföreningar (bostadsrättslagen). Lagen äger

enligt 1 § tillämpning på ekonomisk förening med ändamål att i föreningens

hus åt medlemmarna upplåta bostäder eller andra lägenheter under

nyttjanderätt för obegränsad tid. Den rätt inom föreningen, som på grund

av sådan upplåtelse tillkommer medlem, benämnes bostadsrätt och föreningen

benämnes bostadsrättsförening. Bostadsrättslagen har till syfte att

lämna regler för de särskilda rättsförhållanden som framträder i en bostadsrättsförening.

Övriga rättsförhållanden regleras i lagen den 1 juni 1951

om ekonomiska föreningar (allmänna föreningslagen). I enlighet härmed

föreskrives i 2 § bostadsrättslagen att i fråga om bostadsrättsförening skall

vad om ekonomiska föreningar i lag stadgas lända till efterrättelse, såvitt

det ej strider mot vad i bostadsrättslagen förordnas. Bestämmelser i allmänna

föreningslagen, som hänför sig till vad i den lagen stadgas, skall enligt

samma lagrum tillämpas så som hänförde den sig jämväl till vad som

föreskrives i bostadsrättslagen.

Till följd av hänvisningen i 2 § bostadsrättslagen gäller beträffande bostadsrättsförening

vad i allmänna föreningslagen föreskrives om bl. a. re
1

Ttihang till riksdagens protokoll 196b. 9 samt. 3 avd. Nr 20

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 1961

gistrering, stadgar och styrelse såsom förutsättning för registrering samt

med vissa undantag om stadgarnas innehåll. Undantagen avser i dessa delar

tramst frågor om insatser och övriga föreningsavgifter, i vilket hänseende

bestämmelser meddelas i 4 § bostadsrättslagen.

I 6 § allmänna föreningslagen meddelas under tio punkter föreskrifter om

vad en förenings stadgar skall angiva. Enligt lagrummets fjärde punkt skall

stadgarna sålunda innehålla föreskrift om den insats med vilken varje medlem

skall deltaga i föreningen, huru insatserna skall göras samt huruvida

medlem må deltaga i föreningen med högre belopp än enkel insats. Vidare

skall enligt femte punkten, där regelbunden eller på särskilt beslut om uttaxering

beroende avgifter till föreningen skall förekomma, anges avgifternas

belopp eller de högsta belopp vartill de må bestämmas. Enligt 4 § bostadsrättslagen

skall i stället för dessa bestämmelser gälla att stadgarna

skall ange

1. där avgift för inträde i föreningen skall förekomma, det belopp, vartill

avgiften för varje medlem må bestämmas;

2. huru grundavgift för bostadsrätt skall beräknas;

3. huruvida ersättning för rätten att teckna bostadsrätt må utgå;

4. de grunder, enligt vilka årsavgifter för bostadsrätt skall utgå till bestridande

av löpande utgifter, såsom räntor och amorteringar å lån, skatter,

försäkringspremier, kostnader för fastighetens förvaltning, underhåll och

uppvärmning samt för vatten, elektrisk kraft, renhållning med mera, så

ock för avsättning till reparationsfond och reservfonden;

5. den utsträckning, vari bostadsrättshavare må avfordras särskilt tillskott

till täckande av opåräknade utgifter, ävensom den tid, inom vilken

tillskottet tidigast må avfordras honom; samt

6. där andra avgifter till föreningen skall förekomma, vare sig regelbundna

eller på särskilt beslut om uttaxering beroende, de årliga belopp, vartill

avgifterna sammanlagt för varje medlem högst må bestämmas.

lnträdesavgitt tår enligt 5 § bostadsrättslagen ej sättas högre än 100 kr.

för varje medlem. Grundavgift och särskilda tillskott skall beräknas efter

lägenhets andelsvärde. I 4 § under 6 omförinälda avgifter får ej sättas till

högre belopp än tillhopa 100 kr. för år och medlem. Där ej annorlunda bestämts

i stadgarna ankommer enligt 6 § på styrelsen att till beloppen fastställa

grundavgift och årsavgifter samt ersättning för teckningsrätt.

Beträffande medlemskap gäller enligt 11 § allmänna föreningslagen att

ekonomisk förening icke må vägra någon inträde som medlem, såframt ej

vissa särskilda skäl därtill föreligger. Ansökan om inträde prövas av styrelsen,

där ej annorlunda bestämts i stadgarna. Enligt U § samma lag äger

medlem uppsäga sig till utträde ur föreningen och kan medlem på grund

som må vara bestämd i stadgarna uteslutas ur föreningen. Bostadsrättslagen

innehåller vissa avvikelser från vad sålunda föreskrivits. Styrelsens befogenhet

att pröva fråga om medlems antagande får ej inskränkas, i den

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 196-t

man annat ej följer av särskilda bestämmelser i lagen (7 §). Vidare får

medlem ej uteslutas eller utträda ur föreningen, så länge han innehar bostadsrätt

(8 §).

Bland de stadganden i bostadsrättslagen som reglerar de särskilda rättsförhållandena

inom bostadsrättsförening återfinnes bestämmelserna i 11—

16 §§ om ekonomisk plan för bostadsrättsförenings verksamhet och i 17—

22 §§ om upplåtelse av bostadsrätt.

Bestämmelserna om ekonomisk plan tjänar det dubbla syftet att förhindra

uppkomsten av ekonomiskt osunda bostadsrättsföreningar och att förebygga

att bostadsrättshavare avkräves opåräknade avgifter som överstiger

deras ekonomiska förmåga. Innan bostadsrätt får upplåtas, skall sålunda

en ekonomisk plan för föreningens verksamhet ha upprättats av styrelsen

och mottagits av KB (11 §). Den ekonomiska planen skall hänföra sig till

föreningens samtliga hus och innehålla upplysning i alla de avseenden, vilka

är av betydelse för bedömandet av föreningens verksamhet. I planen

skall lämnas uppgift om de ekonomiska förpliktelser, som kan komma att

åligga envar bostadsrättshavare. Vidare skall i planen anges lägenhetens andelsvärde,

d. v. s. det belopp, vartill lägenhetens värde uppskattas i förhållande

till värdet å alla lägenheterna (12 §). Ny plan skall upprättas och inges

till KB, om vissa i 13 § angivna förändringar inträtt i avseende å förhållanden,

varom planen bör innehålla uppgift. Innan så skett, får bostadsrätt

ej vidare upplåtas.

I fråga om upplåtelse av bostadsrätt gäller bl. a. att sådan upplåtelse endast

får ske åt medlem i föreningen och endast genom teckning å en av styrelsen

utfärdad teckningslista som skall ange de förhållanden, under vilka

teckning blir bindande, tiden för tillträde av lägenhet samt den ordning,

vari grundavgift liksom ersättning för teckningsrätt, där sådan skall förekomma,

skall erläggas (17 §). Upplåtelse under bostadsrätt, som skett i

strid med bestämmelserna i 11 eller 17 §, är ogiltig (22 §).

I 23—30 §§ bostadsrättslagen upptages bestämmelser angående rättsförhållanden

som uppkommer i samband med övergång av bostadsrätt. Med

övergång av bostadsrätt förstås dels överlåtelse, dels familjerättsliga fång av

sådan rätt. Har bostadsrätt efter överlåtelse eller annorledes övergått till ny

innehavare, får denne ej utöva bostadsrätten, med mindre han är eller antages

till medlem i föreningen (23 §). Den, till vilken bostadsrätt övergått på

grund av giftorätt eller arv, får ej vägras inträde i föreningen, såvida hinder

icke möter på grund av bestämmelse i stadgarna, att medlem skall tillhöra

viss sammanslutning eller inneha anställning i visst företag eller uppfylla

annat villkor av liknande beskaffenhet. Detsamma gäller, om bostadsrätt

på grund av testamente övergått till testators make, skyldeinan inom

arvslederna, adoptivbarn eller adoptant. Har den rätt till inträde, som här

avses, inskränkts i stadgarna, skall det lända till efterrättelse utom i vad

angår make samt hemmavarande barn och adoptivbarn (24 §). Har bostads
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 196i

rätt överlåtits till någon, som ej är medlem, eller övergått till någon, vilken

ej enligt bestämmelserna i 24 § är berättigad till medlemskap, får inträde i

föreningen icke vägras honom, savida han uppfyller de villkor för medlemskap,

som stadgarna må föreskriva, och han skäligen bör tagas för god såsom

medlem (25 ,§). I 26 § lämnas vissa bestämmelser rörande den rätt som

tillkommer dödsbo efter bostadsrättshavare. Vidare föreskrives i 27 § följande.

Har den, som efter överlåtelse förvärvat bostadsrätt, icke antagits

som medlem, är överlåtelsen utan verkan. Detta gäller ej, där förvärvet

skett å exekutiv auktion, men föreningen är då berättigad och skyldig att

lösa bostadsrätten till dess verkliga värde. Kan överenskommelse ej träffas

om lösens belopp, skall detta bestämmas av skiljemän. Part, som ej åtnöjes

med skiljemännens beslut, äger att inom viss tid draga tvisten under domstols

prövning. Enligt 29 § första stycket kan i stadgarna göras förbehåll,

att vid övergång av bostadsrätt föreningen eller medlemmarna skall vara

berättigade att lösa bostadsrätten. Stadgarna skall i så fall ange, i vilken

ordning lösningsrätten ma tillkomma föi''cningen eller dess särskilda medlemmar

samt inom vilka tider lösningsrätten skall göras gällande hos den

nye bostadsrättshavaren och lösen erläggas till denne. Skall bostadsrätt lösas

men kan överenskommelse ej träffas om lösens belopp, skall beloppet

enligt 29 § andra stycket motsvara bostadsrättens verkliga värde och bestämmas

på samma sätt som vid tvist enligt 27 §, såframt ej annorlunda

bestämts i stadgarna.

Bestämmelserna i 35—55 §§ bostadsrättslagen om bostadsrättshavares

rättigheter och skyldigheter behandlar huvudsakligen de rättsförhållanden

som är anknutna till den i bostadsrätten ingående nyttjanderätten. Reglerna

ansluter sig härutinnan till motsvarande bestämmelser i hyreslagen.

Bostadsrättshavare äger sålunda i vissa fall efter uppsägning frånträda

bostadsrätten. Så får till en början ske, om lägenhet, då den första gången

skall tagas i bruk, är förenad med allvarligare brister av i 35 § angivet slag,

och de i lagrummet i övrigt angivna förutsättningarna för uppsägning föreligger.

Enahanda rätt tillkommer bostadsrättshavaren enligt 36 §, om tillträde

till lägenheten ej lämnats honom i rätt tid, då den första gången skall

tagas i bruk, och han därigenom vållats väsentlig olägenhet. Åsidosätter

föreningen den underhållsskyldighet, som åligger föreningen, och uppstår

därigenom eller eljest genom föreningens vållande för bostadsrättshavaren

hinder eller men i hans nyttjanderätt, skall enligt 37 § vad i 35 § stadgas

äga motsvarande tillämpning. Slutligen äger enligt 38 § bostadsrättshavaren

efter uppsägning frånträda bostadsrätten, om det med frångående av

den ekonomiska planen beslutits åtgärd, som medför väsentlig ökning av de

för bostadsrätt utgående avgifterna, förutsatt att han ej biträtt beslutet eller

kan anses ha godkänt detsamma. Har uppsägning skett i nu angivna fall,

är föreningen jämlikt W § skyldig att lösa bostadsrätten. Lagrummet innehåller

inga bestämmelser om bostadsrätts värdering vid lösen enligt 40 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 196''r

o

men det bär ansetts att löseskillingen även här skall motsvara bostadsrättens

verkliga värde (jämför Siljeström och Svennegård, »Lagen om bostadsrättsföreningar»

fjärde uppl. s. 63 och tredje lagutskottets utlåtande

nr 19/1961 s. 2).

Under vissa i 47 § angivna förutsättningar kan vidare nyttjanderätten till

lägenhet, som innehas under bostadsrätt, förverkas och föreningen vara berättigad

att uppsäga bostadsrättshavaren till avflyttning. Har bostadsrättsliavaren

blivit skild från lägenheten till följd av uppsägning i fall, som avses

i 47 §, skall, där annat ej överenskommes mellan föreningen och bostadsrättshavaren,

bostadsrätten så fort ske kan försäljas på offentlig auktion

genom föreningens försorg. Av vad som influtit genom försäljningen

äger föreningen uppbära så mycket som erfordras för täckande av föreningens

fordran hos bostadsrättshavaren, medan återstoden skall tillfalla

denne (53 §).

Bostadsrättens obegränsade varaktighet har avseende endast på förhållandet

mellan föreningen och bostadsrättshavaren; rättigheten upphör i

och med föreningens upplösning eller husets försäljning. Bestämmelser

bl. a. om bostadsrättens värde vid husets försäljning lämnas i 55 § bostadsrättslagen

medan de ekonomiska förhållandena mellan föreningen och bostadsrättshavaren

vid föreningens upplösning regleras av föreskrifter i allmänna

föreningslagen och i 62 § bostadsrättslagen. I 55 § stadgas sålunda

att om bostadsrätt upphör till följd därav att föreningen avhänder sig det

hus, vari lägenheten finnes, eller att huset säljes å exekutiv auktion, föreningen

är skyldig att till bostadsrättshavaren utge ersättning för bostadsrättens

verkliga värde med belopp, som vid tvist bestämmes på sätt i 27 §

föreskrives. Träder föreningen i likvidation inom viss tid efter det frågan

om föreningens ersättningsskyldighet blivit slutligen avgjord, eller meddelas

inom samma tid beslut om föreningens försättande i konkurs, skall bostadsrättshavarens

rätt till ersättning för bostadsrätten bedömas efter föreskrifterna

om skifte av föreningens tillgångar.

Bestämmelser om likvidation och upplösning av ekonomisk förening återfinnes

i 70—95 §§ allmänna föreningslagen. Bl. a. gäller enligt 88 § att sedan

föreskriven kallelse å okända borgenärer utfärdats och inställelsedagen

är förbi samt all veterlig gäld betalats, föreningens tillgångar skall skiftas

på sätt i lagrummet närmare angives. Till komplettering härav föreskrives

i 62 § bostadsrättslagen, alt vid bostadsrättsförenings likvidation föreningens

behållna tillgångar skall skiftas mellan medlemmarna, där ej stadgarna

bestämmer att tillgångarna skall överlämnas till annan. Vid skifte skall de,

som vid föreningens trädande i likvidation var medlemmar, återbekomma

envar sin inträdesavgift eller, om tillgångarna inte förslår därtill, vad på

samma avgift belöper. Uppstår överskott, skall det fördelas på bostadsrättshavarna

efter lägenheternas andelsvärden, där ej annan grund finnes bestämd

i stadgarna. Anmärkas må att enligt 6 § punkt 10 allmänna för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 196\

eningslagen stadgarna alltid skall ange huru vid föreningens upplösning

skall förfaras med föreningens behållna tillgångar.

Genom lagen den 19 juni 1942 om hyresreglering in. m. (hyresregleringslagen)

stadgades begränsning av hyrans storlek för flertalet lägenheter,

möjlighet till tvångsförlängning av hyreskontrakt och reglering av vissa

andra hyresförhållanden. Som ett komplement härtill infördes genom lagen

den 19 juni 1942 om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt

m. m. (bostadsrättskontrollagen) reglering av lägenhetsförvärv, som

grundats på bostadsrätt och andra former av bostadskooperation. Båda lagarna

är provisoriska och har senast förlängts att gälla till och med den 31

december 1965.

Bostadsrättskontrollagen, som således äger tillämpning å ort, där hyresregleringslagen

är gällande, innehåller i 2—4 §§ bestämmelser om kontroll

av upplåtelse av bostadsrätt. Bl. a. skall enligt 2 § ekonomisk plan, som avses

i 11 § bostadsrättslagen, godkännas av hyresnämnden, innan den må

mottagas av länsstyrelsen.

Beträffande bostadsrättshavares överlåtelse av bostadsrätt mot vederlag

finnes i 5—10 §§ i bostadsrättskontrollagen ganska utförliga bestämmelser,

vilka i huvudsak innebär följande.

överlåtelse är i allmänhet ej gällande med mindre den godkännes av hyresnämnden

(5 § första stycket). För att sådan prövning skall komma till

stånd har föreskrivits att överlåtaren är skyldig att inom viss tid anmäla

överlåtelsen hos nämnden (5 § andra stycket). Det gäller förbud mot att

mottaga, träffa förbehåll om eller begära ersättning utöver vad som angives

i det nämnden underställda avtalet och mot att mottaga större ersättning än

nämnden godkänt (7 §). Hyresnämndens godkännande av överlåtelsen utgör

även villkor för att förvärvaren skall få antagas till medlem i bostadsrättsföreningen

(8 §). Regler ges om överlåtelsens bestånd i fall då överlåtelsen

ej anmälts till eller ej godkänts av hyresnämnden (9—JO §§). Beskaffenheten

av hyresnämndens prövning av överlåtelse av bostadsrätt

framgår av 6 §, som har följande lydelse.

Överlåtelse av bostadsrätt må ej godkännas, om ersättning för bostadsrätt

skall utgå med högre belopp än som svarar mot bostadsrättshavarens andel

i föreningens behållna tillgångar, utan så är att bostadsrätten av särskild

anledning har högre värde.

Enligt 11 § andra stycket skall bl. a. bestämmelserna i 5—10 §§ gälla

även annan andelsrätt i förening eller aktiebolag, varmed följer rätt att besitta

eller hyra lägenhet.

Av intresse i förevarande sammanhang är jämväl vissa bestämmelser i

kungörelsen den 24 maj 1957 om tertiärlån m. in. (nr 360). Enligt 4 § tredje

stycket i denna kungörelse (tertiärlånekungörelsen) må bostadsrättsförening

beviljas lån allenast under förutsättning att föreningens stadgar un
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 196b

der tiden intill dess lånet till fullo guldits innehåller föreskrift därom, att

bostadsrättshavare icke utan medgivande av föreningens styrelse får överlåta

sin bostadsrätt eller uthyra av honom innehavd lägenhet. Vidare har

bostadsstyrelsen den 28 november 1958 utfärdat vissa bestämmelser, vilka

anger de villkor som skall uppfyllas för att ett företag skall godkännas såsom

sådant kooperativt organiserat och utan enskilt vinstsyfte arbetande

företag som avses i 9 § första stycket b) tertiärlånekungörelsen. Nämnda

bestämmelser i tertiärlånekungörelsen och av bostadsstyrelsen uppställda

villkor anses kunna få samma verkan som den i många bostadsrättsföreningars

stadgar vanliga bestämmelsen att överlåtelse av bostadsrätt kräver

godkännande av föreningens styrelse och att överlåtelse ej må ske till högre

värde än som motsvarar grundavgiften jämte verkställda amorteringar.

Bestämmelserna i tertiärlånekungörelsen har sedermera ersatts av föreskrifter

i kungörelsen den 5 oktober 1962 (nr 537) om bostadslån (bostadslånekungörelsen).

Motionen

1 motionen behandlas vissa frågor rörande rättsförhållandet mellan bostadsrättshavare

och bostadsrättsförening med avseende främst å bostadsrättens

värdering i olika situationer. Härvid utgör enligt motionärerna lägenhetens

i den ekonomiska planen angivna andelsvärde bostadsrättens »ingångsvärde».

Motionärerna erinrar om att vid sådan övergång av bostadsrätt

till föreningen som avses i 27 § bostadsrättslagen föreningen skall lösa

bostadsrätten till dess verkliga värde, samt att bostadsrättshavaren kan tillgodoräkna

sig samma värde jämväl vid sådan övergång av bostadsrätt som

avses i 53 § bostadsrättslagen eller då bostadsrätt upphört enligt 55 § samma

lag. I fall, då bostadsrättsinnehavaren exempelvis vid flyttning eller

villaköp vill överlåta sin bostadsrätt, kan emellertid enligt vad i motionen

anföres denna komma att åsättas ett lägre värde än det verkliga. Motionärerna

anser hinder formellt ej föreligga mot att i stadgarna för sådant fall intagits

föreskrift att bostadsrätten utan ersättning skall övergå till föreningen.

Stadgarna kan likaså föreskriva undantag från huvudregeln att löseneller

ersättningsbeloppet skall motsvara bostadsrättens verkliga värde vid

lösen enligt 27 § bostadsrättslagen respektive vid bostadsrätts upphörande

enligt 55 § samma lag. Motionärerna anför vidare.

De praktiska konsekvenserna av detta kan bli mycket vittgående. Den som

av praktiska skäl måste flytta till annan plats kan utan hinder av bostadsrättslagens

bestämmelser försättas i det läget, att han får avstå sitt bostadsrättsinnehav

till dess nominella värde, medan han själv får ta förlusten

av atl på sin nya boningsort skaffa en bostad till betydligt dyrare pris räknat

efter dagens penningvärde. Mest pregnant framstår detta prekära läge

för en bostadsrättshavare, om eu föreningsfastighet, som alltjämt har ett

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 196''i

högt bruksvärde, försäljes eller exproprieras----. 1 den mån som för
eningen

härvid anses representera även bostadsrättshavarnas intresse som

lägenhetshavare och får uppbära hela likviden, kommer bostadsrättshavaren

att nödgas överta en ny anvisad lägenhet till dagspris men bli utlöst efter

det nominella värdet av sin insats, som hade det varit en fordran. Skillnaden

mellan realvärde och nominellt värde skulle nämligen vid likvidationen

enligt stadgarna kunna tillfalla moderorganisationen. Den här berörda problemställningen

vinner givetvis i aktualitet med stigande ålder hos bostadsrättsbebyggelsen.

Det är också troligt, att föreningsstadgarnas konsekvenser

på dessa punkter inte tett sig särskilt aktuella för tidigt anslutna bostadsrättshavare,

men de kommer givetvis förr eller senare att få betydelse.

För dagens nytillträdande bostadsrättshavare är ju situationen den, att någon

frihet ej bjuds på marknaden. Även den som känner betänksamhet inför

föreningsstadgarnas innehåll eller, vid det konstituerande föreningssammanträdet,

förslaget till stadgar, har ju i dagens läge på bostadsmarknaden

inte anant val än att acceptera vad som erbjuds.

Mot bakgrund av det sagda ifrågasätter motionärerna om lagstiftningen

för närvarande uppfyller de sociala trygghetskrav som bör kunna ställas på

densamma. Avslutningsvis anföres följande.

Fn översyn av bostadsrättslagens innehåll med hänsyn till tidens ändrade

förhållanden synes därför av flera skäl starkt påkallad. En frågeställning

som därvid också bör tas upp synes vara själva den bärande principen för

bostadsrättens konstruktion. Bör bostadsrätten som en nyttjanderätt för

obegränsad tid utformas så, att bostadsrättshavarens ställning på hyresmarknaden

såvitt möjligt bevaras för obegränsad tid framåt eller skall

målsättningen vara, att hans bostadsrätt endast utgör ett kapitaltillskott

med ett i tiden alltmer begränsat värde? I det senare fallet begränsas tydligen

också bostadsrättens varaktighet till fastighetens livslängd. I det förra

fallet åter skulle målsättningen vara, att genom fondavsättningar inom föreningarna

till förnyelsefonder bevara möjligheterna att genom reinvestering

i ny fastighet bevara de förutvarande delägarna-bostadsrättshavarnas

bostadsinnehav på marknaden. Att man — beronde på vilken målsättning

som här väljes — kommer till betydande olikheter i fråga om kostnadsnivå

och prisrelationer mellan äldre bebyggelse och nybebyggelse förefaller uppenbart.

Frågans tidigare behandling

Frågan om beräkning av bostadsrätts överlåtelsevärde har prövats av

1954, 1955, 1956, 1957, 1959 och 1961 års riksdagar. En utförlig redogörelse

för vad därvid förekommit lämnas i utskottets utlåtande nr 19/1961. Under

hänvisning till nämnda redogörelse inskränker sig utskottet till alt här upptaga

följande.

1961 års riksdag

Utskottets utlåtande nr 19/1961 avgavs i anledning av en motion med

hemställan om utredning i vissa angivna hänseenden. Motionären fann att

föreningsstadgar och särskilt utfärdade bestämmelser — varmed torde ha

avsetts tertiärlånekungörelsen och särskilda av bostadsstyrelsen utfärdade

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år W64

bestämmelser — kunde innefatta att den som överlåter bostadsrätt ej äger

uttaga det pris som kan fastställas enligt 6 § bostadsrättskontrollagen. Den

begärda utredningen borde enligt motionärerna bl. a. beröra frågan om införande

i bostadsrättskontrollagen av bestämmelser, som tillförsäkrade överlåtaren

rätt att uttaga den i denna lag medgivna ersättningen och som medgav

överlåtaren att tillgodoräkna sig penningvärdeförsämring som inträffat

under den tid bostadsrätten innehafts.

I utlåtandet konstaterade utskottet att bostadsrättskontrollagen uppenbarligen

ej lägger hinder i vägen för att vid bestämmande av ersättning för

överlåtelse av bostadsrätt hänsyn tages till penningvärdets förändringar. Utskottet

fann visserligen att såväl genom föreningsstadgar som genom lånevillkor

i samband med beviljande av tertiärlån för bostadsrättsföreningars

hus kan gälla att överlåtelse ej får ske till högre pris än som motsvarar det

för lägenheten erlagda grundbeloppet jämte verkställda amorteringar och

andelar i eventuella fonder. Emellertid ansåg utskottet att sådana bestämmelser

— även om de stundom kan ge till resultat värden, vilka ej helt

överensstämmer med det värde som erhålles vid en beräkning enligt i 6 § bostadsrättskontrollagen

angivna grunder — ej är i och för sig ägnade att leda

till andra och för överlåtaren sämre värden än en beräkning enligt nämnda

lagrum. Något ingripande av det slag som påkallats i motionerna befanns

därför ej påkallat, och utskottet hemställde att motionerna ej måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

I en vid utlåtandet fogad reservation hävdades däremot att stadgebestämmelser

och lånevillkor av berört slag kunde leda till ett värde å bostadsrätten

understigande det verkliga värde — d. v. s. det marknadsmässiga

värdet bortsett från övervärde p. g. a. bostadsbristen — som skulle följa

vid en av hyresnämnden verkställd beräkning enligt i 6 § bostadsrättskontrollagen

angivna grunder. Reservanterna fann att bostadsrättsföreningslagen

— som tillkommit för att skydda bostadsrättshavarnas ekonomiska

intressen — syntes ha en uppgift att fylla i fråga om tillåtligheten av ifrågavarande

stadgebestämmelser. Då en översyn av vissa bestämmelser i bostadsrättsföreningslagen

kunde förutsättas komma till stånd av annan anledning,

ansåg reservanterna att även förevarande problem därvid lämpligen

borde behandlas. Utskottet hade enligt reservanterna bort hemställa

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte giva till känna vad som anförts

i det av reservanterna förordade utlåtandet.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Bostadsrätt skommittén

Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 januari 1962 har tillkallats

särskilda sakkunniga (bostadsrättskommittén) för att verkställa översyn

av bostadsrättslagstiftningen. I direktiven (se riksdagsberättelsen år 1963

s. 63 tf.) anlores bl. a. följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 196b

Under senare år har det blivit vanligt, att eu byggnad,sföretagare, som avser

att uppföra ett bostadshus, för förvaltningen därav bildar en bostadsrättsförening.

Föreningens styrelse, som i regel utgöres av byggnadsentreprenören

jämte honom närstående, träffar därefter avtal med entreprenören

om uppförande av byggnaden. Ofta tillhör den mark på vilken byggnaden

skall uppföras, byggnadsföretagaren, som överlåter marken på föreningen.

Först sedan entreprenadavtalet och avtal om markförvärv träffats, brukar

blivande bostadsrättshavare inbjudas att teckna sig för bostadsrätt. Mot delta

system med s. k. byggmästarbildade föreningar har under senare år kritik

framförts från olika håll. Kritiken har främst gått ut på att systemet i

alltför hög grad utestänger de blivande bostadsrättshavarna från det medinflytande

i byggnadsföretaget, som rätteligen bör tillkomma dom, och alt

det i vissa fall trots gällande regler om offentlig kontroll åsamkar dem direkta

ekonomiska förluster.

Med anledning av den sålunda framförda kritiken framlade bostadstyrelsen

år 1960 i framställning till Kungl. Maj :t förslag om ändring av lånevillkoren

för ifrågavarande föreningar. Vid remissbehandlingen av förslaget

framhölls från flera håll, att spörsmålet om tillsyn och kontroll av bostadsrättsföreningar

bör få sin lösning genom ändringar av gällande lagstiftning

på området. Med anledning härav uttalade chefen för socialdepartementet i

1961 års statsverkspropositionen (bilaga 27 p. 3), att frågan om en översyn

av bostadsrättslagstiftningen torde få övervägas inom justitiedepartementet.

Vid behandlingen av statsverkspropositionen uttalade statsutskottet i

denna fråga (utlåtande nr 53), att en översyn av bostadsrättslagstiftningen

är angelägen mot bakgrund av de risker för missbruk som föreligger. Den

omständigheten, att en byggnadsföretagare under tiden, till dess bostadsrättshavarna

övertager föreningen, kan sluta avtal om entreprenad med en

styrelse, vars ledamöter står i beroendeställning till honom, framstår enligt

utskottet under nuvarande förhållanden såsom otillfredsställande. Utskottet

hemställde, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört. Denna hemställan bifölls av riksdagen (skrivelse

nr 175).

Kungl. Maj :t har därefter den 30 juni 1961 meddelat bl. a. följande särskilda

bestämmelser i fråga om tertiärlån till bostadsrättsföreningar att tilllämpas

från och med den 1 januari 1962. Lån får icke beviljas, med mindre

tillfredsställande säkerhet föreligger, att det planerade byggnadsföretaget

kommer att färdigställas på sådana ekonomiska villkor, som det lånebeviljande

organet kan godtaga, samt betryggande garantier lämnas att för bostadsrätt

erlagda förskottsavgifter ej kommer att gå förlorade. Såsom förutsättning

för att de för kooperativa bostadsföretag gällande förmånligare

lånevillkoren skall tillämpas föreskrives, att från och med föreningens bildande

mer än halva antalet styrelseledamöter är fristående i förhållande

till egentliga byggnadsföretagarintressen samt att den mark, varå byggnadsföretaget

skall utföras, icke förvärvats under förbehåll om rätt för överlåtaren

afl utföra byggnadsföretaget. Dylikt förbehåll utgör dock ej hinder för

lån på de förmånligare villkoren, om produktionskostnaden för byggnadsföretaget

kan godkännas av det lånebeviljande organet.

Sedan hosiadsrättslagen tillkom år 1930, har en betydande expansion skett

på bostadsrättsföreningsområdet, vilket visat sig i en fortgående kraftig

ökning av antalet bostadsrättsföreningar bildade såväl inom Vissa stora bostadskooperativa

organisationer som på initiativ av enskilda byggnadsföretagare.

Denna utveckling har aktualiserat frågan, huruvida bostadsrätts
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 196i

lagens bestämmelser numera utgör en ändamålsenlig reglering av bostadsrättsföreningarnas

bildande och verksamhet.

Vad som förekom i frågan vid 1961 års riksdag ger också anledning ifrågasätta,

om gällande bestämmelser i bostadsrättslagen i erforderlig grad

tryggar bostadsrättshavarnas intressen. Svårigheten för de bostadssökande

att överblicka och bedöma de rättsliga och ekonomiska konsekvenserna av

föreningstillhörigheten har under senare tid blivit allt större. Detta medför,

att behovet av offentlig kontroll över bostadsrättsföreningarnas bildande och

verksamhet ökats.

Även bestämmelserna i bostadsrättskontrollagen tillgodoser visserligen

bostadsrättshavarnas civilrättsliga intressen. Hyresregleringen och den därtill

knutna kontrollen över upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt avvecklas

emellertid successivt. Efter hand kommer därför exempelvis bestämmelser

om materiell prövning från det allmännas sida av den ekonomiska

planen för bostadsrättsföreningarnas verksamhet i stor utsträckning att

saknas.

Jämväl de bestämmelser, som reglerar den statliga långivningen till bostadsrättsföreningarna,

är avsedda att tillvarataga de enskilda bostadsrättshavarnas

intressen. I princip har emellertid de regler, som skall trygga bostadsrättshavarnas

rättsliga och ekonomiska intressen i föreningen, sin plats

i den permanenta lagstiftningen om bostadsrättsföreningar. Det bör därför

övervägas i vad mån det angivna syftet kan tillgodoses genom ändringar i

denna lagstiftning. Även i andra avseenden torde bostadsrättslagen böra

överses.

En utredning angående bostadsrättslagen bör därför nu igångsättas. Med

hänsyn till de stora förändringar, som efter lagens tillkomst skett på det

område lagen reglerar, synes en allmän översyn böra ske. Därvid bör eftersträvas

en modernisering av lagbestämmelserna och en anpassning därav

till de nuvarande förhållandena. Uppmärksamhet bör ägnas åt frågan, hur

erforderlig trygghet skall skapas för bostadsrättshavarna och hur dessas

förhållande inbördes och till föreningen lämpligen bör regleras. Vid utredningen

bör också övervägas i vilken utsträckning kontroll från det allmännas

sida är erforderlig beträffande särskilt bostadsrättsföreningarnas tillkomst

och hur kontrollen över huvud lämpligen bör anordnas. Ifrågavarande

rättsregler bör vidare förebygga uppkomsten av ekonomiskt osunda bostadsrättsföreningar

och möjliggöra en rationell bostadskooperativ verksamhet.

Med utgångspunkt från vad jag sålunda anfört bör utredningen i övrigt

bedrivas förutsättningslöst.

Utredningsarbetet beräknas enligt uppgift i årets riksdagsberättelse pågå

under hela år 1964.

1962 års riksdag

I motioner vid 1962 års riksdag framlades ånyo förslag om avveckling av

regleringen beträffande bostadsrättslägenheter. Tredje lagutskottet anförde

i utlåtande nr 13/1962 efter en redogörelse för riksdagens tidigare ställningstaganden

i ämnet att skälen för att ej ge bostadsrättshavare en förmånsställning

i fråga om rätt att uttaga övervärde på grund av bostadsbrist

alltjämt enligt utskottets mening förelåg. Utskottet fortsatte.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 1964

Ehuru den frågan ej berörts i motionerna vill utskottet anmärka att —

som närmare berörts i ovannämnda utlåtande nr 19/1961 — föreskrifter

i stadgar för bostadsrättsförening eller lånevillkor för statliga lån kan leda

till att den ersättning som får uttagas vid överlåtelse av bostadsrätt skall

beräknas efter andra grunder än enligt 6 § bostadsrättskontrollagen. Det

har från olika håll gjorts gällande att sådana beräkningar är ägnade att

leda till andra och lägre värden än dem som bostadsrättskontrollagen medger

och att åtgärder mot sådana föreskrifter borde övervägas. I direktiven

för den i den tidigare redogörelsen nämnda, nyligen tillkallade utredningen

anbefalles en allmän översyn av bostadsrättslagstiftningen. Förevarande

spörsmål torde därför komma att uppmärksammas av utredningen.

Utskottet hemställde att motionerna jämte utlåtandet måtte överlämnas

till den för översyn av bostadsrättslagstiftningen tillkallade utredningen.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Utskottet

I motionen hemställes om utredning för översyn av bostadsrättslagen i

vissa av motionärerna angivna hänseenden.

På sätt närmare framgår av den föregående redogörelsen har åt bostadsrättskommittén

uppdragits att verkställa en förutsättningslös översyn av

bostadsrättslagstiftningen. Vad motionärerna yrkat har enligt utskottets mening

redan tillgodosetts genom kommitténs direktiv. Utskottet, som anmärker

att vissa av motionärerna berörda spörsmål kommer att prövas av riksdagen

i samband med behandlingen av motionen II: 736, finner därför att

förevarande motion icke bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion, II: 735, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 april 1964

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

Från första kammaren: herrar Alexanderson, Lindahl, Göran Karlsson*,

Ebbe Ohlsson*, Svante Kristiansson*, Jonasson, Åkesson och Erik

Jansson;

från andra kammaren: herrar Johansson i Torp*, Nyberg, Svenning,

Mattsson, Tobé*, Bengtson i Solna, fru Ekroth och herr Hammarberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 1964

13

Reservation

av herrar Åkesson, Nyberg, Tobé och Bengtson i Solna, vilka ansett

a) att det avsnitt av utskottets yttrande, som börjar med »Vad motionärerna

yrkat» och slutar med »någon riksdagens åtgärd», bort ha följande

lydelse:

»Vad motionärerna yrkat har enligt utskottets mening i huvudsak tillgodosetts

genom kommitténs direktiv. Då motionen emellertid innehåller

uppslag som kan förtjäna beaktande, finner utskottet att motionen bör

överlämnas till kommittén för att uppmärksammas under dess fortsatta

arbete. Utskottet anmärker att vissa av motionärerna berörda spörsmål kommer

att prövas av riksdagen i samband med behandlingen av motionen

II: 736.»

b) att utskottet bort hemställa,

»att förevarande motion, II: 735, icke måtte föranleda

annan riksdagens åtgärd än att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställer, att motionen jämte detta utlåtande

överlämnas till bostadsrättskommittén».

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640143

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.