Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 1964
1964-04-09 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
3LU 1964:22, Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 1964
Dokumentets text
Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 1964
1
Nr 22
Utlåtande i anledning av väckta motioner om dels upphävande
av bestämmelserna om minimimått på torsk, dels
ock minimimåtten på fisk.
Tredje lagutskottet har behandlat följande inom riksdagen väckta, till
lagutskott hänvisade motioner, nämligen
a) nr 45 i första kammaren av herr Svensson, Rikard, in. fl. och nr 55 i
andra kammaren av herr Fridolfsson m. fl., i vilka motioner, som är likalydande,
hemställes »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla,
att sådan ändring göres i Kungl. Maj:ts kungörelse den 21 december 1956,
att bestämmelserna om minimimått på torsk, som fångas i Östersjön, upphäves»,
samt
b) nr 607 i första kammaren av herr Nilsson, Yngve, och herr Åkerlund
samt nr 741 av herr Nilsson i Bästekille in. fl., i vilka motioner, som ävenledes
är likalydande, hemställes att »riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte anhålla om utredning och förslag till nya bestämmelser angående bordande
av fisk vars längd understiger minimimåtten».
Beträffande grunderna för motionsyrkandena får utskottet, i den mån redogörelse
ej lämnas nedan, hänvisa till motionerna 11:55 och 11:741.
Över motionerna har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver
inhämtat yttrande från fiskeristyrelsen. På begäran av utskottet har
yttrande därjämte avgivits av Sveriges fiskares riksförbund.
Gällande bestämmelser
Sedan mellan Sverige och åtskilliga andra europeiska länder, på sätt närmare
framgår nedan, år 1946 avslutats en konvention om reglering av storleken
av maskor i fiskredskap av nät och av minimimått på fisk, har Kungl.
Maj :t utfärdat en kungörelse den 21 november 1952 med vissa bestämmelser
i ämnet.
Beträffande in as k storleken i fiskredskap av nät får enligt 1 § i
kungörelsen vid fiske från svensk fiskebåt inom nedan angivna områden ej
användas trål, snurrevad eller annat av nät tillverkat fiskredskap, avsett att
släpas eller dragas på eller nära havsbottnen, med mindre samtliga maskor
i nätet håller minst nedan angivna längd invändigt mellan ändknutarna:
a) i Östersjön, Öresund och Bälten söder och öster om linjer dragna frän
1—Bihang till riksdagens protokoll 1964. 9 samt. .1 avd. Nr 22
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 196i
Hasenöre Hoved till Gniben Odde, från Korshage till Spodsbjerg och från
Gillbjerg Hoved till Kullen 70 millimeter;
b) i Kattegatt, Skagerack och Nordsjön ävensom -— med nedan under
c) angivna undantag -— i de delar av Atlantiska oceanen och Norra Ishavet
som ligger norr om 48 grader nordlig bredd samt mellan 42 grader västlig
längd och 32 grader östlig längd
om fisket sker med snurrevad eller landvad 70 millimeter,
om fisket sker med annat i denna paragraf avsett redskap under tiden till
och med maj 1964 75 millimeter samt därefter 80 millimeter;
c) i vattnen norr om 66 grader nordlig bredd och öster om meridianen genom
Greenwich samt i vattnen omkring Island mellan 68 och 62 grader nordlig
bredd och mellan 28 och 10 grader västlig längd
om fisket sker med snurrevad 100 millimeter,
om fisket sker med annat i denna paragraf avsett redskap under tiden
till utgången av år 1962 110 millimeter samt därefter 120 millimeter.
Vid fiske med trål inom de under b) nämnda områdena må dock, därest
trålnätets maskstolpar är enkla och nätet icke till någon del är tillverkat av
manilla eller sisal, användas trål vars maskor invändigt mellan ändknutarna
håller en längd som är högst 5 millimeter mindre än vad under b) föreskrivits
för annat i denna paragraf avsett redskap än snurrevad och landvad.
Vid fiske med trål inom de under c) nämnda områdena må, därest lyftstruten
är tillverkad av bomull, hampa, polyamidfiber eller polyesterfiber och
icke innehåller manilla eller sisal, användas trål med lyftstrut vars maskor
är högst 10 millimeter mindre än vad under c) föreskrivits för annat i denna
paragraf avsett redskap än snurrevad.
Nät skall enligt samma paragraf anses ha föreskriven maskstorlek, när
en plan, 2 millimeter tjock mätsticka med en bredd motsvarande den för
maskorna angivna minsta längden lätt kan föras genom maskorna, då
dessa är sträckta diagonalt i nätets längdriktning och nätet är vått.
Vidkommande minimimåtten på vissa slag av fisk ges föreskrifter
till en början i 4 § 1 mom. i förevarande kungörelse. Däri stadgas, att i
Nordsjön, Skagerack, Kattegatt och Öresund samt i de delar av Atlantiska
oceanen och Norra ishavet och till dessa hav gränsande övriga innanhav,
vilka är belägna norr om 48 grader nordlig bredd samt mellan 42 grader
västlig längd och 32 grader östlig längd, med undantag av Östersjön och
Bälten söder och öster om linjer dragna från Hasenöre Hoved till Gniben
Odde, från Korshage till Spodsbjerg och från Stevns fyr till Falsterbo fyr,
må ej ombord på svensk fiskebåt behållas inom de angivna vattnen fångad
fisk av nedannämnda slag, med mindre fisken, mätt från nosspetsen till
stjärtfenans yttersta spets, i orensat tillstånd håller minst den längd, som
för fisk av det slaget angives i följande uppställning. Fisk, vars längd understiger
det i uppställningen angivna minimimåttet, får icke dödas utan skall
omedelbart åter utsättas i havet.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 1964 3
Piskslag ;
Minimimått
i centimeter
Torsk, fångad i vatten som avses i 1 § under c) . .
34
Torsk i övrigt..................................
30
Kolja, fångad i vatten som avses i 1 § under c).....
31
Kolja i övrigt ....... ......................
27
Kummel ..............................
..... 30
Rödspätta....................................
..... 27
Rödtunga .....................................
..... 30
Bergtunga ..................................
25
Sandskädda ..................................
.7 23
Äkta tunga .................................
27
Piggvar ......................................
..... 30
Slätvar .......................................
..... 30
Glasvar .............. ........................
25
Vitling .......................................
20
Såsom framgår av 5 § får ej någon till riket införa eller i riket ilandföra,
saluhålla, utbjuda, sälja eller i återförsäljningssyfte köpa fisk, som fångats
i förevarande vatten, och vars längd understiger det för fisk av det slaget
fastställda minimimåttet.
Från de sålunda givna bestämmelserna om maskstorlek och minimimått
ges i kungörelsen ett flertal undantag, vilka äger tillämpning under i kungörelsen
närmare redovisade förutsättningar. ■"
Bryter någon mot bestämmelserna i kungörelsen straffas han med dagsböter.
Är brott, som innebär att fiske skett i strid mot föreskrift i bl. a. 1 §
och 4 § 1 mom. med hänsyn till att fisket avsåg särskilt värdefull fisk eller
idkades vanemässigt eller i större omfattning att anse Som grovt, blir straffet
dagsböter, ej under tjugo, eller fängelse i högst sex månader. {§ 7).
I 8 § ges föreskrifter om förverkande av fisk och fiskredskap samt förpackningar,
vari fisken förvaras.
Såvitt gäller Östersjön har i en kungörelse den 21 december 1956 med
vissa fredningsbestämmelser för rödspätta, skrubba och torsk i Östersjön
särskilda regler föreskrivits beträffande vissa minimimått på dessa
fiskslag. Enligt t § 1 mom. fårsålundainnanförlinjernaFalsterbofyr—Stevns
fyr, Skelby kyrka—Flinthorne Odde, Kappel kyrka—Gulstav, Ristingehalc—Äröhale,
Skjoldnäs—Pöls Huk och Pontonbron i Sönderborg ombord
på svensk fiskebåt ej behållas inom området fångad fisk av nämnt slag med
mindre fisken, mätt från nosspetsen till stjärtfenans yttersta spets i orcnsat
skick, håller minst viss längd, som för torsk angivits till 30 cm. Understiger
längden minimimåttet får den icke dödas, utan den skall omedelbart åter
utsättas i havet.
I 2 § ges eu regel, som helt överensstämmer med § 5 i ovan berörda 1952
års kungörelse. Enligt 3 § stadgas vissa undantag från 1 och 2 §§ och i 5 §
meddelas ansvars- och förverkandebestämmelser motsvarande de som givits
i sist sagda kungörelse.
1*—Bihang till riksdagens protokoll 1964. 9 saml. 3 avd. Nr 22
4
Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 196b
A. Minimimått på torsk som fångas i Östersjön (motionerna 1:45 och
II: 55)
Historik
I en den 12 juni 1956 dagtecknad skrivelse från fiskeristyrelsen till Konungen
hemställde styrelsen att Kungl. Maj :t ville i huvudsaklig överensstämmelse
med ett inom styrelsen upprättat förslag utfärda bl. a. en kungörelse
rörande vissa fredningsbestämmelser för rödspätta, skrubba och
torsk i Östersjön, avsedd att ersätta kungörelsen den 23 januari 1931 (nr 8)
med vissa fredningsbestämmelser för rödspätta (Pleuronectes platessa) och
skrubba (Pleuronectes flesus).
Till grund för sistnämnda kungörelse låg en överenskommelse i ämnet
mellan Sverige, Danmark, Polen, Danzig samt Tyskland. Denna överenskommelse
ansågs dock ej längre vara i kraft år 1956 och utgjorde sålunda
ej hinder för ny lagstiftning utan hörande av berörda länder.
Beträffande torskfisket i Östersjön anfördes i skrivelse bl. a. följande. -
Då fisket i början på 1920-talet började att i större utsträckning bedrivas
i detta område, var torskstammen förhållandevis svag. Troligtvis på
grund av den successivt stegrade salthalten hos havsvattnet i Östersjön, vilken
under de senare åren gjort sig märkbar, har torskbeståndet emellertid
ökat mycket kraftigt, vilket givit upphov till ett betydande torskfiske. Detta
fiske gav sålunda vid sydkusten under åren 1930—1934 en årlig fångst av
i medeltal endast 1 577 ton men under åren 1950—1954 ej mindre än 16 421
ton. Torskfisket spelar alltså nu en utomordentligt stor roll i detta område
och förtjänar därför numera stor uppmärksamhet i samband med behandlingen
av bestämmelser om reglering av fisket i Östersjön.
Eftersom fredningsbestämmelserna enligt den internationella överenskommelsen
icke längre efterlevde^ av alla berörda parter samt bestämmelserna
visat sig vara från flera synpunkter olämpliga och ineffektiva ansåg
styrelsen att de borde upphävas. Styrelsen ansåg vidare att dessa bestämmelser
borde ersättas av nya i syfte att dels förhindra en ytterligare minskning
av beståndet av de fiskslag, som omfattades av den tidigare kungörelsen,
ävensom av torsk, dels ock främja ett mer rationellt utnyttjande av dessa
fiskbestånd.
Beträffande torskfisket framhöll fiskeristyrelsen att, trots ökade fiskeansträngningar,
de totala torskfångsterna vid sydkusten visat en sjunkande
tendens såsom framgår av följande sammanställning.
År
Fångstmä
1950
16 708 ton
1951
16 507 »
1952
19 301 »
1953
14 829 »
1954
14 762 »
1955
11 168 »
(prel.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 1964 T)
Vidkommande det minimimått, som lämpligen borde väljas, fann styrelsen
med hänsyn bl. a. till den ovan berörda kungörelsen den 21 november 1952,
vari föreskrevs ett minimimått av 30 cm för torsk fångad i bl. a. Nordsjön,
Skagerack, Kattegatt och Öresund, att ett minimimått av sagda längd syntes
fördelaktigt. Därigenom skulle samma minimimått för torsk bli gällande
i hela landet, vilket från kontrollsynpunkt var värdefullt.
Den 21 december 1956 utfärdades kungörelse i överensstämmelse nied
fiskeristyrelsens förslag.
Remissyttrandena
Fiskeristyrelsen föreslår i sitt yttrande att ändring av ifrågavarande niinimimåttbestämmelser
icke för närvarande vidtages, men att styrelsen av
Kungl. Maj :t får i uppdrag att söka lösa de genom motionerna 1:45 och
II: 55 aktualiserade problemen. Sveriges fiskares riksförbund föreslår utredning
i frågan snarast möjligt.
Sedan fiskeristyrelsen i sitt yttrande berört gällande bestämmelser på området,
varvid erinrats om att Danmark enligt lov nr 500 om saltvandsfiskeri
den 19 december 1951 tillämpar beträffande Östersjön högre minimimåjU
på torsk än Sverige, nämligen 33 cm, ävensom att den polska lagstiftningen
föreskriver ett minimimått på 30 cm, anföres följande.
Den 30 december 1959 skrev Svenska sydkustfiskarnas centralförbund
till fiskeristyrelsen och framhöll att avsevärda mängder undermålig
torsk erhölls vid fisket med torsktrål i Östersjön och att betydande
olägenheter uppstod genom de föreliggande föreskrifterna om minimimått
på torsk och om maskstorlek. I anslutning härtill anhöll förbundet, sqm
betonade sig vara angeläget att skydda torskbeståndet, att minsta tillåtna
maskstorlek i torsktrål måtte sättas till 80 millimeter och att i gengäld minimimåttet
skulle utgå. Styrelsen sände ärendet på remiss till sitt havsfiskelaboratoriuin
och till fiskarnas olika centralförbund på saltvattnets område.
Det visade sig emellertid härvidlag att fiskarenas av saken berörda centralförbund
hade olika uppfattning om hur problemet borde lösas.
Styrelsen ansåg eu av förutsättningarna för att styrelsen hos Kungl.
Maj :t skulle kunna tillstyrka ändring av de gällande bestämmelserna vara att
de därav berörda centralförbunden i huvudsak vore ense om hur bestämmelserna
skulle utformas. Under påpekande härav återsände därför styrelsen
med skrivelse den 15 juni 1960 ärendet till sökandeförbundet.
Sökanden har icke hittills till styrelsen återkommit med besked om alt
den av styrelsen efterlysta enigheten åstadkommits. Kontakten''i ärendet
mellan styrelsen och sökanden har dock under tiden fortgått och -bl. a. på
grundval av en skrivelse från Svenska sydkustfiskarnas centralförbund den
25 november 1961 har i saken vissa kompletterande undersökningar igångsatts
omfattande särskilt parallella försök mellan fiskebåtar i kommersiellt
fiske och fiskeristyrelsens undersökningsfartyg Thctis. Dessa försök är —
enligt vad under hand inhämtats från styrelsens havsfiskelaboratorium —
i det närmaste avslutade och kunna beräknas vara avslutade i april 1964.
opaginerad Kontrollera mot PDF
ti
Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 1964
Tilläggas må därjämte att — under hänsynstagande till att nämnda undersökningar
förväntades snart vara slutförda — styrelsen redan tidigare i år
och innan ovan åberopade motioner framlagts under hand avtalat med representant
för Svenska sydkustfiskarnas centralförbund om att sammanträde
i frågan mellan fiskeristyrelsen och berörda fiskarorganisationer skulle hållas
någon gång på senvintern eller våren 1964.
I avvaktan på vad som bl. a. kan framkomma vid ett dylikt sammanträde
finner sig styrelsen icke nu böra framlägga något förslag om hur, närmare
angivet, och med vilka detalj bestämmelser det ursprungligen från Svenska
sydkustfiskarnas centralförbunds sida härrörande och i ovannämnda motioner
1.45 och 11:55 upptagna önskemålet bör lösas. Styrelsen får därför
föreslå, att någon ändring av ifrågavarande minimimåttbestämmelser icke nu
vidtages samt att styrelsen av Kung], Maj :t får i uppdrag att söka fullfölja
lösandet av berörda problem.
Sveriges fiskares riksförbund framhåller i sitt yttrande till en början att
förevarande bestämmelser i kungörelse den 21 december 1956 tillkommit i
överensstämmelse med fiskarnas egna önskemål för att skydda beståndet av
torsk i Östersjön och för att förhindra, att undermålig vara ilandfördes och
försåldes. Riksförbundet erinrar vidare om att under de överläggningar som
föregick nämnda kungörelse, man var införstådd med de i motionerna 1: 45
och 11:55 påtalade menliga återverkningarna, men eftersom det då ansågs
att fördelarna övervägde tillstyrktes förslaget. Härefter anför förbundet följande.
Helt naturligt kan uppfattningarna skifta från tid till annan, men riksförbundets
styrelse anser fortfarande, att bestämmelserna om minimimått är
nödvändiga och därvid icke endast ur fiskevårdande synpunkt, utan jämväl
för att en bättre vara skall kunna presenteras. Kvalitetssynpunkten måste
särskilt beaktas i den alltmer hårdnande konkurrensen på fiskmarknaderna.
Det värdemässiga bortfallet av de undermåliga fångsterna kan vidare
i viss män kompenseras genom tillväxten eller tillökningen i storlek av de
årgångar, som inte uppnått föreskriven storlek.
Det är riktigt, att man bland fiskarna övervägt möjligheten av att genom
en höjning av redskapens maskstorlek kunna åstadkomma ett önskvärt
skydd åt småfisken. Huruvida ett dylikt skydd ensamt kan vara tillräckligt
att bevara beståndet av torsk är ovisst. Fiskarna i Blekinge har emellertid
förklarat sig beredda att acceptera alla åtgärder, som kan befrämja ett skydd
för småfisken, utan att fisket i övrigt hindras eller försvåras och utan att
direkta förluster uppkommer.
Riksförbundet anser problemet vara svårlöst men finner hela frågan böra
klarläggas genom en förutsättningslös utredning av hithörande spörsmål.
Härvid bör utredas olika möjligheter och åtgärder för att bättre tillgodose
fiskarnas önskemål om skydd åt fiskbeståndet samtidigt som de i motionerna
påtalade, med förevarande bestämmelser sammanhängande olägenheterna
bör elimineras. Något avkall på kvalitetskravet anser sig dock riksförbundet
icke kunna tillstyrka.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 196i
7
B. Minimimåtten på fisk som fångas i Nordsjön, Skagerack, Kattegatt,
Öresund samt i vissa delar av Atlantiska oceanen och Norra ishavet
(motionerna 1:607 och 11:741).
Historik
Vid en internationell konferens om överfiskning i London den 25 mars—
den 5 april 1946 undertecknades en slutakt och konvention rörande reglering
av maskstorleken i fiskredskap och av minimimått på fisk som fångas i vissa
delar av Atlantiska oceanen och Norra ishavet. Konventionen ratificerades
av bl. a. Danmark, Norge, Nederländerna, Storbritannien och Nordirland
samt, den 21 juni 1946, av Sverige. På grundval av denna överenskommelse
utarbetades i Sverige förslag till författning i fråga om maskstorlek och
minimimått, varefter den 21 november 1952 utfärdades den ovan berörda
kungörelsen med vissa bestämmelser om storleken av maskor i fiskredskap
av nät och minimimått på fisk m. m.
År 1959 ersattes Londonkonventionen av den Nordostatlantiska fiskerikonventionen,
vilken ratificerades av Sverige den 11 mars 1960. Sistnämnda
konvention har till syfte att säkerställa fiskbeståndens bevarande och ett
rationellt utnyttjande av fisket i nordöstra Atlantiska oceanen och intilliggande
vatten. I princip medför den nya konventionen inga faktiska förändringar
beträffande reglerna om maskstorlek och minimimått i förhållande
till bestämmelserna i Londonkonventionen.
Remissyttrandena
Såväl fiskeristgrelsen som Sveriges fiskares riksförbund avstyrker bifall
till det i motionerna I: 607 och II: 741 framställda yrkandet om utredning
av frågan om bordande av fisk, vars längd understiger i 1952 års kungörelse
föreskrivna minimimått.
Fiskeristgrelsen framhåller i sitt yttrande att som underlag för Londonkonventionen
och Nordostatlantiska fisken konventionen legat synnerligen
omfattande vetenskapliga undersökningar och beräkningar. Ett slopande av
minimimåtten för svensk del förutsätter enligt styrelsen, att Sverige skulle
frånträda konventionen, vilket torde med landets internationella strävanden
få anses uteslutet. Styrelsen understryker vidare att från fiskarnas organisationer
på västkusten icke gjorts några framställningar i frågan, utan
tvärtom har dessa organisationer i olika sammanhang frän fiskevårdande
synpunkter hävdat kravet på minimimått.
Sveriges fiskares riksförbund har i frågan anfört bl. a. följande.
Olika uppfattningar kan i detta avseende liksom i många andra fall göra
sig gällande från Hd till annan, såväl beträffande behovet av återhållsamhet i
fisket och skydd åt fiskbeståndet som i fråga om bestämmelsernas utform
-
8
Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 196b
ning. Riksförbundets styrelse anser dock att konventionen fortfarande fyller
en viktig uppgift och delar därför icke motionärernas uppfattning om behovet
av en utredning. Därtill kommer att en särskild kommission (den s. k.
permanenta kommissionen) med representanter för de anslutna staterna
noggrant studerar utvecklingen och tar de initiativ till ändringar i utformningen,
vilka kan aktualiseras under årens lopp.
Därest väl grundade önskemål skulle uppkomma om ändring av förevarande
minimimåttsbestämmelser anser fiskeristyrelsen dessa önskemål
lämpligen böra framföras av de svenska ombuden vid förenämnda permanenta
kommissions sammanträden.
Utskottet
Till skydd för fiskbeståndet har meddelats föreskrifter innefattande förbud
att behålla fångad fisk som understiger vissa minimimått. Såvitt gäller
Nordsjön, Skagerack, Kattegatt och Öresund samt vissa delar av Atlantiska
oceanen regleras dessa förhållanden i kungörelsen den 21 november 1952
med vässa bestämmelser om storleken av inaskor i fiskeredskap av nät och
om minimimått på fisk in. in. Föreskrifterna i denna kungörelse grundar sig
på en år 1946 ingången internationell konvention, som sedermera ersatts
av Nordostatlantiska fiskerikonventionen. Vidare har utan samband med
internationell överenskommelse särskilda föreskrifter om minimimått meddelats
i en kungörelse den 21 december 1956 med vissa fredningsbestämmelser
för rödspätta, skrubba och torsk, som fångas inom ett. närmare angivet
område av Östersjön. Beträffande maskstorleken vid fiske i sistnämnda
vatten gäller de i 1952 års kungörelse meddelade bestämmelserna. Enligt
1956 års kungörelse får på svensk fiskebåt ej behållas inom i kungörelsen
angivna vattenområde fångad torsk, vars längd ej uppgår till 30 cm. Sådan
fisk får icke dödas utan skall omedelbart åter utsättas i havet. Motsvarande
bestämmelser finnes i 1952 års kungörelse för däri berörda områden, dock
att minimimåttet för torsk som fångats i vatten bl. a. kring Island är 34 cm.
I motionerna 1: 45 och II: 55 göres gällande att bestämmelserna om minimimått
för torsk fångad i Östersjön väckt missnöje framför allt bland
dem som bedriver torskfiske med trål. Det har nämligen enligt motionärerna
i stor utsträckning visat sig omöjligt att åter utsätta fisken i havet, medan
den ännu är vid liv. När trålen tömmes ombord på fiskefartyget, måste
fångsten nämligen sorteras innan den undermåliga fisken åter kan utsättas.
En viss tid kommer således alltid att förflyta från det fisken kommit ombord.
I synnerhet vid god tillgång på torsk med stora fångster blir denna
tid avsevärd. Har fångsten tagits upp från större djup är fisken dessutom
luftsprängd, vilket minskar möjligheten för den att överleva. Fiskareorganisationer
i Blekinge har därför, upplyser motionärerna, gjort framställning
om sådan ändring av bestämmelserna, att minimimåtten på torsk slopas
Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 är 1961 9
och maskstorleken i stället utökas frän nuvarande minsta storlek av 70 mm
till 80 mm. I motionerna uppges vidare att, ehuru en vetenskaplig chef för
ett av de statliga undersökningsfartygen i yttrande över framställningen
förklarat att maskstorleksbestämmelser i princip är mer rationella som
skyddsbestämmelser än enbart reglering av minimimåtten, framställningen
avstyrktes under hänvisning till kontrollsvårigheter. I fiskarekretsar och
deras organisationer i Blekinge har man emellertid enligt motionärerna den
bestämda uppfattningen att effektiva åtgärder till skydd för småtorsk bör
kunna åvägabringas enbart genom bestämmelser om maskstorleken, även
om deras efterlevnad skulle bli svårare att kontrollera. Med stöd av bl. a.
det anförda hemställes i motionerna om sådan ändring i 1956 års kungörelse
att föreskrifterna om minimimått på torsk, som fångas i Östersjön, upphäves.
Gällande bestämmelser i ämnet har tillkommit i syfte att dels förhindra
en ytterligare minskning av bl. a. torskbeståndet i Östersjön, dels främja
ett mer rationellt utnyttjande av detta bestånd. Sveriges fiskares riksförbund,
som i avgivet remissyttrande erinrar om att bestämmelserna tillkommit
helt i överensstämmelse med fiskarenas egna önskemål, anser å ena
sidan att minimimåttsbestämmelserna fortfarande är nödvändiga icke endast
från fiskevårdssynpunkt utan även för att en bättre vara skall kunna
presenteras i den alltmer hårdnande konkurrensen på fiskmarknaden, å
andra sidan hävdar förbundet att man icke bör underlåta att pröva olika
möjligheter och åtgärder för att bättre tillgodose fiskarenas önskemål om
skydd åt fiskbeståndet samtidigt som de i motionerna påtalade, med förevarande
bestämmelser sammanhängande olägenheter elimineras. De sålunda
anförda synpunkterna anser sig utskottet kunna biträda. Såsom
fiskeristyrelsen framhållit har styrelsen redan igångsatt vissa kompletterande
undersökningar i frågan, vilka beräknas vara avslutade i april
1964. Styrelsen uppger sig vidare ha nära kontakt med berörda fiskareorganisationer
men anser sig i avbidan på fortsatta överläggningar icke
f. n. böra framlägga förslag till en lösning av förevarande spörsmål. Vid
sådant förhållande finner utskottet att styrelsen i enlighet med sitt förslag
bör få Kungl. Maj :ts uppdrag att bringa frågan till en för de olika intressena
tillfredsställande lösning. Härvid synes styrelsen bl. a. böra överväga i vad
mån det är möjligt att höja fångstredskapens maskstorlek ävensom utreda
vad som står att vinna genom införande av bestämmelser som innefattar
rätt att behålla sådan torsk, som ej håller fastställda minimimått, i en i
förhållande till den totala fångsten bestämd viktprocent. Vad sålunda anförts
torde böra givas Kungl. Maj :t till känna.
Beträffande minimimåtten på fisk som fångas i Nordsjön, Skagerack,
Kattegatt, Öresund samt i vissa delar av Atlantiska oceanen och Norra ishavet
hemställes i motionerna 1:607 och 11:741 på i huvudsak samma skäl
10
Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 19&A
som i motionerna 1: 45 och II: 55 om utredning av frågan om bordande av
fisk, vars längd understiger de i 1952 års kungörelse föreskrivna minimimåtten.
Såsom fiskeristyrelsen framhållit, har de konventioner, som ligger till
grund för 1952 års kungörelse, föregåtts av synnerligen omfattande vetenskapliga
undersökningar och beräkningar. Ett slopande av minimimåtten
för svensk del förutsätter enligt styrelsen att Sverige frånträder den n.u
gällande Nordostatlantiska fiskerikonventionen, vilket icke synes styrelsen
stå i överensstämmelse med rikets internationella strävanden. Styrelsen
har jämväl påpekat att från västkustfiskarenas organisationer icke gjorts
några framställningar i frågan, utan dessa organisationer har tvärtom i
olika sammanhang från fiskevårdande synpunkter hävdat kravet på minimimått.
Jämväl Sveriges fiskares riksförbund har i remissyttrande över
motionerna ansett att konventionen fyller en viktig uppgift. Riksförbundet
har vidare upplyst att en särskild kommission med representanter
för de anslutna staterna noggrant studerar utvecklingen och tar initiativ
till sådana ändringar i bestämmelsernas utformning, vilka kan aktualiseras
under årens lopp. Med hänsyn till det sagda anser utskottet i likhet med
nämnda remissinstanser att förevarande motioner icke bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
A. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t som
sin mening giva till känna vad utskottet anfört i anledning
av motionerna 1: 45 och 11:55;
B. att motionerna I: 607 och II: 741 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 9 april 1964
På tredje lagutskottets vägnar:
ERIK ALEXANDERSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Alexanderson, Lindahl*, Ebbe Ohlsson,
Jonasson*, Åkesson, Erik Jansson, Herbert Larsson och Wirmark*;
från andra kammaren: herrar Levin, Nyberg, Wachtmeister, fru Torbrink*,
herrar Grebäck, Johansson i öckerö, Persson i Tandö* och Ekström i
Iggesund.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
ESSELTE AB. STHLM «4
412458
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1964:142 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om upphävande av bestämmelserna om minimimått på torsk. a1 i texten