Sök i Ratio Lex

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 1964

1964-04-09 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1964:22, Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 1964

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 1964

1

Nr 22

Utlåtande i anledning av väckta motioner om dels upphävande

av bestämmelserna om minimimått på torsk, dels

ock minimimåtten på fisk.

Tredje lagutskottet har behandlat följande inom riksdagen väckta, till

lagutskott hänvisade motioner, nämligen

a) nr 45 i första kammaren av herr Svensson, Rikard, in. fl. och nr 55 i

andra kammaren av herr Fridolfsson m. fl., i vilka motioner, som är likalydande,

hemställes »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla,

att sådan ändring göres i Kungl. Maj:ts kungörelse den 21 december 1956,

att bestämmelserna om minimimått på torsk, som fångas i Östersjön, upphäves»,

samt

b) nr 607 i första kammaren av herr Nilsson, Yngve, och herr Åkerlund

samt nr 741 av herr Nilsson i Bästekille in. fl., i vilka motioner, som ävenledes

är likalydande, hemställes att »riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla om utredning och förslag till nya bestämmelser angående bordande

av fisk vars längd understiger minimimåtten».

Beträffande grunderna för motionsyrkandena får utskottet, i den mån redogörelse

ej lämnas nedan, hänvisa till motionerna 11:55 och 11:741.

Över motionerna har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från fiskeristyrelsen. På begäran av utskottet har

yttrande därjämte avgivits av Sveriges fiskares riksförbund.

Gällande bestämmelser

Sedan mellan Sverige och åtskilliga andra europeiska länder, på sätt närmare

framgår nedan, år 1946 avslutats en konvention om reglering av storleken

av maskor i fiskredskap av nät och av minimimått på fisk, har Kungl.

Maj :t utfärdat en kungörelse den 21 november 1952 med vissa bestämmelser

i ämnet.

Beträffande in as k storleken i fiskredskap av nät får enligt 1 § i

kungörelsen vid fiske från svensk fiskebåt inom nedan angivna områden ej

användas trål, snurrevad eller annat av nät tillverkat fiskredskap, avsett att

släpas eller dragas på eller nära havsbottnen, med mindre samtliga maskor

i nätet håller minst nedan angivna längd invändigt mellan ändknutarna:

a) i Östersjön, Öresund och Bälten söder och öster om linjer dragna frän

1—Bihang till riksdagens protokoll 1964. 9 samt. .1 avd. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 196i

Hasenöre Hoved till Gniben Odde, från Korshage till Spodsbjerg och från

Gillbjerg Hoved till Kullen 70 millimeter;

b) i Kattegatt, Skagerack och Nordsjön ävensom -— med nedan under

c) angivna undantag -— i de delar av Atlantiska oceanen och Norra Ishavet

som ligger norr om 48 grader nordlig bredd samt mellan 42 grader västlig

längd och 32 grader östlig längd

om fisket sker med snurrevad eller landvad 70 millimeter,

om fisket sker med annat i denna paragraf avsett redskap under tiden till

och med maj 1964 75 millimeter samt därefter 80 millimeter;

c) i vattnen norr om 66 grader nordlig bredd och öster om meridianen genom

Greenwich samt i vattnen omkring Island mellan 68 och 62 grader nordlig

bredd och mellan 28 och 10 grader västlig längd

om fisket sker med snurrevad 100 millimeter,

om fisket sker med annat i denna paragraf avsett redskap under tiden

till utgången av år 1962 110 millimeter samt därefter 120 millimeter.

Vid fiske med trål inom de under b) nämnda områdena må dock, därest

trålnätets maskstolpar är enkla och nätet icke till någon del är tillverkat av

manilla eller sisal, användas trål vars maskor invändigt mellan ändknutarna

håller en längd som är högst 5 millimeter mindre än vad under b) föreskrivits

för annat i denna paragraf avsett redskap än snurrevad och landvad.

Vid fiske med trål inom de under c) nämnda områdena må, därest lyftstruten

är tillverkad av bomull, hampa, polyamidfiber eller polyesterfiber och

icke innehåller manilla eller sisal, användas trål med lyftstrut vars maskor

är högst 10 millimeter mindre än vad under c) föreskrivits för annat i denna

paragraf avsett redskap än snurrevad.

Nät skall enligt samma paragraf anses ha föreskriven maskstorlek, när

en plan, 2 millimeter tjock mätsticka med en bredd motsvarande den för

maskorna angivna minsta längden lätt kan föras genom maskorna, då

dessa är sträckta diagonalt i nätets längdriktning och nätet är vått.

Vidkommande minimimåtten på vissa slag av fisk ges föreskrifter

till en början i 4 § 1 mom. i förevarande kungörelse. Däri stadgas, att i

Nordsjön, Skagerack, Kattegatt och Öresund samt i de delar av Atlantiska

oceanen och Norra ishavet och till dessa hav gränsande övriga innanhav,

vilka är belägna norr om 48 grader nordlig bredd samt mellan 42 grader

västlig längd och 32 grader östlig längd, med undantag av Östersjön och

Bälten söder och öster om linjer dragna från Hasenöre Hoved till Gniben

Odde, från Korshage till Spodsbjerg och från Stevns fyr till Falsterbo fyr,

må ej ombord på svensk fiskebåt behållas inom de angivna vattnen fångad

fisk av nedannämnda slag, med mindre fisken, mätt från nosspetsen till

stjärtfenans yttersta spets, i orensat tillstånd håller minst den längd, som

för fisk av det slaget angives i följande uppställning. Fisk, vars längd understiger

det i uppställningen angivna minimimåttet, får icke dödas utan skall

omedelbart åter utsättas i havet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 1964 3

Piskslag ;

Minimimått

i centimeter

Torsk, fångad i vatten som avses i 1 § under c) . .

34

Torsk i övrigt..................................

30

Kolja, fångad i vatten som avses i 1 § under c).....

31

Kolja i övrigt ....... ......................

27

Kummel ..............................

..... 30

Rödspätta....................................

..... 27

Rödtunga .....................................

..... 30

Bergtunga ..................................

25

Sandskädda ..................................

.7 23

Äkta tunga .................................

27

Piggvar ......................................

..... 30

Slätvar .......................................

..... 30

Glasvar .............. ........................

25

Vitling .......................................

20

Såsom framgår av 5 § får ej någon till riket införa eller i riket ilandföra,

saluhålla, utbjuda, sälja eller i återförsäljningssyfte köpa fisk, som fångats

i förevarande vatten, och vars längd understiger det för fisk av det slaget

fastställda minimimåttet.

Från de sålunda givna bestämmelserna om maskstorlek och minimimått

ges i kungörelsen ett flertal undantag, vilka äger tillämpning under i kungörelsen

närmare redovisade förutsättningar. ■"

Bryter någon mot bestämmelserna i kungörelsen straffas han med dagsböter.

Är brott, som innebär att fiske skett i strid mot föreskrift i bl. a. 1 §

och 4 § 1 mom. med hänsyn till att fisket avsåg särskilt värdefull fisk eller

idkades vanemässigt eller i större omfattning att anse Som grovt, blir straffet

dagsböter, ej under tjugo, eller fängelse i högst sex månader. {§ 7).

I 8 § ges föreskrifter om förverkande av fisk och fiskredskap samt förpackningar,

vari fisken förvaras.

Såvitt gäller Östersjön har i en kungörelse den 21 december 1956 med

vissa fredningsbestämmelser för rödspätta, skrubba och torsk i Östersjön

särskilda regler föreskrivits beträffande vissa minimimått på dessa

fiskslag. Enligt t § 1 mom. fårsålundainnanförlinjernaFalsterbofyr—Stevns

fyr, Skelby kyrka—Flinthorne Odde, Kappel kyrka—Gulstav, Ristingehalc—Äröhale,

Skjoldnäs—Pöls Huk och Pontonbron i Sönderborg ombord

på svensk fiskebåt ej behållas inom området fångad fisk av nämnt slag med

mindre fisken, mätt från nosspetsen till stjärtfenans yttersta spets i orcnsat

skick, håller minst viss längd, som för torsk angivits till 30 cm. Understiger

längden minimimåttet får den icke dödas, utan den skall omedelbart åter

utsättas i havet.

I 2 § ges eu regel, som helt överensstämmer med § 5 i ovan berörda 1952

års kungörelse. Enligt 3 § stadgas vissa undantag från 1 och 2 §§ och i 5 §

meddelas ansvars- och förverkandebestämmelser motsvarande de som givits

i sist sagda kungörelse.

1*—Bihang till riksdagens protokoll 1964. 9 saml. 3 avd. Nr 22

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 196b

A. Minimimått på torsk som fångas i Östersjön (motionerna 1:45 och

II: 55)

Historik

I en den 12 juni 1956 dagtecknad skrivelse från fiskeristyrelsen till Konungen

hemställde styrelsen att Kungl. Maj :t ville i huvudsaklig överensstämmelse

med ett inom styrelsen upprättat förslag utfärda bl. a. en kungörelse

rörande vissa fredningsbestämmelser för rödspätta, skrubba och

torsk i Östersjön, avsedd att ersätta kungörelsen den 23 januari 1931 (nr 8)

med vissa fredningsbestämmelser för rödspätta (Pleuronectes platessa) och

skrubba (Pleuronectes flesus).

Till grund för sistnämnda kungörelse låg en överenskommelse i ämnet

mellan Sverige, Danmark, Polen, Danzig samt Tyskland. Denna överenskommelse

ansågs dock ej längre vara i kraft år 1956 och utgjorde sålunda

ej hinder för ny lagstiftning utan hörande av berörda länder.

Beträffande torskfisket i Östersjön anfördes i skrivelse bl. a. följande. -

Då fisket i början på 1920-talet började att i större utsträckning bedrivas

i detta område, var torskstammen förhållandevis svag. Troligtvis på

grund av den successivt stegrade salthalten hos havsvattnet i Östersjön, vilken

under de senare åren gjort sig märkbar, har torskbeståndet emellertid

ökat mycket kraftigt, vilket givit upphov till ett betydande torskfiske. Detta

fiske gav sålunda vid sydkusten under åren 1930—1934 en årlig fångst av

i medeltal endast 1 577 ton men under åren 1950—1954 ej mindre än 16 421

ton. Torskfisket spelar alltså nu en utomordentligt stor roll i detta område

och förtjänar därför numera stor uppmärksamhet i samband med behandlingen

av bestämmelser om reglering av fisket i Östersjön.

Eftersom fredningsbestämmelserna enligt den internationella överenskommelsen

icke längre efterlevde^ av alla berörda parter samt bestämmelserna

visat sig vara från flera synpunkter olämpliga och ineffektiva ansåg

styrelsen att de borde upphävas. Styrelsen ansåg vidare att dessa bestämmelser

borde ersättas av nya i syfte att dels förhindra en ytterligare minskning

av beståndet av de fiskslag, som omfattades av den tidigare kungörelsen,

ävensom av torsk, dels ock främja ett mer rationellt utnyttjande av dessa

fiskbestånd.

Beträffande torskfisket framhöll fiskeristyrelsen att, trots ökade fiskeansträngningar,

de totala torskfångsterna vid sydkusten visat en sjunkande

tendens såsom framgår av följande sammanställning.

År

Fångstmä

1950

16 708 ton

1951

16 507 »

1952

19 301 »

1953

14 829 »

1954

14 762 »

1955

11 168 »

(prel.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 1964 T)

Vidkommande det minimimått, som lämpligen borde väljas, fann styrelsen

med hänsyn bl. a. till den ovan berörda kungörelsen den 21 november 1952,

vari föreskrevs ett minimimått av 30 cm för torsk fångad i bl. a. Nordsjön,

Skagerack, Kattegatt och Öresund, att ett minimimått av sagda längd syntes

fördelaktigt. Därigenom skulle samma minimimått för torsk bli gällande

i hela landet, vilket från kontrollsynpunkt var värdefullt.

Den 21 december 1956 utfärdades kungörelse i överensstämmelse nied

fiskeristyrelsens förslag.

Remissyttrandena

Fiskeristyrelsen föreslår i sitt yttrande att ändring av ifrågavarande niinimimåttbestämmelser

icke för närvarande vidtages, men att styrelsen av

Kungl. Maj :t får i uppdrag att söka lösa de genom motionerna 1:45 och

II: 55 aktualiserade problemen. Sveriges fiskares riksförbund föreslår utredning

i frågan snarast möjligt.

Sedan fiskeristyrelsen i sitt yttrande berört gällande bestämmelser på området,

varvid erinrats om att Danmark enligt lov nr 500 om saltvandsfiskeri

den 19 december 1951 tillämpar beträffande Östersjön högre minimimåjU

på torsk än Sverige, nämligen 33 cm, ävensom att den polska lagstiftningen

föreskriver ett minimimått på 30 cm, anföres följande.

Den 30 december 1959 skrev Svenska sydkustfiskarnas centralförbund

till fiskeristyrelsen och framhöll att avsevärda mängder undermålig

torsk erhölls vid fisket med torsktrål i Östersjön och att betydande

olägenheter uppstod genom de föreliggande föreskrifterna om minimimått

på torsk och om maskstorlek. I anslutning härtill anhöll förbundet, sqm

betonade sig vara angeläget att skydda torskbeståndet, att minsta tillåtna

maskstorlek i torsktrål måtte sättas till 80 millimeter och att i gengäld minimimåttet

skulle utgå. Styrelsen sände ärendet på remiss till sitt havsfiskelaboratoriuin

och till fiskarnas olika centralförbund på saltvattnets område.

Det visade sig emellertid härvidlag att fiskarenas av saken berörda centralförbund

hade olika uppfattning om hur problemet borde lösas.

Styrelsen ansåg eu av förutsättningarna för att styrelsen hos Kungl.

Maj :t skulle kunna tillstyrka ändring av de gällande bestämmelserna vara att

de därav berörda centralförbunden i huvudsak vore ense om hur bestämmelserna

skulle utformas. Under påpekande härav återsände därför styrelsen

med skrivelse den 15 juni 1960 ärendet till sökandeförbundet.

Sökanden har icke hittills till styrelsen återkommit med besked om alt

den av styrelsen efterlysta enigheten åstadkommits. Kontakten''i ärendet

mellan styrelsen och sökanden har dock under tiden fortgått och -bl. a. på

grundval av en skrivelse från Svenska sydkustfiskarnas centralförbund den

25 november 1961 har i saken vissa kompletterande undersökningar igångsatts

omfattande särskilt parallella försök mellan fiskebåtar i kommersiellt

fiske och fiskeristyrelsens undersökningsfartyg Thctis. Dessa försök är —

enligt vad under hand inhämtats från styrelsens havsfiskelaboratorium —

i det närmaste avslutade och kunna beräknas vara avslutade i april 1964.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ti

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 1964

Tilläggas må därjämte att — under hänsynstagande till att nämnda undersökningar

förväntades snart vara slutförda — styrelsen redan tidigare i år

och innan ovan åberopade motioner framlagts under hand avtalat med representant

för Svenska sydkustfiskarnas centralförbund om att sammanträde

i frågan mellan fiskeristyrelsen och berörda fiskarorganisationer skulle hållas

någon gång på senvintern eller våren 1964.

I avvaktan på vad som bl. a. kan framkomma vid ett dylikt sammanträde

finner sig styrelsen icke nu böra framlägga något förslag om hur, närmare

angivet, och med vilka detalj bestämmelser det ursprungligen från Svenska

sydkustfiskarnas centralförbunds sida härrörande och i ovannämnda motioner

1.45 och 11:55 upptagna önskemålet bör lösas. Styrelsen får därför

föreslå, att någon ändring av ifrågavarande minimimåttbestämmelser icke nu

vidtages samt att styrelsen av Kung], Maj :t får i uppdrag att söka fullfölja

lösandet av berörda problem.

Sveriges fiskares riksförbund framhåller i sitt yttrande till en början att

förevarande bestämmelser i kungörelse den 21 december 1956 tillkommit i

överensstämmelse med fiskarnas egna önskemål för att skydda beståndet av

torsk i Östersjön och för att förhindra, att undermålig vara ilandfördes och

försåldes. Riksförbundet erinrar vidare om att under de överläggningar som

föregick nämnda kungörelse, man var införstådd med de i motionerna 1: 45

och 11:55 påtalade menliga återverkningarna, men eftersom det då ansågs

att fördelarna övervägde tillstyrktes förslaget. Härefter anför förbundet följande.

Helt naturligt kan uppfattningarna skifta från tid till annan, men riksförbundets

styrelse anser fortfarande, att bestämmelserna om minimimått är

nödvändiga och därvid icke endast ur fiskevårdande synpunkt, utan jämväl

för att en bättre vara skall kunna presenteras. Kvalitetssynpunkten måste

särskilt beaktas i den alltmer hårdnande konkurrensen på fiskmarknaderna.

Det värdemässiga bortfallet av de undermåliga fångsterna kan vidare

i viss män kompenseras genom tillväxten eller tillökningen i storlek av de

årgångar, som inte uppnått föreskriven storlek.

Det är riktigt, att man bland fiskarna övervägt möjligheten av att genom

en höjning av redskapens maskstorlek kunna åstadkomma ett önskvärt

skydd åt småfisken. Huruvida ett dylikt skydd ensamt kan vara tillräckligt

att bevara beståndet av torsk är ovisst. Fiskarna i Blekinge har emellertid

förklarat sig beredda att acceptera alla åtgärder, som kan befrämja ett skydd

för småfisken, utan att fisket i övrigt hindras eller försvåras och utan att

direkta förluster uppkommer.

Riksförbundet anser problemet vara svårlöst men finner hela frågan böra

klarläggas genom en förutsättningslös utredning av hithörande spörsmål.

Härvid bör utredas olika möjligheter och åtgärder för att bättre tillgodose

fiskarnas önskemål om skydd åt fiskbeståndet samtidigt som de i motionerna

påtalade, med förevarande bestämmelser sammanhängande olägenheterna

bör elimineras. Något avkall på kvalitetskravet anser sig dock riksförbundet

icke kunna tillstyrka.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 196i

7

B. Minimimåtten på fisk som fångas i Nordsjön, Skagerack, Kattegatt,

Öresund samt i vissa delar av Atlantiska oceanen och Norra ishavet

(motionerna 1:607 och 11:741).

Historik

Vid en internationell konferens om överfiskning i London den 25 mars—

den 5 april 1946 undertecknades en slutakt och konvention rörande reglering

av maskstorleken i fiskredskap och av minimimått på fisk som fångas i vissa

delar av Atlantiska oceanen och Norra ishavet. Konventionen ratificerades

av bl. a. Danmark, Norge, Nederländerna, Storbritannien och Nordirland

samt, den 21 juni 1946, av Sverige. På grundval av denna överenskommelse

utarbetades i Sverige förslag till författning i fråga om maskstorlek och

minimimått, varefter den 21 november 1952 utfärdades den ovan berörda

kungörelsen med vissa bestämmelser om storleken av maskor i fiskredskap

av nät och minimimått på fisk m. m.

År 1959 ersattes Londonkonventionen av den Nordostatlantiska fiskerikonventionen,

vilken ratificerades av Sverige den 11 mars 1960. Sistnämnda

konvention har till syfte att säkerställa fiskbeståndens bevarande och ett

rationellt utnyttjande av fisket i nordöstra Atlantiska oceanen och intilliggande

vatten. I princip medför den nya konventionen inga faktiska förändringar

beträffande reglerna om maskstorlek och minimimått i förhållande

till bestämmelserna i Londonkonventionen.

Remissyttrandena

Såväl fiskeristgrelsen som Sveriges fiskares riksförbund avstyrker bifall

till det i motionerna I: 607 och II: 741 framställda yrkandet om utredning

av frågan om bordande av fisk, vars längd understiger i 1952 års kungörelse

föreskrivna minimimått.

Fiskeristgrelsen framhåller i sitt yttrande att som underlag för Londonkonventionen

och Nordostatlantiska fisken konventionen legat synnerligen

omfattande vetenskapliga undersökningar och beräkningar. Ett slopande av

minimimåtten för svensk del förutsätter enligt styrelsen, att Sverige skulle

frånträda konventionen, vilket torde med landets internationella strävanden

få anses uteslutet. Styrelsen understryker vidare att från fiskarnas organisationer

på västkusten icke gjorts några framställningar i frågan, utan

tvärtom har dessa organisationer i olika sammanhang frän fiskevårdande

synpunkter hävdat kravet på minimimått.

Sveriges fiskares riksförbund har i frågan anfört bl. a. följande.

Olika uppfattningar kan i detta avseende liksom i många andra fall göra

sig gällande från Hd till annan, såväl beträffande behovet av återhållsamhet i

fisket och skydd åt fiskbeståndet som i fråga om bestämmelsernas utform
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 196b

ning. Riksförbundets styrelse anser dock att konventionen fortfarande fyller

en viktig uppgift och delar därför icke motionärernas uppfattning om behovet

av en utredning. Därtill kommer att en särskild kommission (den s. k.

permanenta kommissionen) med representanter för de anslutna staterna

noggrant studerar utvecklingen och tar de initiativ till ändringar i utformningen,

vilka kan aktualiseras under årens lopp.

Därest väl grundade önskemål skulle uppkomma om ändring av förevarande

minimimåttsbestämmelser anser fiskeristyrelsen dessa önskemål

lämpligen böra framföras av de svenska ombuden vid förenämnda permanenta

kommissions sammanträden.

Utskottet

Till skydd för fiskbeståndet har meddelats föreskrifter innefattande förbud

att behålla fångad fisk som understiger vissa minimimått. Såvitt gäller

Nordsjön, Skagerack, Kattegatt och Öresund samt vissa delar av Atlantiska

oceanen regleras dessa förhållanden i kungörelsen den 21 november 1952

med vässa bestämmelser om storleken av inaskor i fiskeredskap av nät och

om minimimått på fisk in. in. Föreskrifterna i denna kungörelse grundar sig

på en år 1946 ingången internationell konvention, som sedermera ersatts

av Nordostatlantiska fiskerikonventionen. Vidare har utan samband med

internationell överenskommelse särskilda föreskrifter om minimimått meddelats

i en kungörelse den 21 december 1956 med vissa fredningsbestämmelser

för rödspätta, skrubba och torsk, som fångas inom ett. närmare angivet

område av Östersjön. Beträffande maskstorleken vid fiske i sistnämnda

vatten gäller de i 1952 års kungörelse meddelade bestämmelserna. Enligt

1956 års kungörelse får på svensk fiskebåt ej behållas inom i kungörelsen

angivna vattenområde fångad torsk, vars längd ej uppgår till 30 cm. Sådan

fisk får icke dödas utan skall omedelbart åter utsättas i havet. Motsvarande

bestämmelser finnes i 1952 års kungörelse för däri berörda områden, dock

att minimimåttet för torsk som fångats i vatten bl. a. kring Island är 34 cm.

I motionerna 1: 45 och II: 55 göres gällande att bestämmelserna om minimimått

för torsk fångad i Östersjön väckt missnöje framför allt bland

dem som bedriver torskfiske med trål. Det har nämligen enligt motionärerna

i stor utsträckning visat sig omöjligt att åter utsätta fisken i havet, medan

den ännu är vid liv. När trålen tömmes ombord på fiskefartyget, måste

fångsten nämligen sorteras innan den undermåliga fisken åter kan utsättas.

En viss tid kommer således alltid att förflyta från det fisken kommit ombord.

I synnerhet vid god tillgång på torsk med stora fångster blir denna

tid avsevärd. Har fångsten tagits upp från större djup är fisken dessutom

luftsprängd, vilket minskar möjligheten för den att överleva. Fiskareorganisationer

i Blekinge har därför, upplyser motionärerna, gjort framställning

om sådan ändring av bestämmelserna, att minimimåtten på torsk slopas

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 är 1961 9

och maskstorleken i stället utökas frän nuvarande minsta storlek av 70 mm

till 80 mm. I motionerna uppges vidare att, ehuru en vetenskaplig chef för

ett av de statliga undersökningsfartygen i yttrande över framställningen

förklarat att maskstorleksbestämmelser i princip är mer rationella som

skyddsbestämmelser än enbart reglering av minimimåtten, framställningen

avstyrktes under hänvisning till kontrollsvårigheter. I fiskarekretsar och

deras organisationer i Blekinge har man emellertid enligt motionärerna den

bestämda uppfattningen att effektiva åtgärder till skydd för småtorsk bör

kunna åvägabringas enbart genom bestämmelser om maskstorleken, även

om deras efterlevnad skulle bli svårare att kontrollera. Med stöd av bl. a.

det anförda hemställes i motionerna om sådan ändring i 1956 års kungörelse

att föreskrifterna om minimimått på torsk, som fångas i Östersjön, upphäves.

Gällande bestämmelser i ämnet har tillkommit i syfte att dels förhindra

en ytterligare minskning av bl. a. torskbeståndet i Östersjön, dels främja

ett mer rationellt utnyttjande av detta bestånd. Sveriges fiskares riksförbund,

som i avgivet remissyttrande erinrar om att bestämmelserna tillkommit

helt i överensstämmelse med fiskarenas egna önskemål, anser å ena

sidan att minimimåttsbestämmelserna fortfarande är nödvändiga icke endast

från fiskevårdssynpunkt utan även för att en bättre vara skall kunna

presenteras i den alltmer hårdnande konkurrensen på fiskmarknaden, å

andra sidan hävdar förbundet att man icke bör underlåta att pröva olika

möjligheter och åtgärder för att bättre tillgodose fiskarenas önskemål om

skydd åt fiskbeståndet samtidigt som de i motionerna påtalade, med förevarande

bestämmelser sammanhängande olägenheter elimineras. De sålunda

anförda synpunkterna anser sig utskottet kunna biträda. Såsom

fiskeristyrelsen framhållit har styrelsen redan igångsatt vissa kompletterande

undersökningar i frågan, vilka beräknas vara avslutade i april

1964. Styrelsen uppger sig vidare ha nära kontakt med berörda fiskareorganisationer

men anser sig i avbidan på fortsatta överläggningar icke

f. n. böra framlägga förslag till en lösning av förevarande spörsmål. Vid

sådant förhållande finner utskottet att styrelsen i enlighet med sitt förslag

bör få Kungl. Maj :ts uppdrag att bringa frågan till en för de olika intressena

tillfredsställande lösning. Härvid synes styrelsen bl. a. böra överväga i vad

mån det är möjligt att höja fångstredskapens maskstorlek ävensom utreda

vad som står att vinna genom införande av bestämmelser som innefattar

rätt att behålla sådan torsk, som ej håller fastställda minimimått, i en i

förhållande till den totala fångsten bestämd viktprocent. Vad sålunda anförts

torde böra givas Kungl. Maj :t till känna.

Beträffande minimimåtten på fisk som fångas i Nordsjön, Skagerack,

Kattegatt, Öresund samt i vissa delar av Atlantiska oceanen och Norra ishavet

hemställes i motionerna 1:607 och 11:741 på i huvudsak samma skäl

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22 år 19&A

som i motionerna 1: 45 och II: 55 om utredning av frågan om bordande av

fisk, vars längd understiger de i 1952 års kungörelse föreskrivna minimimåtten.

Såsom fiskeristyrelsen framhållit, har de konventioner, som ligger till

grund för 1952 års kungörelse, föregåtts av synnerligen omfattande vetenskapliga

undersökningar och beräkningar. Ett slopande av minimimåtten

för svensk del förutsätter enligt styrelsen att Sverige frånträder den n.u

gällande Nordostatlantiska fiskerikonventionen, vilket icke synes styrelsen

stå i överensstämmelse med rikets internationella strävanden. Styrelsen

har jämväl påpekat att från västkustfiskarenas organisationer icke gjorts

några framställningar i frågan, utan dessa organisationer har tvärtom i

olika sammanhang från fiskevårdande synpunkter hävdat kravet på minimimått.

Jämväl Sveriges fiskares riksförbund har i remissyttrande över

motionerna ansett att konventionen fyller en viktig uppgift. Riksförbundet

har vidare upplyst att en särskild kommission med representanter

för de anslutna staterna noggrant studerar utvecklingen och tar initiativ

till sådana ändringar i bestämmelsernas utformning, vilka kan aktualiseras

under årens lopp. Med hänsyn till det sagda anser utskottet i likhet med

nämnda remissinstanser att förevarande motioner icke bör föranleda någon

riksdagens åtgärd.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t som

sin mening giva till känna vad utskottet anfört i anledning

av motionerna 1: 45 och 11:55;

B. att motionerna I: 607 och II: 741 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 april 1964

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson, Lindahl*, Ebbe Ohlsson,

Jonasson*, Åkesson, Erik Jansson, Herbert Larsson och Wirmark*;

från andra kammaren: herrar Levin, Nyberg, Wachtmeister, fru Torbrink*,

herrar Grebäck, Johansson i öckerö, Persson i Tandö* och Ekström i

Iggesund.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLM «4

412458

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:142 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om upphävande av bestämmelserna om minimimått på torsk. a1 i texten