Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om förenkling av fastighetsböckerna. Tredje lagutskottet bär behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 301 i första kammaren av herr Alexanderson och nr 393 i andra kammaren av herr Fröding in. fl.

1964-04-09 · 22 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1964:25, Utlåtande i anledning av väckta motioner om förenkling av fastighetsböckerna. Tredje lagutskottet bär behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 301 i första kammaren av herr Alexanderson och nr 393 i andra kammaren av herr Fröding in. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1961

1

Nr 25

Utlåtande i anledning av väckta motioner om förenkling av fastighetsböckerna.

Tredje lagutskottet bär behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott

hänvisade motioner, nr 301 i första kammaren av herr Alexanderson

och nr 393 i andra kammaren av herr Fröding in. fl.

I motionerna, som är likalydande, anföres till en början följande.

Under senare år har vid skilda tillfällen förelegat stora svårigheter för

särskilt häradsrätternas inskrivningsavdelningar att expediera förekommande

ärenden och utlämna begärda gravationsbevis inom föreskrivna expeditionstider.

Detta missförhållande medför både praktiska olägenheter och

ekonomiska förluster för därav berörda personer. Bl. a. föranledes i många

fall uppskov med utbetalning av statliga lån för nybyggda hyresfastigheter,

vilket försvårar byggnadsverksamheten och ökar hyrorna. Under alla omständigheter

är en eftersläpning av det slag som förekommit icke acceptabel.

Vissa åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med förhållandena,

framför allt genom ökad insats av personal, och utredningar rörande rationaliserande

åtgärder av kontorsteknisk natur torde även pågå. Risk för

nya eftersläpningar torde emellertid trots detta föreligga. Det finnes emellertid

ett område, som icke berörts av hittills prövade rationaliseringsåtgärder

och där möjlighet till goda resultat i dylikt avseende torde föreligga. Det

förhåller sig nämligen så att fastighetsböckerna innehåller en stor mängd

inteckningar, särskilt för servitut eller nyttjanderätt, vilka i själva verket

saknar betydelse för vederbörande fastighet men ändock kvarstår i fastighetsboken

och avsevärt tynger arbetet. Som exempel må anföras servitutsinteckningar,

som efter genomförda fastighetsindelningar är antecknade på

ett stort antal fastigheter, som lokalt ej beröres av servituten, rättigheter

som till sitt innehåll icke längre är aktuella, anteckningar om expropriation

eller utmätning, som redan är avslutade. Beträffande fall av det förstnämnda

slaget finnes en bestämmelse, som kan tillämpas i samband med sammanläggning

av fastigheter men som borde kunna göras tillämplig även på

andra fall. I förslaget till ny jordabalk finnes en bestämmelse, som möjliggör

avförande av vissa servitut berörande stadsplanelagda områden. Denna

kunde eventuellt göras tillämplig redan innan nya jordabalken i övrigt antages

eller träder i kraft. I övrigt torde det vara önskvärt, att avföring av

servitutsanteckningar, eventuellt upphörande av servitut, kunde i större utsträckning

beslutas utan yrkande av fastighetsägaren. Detta skulle särskilt

vara av betydelse med hänsyn till kostnadsfrågan. Vidare kunde man tillskapa

ett förfaringssätt, som ger vederbörande inskrivningsdomare möjlighet

alt verkställa utredning och med anledning därav utrensa onyttiga anteckningar

ur fastighetsböckerna. Ett sådant förfaringssätt skulle givetvis

förses med erforderliga rättssäkerhetsgarantier.

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 3 avd. Nr 25

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år W61

Motionärerna framhåller avslutningsvis att åtgärder i den angivna riktningen

visserligen skulle kräva en viss arbetsinsats från domstolarnas sida,

men att kostnaderna därför säkerligen skulle mångfaldigt förränta sig genom

besparingar i framtiden. Enligt motionärerna föreligger ej anledning

att avvakta väntade reformer på inskrivningsväsendets område, eftersom genomförandet

av desamma — hur de än utformas — säkerligen skulle underlättas

av de ifrågasatta åtgärderna. Under åberopande av nu återgivna

skäl hemställer motionärerna »att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla

om utredning och åtgärder i det ovan angivna syftet».

Beträffande motionernas fullständiga innehåll får utskottet hänvisa till

motionen I: .‘101.

över motionerna har utskottet på sätt § 46 riksdagsordningen föreskriver

inhämtat utlåtanden från Svea hovrätt och hovrätten för Västra Sverige.

På begäran av utskottet har yttranden därjämte avgivits av Föreningen Sveriges

häradshövdingar och styrelsen för Föreningen Sveriges stadsdomare.

Gällande bestämmelser m. m.

Bestämmelserna om inskrivning av rättsförvärv till fast egendom har sedan

gammalt varit uppdelade på två särskilda rättsinstitut: lagfart för äganderättsförvärv

och inteckning för förvärv av begränsade sakrätter. När i

början av detta århundrade instituten tomträtt och vattenfallsrätt infördes,

tillskapades samtidigt nya former av inskrivning, nämligen inskrivning av

tomträtt och vattenfallsrätt samt av fång till sådan rätt ävensom inteckning

i tomträtt och vattenfallsrätt.

Inskrivningsväsendet har av ålder varit anknutet till domstolarna. Enligt

1734 års lag skulle lagfarts- och inteckningsärenden handläggas vid rätten

på de allmänna rättegångsdagarna. Systemet uppbars av tanken att sökanden

inställde sig vid rätten och påkallade rättens åtgärd till skydd för det

ifrågavarande rätt sförvärvet samt att domstolen efter förhandling och prövning

avkunnade beslut av innehåll att den begärda åtgärden bifölls eller

förklarades icke kunna beviljas. Vad som därvid förekom upptecknades i

rättens protokoll, d. v. s. den allmänna domboken eller — vilket redan under

1700-talet blev föreskrivet — särskilda lagfartsprotokoll och inteckningsprotokoll.

Den kronologiska inskrivningsmetod som protokollföringen innebar kunde

emellertid icke i längden tillgodose den växande fastighetskreditens och

fastighetsomsältningens behov av en praktiskt användbar upplysningskälla

i fråga om vilka rättigheter som gällde i en viss fastighet och företrädesordningen

mellan dessa. Med hänsyn till att inskrivna rättsförhållanden rörande

eu och samma fastighet återfanns på spridda ställen i olika protokollsårgångar

var det nämligen förenat med stora svårigheter att ur protokollen

inhämta erforderliga upplysningar om en viss fastighets gravationer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 ur W6''i

I syfte att undanröja dessa olägenheter infördes genom 1875 års lagstitthing

angående lagfart och inteckning realregister till lagfarts- och inteckningsprotokollen

i form av fastighetsböcker. Vad angår landsbygden delades

dessa fastighetsböcker i lagfartsböcker för lagfartsärenden och inteckningsböcker

för inteckningsärenden. Ehuru böckerna rättsligt sett endast

hade karaktären av register till protokollen, kom de emellertid i praktiken

att användas som en självständig upplysningskälla. Det blev i praxis \anligt

att gravationsbevis utfärdades enbart med ledning av böckerna och detta

förfarande vann slutligen formell sanktion.

I fråga om lagfarts- och inteckningsböckerna för landet framträdde snart

nog avsevärda tekniska brister. Dessa sammanhängde i första hand med att

böckerna inrättats efter den i jordeboken redovisade kamerala fastighetsindelningen.

»å förändringar i fastighetsindelningen genom jorddelning icke

antecknades i jordeboken, måste alla inskrivningar rörande de särskilda

fastigheter som bildats genom delning av en jordeboksenliet införas på samma

upplägg. Till följd härav blev böckerna, efter hand som jorddelningen

fortskred och antalet inskrivningar ökades, alltmer svåröverskådliga. Ytterligare

olägenheter förorsakades av att de kamerala fastighetsbeteckningarna

icke var ägnade att tillfredsställande individualisera de inskrivna rättigheternas

föremål. Beträffande fastighetsböckerna för stad hade däremot redan

från början föreskrivits att varje fastighet skulle ha sitt särskilda uppegg''-
Sedan

genom jordregistrets inrättande tillskapats en grundval tör eu bättre

fastighetsbokföring, utfärdades år 1932 en lag om uppläggande av nya

fastighetsböcker för landet. I dessa böcker, som är gemensamma för lagfarts-

och inteckningsärenden, skall i princip varje fastighet erhålla sitt särskilda

upplägg.

Vid tomträttsinstitutets införande inrättades särskilda tomträttsprotokoll

och tomträttsböcker. När några år senare vattenfallsrätten tillkom, utvidgades

tom trät tsprotokollet till att omfatta även inskrivningsärenden rörande

vattenfallsrätt; däremot tillskapades för sådana ärenden en särskild

inskrivningsbok benämnd vattenfallsrättsbok. I samband med den år 1953

genomförda reformen av lomträttsinstitutet utfärdades nya bestämmelser

om tomträttsböcker och vattenfallsrättsböcker.

Intill genomförandet av 1932 års inskrivningsreform gällde att inskrivningsärenden

skulle handläggas av rätten. Genom 1932 års lag med särskilda

bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden överflyttades

inskrivningsärendena från rätten till inskrivningsdomaren. I samband

därmed föreskrevs att ärendena skulle handläggas å särskilda inskrivningssammanträden,

benämnda inskrivningsdagar, vilka i regel skulle hållas eu

gång i veckan. Protokollen i inskrivningsärenden bibehölls i princip, låt

vara i förenklad form, men lagen inrymde befogenhet för Kungl. Maj :t att

beträffande viss domkrets föreskriva alt protokollen skulle ersättas av s. k.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1965

aktsystem. På några enstaka undantag när har aktsystemet numera genomförts

i samtliga domkretsar. I övriga hänseenden lämnade inskrivningsreformen

de tidigare gällande reglerna om inskrivningsväsendet orubbade.

Vid sidan av 1932 års inskrivningslag kom sålunda 1875 års lagfarts- och

inteckningsförordningar samt de särskilda inskrivningsförfattningarna alltjämt

att gälla.

De olika förhållanden, varom fastighetsböckerna skall lämna uppgift,

framgår i huvudsak av följande redogörelse för gravationsbevisets innehåll.

Bestämmelserna härom återfinnes i kungörelsen den 25 februari 1921 med

vissa bestämmelser att iakttaga vid utfärdande av gravationsbevis rörande

fast egendom, tomträtt eller vattenfallsrätt samt av äganderåttsbevis och

bevis om innehav av tomträtt eller vattenfallsrätt.

Gravationsbevis rörande annan fast egendom än järnväg skall enligt 1 §

upptaga egendomens namn och beteckning i övrigt samt belägenhet till socken

eller stad ävensom ägarens namn och dagen, då lagfart för honom beviljats

eller sökts. Gravationsbevis för järnväg skall upptaga järnvägens

namn. I 2 § meddelas föreskrifter rörande de förhållanden vilka skall anmärkas

i gravationsbevis, som vid underätt utfärdas rörande fast egendom.

Härutinnan gäller följande.

a) I gravationsbeviset skall till en början anmärkas, vilka inteckningar

som besvärar egendomen. Skedda förändringar skall angivas. Har i inteckningsprotokollet

gjorts anteckning om avbetalning å intecknat belopp, skall

i gravationsbeviset också anmärkas, att avskrivningen icke medför minskning

i det belopp, för vilket egendomen häftar på grund av inteckningen.

b) Beviset skall vidare upptaga ansökningar om inteckning, vilka angår

egendomen och som ej veterligen förfallit eller avslagits genom beslut, som

äger laga kraft.

c) Ett stort antal författningar innehåller bestämmelser om att vissa förhållanden

rörande fast egendom skall antecknas i inteckningsprotokollet.

En redogörelse härvidlag lämnas i utskottets utlåtande nr 24/1960 och 18/

1963. I nedan angivna fall skall sådana anteckningar redovisas i gravationsbeviset.

1. Har i enlighet med gällande bestämmelser om expropriation eller om

ändring eller utrivning av vattenverk eller enligt vattenlagen fast egendom

avträtts och ersättningen nedsatts å behörig ort, eller, där fråga är om strömfall,

för vilket enligt sistnämnda lag ersättningen bestämts att utgå i form

av kraftöverföring, skall vad sålunda avståtts enligt 24 § 1 inom. första

stycket inteckningsförordningen ej vidare häfta för inteckning som meddelats

i egendomen. Sedan anmälan om sådant förhållande inkommit till inskrivningsdomaren,

skall anteckning därom göras i inteckningsprotokollet.

Detsamma gäller enligt paragrafens andra stycke, sedan inlösen fullbordats

beträffande egendom som avträtts jämlikt lagen om rätt i vissa fall för nytt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år I96''t

janderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område (ensittarlagen).

I paragrafens tredje stycke föreskrives slutligen att om egendom

återköpes enligt lagen om återköpsrätt till fast egendom, densamma skall,

sedan rättens utslag vunnit laga kraft och löseskilling, där så skall ske, nedsatts

hos vederbörande myndighet, ej vidare häfta för andra inteckningar

än dem, som påvilar egendomen med rätt framför återköpsrätten. Anteckning

därom skall göras i inteckningsprotokollet, sedan anmälan inkommit

att löseskillingen nersatts eller, där nedsättning ej skall ske, rättens utslag

visats ha vunnit laga kraft.

2. Då fast egendom blivit utmätt eller fordring enligt lagsökningslagen

fastställs till betalning ur intecknad fast egendom liksom då jämlikt 70 §

konkurslagen äskats försäljning av konkursbos fastighet i den ordning,

som om utmätt fast egendom är stadgad, skall sedan bevis härom inkommit,

beviset införas i inteckningsprotokollet. Inkommer anmälan, att utmätningen

upphävts eller att frågan om försäljning av egendomen eljest förfallit,

skall också detta antecknas i protokollet. Bestämmelserna härom återfinnes

i 38 § första stycket inteckningsförordningen.

3. Enligt 21 § konkurslagen skall, där den i anledning av konkurs upprättade

bouppteckningen utvisar att fast egendom finnes i boet, så snart

ske kan göras anteckning om konkursen i inteckningsprotokollet samt i intecknings-

eller fastighetsboken. Ligger egendomen inom annan rätts domvärjo,

skall för verkställande av sådan anteckning konkursdomaren ofördröjligen

till inskrivningsdomaren i den ort, där egendomen ligger, insända

bevis om konkursen jämte utdrag ur bouppteckningen.

4. Enligt 23 § expropriationslagen har expropriationsdomstol att hos inskrivningsdomaren

göra anmälan, när talan om expropriation, som ej avser

endast upphävande av särskild rätt som ej är intecknad i fastigheten, anhängiggjorts

vid domstolen.

Då expropriation, som nu sagts, blivit fullbordad, åligger det enligt 58 §

expropriationslagen KB att därom ofördröj ligen göra anmälan hos inskrivningsdomaren.

Anteckning om anhängiggjort expropriationsmål eller om

att fastighet exproprierats eller om särskild rätt, som förvärvats genom

expropriationen, skall å nästa inskrivningsdag göras i fastighets- eller inteckningsboken.

Utfaller, då intecknad egendom i förtid tillträdes efter nedsättning

jämlikt 38 § expropriationslagen eller då en del av intecknad fastighet

eller en eller flera av gemensamt inlecknade fastigheter exproprieras

eller ock då särskild rätt till intecknad fastighet förvärvas genom expropriation,

vid fördelning av ersättning likvid å intecknings huvudstol, åligger

det också KB att om förhållandet ofördröjligen göra anmälan, sedan

fördelningen blivit godkänd eller vunnit laga kraft.

5. Har lantmätare förordnats att verkställa förrättning enligt ensitlarlagen,

skall KB enligt 7 § samma lag hos inskrivningsdomaren göra anmälan

om förordnandet. Förordnandet skall nästa inskrivningsdag antecknas

lf Bilxang till riksdagens protokoll 196b. 9 samt. 3 and. AV 26

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1964

i inteckningsprotokollet samt anmärkas i intecknings- eller faslighetsboken.

6. Enligt 4 § lagen om avlösning av vissa frälseräntor skall, då ansökning

om sådan avlösning inkommit, KB göra anmälan därom hos inskrivningdomaren

i orten. Anteckning om ansökningen skall å nästa inskrivningsdag

införas i lagfarts- och inteckningsprotokollen. Har ansökning om

avlösning avslagits, skall enligt 10 § samma lag, när beslutet vunnit laga

kraft, KB eller, där beslutet meddelats av högre myndighet, vederbörande

föredragande göra anmälan om beslutet hos inskrivningsdomaren. Anteckning

därom skall göras såsom i 4 § sägs. Sedan utslag, varigenom ansökning

om avlösning bifallits, vunnit laga kraft, skall KB jämlikt 14 § till inskrivningdomaren

insända anmälan om frälseräntans upphörande, om förskott

samt om de årliga avbetalnings- och räntebeloppen. På nästa inskrivningsdag

skall anteckning om räntans upphörande göras i lagfarts- och inteckningsprotokollen

samt anteckning om förskottet och vad därtill hör införas

i inteckningsprotokollet. När förskjutet belopp till fullo betalts, skall

också anmälan härom göras och införas i inteckningsprotokollet enligt vad

nyss sagts. Beträffande ärende om inlösen av frälseränta meddelas molsvarande

bestämmelser i 5, 11 och 14 §§ lagen om inlösen av vissa frälseräntor.

7. Då lån från statens avdikningslånefond (avdikningslån) utbetalats

eller, där lånebeloppet ej utbetalts på en gång, då första utbetalningen ägt

rum, skall enligt 1 § lagen om kronans förmånsrätt för avdikningslån ofördröjligen

till inskrivningsdomaren i orten överlämnas uppgift om lånet

samt å den eller de fastigheter, för vilka lånet beviljats. Detsamma gäller

sedermera inträffade förändringar med avseende å de förhållanden, under

vilka lånet beviljats. Då beslut om ordningen för lånets återbetalning och

om lånets fördelning på berörda fastigheter vunnit laga kraft, skall om de

årliga avbetalnings- och räntebeloppen samt, sedan lånet till fullo betalts,

därom enligt 3 § samma lag ofördröjligen lämnas uppgift till inskrivningsdomaren.

Uppgift, som lämnats jämlikt 1 eller 3 §, skall enligt 4 § införas

i inteckningsprotokollet å nästa inskrivningsdag ävensom anmärkas i intecknings-

eller fastighetsboken. I 5 § föreskrives vidare att om ägare av

fastighet, beträffande vilken anteckning om lån gjorts i intecknings- eller

fastighetsbok, visar att ändring skett i förhållande som framgår av boken,

eller att han befriats från delaktighet i företaget i därför tidigare stadgad

ordning eller att han till fullo betalt på fastigheten belöpande andel i lånet,

anteckning därom skall göras såsom i 4 § sägs. Enligt övergångsbestämmelser

i 6 § skall vad i lagen stadgas om lämnande av uppgift till inskrivningsdomaren

samt om anteckning i inteckningsprotokollet och i intecknings- eller

fastighetsboken äga tillämpning jämväl beträffande lån. som utbetalats

före lagens ikraftträdande, därest sålunda förskriven åtgärd icke vidtagits

på grund av förut gällande bestämmelser.

8. Enligt 13 § byggnadsminneslagen skall riksantikvarien ofördröjligen

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 106i

underrätta inskrivningsdomaren, då fråga väckts om byggnads förklarande

för byggnadsminne, så ock då genom lagakraftägande beslut byggnad förklarats

för byggnadsminne, ansökan därom avslagits eller beslut därom

hävts. Inskrivningsdomaren har jämlikt samma lagrum att så snart ske

kan efter inkommen underrättelse å inskrivningsdag göra anteckning om

förhållandet i fastighetsboken.

9. Enligt bestämmelserna om tomtexpropriation i 45 § byggnadslagen

äger Konungen i visst fall föreskriva viss skälig tid inom vilken bebyggelse

skall ha bragts i överensstämmelse med stadsplan, vid äventyr att efter utgången

av sagda tid hinder mot tomtexpropriation ej vidare skall anses föreligga.

Meddelas sådan föreskrift, skall avskrift av beslutet tillställas inskrivningsdomaren,

som har att så snart ske kan å inskrivningsdag göra

anteckning därom i fastighets- eller inteckningsboken.

d) Gravationsbevis skall ytterligare ange egendomen angående förhållande

av beskaffenhet att jämlikt bestämmelserna i lagen om avstyckat eller

avsöndrat områdes befriande från ansvar för inteckning i stamfastighet

böra anmärkas i intecknings- eller fastighetsboken eller antecknas i inteckningsprotokollet.

Sålunda skall enligt 2 § anteckning göras i intecknings-

eller fastighetsboken, om ägare av avstyckat område i vederbörlig

ordning ansökt om begränsning av områdets inteckningsansvar eller om

tillstånd att avlösa ansvaret. Sådan anteckning skall jämväl enligt 5 §

göras om beslut i ärendet. Har ägare av avstyckat område berättigats avlösa

områdets inteckningsansvar, och vill han verkställa sådan avlösning,

skall han hos KB nedsätta det för avlösningen fastställda beloppet. Sedan

sådan nedsättning skett, är enligt 8 § området ej vidare besvärat av inteckning

i stamfastighet för fordran eller för rätt till avkomst eller annan fordran.

Anteckning härom skall, då anmälan om nedsättningen inkommit till

inskrivningsdomaren, göras i inteckningsprotkollet å nästa inskrivningsdag

samt införas i intecknings- eller fastighetsboken.

e) I 13 § lagen om bulvanförhållande i fråga om fast egendom föreskrives

att då talan väckts om upplösning av sådant förhållande, å nästa inskrivningsdag

anteckning därom skall ske i fastighets- eller inteckningsboken.

Gjord anteckning skall anmärkas i gravationsbevis.

f) I beviset skall jämväl antecknas talan om klander å åtkomst till fast

egendom, där anteckning om den talan gjorts i lagfarts- eller fastighetsboken.

g) Gravationsbevis skall ytterligare upptaga i lagfartsprotokollet jämlikt

1 eller 2 § lagen angående ryttare-, soldal- och båtsmanstorps befriande

i vissa fall för inteckningar i stamfastigheten gjord anteckning rörande

egendomen eller därtill hörande område. Sådan anteckning må enligt 1 i;

göras på ansökning av lägenhetens ägare, om lägenheten är avsöndrad från

hemman och det, då lagfart sökes eller eljest, vederbörligen stvrkes, att lägenheten

utgör område, som varit anslaget till ständigt ryttare-, soldat- el
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år

ler båtsmanstorp. Styrkes att visst till hemman hörande område utgör eller

utgjort sådant torp, må jämlikt 2 § på ansökning av hemmanets ägare

anteckning därom införas i lagfartsprotokollet, ändå att området ej avsöndrats

från hemmanet.

h) Enligt bestämmelser i 7 a servitutslagen kan domstol på vissa villkor

godkänna medgivande att skogsfångs- eller mulbetesservitut helt eller delvis

må upphöra. Sådant godkännande får meddelas bl. a. om servitutet ersättes

med annat servitut, som prövas medföra lika fördel för den fastighet till vars

förmån det gäller, eller om servitutet ersättes med äganderätt till område,

som kan sammanläggas med den fastighet till vars förmån servitutet gäller,

och som prövas svara mot den förmån servitutet innebär. Om domstols beslut

i sådana fall skall genom dess föranstaltande så snart ske kan anteckning

göras i fastighets- eller inteckningsboken. Även sådant förhållande

skall anmärkas i gravationsbevis.

i) Uti It § jordförvärvslagen stadgas att egendom som förvärvats medelst

inrop på exekutiv auktion skall, om vid vanligt köp skulle ha krävts förvärvstillstånd

enligt lagen, åter avyttras innan två år förflutit från det auktionen

vann laga kraft, såvida ej dessförinnan, före eller efter auktionen

inroparen erhållit lantbruksnämndens tillstånd att behålla egendomen. Har

inropet skett för skyddande av någon inroparens fordran eller rättighet,

varför egendomen häftar på grund av inteckning eller jämlikt It kap. 2 §

jordabalken, må länsstyrelsen på ansökan medge skäligt anstånd med egendomens

avyttrande, om sannolika skäl visas att förlust för inroparen eljest

skulle uppkomma. Avyttras ej egendomen inom föreskriven tid, skall länsstyrelsen

på framställning av lantbruksnämnden förordna, att den skall säljas

på offentlig auktion. Anteckning om vad sålunda stadgas skall göras i

det köpebrev som utfärdas med anledning av den exekutiva auktionen och

skall tillika, när lagfart sökes, införas i fastighetsboken, såframt ej sökanden

visar att hans skyldighet att avyttra egendomen upphört. I gravationsbevis

skall anmärkas egendomen angående förhållande, som jämlikt nämnda

lagrum eller däremot svarande stadgande i äldre lag antecknats i fastighetsboken.

Sådana förhållanden, som anges ovan under c) eller som avses i 8 § av

den under d) anförda lagen, skall, ändå att anteckning därom ännu ej skett

i inteckningsprotokollet, anmärkas i gravationsbevis, då stämning i expropriationsärende

avser fast egendom inom rättens domvärjo, så snart stämningen

utfärdats, då konkurs inträffat, så snart bouppteckningen eller utdrag

av denna inkommit, och i övriga fall så snart bevis eller anmälan om

förhållandet kommit till rätten eller domaren till handa.

Vidare gäller att anteckning, som avses under c), d), e), f), h) eller i),

icke skall uppptagas i gravationsbevis, där det finnes uppenbart att den ej

vidare är av betydelse. Ej heller skall anteckning, som avses under g), anmärkas

i gravationsbevis, som utfärdas efter utgången av den i 3 § av där

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 är 196b

anförda lag stadgade sexmånadersfristen för vissa yrkanden, utan skall

därefter i enlighet med vad under a) är sagt vid utfärdande av dylikt bevis

iakttagas den förändring i fråga om inteckningsansvär, som kan ha inträtt

till följd av anteckningen.

Enligt 3 § i 1921 års kungörelse skall gravationsbevis för varje inteckning

eller ansökan därom innehålla dels uppgift om belopp av fordran med utfäst

ränta och låneomkostnad, dels namn på den, till vilken fordringshandling är

ställd, och dels beskaffenheten av servitut, nyttjanderätt, rätt till elektrisk

kraft eller annan förmån liksom, såvitt angår återköpsrätt, uppgift om giltighetstid

och om villkor angående fastighetens användning. Har i inteckningsprotokollet

antecknats, att inteckning eller ansökan därom avser säkerhet

för ogulden köpeskilling, skall detta förhållande anmärkas i gravationsbeviset

och utgivningsdag för den handling, på vilken inteckning eller

ansökan därom grundats, och utgivarens namn uppgivas. När så begäres

eller gravationsbevis^ utfärdas i anledning av förestående exekutiv auktion,

skall i beviset, utöver nu angivna uppgifter upptagas dels utgivningsdag för

den handling, på vilken inteckning eller ansökan därom grundats, dels namnet

på den, till vilken handlingen är ställd, eller på egendom, till vars förmån

servitutsavtal slutits, dels utgivarens namn, dels namn och adress på

den, vilken senast antecknats såsom innehavare av handlingen, dels slutligen

dag, då sådan anteckning skett.

Bestämmelserna om innehållet i övriga bevis, som avses i kungörelsen

lämnas här åsido.

De inledningsvis angivna författningarna innehåller vissa bestämmelser

om utmönstring av icke aktuella införingar angående de förhållanden som

skall redovisas i fastighetsbok.

Beträffande inteckning för nyttjanderätt gäller enligt 44 § inteckningsförordningen

bl. a. att innehavare av nyttjanderätt kan låta därför meddelad

inteckning helt och hållet eller till viss del dödas, förutsatt att inteckningshandlingen

inges till inskrivningsdomaren. Fastighetsägarens medgivande

till åtgärden erfordras ej. Vidare stadgas i 45 § samma förordning att, om

den tid för vilken nyttjanderätt upplåtits gått till ända, eller om det visas

alt nyttjanderätten av annan anledning upphört, inteckningen får dödas på

begäran av fastighetsägaren, även om inteckningshandlingen ej företes. Bestämmelserna

är jämlikt 54 och 55 §§ samma förordning tillämpliga även

på inskrivning för avkomsträtt, servitut, rätt till elektrisk kraft och återköpsrätt.

Inteckning för servitut, som innefattar rättighet för all framtid

till skogsfång och mulbete eller endera av dessa rättigheter, och som tillkommit

före den 1 januari 1928 i samband med tillkomsten av den fastighet, till

vars förmån det gäller, får dock ej dödas, med mindre det v isas att servitutet

upphört.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 19()''r

Enligt 5 § lagen om uppläggande av nya fastighetsböcker för landet skall

till upplägget för varje fastighet i princip överföras å fastigheten senast

meddelad lagfart och i fastigheten gällande inteckningar. Jämväl övriga inteckningar

och andra inskrivningar skall överföras, om de icke uppenbarligen

saknar betydelse. Avsikten med sistnämnda bestämmelse är enligt motiven

(jfr NJA II 1932 s. 171) att tillse, att fastighetsboken icke onödigtvis belastas

med sådana inskrivningar, som i verkligheten mist varje betydelse.

Föredragande departementschefen framhöll att det särskilt beträffande nyttjanderättsinteckningar

är ganska vanligt, att dessa formellt kvarstår i boken,

oaktat tiden för rättighetens bestånd utlupit, samt att även servitutsinteckningar

mången gång torde ha förlorat all betydelse. Där för verkställande

av överföring till vederbörligt upplägg erforderlig upplysning ej kan vinnas

på annat sätt, skall enligt 6 § samma lag undersökning anställas vid

sammanträde med sakägare och andra, som kan antagas äga kännedom om

förhållandena. Till biträde vid sådan undersökning får lantmätare eller annan

sakkunnig person anlitas.

Slutligen må anmärkas att lagen i 7 § föreskriver att om det vid undersökning,

som i 6 § sägs, eller eljest visar sig att fastighet vid inskrivning

angivits med felaktig eller missvisande beteckning eller i övrigt redovisats

oriktigt, så skall vid överföringen till fastighetsboken rättelse i inskrivningen

vidtagas. Rättelse får dock ej ske, med mindre kända sakägare kallats till

sammanträde eller eljest beretts tillfälle att avge yttrande i ärendet. I praxis

har rättelseåtgärder ansetts kunna vidtagas, även om fastighetsboken redan

upplagts (jfr NJA I 1961 s. 782).

1 14 § lagen om sammanläggning av fastigheter å landet lämnas vissa föreskrifter

om villkoren för sammanläggning med avseende på inteckningsförhållandena.

Härutinnan gäller

1) att icke mera än en av de berörda fastigheterna får vara besvärad av

beviljad eller sökt inteckning;

2) att, där två eller flera av fastigheterna är sålunda besvärade, icke någon

av dem får häfta för andra inteckningar än sådana, som är i samma inbördes

ordning gällande jämväl i envar av de andra, eller ock, om i någon av

fastigheterna tillika finnes inteckning med sämre rätt, innehavare av sådan

inteckning medgivit sammanläggningen; eller

3) att, där i annat fall än som avses under 2 mera än en av fastigheterna

är besvärad av beviljad eller sökt inteckning, envar inteckningshavare medgivit

sammanläggningen på grundval av det av ägodelningsdomaren upprättade

förslaget till förmånsordning för inteckningarna i den sammanlagda

fastigheten.

Vid tillämpning av vad sålunda stadgats skall enligt lagrummet avseende

icke fästas vid bl. a. inteckning för servitut eller nyttjanderätt, om den intecknade

rättigheten icke rör mark som skall ingå i sammanläggningen. In
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1Uf>''i

teckning som sålunda lämnas utan avseende skall enligt 16 § samma lag

icke gälla i den nybildade fastigheten.

Till belysande av sist berörda stadgande i 14 §, som infördes genom lagstiftning

år 1947, må återges följande uttalande av föredragande departementschefen

(se prop. 232/1947 s. 260).

Om eu inteckning, som är intecknad för exempelvis ett kraftledningsservitut,

genom avstyckning delas så, att därifrån avskiljes ett område, varöver

kraftledningen icke går fram, kommer inteckningen formellt att besvära

även det avstyckade området, ehuru detta icke beröres av den intecknade

rättigheten. I 1932 års lag om uppläggande av nya fastighetsböcker för landet

har stadgats bl. a. att till upplägget för varje fastighet skola överföras

alla fastigheten besvärande inteckningar, såframt de icke uppenbarligen sakna

betydelse. I enlighet härmed behöver alltså den i exemplet omnämnda servitutsinteckningen

icke upptagas bland inteckningarna i det avstyckade området.

Motsvarande gäller givetvis även andra inteckningar, då de intecknade

rättigheterna äro lokaliserade på sådant sätt att de reellt icke röra viss fastighet

som formellt besväras av inteckningarna. Den princip som sålunda

stadgats för uppläggande av nya fastighetsböcker synes böra göras tillämplig

jämväl vid sammanläggningar. Fastigheter som skola sammanläggas äro

ofta besvärade av ett flertal inteckningar för servitut eller nyttjanderätt utan

reell motsvarighet, och i många fall är det lätt att genom intyg av lantmätare,

nämndeman eller annan trovärdig person få utrett att rättigheterna icke

röra mark som skall ingå i sammanläggningen. I den mån sådan utredning

föreligger, bör man alltså kunna helt bortse från inteckningarna.

I 3 kap. 3 § och 4 kap. 2 § lagen om fastighetsbildning i stad har intagits

bestämmelser angående sammanläggning av fastigheter i stad som överensstämmer

med det nu behandlade stadgandet i 14 § sammanläggningslagen.

Enligt 16 § fjärde stycket förordningen angående expeditionslösen skall

hos inskrivningsdomare expedition, som utfärdas för part, hållas tillgänglig

inom fjorton dagar från den inskrivningsdag, då ärendet behandlades.

Som en undantagsregel gäller att längre anstånd i särskilda fall må förekomma

då så oundgängligen är av nöden, i vilket fall ett uttryckligt beslut

rörande det längre anståndet skall meddelas och tillställas parten.

Reformförslag på inskrivningsväsendets område m. m.

Lagberedningens förslag till jordabalk (SOU 1960: 24 -26) är indelat i

två avdelningar, av vilka den första innehåller de materiella bestämmelserna

om fast egendom och rättsförhållandena rörande sådan egendom.

Den andra avdelningen, omfattande kap. 27—33, innehåller föreskrifter om

inskrivningsväsendet. Detta senare regelkomplex har väsentligen organisatorisk

och

de materiella grundreglerna skall inverka på inskrivningsförfarandet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 196i

1 den första avdelningen meddelas sålunda föreskrifter bl. a. om fång av

fast egendom och om panträtt, ränterätt och särskild rättighet till sådan

egendom. Förutom nyttjanderätt avses i sistnämnda hänseende bl. a. servitut,

rätt till andel i samfällt strömfall och rätt till elektrisk kraft eller

annan dylik nyttighet. Även om det faktiska föremålet för särskild rättighet,

såsom servitut, skulle utgöras av ett begränsat område av registerlastighet,

kan det formella objektet för upplåtelsen enligt förslaget i princip

endast vara hel registerfastighet. De särskilda rättigheterna uppkommer

genom upplåtelse men deras sakrättsliga verkan kan förstärkas genom inskrivning,

som rättighetshavaren äger ovillkorlig befogenhet att påkalla.

Den förmån som inskrivningen bereder innebär framför allt att förvärvet

av den särskilda rättigheten därigenom i regel får företräde framför andra

rättsförvärv. Förslagets bestämmelser om servitut bygger i stora delar på

samma grunder som gällande servitutslagstiftning. Det bör framhållas att

förslagets servitutsbestämmelser enlast avser servitut som grundas på upplåtelse.

Bland reformförslagen på servitutslagstiftningens område må nämnas

de i motionerna åsyftade bestämmelserna att servitut ej skall få upplåtas

i eller till förmån för fastighet inom område, där stadsplan eller byggnadsplan

genomförts, om servitutet avser ändamål som omfattas av planen.

Avser servitut, som upplåtils innan sådan plan genomförts, ändamål som

omfattas av planen, skall servitutet med planens genomförande ej längre

gälla. I den föreslagna promulgationslagen stadgas i anslutning härtill att,

om servitut före nya balkens ikraftträdade upplåtits i eller till förmån

för fastighet inom område, där stadsplan eller byggnadsplan då var eller

sedermera blev genomförd, och avser servitutet ändamål som omfattas av

planen, servitutet med nya balkens ikraftträdande eller, om planen ännu ej

var genomförd, med planens genomförande ej längre skall gälla. Ifrågavarande

bestämmelser har föreslagits i syfte att förhindra att servitut av angivet

slag hindrar genomförandet av den bebyggelse, som vid planering funnits

lämplig, och att öppna möjlighet att på ett någorlunda enkelt sätt få de

gamla servituten ur världen.

Förslagets första avdelning innehåller bestämmelser om godtrosförvärv

på grund av inskrivning. Bestämmelserna grundar sig på det förhållandel

att fastighetsböckerna ansetts kunna tillmätas ökad trovärdighet. Härvid har

till en början beaktats att böckerna numera är moderniserade och tämligen

väl individualiserar de skilda fastighetsenheterna. Vidare kommer förslagets

genomförande att åstadkomma cn utbyggnad av inskrivningsdomarens prövning

i inskrivningsärenden. Slutligen har det ansetts att de föreslagna skärpta

formbestämmelserna vid överlåtelse av fast egendom kommer att få positiva

konsekvenser för tilltron till fastighetsböckerna. Med dessa utgångspunkter

har i förslaget intagits bestämmelser som förlänar inskrivningen

en inverkan på det materiella rättsförhållandet. Reglerna kan sägas gå ut

på att den som i tillit till fastighetsböekernas uppgifter förvärvar en rätt till

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1961

fast egendom skall vara skyddad i sitt förvärv. Till dessa stadganden anknytes

undantagsföreskrifter avseende vissa kvafilicerade fall av ogiltighet.

Bestämmelserna i förslagets avdelning om inskrivningsväsendet ersätter

gällande inskrivningsrättsliga stadganden till den del nya sådana ej utfärdas

i administrativ ordning. Förslaget innebär att inskrivningsväsendets

nuvarande organisation bibehålies. Beredningen har ej heller ansett någon

ändring av principerna för fastighetsbokföringen erforderlig. Det har förutsatts

att förslaget medför åtskilliga ändringar i detalj föreskrifterna om böckernas

förande, vilka ändringar ansetts böra utlärdas i administrativ ordning.

Såsom en gemensam benämning på fastighets-, tomträtts- och vattenfallsbok

bar i förslaget införts begreppet grundbok. Även i fråga om förfarandet

i inskrivningsärenden bygger förslaget i huvudsak på gällande rätt.

Beredningen har härvidlag sökt att ytterligare utveckla de rättsliga garantierna

för trovärdigheten av företagna inskrivningar och deras överensstämmelse

med de faktiska förhållandena. Sålunda föreslås en på alla slag

av inskrivning tillämplig regel att, när särskild anledning förekommer till

antagande att det förvärv som ligger till grund för inskrivningsansökan är

ogiltigt eller ej må göras gällande eller att den sökta åtgärden eljest skulle

kränka annans rätt, inskrivningsdomaren skall bereda den vars rätt är i

fråga tillfälle att yttra sig i ärendet.

Det har för de rättssökande ansetts vara av stor betydelse att inskrivning

i de ärenden som handlägges på inskrivningsdag utan dröjsmål upptages

i grundbok. Enligt förslaget skall införingen ha skett före nästa inskrivningsdag,

d. v. s. inom en vecka. Även om det lör uppnåendet av detta mål

erfordras viss förstärkning av organisationen, har beredningen ansett att

de såväl allmänna som enskilda intressen vilka hänför sig till grundbokföringen

är av den vikt, alt nämnda konsekvens måste tagas.

f fråga om utmönstring av inaktuella införingar innehåller förslaget eu

motsvarighet till bestämmelserna i 44, 45, 54 och 55 §§ inteckningsförorduingen.

Enligt det föreslagna stadgandet må sålunda inskrivning på begäran

av rättighetshavaren dödas helt eller till viss del; såvitt angår särskild

rättighet får det dock ske endast med fastighetsägarens samtycke. Inskrivning

får också på samma sätt dödas, om fastighetsägaren visar att rättigheten

helt eller till viss del upphört. Fastighetsägarens medverkan skall således

alltid erfordras vid dödningsåtgärden. Visas eller är del eljest uppenbart

att anteckning, som skett i grundbok, till följd av ändrade törhållan •

den ej längre kan vara av betydelse, skall den enligt eu föreslagen bestämmelse

kunna avföras.

Vid företagen partiell remissbehandling av lagberedningsförslaget riktades

kritik särskilt mot ett av lagberedningen förordat förbud mot gemensamma

inteckningar och vad därmed hörde samman. Med anledning därav

uppdrogs åt jordabalksutredningen att överarbeta förslaget i syfte 1)1. a. att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1961

infoga regler som möjliggjorde gemensamma inteckningar. Utredningen har

vidare upptagit spörsmålet om en rationalisering av panthandlingens form

och utfärdande ävensom frågan om inte lagberedningsförslagets bestämmelser

angående rättsinstituten ränterätt och födoråd kunde utgå. De båda

instituten avsågs av lagberedningen skola utgöra moderna motsvarigheter

till den nuvarande avkomsträtten i vad denna möjliggör upplåtelser av s. k.

undantagsförinåner. Utredningens överväganden, som redovisas i ett betänkande

kallat »Reviderat förslag till jordabalk m. m.» (SOU 1963:55),

bär lett till de båda rättsinstitutens utmönstrande. Utredningen har också

ansett sig böra utesluta reglerna om vattenfallsrätt. Vidare förordas hl. a.

vissa jämkningar i förslagets bestämmelser om fastighetsköpets form.

Fastighetsbildningskommitténs förslag till lag om fastighetsbildning (se

SOU 1963: 68) avser att ersätta såväl 1917 års lag om fastighetsbildning i

stad som den för landsbygden gällande jorddelningslagen av år 1926 och

den därtill anslutande sammanläggningslagen. Genom fastighetsbildning

skall möjliggöras bl. a. instiftande, ändring eller upphävande av servitutsrättigheter.

Sådan åtgärd skall få ske även beträffande upplåtelseservitul.

Frågan härom kan upptagas av förrättningsmannen utan särskild ansökan,

när det tinnes vara av betydelse för annan fastighetsregleringsåtgärd och

sker i samband med denna. Bland villkoren i inteckningshänseende för sammanläggning

upptages föreskrifter rörande behandlingen av lokalt begränsade

servitutsinteckningar som motsvarar nu gällande bestämmelser i ämnet

i fastighetsbildningslagen för stad och i sammanläggningslagen. Vid avstyckning

skall varje servitut, oavsett hur det bildats, liksom annan rättighet

som tillkommer fastigheten kunna disponeras enligt förrättningsmannens

Instämmande.

Förslagen till jordabalk och till lag om fastighetsbildning reinissbehandlas

f. n. Remisstiden utgår den 1 oktober 1964.

I justitieombudsmannens ämbetsberättelse år 1963 (s. 139 ff.) påtalades

att vid ungefär hälften av rikets domsagor expediering av inskrivningsärenden

och gravationsbevis icke sker inom lagstadgad tid. JO gjorde med anledning

härav framställning hos Konungen om utredning av fråga om större

domkretsar för inskrivningsväsendet och, i avbidan härå, om skyndsamma

åtgärder för avhjälpande av de sedan lång tid tillbaka föreliggande missförhållandena.

Av årets ämbetsberättelse (s. 579) framgår att frågan om inrättande

av större enheter för handläggning av inskrivningsärenden är vilande

i avbidan på lösande av vissa principiella frågor bl. a. inom fastighetsrättens

område. Rörande övriga i framställningen berörda frågor har särskilda åtgärder

vidtagits. Sålunda har bl. a. personalen vid domsagornas inskrivningsavdelningar

förstärkts genom tillförande av såväl rättsbildad som icke

rättsbildad personal, varjämte vissa organisationsändringar genomförts.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 dr 19<>''i 15

De av JO påtalade missförhållandena på inskrivningsväsendets område

aktualiserades även vid 1993 års riksdag i samband med behandlingen av

Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna

för budgetåret 1963/64 inom justitiedepartementets verksamhetsområde.

I de likalydande motionerna I: 351 och II: 404 hade sålunda föreslagits

att i första hand ytterligare cirka 294 000 kr. skulle anvisas för erforderliga

personalförstärkningar m. in. i sex stockholmsdomsagor samt att

åtgärder skulle vidtagas för att minska balansen av icke avgjorda mål och

ärenden. Vidare föreslogs i motionerna I: 414 och II: 503 en medelsanvisning

av 200 000 kr. för att avhjälpa vissa i motionerna påtalade missförhållanden

inom inskrivningsväsendet, varjämte motionärerna föreslog en utredning

i syfte att rationalisera inskrivningsväsendet.

Statsutskottet avstyrkte i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 2/1963

bifall till motionerna under framhållande bl. a. av att de i motionerna påtalade

förhållandena i viss utsträckning beaktats vid den av departementschefen

föreslagna uppräkningen av medelsreserven. Beträffande den förordade

utredningen i syfte att rationalisera inskrivningsväsendet framhöll utskottet,

att en undersökning rörande arbetsrutinerna m. m., vid inskrivningsväsendet

i domsagorna då pågick genom statskontorets försorg, varvid vissa

av de i motionerna berörda frågorna torde komma att belysas. Enligt utskottets

mening var det angeläget, att de för allmänheten besvärande dröjsmålen

vid handläggningen av särskilt inskrivningsärenden kunde minskas. Den

nämnda undersökningen borde dock avvaktas, innan frågan om ytterligare

utredning prövades.

I årets statsverks proposition (bil. 4 s. 31 f.) anför chefen för justitiedepartementet

bl. a. följande.

På grund av den pågående livliga byggnadsverksamheten i riket har antalet

inskrivningsärenden under senare år ökat kraftigt i domsagorna, särskilt

i storstadsområden och i områden med omfattande fritidsbebyggelse. Detta

har i vissa domsagor lett till att föreskrivna expeditionstider inom inskrivningsväsendet

inte kunnat hållas. För att bemästra svårigheterna vid domsagornas

inskrivningsavdelningar har kraftiga personalförstärkningar och

modern kontorsteknisk materiel tillförts domsagorna. Vidare har i justitiedepartementets

regi kursverksamhet ägt rum för icke rättsbildad personal

vid inskrivningsavdelningarna. Likväl har i ett antal domsagor svårigheter

förelegat att hålla expeditionstiderna och att avarbeta balanserna. Särskilda

åtgärder i organisatoriskt hänseende har i sådana fall vidtagits och har lett

till snar förbättring.

Det är av stor vikt för fastighetsmarknaden och fastighetskreditväsendet,

att föreskrivna expeditionstider hålls inom inskrivningsväsendets område

Alla möjligheter att underlätta och förenkla arbetet vid domsagornas inskrivningsavdelningar

måste tillvaratas. Inom statskontoret har i angivet

syfte bedrivits en undersökning om möjligheterna att förenkla arbetsrutinerna

inom inskrivningsväsendet och därjämte bär i ett antal domsagor förfarandet

med stämplar och redovisning av stämpelmedel genomgåtts. Stats
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 1961

kontoret torde inom kort avge rapport över undersökningarna. Vidare ämnar

chefen för finansdepartementet föreslå Kungl. Maj:t att till årets riksdag

framlägga förslag till förenklingar på stämpelväsendets område. Det är även

angeläget, att genom hovrätternas försorg organisationen vid inskrivningsavdelningarna

fortlöpande följs.

Statskontoret har med en den 5 mars 1964 dagtecknad skrivelse till chefen

för justitiedepartementet avlämnat redogörelse för den av statskontoret

verkställda undersökningen av domsagornas inskrivningsärenden. Av redogörelsen

framgår att undersökningsarbetet genomförts som metodstudier,

varvid gällt att inom ramen för nuvarande författningar förenkla det mera

rutinbetonade arbetet med inskrivningsärendena och utröna vilka åtgärder

i övrigt som lämpligen kan vidtagas i syfte att nedbringa behandlingstiderna.

Undersökningsarbetet har huvudsakligen förlagts till Södra Roslags samt

Sollentuna och Färentuna domsagor. I syfte att förenkla inskrivningsärendenas

handläggning föreslås sammanfattningsvis följande åtgärder.

1. För de förrättningssökande utarbetas lättfattliga anvisningar rörande

kraven på inlämnade handlingar;

2. Den formella granskningen av handlingarna förlägges till ett så tidigt

skede i handläggningen som möjligt;

3. Restriktivitet iakttages vid upprättande av promemorior till inskrivningsärenden;
4.

Enhetliga anvisningar utarbetas rörande förfarandet vid inskrivning i

fastighetsbok;

5. Gravationsbevisens utformning överses, varvid överväges dels ökad utnyttjning

av förtryckt text, dels förenklat skrivsätt;

6. Vid framställning av gravationsbevis tages kopia, vilken framgent kan

utnyttjas för fotokopiering eller som förelägg vid förnyad utskrift;

7. En närmare prövning göres av lämpligheten att utnyttja ljudupptagningsapparatur

i samband med kontrollen av upprättade handlingar;

8. I syfte att uppnå en jämnare arbetsbelastning skall domsaga beakta

möjligheten att med de ofta återkommande förrättningssökandena överenskomma

om särskilda dagar för ärendenas inlämning; samt

9. En successiv dagboksföring möjliggöres genom att densamma förlägges

till expeditionen.

Det föreslås vidare, att ökade krav ställes på arbetsledning och arbetsplanering

för den icke rättsbildade personalen. Särskild utbildning härvidlag

anses önskvärd. Slutligen framlägges vissa synpunkter rörande lokalernas

och arbetsplatsernas utformning m. m., vilka anses böra beaktas särskilt vid

Hybyggnad. Överslagsberäkning säges ha visat att förslagens genomförande

skulle kunna reducera nuvarande arbetsvolym med omkring 50 000 arbetstimmar

per år. Full effekt anses emellertid kunna uppnås först efter relativt

lång tid.

opaginerad Kontrollera mot PDF

tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 196''i

17

Remissyttrandena

Motionerna tillstyrkes av Föreningen Sveriges häradshövdingar medan

övriga remissinstanser ställer sig mer eller mindre avvisande till motionsyrkandet.

Beträffande först behovet av åtgärder i motionernas syfte anför hovrätten

för Västra Sverige att hovrätten kan vitsorda att domstolarnas inskrivningsavdelningar

på sina håll alltjämt brottas med vissa svårigheter,

då det gäller att hålla de föreskrivna tiderna för expediering av inskrivningsärenden.

Varje dröjsmål därvidlag är, sägs det, ägnat att medföra

olägenheter för allmänheten och kan naturligtvis också få ekonomiska

konsekvenser. Hovrätten finner att alla åtgärder därför bör övervägas i syfte

att rationalisera inskrivningsväsendet. Styrelsen för Föreningen Sveriges

stadsdomare, som erinrar om att motionärerna närmast avser förhållandena

på domsagornas inskrivningsavdelningar, säger sig kunna vitsorda

att betydelselösa införingar förekommer även i rådhusrätternas fastighetsböcker,

dock ej i den omfattningen att de utgör något egentligt problem.

För iakttagande av föreskrivna expeditionstider anses de sakna varje betydelse.

Även om den av motionärerna väckta frågan sålunda icke är av

större vikt för rådhusrätterna, anser styrelsen det dock angeläget att varje

åtgärd, som kan leda till förenkling av arbetet med inskrivningsväsendet,

också vidtages. Föreningen Sveriges häradshövdingar är ense med motionärerna

om att utrensning ur fastighetsböckerna av onyttiga anteckningar

skulle innebära en stor rationaliseringsvinst.

Vad därefter angår möjligheterna att f. n. genomföra den av motionärerna

önskade utrensningen erinrar hovrätten för Västra Sverige bl. a. om bestämmelserna

i 7 § lagen om uppläggande av nya fastighetsböcker på landet

samt anför vidare.

Sedan några år tillbaka gäller förenklade regler om utfärdande av gravationsbevis.

I fråga om inteckningar för servitut, nyttjanderätt och dylika

förmåner behöver numera i beviset endast antecknas — förutom inteckningens

dag och nummer — beskaffenheten av rättigheten i stark förkortning,

t. ex. » vägser vitut». Detta medför uppenbarligen en arbetsbesparing

vid utskrivande av gravationsbevis. Redan dessförinnan gällde att i dylikt

bevis icke skall upptagas vissa anteckningar, där det finnes uppenbart att

de ej vidare är av betydelse.

De angivna reglerna möjliggör en viss sanering av fastighetsböckernas

anteckningar. Utredning kan sålunda bland annat ske rörande anteckningar

om utmätning och expropriation. I den mån anteckningarna befinnes vara

uppenbart betydelselösa kan de därefter lämnas utan avseende.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 196i

Styrelsen för Föreningen Sveriges stadsdomare framhåller att åtgärder

i motionernas syfte redan i ej ringa omfattning vidtagits vid rådhusrätternas

inskrivningsavdelningar och upplyser härom följande.

När vid utfärdande av gravationsbevis eller eljest påträffas någon nytjanderätts-

eller servitutsinteckning som förefaller betydelselös, göres ofta

hos fastighetens ägare eller hos den bank, som beställt gravationsbevis^,

förfrågan om inteckningen alltjämt är av betydelse. Visar sig så ej vara

fal let, uppmanas vederbörande att låta döda inteckningen. Riktas uppmaningen

till fastighetsägaren själv, får han ej sällan hjälp med att skriva ansökningen

om inteckningens dödande samt anvisning å de medgivanden

som kan vara erforderliga. Kostnaden för intecknings dödning — vanligen

7 kronor brukar aldrig innefatta något problem. På nu antytt sätt har

ett stort antal betydelselösa inteckningar försvunnit ur fastighetsböckerna.

Motionärerna omnämner den bestämmelse som kan tillämpas i samband

med sammanläggning av fastigheter samt uttalar, att denna bestämmelse

borde kunna göras tillämplig även i andra fall. Den åsyftade bestämmelsen

torde vad avser stadsfastigheter vara 3 kap. 3 § tredje stycket och 4

kap. 2 § andra stycket lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad.

Bestämmelsen öppnar möjlighet att vid sammanläggning bortse från inteckning

för servitut eller nyttjanderätt, »såframt den intecknade rättigheten

icke rör mark som skall ingå i sammanläggningen». Utredning att

så är fallet torde i sammanläggningsärende vanligen förebringas genom

intyg från vederbörande stadsingenjör.

Styrelsen har sig bekant att nu nämnda bestämmelse analogiskt tillämpas

även i fall, när det icke är fråga om sammanläggning. När ett antal fastigheter

genom tomtindelning eller avstyckning avskiljes från en stamfastighet,

vari finnes inteckning för nyttjanderätt eller servitut, göres ofta från

inskrivningsavdelningens sida en undersökning om inteckningens betydelse.

Föreligger möjlighet alt döda inteckningen helt, göres detta, och inteckningen

behöver då ej medtagas på uppläggen för någon av de nybildade

fastigheterna. Visar det sig emellertid att inteckningen alltjämt är av

betydelse för vissa fastigheter men utan betydelse för andra, göres anteckningen

härom på stamfastighetens upplägg och inteckningen medtages

därefter endast på uppläggen för de nybildade fastigheter beträffande vilka

den är av betydelse.

Styrelsen finner av det anförda framgå att redan gällande bestämmelser

erbjuder möjlighet att komma till rätta med den av motionärerna väckta

frågan. Styrelsen vill därför endast på det sättet tillstyrka motionerna

att styrelsen förordar att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa att

upplysningar om sättet för frågans lösande på lämpligt sätt bringas till underdomstolarnas

kännedom.

Beträffande de möjligheter att sanera fastighetsböckerna som ytterligare

bör öppnas anför hovrätten för Västra Sverige följande.

Vad motionärerna närmast har i tankarna är sådana inteckningar för

servitut och nyttjanderätt som icke längre är aktuella eller som efter faslighetsdelningar

kommit att upptagas som belastning på åtskilliga fastigheter

vilka icke beröres av rättigheten. Inskrivningsdomaren äger icke ex

officio verkställa dödning av en dylik inteckning (45 och 55 §§ intecknings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 196)

19

förordningen i. Här skulle kunna övervägas all tillägga inskrivningsdomare

ökade befogenheter. I sammanhanget må framhållas att ägodelningsdoinare

i sammanläggningsärende kan efter verkställd utredning lämna just

inteckningar för servitut och nyttjanderätt utan avseende (14 § tredje stycket

och 16 g första stycket i 1926 års lag om sammanläggning av fastigheter

å landet).

En ytterligare möjlighet att begränsa anteckningarna i fastighetsböckerna

vore att — vid avstyckning utan villkor om sammanläggning — låta

förrättningslantmätaren verkställa utredning huruvida servituts- eller nyttjanderättsinteckningar,

som belastar stamfastigheten, även faktiskt kommer

att besvära det avstyckade området, övervägas borde då också huruvida

inskrivningsdomaren kunde vid uppläggandet av den nya fastigheten underlåta

att till det nya upplägget överföra inteckningarna.

Föreningen Sveriges häradshövdingar yttrar.

Vid överföring av inskrivningar från äldre böcker gjordes regelmässigt av

fastighetsboksuppläggaren en sådan undersökning av äldre anteckningar,

t. ex. avkomst-, nyttjande- och servitutsrättigheter, som i motionerna omnämnes

och genom medverkan av vederbörande rätts- eller fastighetsägare

kunde med stöd av 5 § i 1932 års lag en stor mängd mycket gamla inskrivningar

rensas ut. I dagens läge är förhållandet emellertid sådant att en

ny genomgång av böckerna är påkallad. Det förekommer en mängd anteckningar

om expropriationer, exekutiva försäljningar, kungörelser av olika

slag, servitut angående elektriska ledningar och vattenledningar, villaservitut,

nyttj anderätter, åtgärder enligt byggnadslagen m. m. Som motionärerna

påpekar saknar dessa inteckningar och anteckningar ofta betydelse

för vederbörande fastighet men kvarstår ändock i böckerna och tynger arbetet

vid utskrivandet av gravationsbevis och vid uppläggandet av nybildade

fastigheter. För att bringa reda i dessa förhållanden torde samma förfarande

som anvisas i 1932 års lag säkerligen vara ändamålsenligt.

Ytterligare skäl för den begärda utredningen är följande. Enligt kommentaren

till 14 § sammanläggningslagen — Henkow-von Schultz: Avstyckning

och sammanläggning, s. 237 — kan sådan utredning som erfordras för

utrensning av inteckningar för servitut och nyttjanderätt, som besvärar fastigheter

vilka skall sammanläggas, erhållas genom intyg från lantmätare,

nämndeman eller annan trovärdig person. I den mån sådan utredning föreligger

kan man bortse från inteckningar, som inte berör mark som skall

ingå i sammanläggningen. Samma förfarande skulle måhända kunna användas

vid avstyckning utan samband med sammanläggning om lorrättningsmannen

i avstyckningsprotokollet intygade förut nämnt förhållande.

Därest sådan utredning förebragts skulle inskrivningsdomaren kunna utesluta

nämnda inteckningar vid uppläggande av den nybildade fastigheten.

Den s. k. avstyckningsremsan ger för närvarande ej besked härutinnan utan

remsan skulle i de åsyftade fallen vara åtföljd av intyg eller protokollsutdrag

angående avstyckningsförrättningen.

Föreningen framhåller att det i motionerna avsedda utrensningsarbetet är

en mycket tidskrävande arbetsuppgift, som med nuvarande arbetsbörda och

personaluppsättning i domsagorna ej kan förenas med vederbörande inskrivningsdomares

ordinarie arbete utan härför erfordras arbetskraftsförstärkning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 196''i

Rörande sambandet mellan de i motionerna yrkade åtgärderna och pågående

reformarbete på inskrivningsväsendets område framhåller Svea hovrätt

att åtgärderna, som berör frågor av materiell beskaffenhet, icke kan

genomföras utan eu ingående prövning av de därav föranledda rättsverkningarna.

En sådan prövning bör enligt hovrättens mening icke ske lösryckt

ur ett större sammanhang utan upptagas till behandling samtidigt

med övriga frågor av intresse för inskrivningsarbetet. Hovrätten fortsätter.

I såväl lagberedningens som jordabalksutredningens förslag till jordabalk

(SOU 1960: 24—26 resp. SOU 1963: 55) avhandlas åtskilliga frågor av betydelse

för inskrivningsväsendet, däribland — i särskilda kapitel — under vilka

förutsättningar anteckning skall ske i eller må avföras ur fastighetsbok

och tomträttsbok. Betänkandena är för närvarande föremål för remissbehandling.

Innan de däri upptagna frågorna slutgiltigt remissbehandlats —

vilket enligt vad för hovrätten upplysts beräknas kommer att ske inom ungefär

ett år —- saknas därför enligt hovrättens mening anledning att låta verkställa

särskild utredning i nu föreslagna hänseenden.

På grund av det anförda avstyrker hovrätten bifall till de i motionerna

framförda yrkandena.

Hovrätten för Västra Sverige anser att frågan om möjliga reformåtgärder

står i nära samband med den nya jordabalk på vilken arbetet nu är inne i

sin slutfas. Härvid hänvisas till vad jordabalksförslaget innehåller beträffande

servitut och nyttj anderätter. Beträffande frågan om viss genom förrättningslantinätare

i samband med avstyckning verkställd utredning angående

servitutsförhållandena måste enligt hovrättens mening beaktas vad i hithörande

hänseenden föreslås i det nyligen avgivna betänkandet med förslag

till lag om fastighetsbildning. Hovrätten anför avslutningsvis.

Det anförda ger enligt hovrättens mening vid handen att det måste ifrågasättas

huruvida för närvarande mycket står att vinna med den av motionärerna

önskade utredningen. Så länge icke de berörda rättsförhållandena fått

sin slutgiltiga reglering och medan inskrivningsväsendet är i färd med att

omstöpas på väsentliga punkter, synes det knappast vara ändamålsenligt att

igångsätta en särskild utredning för reformer, vilkas räckvidd måste bli

starkt begränsad och där man icke ens kan vara säker på något påtagligt resultat

innan de större reformerna väntas träda i kraft. Däremot är det uppenbarligen

av vikt att under arbetet med den slutgiltiga utformningen av

de nya lagverken uppmärksamheten är riktad på de i motionerna berörda

frågorna.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 25 år 19(Jt

21

Utskottet

Det ökande antalet inskrivningsärenden har i vissa domsagor lett till att

föreskriven expeditionstid för sådana ärenden ej kunnat hållas. För att bemästra

svårigheterna har olika åtgärder vidtagits. Sålunda har bl. a. kraftiga

personalförstärkningar och modern kontorsteknisk materiel tillförts

domsagorna. Inom statskontoret har vidare verkställts en undersökning om

möjligheterna att förenkla arbetsrutinerna inom inskrivningsväsendet, och

vissa åtgärder har föreslagits i detta hänseende. De rådande missförhållandena

på området påtalades senast år 1962 av justitieombudsmannen i framställning

till Kungl. Maj:t och föranledde jämväl vissa motionsyrkanden

vid 1963 års riksdag, avseende utom annat en utredning i syfte att rationalisera

inskrivningsväsendet. Detta yrkande avslogs emellertid av riksdagen

under hänvisning till den inom statskontoret pågående utredningen.

I förevarande motioner framhålles att arbetet med fastighetsböckerna icke

berörts av hittills prövade rationaliseringsåtgärder. Det påpekas att böckerna

innehåller en stor mängd inteckningar, särskilt för servitut och nyttjanderätt,

vilka i själva verket saknar betydelse för fastigheten men ändå kvarstår

i fastighetsboken och avsevärt tynger arbetet. Likaså kvarstår inaktuella

anteckningar av olika slag, exempelvis rörande avslutat expropriationsförfarande.

Motionärerna anser att arbetet på domsagornas inskrivningsavdelningar

skulle underlättas, om betydelselösa införingar av angivet

slag kunde utrensas ur fastighetsböckerna, och anger vissa riktlinjer för

erforderliga reformer. I motionerna hemställes om utredning och åtgärder

i det angivna syftet.

Såsom framhållits vid remissbehandlingen pågår f. n. ett omfattande lagstiftningsarbete

med nära anknytning till det av motionärerna aktualiserade

spörsmålet. Gällande inskrivningsrättsliga författningar avses sålunda

skola ersättas av den nya jordabalken eller i anslutning därtill i administrativ

ordning utfärdade bestämmelser. Även förslaget till lag om fastighetsbildning

innehåller stadganden, bl. a. rörande tillskapande och upphävande

av servitut, som blir av betydelse för inskrivningsväsendet. De nämnda lagförslagen

är nu föremål för remissbehandling. I likhet med de i förevarande

ärende hörda hovrätterna anser utskottet alt det vid angivna förhållanden

ej kan anses motiverat med en särskild utredning på sätt i motionerna

föreslagits. Åtskillig tid återstår emellertid, innan de nya bestämmelserna

kan träda i kraft. Såsom chefen för justitiedepartementet understrukit i

årets statsverksproposition är det av stor vikt för fastighetsmarknaden och

fastighetskreditväsendet att föreskriven expeditionstid hålles inom inskrivningsväsendets

område, varför alla möjligheter att underlätta och förenkla

arbetet vid domsagornas inskrivningsavdelningar måste tillvaratagas. Detta

bär jämväl betonats i remissyttranden över motionerna. För nämnda in
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tredje lagutskottets utlåtande nr 2o år 196b

tressen får det också anses vara av vikt att utfärdade gravationsbevis är lätt

överskådliga och ej innehåller uppgifter som är betydelselösa vid säkerhetsvärderingen.

Mot bakgrund av det sagda finner utskottet i likhet med hovrätten

för Västra Sverige det vara angeläget att under det fortsatta lagstiftningsarbetet

på området uppmärksamheten är riktad på de i motionerna

berörda frågorna. Det synes sannolikt, att under denna tid en del åtgärder

i motionernas syfte kan vidtagas, som blir av värde även sedan den nya lagstiftningen

genomförts och som t. o. m. är ägnade att underlätta övergången

till denna. I den mån så kan ske bör därför enligt utskottets mening,

även innan den nya lagstiftningen helt genomföres, lämpliga åtgärder vidtagas

för att förenkla fastighetsböckerna i påtalade hänseenden. Härvid synes

särskilt böra övervägas den i motionerna och vissa remissyttranden anvisade

möjligheten att på upplägg för fastighet, som bildats vid avstyckning

utan samband med sammanläggning, utesluta inteckningar för lokalt begränsade

servitut eller nyttjanderätter, som ej berör den nybildade fastigheten.

Vad sålunda anförts torde böra givas Kungl. Maj :t till känna.

Utskottet får således hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner, I: 301

och II: 393, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna

vad utskottet anfört om förenkling av fastighetsböckerna.

Stockholm den 9 april 1964

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSOX

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexander son, Lindahl*, Ebbe Ohlsson,

Jonasson’, Åkesson, Erik Jansson, Herbert Larsson och Wirmark*;

från andra kammaren: herrar Levin, Nyberg, Wachtmeister, fru Torbrink*,

herrar Grebäck, Johansson i öckerö, Persson i Tandö* och Hammarberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640143

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:144 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om förenkling av fastighetsböckerna. a1 i texten