Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående bostadsförhållandena i Sverige för i utlandet tjänstgörande svenska medborgare. Tredje lagutskottet har behandlat en i riksdagens andra kammare väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 277, av herr Rimmerfors.

1964-04-16 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1964:29, Utlåtande i anledning av väckt motion angående bostadsförhållandena i Sverige för i utlandet tjänstgörande svenska medborgare. Tredje lagutskottet har behandlat en i riksdagens andra kammare väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 277, av herr Rimmerfors.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1964

l

Nr 29

Utlåtande i anledning av väckt motion angående bostadsförhållandena

i Sverige för i utlandet tjänstgörande svenska medborgare.

Tredje lagutskottet har behandlat en i riksdagens andra kammare väckt

och till lagutskott hänvisad motion, nr 277, av herr Rimmerfors.

I motionen hemställes, »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa om utredning och förslag till sådana ändringar av

hyreslagstiftningen, att bostadsförhållandena underlättas för i utlandet

tjänstgörande svenska medborgare vid återvändandet till hemlandet».

Beträffande motionens fullständiga innehåll får utskottet, i den mån

redogörelse ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen.

över motionen har utskottet på sätt föreskrives i § 46 riksdagsordningen

inhämtat yttranden från bostadsstyrelsen och statens hyresråd. På begäran

av utskottet har yttrande därjämte avgivits av Utlandssvenskarnas

förening.

Gällande bestämmelser m.m.

Genom lagen den 19 juni 1942 om hyresreglering m. m., som genom lag

den 31 maj 1963 förlängts att gälla t. o. m. den 31 december 1965, har stadgats

begränsning av hyrans storlek för flertalet lägenheter, möjlighet till

tvångsförlängning av hyresavtal och reglering av vissa andra hyresförhållanden.

Lagen äger enligt 1 § tillämpning i varje stad, köping eller municipalsamhälle,

som vid 1942 års ingång hade minst 2 000 invånare, där ej

Konungen annorlunda förordnar, så ock i annan tättbebyggd ort, som Konungen

bestämmer. Konungen äger även bestämma, att lagen i ort där den

gäller skall äga tillämpning endast i fråga om visst eller vissa slag av lägenheter.

Enligt 7 § äger hyresnämnd, därest hyresvärd uppsagt hyresavtal utan

att hyresrätten är förverkad, på framställning av hyresgästen förklara upp

sägningen ogiltig, såframt den finnes strida mot god sed i hyresförhållanden

eller eljest vara obillig. Samtycker hyresgästen härtill, kan nämnden även

förlänga hyresförhållandet mot den hyra som hyresvärden enligt de i lagen

llihang till riksdagens protokoll t964. 9 samt. 3 and. Nr 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 196i

närmare angivna bestämmelserna äger betinga sig och på de villkor i övrigt

som finnes skäliga.

Är hyresavtal slutet för bestämd tid utan förbehåll om uppsägning och

har hyresgästen i skälig tid givit hyresvärden till känna, att han önskar

behålla lägenheten efter den avtalade hyrestidens slut, äger hyresnämnden

enligt 8 §, där hyresvärden vägrar att förlänga hyresförhållandet, på framställning

av hyresgästen förordna därom, såframt hyresrätten ej är förverkad

och hyresvärdens vägran finnes strida mot god sed i hyresförhållanden

eller eljest vara obillig. I fråga om hyresvillkoren vid sådan förlängning

skall vad i 7 § stadgas äga motsvarande tillämpning.

I 8 a § finnes vissa bestämmelser om övertagande av hyresrätt i vissa fall,

såsom vid hyresförhållanden beträffande lägenhet, som förhyrts av två eller

flera gemensamt.

Frågan om hyresrättens förverkande behandlas i 32 § allmänna hyreslagen.

Däri stadgas att hyresrätten är förverkad och hyresvärden berättigad

att uppsäga avtalet i bl. a. det fall då hyresgästen utan hyresvärdens medgivande

överlåter lägenheten till annan. Är vad som lägges hyresgästen till

last av ringa betydenhet må dock ej hyresgästen skiljas från lägenheten.

Såsom ett komplement till hyresregleringslagen har genom lagen 19 juni

19i2 om kontroll au upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m. införts

reglering av lägenhetsförvärv, som grundats på bostadsrätt och andra former

av bostadskooperation. Lagen äger tillämpning i ort, där hyresregleringslagen

gäller. Till hyresregleringslagen ansluter sig även lagen den 15

maj 1959 med särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad.

Denna lag, vilken liksom hyresregleringslagen och bostadsrättskontrollagen

gäller till och med den 31 december 1965, reglerar vid hemskillnad, äktenskapsskillnad

och återgång av äktenskap förhållandet mellan efterlevande

make och andra dödsbodelägare, allt såvitt angår bostad som makarna eller

en av dem förhyr, innehar med bostadsrätt eller äger.

För att möjliggöra en avveckling av hyresregleringen har Kungl. Maj:t

genom lagändring, som trätt i kraft den 1 januari 1957, tillagts befogenhet

att bringa hyresregleringen att upphöra i ort eller del av ort, där läget på

bostadsmarknaden icke kräver fast reglering. Kungl. Maj :t äger vidare efter

lagändring den 6 juni 1957 bestämma att lagen i den ort där den gäller skall

äga tillämpning endast i fråga om visst eller vissa slag av lägenheter. Vidare

gäller från den 1 januari 1957 lagen den 7 december 1956 med vissa

bestämmelser som skola iakttagas sedan hyresregleringen upphört. I denna

lag upptages såsom framgår av lagens rubrik bestämmelser för lösande

av de övergångsproblem som kan uppkomma vid en avveckling av hyresregleringen.

Lagen den 7 december 1956 om rätt i vissa fall för hyresgäst

till nytt hyresavtal, i fortsättningen kallad besittningsskyddslagen, vilken

gäller till och med den 31 december 1965, innehåller dels regler om besittningsskydd

motsvarande bestämmelserna i 7, 8 och 8 a §§ hyresregle
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 196i

3

ringslagen, dels regler om bestämmande av hyresvillkoren, innebärande

bl. a. att om parterna ej kan enas domstol skall ge tvingande föreskrifter

därom. Besittningsskyddslagen skall med vissa undantag tillämpas på de

orter där hyresregleringslagens bestämmelser om uppsägningstid icke gäller.

Undantagna från lagens tillämpning är fall, då lägenhet upplåtits till

bostad i en- eller tvåfamiljshus eller till bostad i möblerat skick eller då

fråga är om upplåtelse från hyresgästs sida av del i förhyrd bostad.

Av bestämmelserna i sistnämnda lag må här beröras 1 §, vari stadgas

rätt för hyresgäst att, då hyrestiden till följd av uppsägning eller eljest går

till ända, erhålla nytt hyresavtal enligt vad i lagen närmare stadgas. Sådan

rätt tillkommer dock icke hyresgäst

a) om hyresrätten är förverkad,

b) om hyresgästen eljest påtagligt eftersatt sina förpliktelser enligt hyresavtalet,

c) om hyresgästens behov av lägenheten måste anses ringa,

d) om hyresgästen själv lämnat anställning, varav upplåtelsen var betingad,

eller eljest givit anledning till att anställningen upphört samt synnerliga

skäl icke tala för att hyresgästen ändock bör äga rätt till nytt hyresavtal,

eller

e) om i annat fall än nu sagts det icke kan anses strida mot god sed i

hyresförhållanden eller eljest vara obilligt, att hyresvärden fordrar att hyresgästen

skall avflytta.

Kunna hyresvärd och hyresgäst ej enas om nytt hyresavtal, åligger det

enligt 4 § hyresgästen, där han vill åtnjuta sin rätt till sådant avtal, att

väcka talan därom vid domstol senast tre veckor efter det han av hyresvärden

mottagit skriftligt meddelande om att hyresvärden fordrar, att han skall

avflytta. Har inom tid som nu är sagd tvisten hänskjutits till nämnd, som

avses i lagen den 22 juni 1939 om medling i hyrestvister, må dock, om förfarandet

inför nämnden icke leder till förlikning, talan väckas inom tre

veckor efter det förfarandet inför nämnden avslutats. Försitter hyresgästen

tid som i denna paragraf är sagd har han förlorat sin rätt till nytt avtal.

Även i vad avser lägenhet som innehas med bostadsrätt, föreligger viss

begränsning i rätten att upplåta den till annan. Enligt 45 § lagen den 25

april 1930 om bostadsrättsföreningar äger nämligen bostadsrättshavaren

icke utan tillstånd av bostadsrättsföreningens styrelse upplåta lägenheten

till begagnande av annan än den som är medlem av förening. Upplåtes lägenheten

utan sådant tillstånd kan nyttjanderätten till sådan lägenhet jämlikt

47 § förverkas.

Beträffande bostadslångiuningens inverkan på tillfälligt upplåten bostad

gäller följande enligt bostadsstyrelsens anvisningar till 12 § bostadslånekungörelsen.

1* Bihang till riksdagens protokoll 196b. 9 samt. 3 avd. Nr 29

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 196å

Avser låntagaren att uthyra av honom bebott enfamiljshus eller av honom

bebodd lägenhet i tvåfamilj shus skall han underrätta länsbostadsnämnden

liärom, därvid nämnden i fråga om enfamiljshus bär att fastställa

maximihyra. Nämnden må etter prövning av omständigheterna medge uthyrningen

på i övrigt oförändrade lånevillkor om upplåtelsen varar, på

jordbruksfastighet längst fem och i fråga om annan fastighet längst tre år.

Lämnas icke sådant medgivande, skall nämnden föreskriva, att låntagaren

skall av lånet inbetala en så stor del att resten motsvarar det lånebelopp,

som skulle ha återstått om lånet från början bestämts till 15 procent av

låneunderlaget.

Anvisningen utgör ett komplement till innehållet i 14 § nämnda kungörelse,

vari utom annat stadgas, att enskild persons bostadslån för småhus

ej må överstiga tjugo procent av låneunderlaget, då han själv skall

bebo huset, och femton procent i annat fall om ej särskilda skäl till höjning

föreligger.

I styrelsens anvisningar till 14 § bostadslånekungörelsen stadgas beträffande

lån till bostadsrättsförening att, så länge bostadslån utestår

oguldet, i bostadsrättsföreningens stadgar skall finnas bestämmelser av

innebörd att bostadsrättshavare icke får utan medgivande av föreningens

styrelse uthyra av honom innehavd lägenhet.

Frågans tidigare behandling

I de vid 1960 års riksdag väckta motionerna 1:327 och 11:409 föreslogs en

utredning rörande stöd åt utlandssvenskarna. Bland annat berördes i motionerna

bostadsfrågan, varvid framhölls att »ett starkt återhållande moment

för den som överväger utomlandsanställning är, att han måste lämna

sin bostad och vet med sig, att han under nu rådande förhållanden vid sin

återkomst till landet kommer att få mycket stora svårigheter att skaffa sig

en ny sådan. Det kan dröja åratal och han har ingen möjlighet att ställa

sig i bostadskön, förrän han på nytt har blivit mantalsskriven i den ort, där

han ämnar slå sig ner. Möjligheten att införa någon form av förhandsanmälan

för utlandssvenskar bör undersökas.»

Allmänna beredningsutskottet, som icke särskilt till behandling upptog

bostadsfrågan, uttalade i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 26 år 1960

bl. a. följande.

Utskottet vill sammanfattningsvis framhålla, att framtiden torde komma

att medföra ett ökat behov av utomlands verksamma svenskar, och utskottet

finner det angeläget att utlandssvenskarnas villkor icke blir sådana att

tillgodoseendet av detta behov äventyras. Utskottet anser dock icke att förslaget

om en utredning, som hos sig skulle samla alla dessa frågor, är den

väg som bör beträdas för att söka lösa de omfattande och olikartade problemen.

Utskottet vill i stället, med beaktande av att vissa hithörande spörsmål

redan är föremål för utredning, förorda, att de olika frågorna får upptagas

till prövning vid behandlingen av de särskilda områden, där de hör

hemma. Härvid finnes möjligheter att tillse, att utlandssvenskarna icke

kommer i en missgynnad särställning. Samma synpunkter kan också gö
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 196b

5

ras gällande i lagstiftningsarbetet och vid myndigheternas ämbetsutövning.

Utskottet har alltså icke ansett sig böra tillstyrka den av motionärerna

föreslagna utredningen men vill, med hänsyn till vikten av de av motionärerna

upptagna problemen, hemställa, att riksdagen i anledning av de likalydande

motionerna 1:327 och 11:409 i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till

känna vad utskottet ovan anfört.

Genom beslut den 9 december 1960 har justitiedepartementet överlämnat

tryckta exemplar av förenämnda skrivelse jämte utskottsutlåtandet till

samtliga övriga statsdepartement för kännedom.

Offentliga utredningar

Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 januari 1962 tillkallades sakkunniga

med uppgift att utreda frågor rörande bostadsförmedlingens organisation

och principer, vilka sakkunniga sedermera antagit benämningen

1962 års bostadsförmedlingsutredning. I direktiven anföres bl. a. följande

(riksdagsberättelsen år 1963 s. 143).

Vid 1962 års riksdag väcktes en motion (11:373) om införande av obligatorisk

bostadsförmedling. Vidare väcktes motioner (1:192 och 11:246) med

yrkande om en utredning angående bostadsförmedlingens organisation och

principer. Yrkandet om obligatorisk bostadsförmedling avvisades av riksdagen.

I den andra frågan anförde allmänna beredningsutskottet (utlåtande

nr 37), att ett klarläggande av vissa förhållanden inom bostadsförmedlingen

och en undersökning av möjligheterna att vidtaga olika åtgärder skulle

betyda ett stöd för kommunerna i strävandena att göra bostadsförmedlingen

så effektiv som möjligt. Utskottet förordade därför en utredning beträffande

vissa frågor på bostadsförmedlingens område.

Om utredningen anförde utskottet bl. a., att en första uppgift skulle bli

att kartlägga rådande förhållanden. Utredningen, som borde vara förutsättningslös,

borde pröva möjligheterna att nå större enhetlighet i de av

bostadsförmedlingarna tillämpade bedömningsnormerna vid tilldelning av

lägenheter åt bostadssökande. Vid denna prövning borde beaktas exempelvis

att sociala hänsyn och behov av särskild arbetskraft på vissa orter kan

föranleda avsteg från den tidsmässiga turordningen i bostadskön. Utredningen

borde också ta upp frågan hur bostadsförmedlingarna skall få bättre

tillgång till lägenheter. Obligatorisk bostadsförmedling borde dock ej

införas. Utredningen borde vidare pröva möjligheterna att åstadkomma en

effektivt organiserad interkommunal förmedling. Slutligen borde övervägas

hur den offentliga insynen i förmedlingarnas verksamhet lämpligen bör

ordnas.

Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr nr 209).

Den av riksdagen begärda utredningen bör nu komma till stånd. Utredningsmännen

bör bedriva sitt arbete enligt de nyss återgivna, av riksdagen

uppdragna riktlinjerna.

Den 29 november 1963 gavs åt utredningen tilläggsdirektiv av följande

lydelse (riksdagsberättelsen år 1964 s. 387).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år J96i

Behovet av en samordnad och effektivare bostadsförmedling inom framför

allt Storstockholmsområdet har efter hand blivit alltmer accentuerat.

Det synes angeläget, att möjligheter skyndsamt skapas för att förmå kommuner,

vilka ingår i ett område som kan anses utgöra en enhet i bostadsförsörjningshänseende,

att anordna gemensam bostadsförmedling för hela

området. Bostadsförmedlingsutredningen bör därför närmast inrikta sitt

arbete på att undersöka vilka åtgärder som erfordras härför. Finner utredningen

därvid, att en effektivare bostadsförmedling inte kan åstadkommas

utan att obligatorisk bostadsförmedling införes, bör utredningen vara

oförhindrad att låta sina förslag omfatta även en sådan lösning. Det är

emellertid angeläget, att denna i så fall inte ges en vidare omfattning än

som påkallas av det angivna syftet samt att en tungrodd administrativ regleringsapparat

undvikes.

Enligt årets riksdagsberättelse (s. 387) beräknas utredningen slutföra sitt

arbete under år 1964.

Vidare har enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1963 tillkallats

sakkunniga — hyreslagstiftningssakkunniga — för att utreda frågor

om förenkling av hyreskontrollen och utformning av besittningsskyddet för

hyresgäst i den allmänna hyreslagstiftningen. (Beträffande direktiven för

utredningen hänvisas till årets riksdagsberättelse s. 62 ff).

Remissyttrandena

Den i motionen föreslagna utredningen tillstyrkes av Utlandssvenskarnas

förening. Statens hyresråd uttalar som sin mening att någon ändring av

hyresregleringslagstiftningen ej synes påkallad av de i motionen berörda

förhållandena. Bostadsstyrelsen förklarar att reglerna för den statliga bostadslångivningen

på intet sätt motverkar möjligheterna att återfå en tillfälligt

upplåten bostad.

Utlandssvenskarnas förening framhåller betydelsen av utlandssvenskarnas

möjlighet att få bostad omedelbart vid återflyttning till Sverige och

anför till stöd härför bl. a. följande.

Utlandssvenskarnas stora betydelse för vårt land och dess välfärdsutveckling

har vid många tillfällen och i skilda sammanhang blivit belyst

och torde stå klar för varje välorienterad medborgare. Här förtjänar blott

att ytterligare framhållas, att i jämförelse med de säkrare och angenämare

förhållandena här hemma livs- och arbetsvillkoren för en utlandssvensk

ofta är förknippade med många svårlösta problem. Den sociala omvårdnad

om medborgaren, som är ett utmärkande drag i vårt nutida svenska samhälle,

har emellertid medfört — eftersom denna vårdnad i stort endast

kan åtnjutas vid vistelse i Sverige -— att allt större tvekan numera förspörjs

inför uppgifterna som utlandssvensk, ej minst bland de yngre. Som en följd

härav har rekryteringen blivit allt svårare för fyllande av poster utomlands,

särskilt i mera prövande regioner. De svenska exportnäringarna har redan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 196i

7

vid flera tillfällen med bekymmer påtalat detta förhållande. Ur dessa synpunkter

är det således angeläget, att alla de åtgärder vidtagas här hemma,

som kan verka uppmuntrande för utlandssvenskarna och underlätta deras

verksamhet på främmande mark. Härvid måste otvivelaktigt möjligheterna

att vid återflyttning från utlandet omedelbart erhålla bostad i Sverige på

önskad verksamhetsort tillmätas stor betydelse. Föreningen instämmer därför

livligt i motionärens förslag om utredning av hithörande förhållanden

och förklarar sig beredd att vid behov medverka i en dylik.

Sedan hyresrådet i sitt remissyttrande berört vissa bestämmelser rörande

uthyrning till underhyresgäst uttalar sig hyresrådet på följande sätt om

gällande regler och rättstillämpning i fråga om uthyrares möjlighet att förfoga

över uthyrd lägenhet, när han på nytt är i behov av den som bostad.

Enligt hyresregleringslagen äger hyresnämnd på framställning av hyresgäst

ogiltigförklara uppsägning, om denna finnes strida mot god sed i hyresförhållanden

eller eljest vara obillig. Nämnden äger även, då fråga är om

hyresavtal som slutits för bestämd tid, förordna om förlängning av hyresförhållande,

om hyresvärden vägrat hyresgästen sådan förlängning och

nämnden finner hyresvärdens vägran strida mot god sed i hyresförhållanden

eller eljest vara obillig.

Besittningsskyddslagen, som gäller i ort där hyresregleringslagen ej äger

giltighet, bereder hyresgäst möjlighet att, då hyrestiden till följd av uppsägning

eller eljest går till ända, efter domstolsprövning erhålla nytt hyresavtal.

Att märka är emellertid i förevarande sammanhang att lagen ej är

tillämplig på lägenhet i en- och tvåfamilj shus och ej heller i fråga om lägenhet

som uthyres i möblerat skick. Enligt lagen föreligger ej rätt till nytt

hyresavtal bl. a. om det icke kan anses strida mot god sed i hyresförhållanden

eller vara obilligt, att hyresvärden fordrar att hyresgästen skall avflytta.

Hyresrådet, som endast har erfarenhet av hyresregleringslagens tillämpning,

kan i fråga om praxis i uppsägningsmål och mål om förlängning av

tidsbestämt hyresavtal anföra följande.

Hyresgästs ansökan i sådant mål bär i princip ej bifallits, om parterna

vid upplåtelsen överenskommit, att hyresgästen skall avflytta när uthyraren

på nytt behöver taga lägenheten i anspråk såsom bostad. Den tid

handläggningen av dylika mål kräver liksom intresset av att hyresgästen

erhåller något rådrum för att ordna med sin avflyttning bär emellertid

medfört, att uthyraren icke alltid kunnat beredas tillfälle att återinflytta

just vid den tidpunkt som förutsattes då överenskommelsen träffades.

Beträffande bostadslåingivningens inverkan på möjligheten till tillfällig

uthyrning gäller enligt bostadsstyrelsen att i de fall, där statslån utgått

enligt äldre låneformer i fråga om en- och tvåfamiljshus, låntagaren skall

bebo fastigheten. Då uthyrning vid tillfällig vistelse å annan ort förekommit,

har länsbostadsnämnd medgivit sådan under åtminstone tre år och

i av motionären åberopade fall även längre.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1964

Utskottet

Vad beträffar möjligheten för en uthyrare att förfoga över uthyrd lägenhet,

när han på nytt behöver den såsom hostad, är reglerna om tvångsförlängning

av hyresförhållande i hyresregleringslagen och besittningsskyddslagen

av intresse.

Enligt hyresregleringslagen äger hyresnämnd på framställning av hyresgäst

ogiltigförklara uppsägning, om denna finnes strida mot god sed i hyresförhållanden

eller eljest vara obillig. Nämnden äger även, då fråga är

om hyresavtal som slutits för bestämd tid, förordna om förlängning av

hyresförhållande, om hyresvärden vägrat hyresgästen sådan förlängning

och nämnden finner hyresvärdens vägran strida mot god sed i hyresförhållanden

eller eljest vara obillig.

Besittningsskyddslagen, som gäller i ort där hyresregleringslagen ej äger

giltighet, bereder hyresgäst möjlighet att, då hyrestiden till följd av uppsägning

eller eljest går till ända, efter domstolsprövning erhålla nytt hyresavtal.

Lagen är dock ej tillämplig på lägenhet i en- och tvåfamiljshus och

ej heller i fråga om lägenhet som uthyres i möblerat skick. Enligt lagen

föreligger ej rätt till nytt hyresavtal i bl. a. de fall då hyresgästens behov

av lägenheten måste anses vara ringa eller då det icke kan anses strida mot

god sed i hyresförhållanden eller eljest vara obilligt, att hyresvärden fordrar

att hyresgästen skall avflytta.

I motionen 11:277 framhålles att förflyttningar mellan olika arbets- och

uppehållsorter inom landet kan med nuvarande läge på bostadsmarknaden

skapa svårartade problem. Om möjligt ännu svårare blir situationen enligt

motionären för exempelvis de affärsmän, missionärer och u-landsexperter

som på grund av sina arbetsuppgifter är hänvisade till att under

längre eller kortare tid vistas utomlands. Om dessa landsmän inte anser

sig ha råd att behålla sin bostad (lägenhet eller villa) under utlandstjänstgöringen,

måste de på ena eller andra sättet avhända sig denna. På i motionen

närmare anförda skäl göres nu gällande att, även om utlandssvensken

sökt gardera sig genom särskilda hyresavtal med underhyresgästen, han

kan komma att stå rättslös, när han önskar återfå sin bostad. Varken hyresregleringslagen

eller besittningsskyddslagen ger nämligen enligt motionären

det erforderliga skyddet. Motionären ifrågasätter därför möjligheten av att

genom exempelvis bostadsförmedlingen garantera den utlandsanställde någon

form av hyresrätt. Om denne vid avresan från riket antingen i sin

egenskap av egen hyresvärd eller i samråd med hyresvärden överlämnar hyresrätten

till sin lägenhet till bostadsfönnedlingsorganet, skulle han vid återkomsten

vara berättigad att utan väntetid i bostadskön antingen återfå sin

gamla lägenhet eller anvisas en annan likvärdig. Om han önskade återfå

sin gamla lägenhet, skulle garantien betyda att den tillfällige hyresgästen

omedelbart bereddes möjlighet att avflytta till annan lägenhet. Bostads
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 196i

9

marknaden skulle därigenom under några år få tillgång till en bostadslägenhet

som kanske eljest stått tom. För lägenhetens innehavare skulle garantien

betyda ökad trygghet. Under åberopande av bl. a. det anförda hemställes

i motionen om utredning och förslag till sådana ändringar i hyreslagstiftningen,

att bostadsförhållandena underlättas för i utlandet tjänstgörande

svenska medborgare vid återvändande till hemlandet.

Såsom riksdagen uttalade år 1960 är det angeläget att utlandssvenskarnas

villkor ej blir sådana att tillgodoseendet av det alltmer ökande behovet av

utomlands verksamma svenskar äventyras. Vad därvid gäller frågan om

möjligheten för utlandssvensken att få bostad vid hemkomsten vill utskottet

till en början framhålla att bostadsförmedlingarna i bl. a. de tre största

städerna i landet enligt uppgift tillämpar ett system innebärande rätt för

den som vid avflyttning från landet överlämnat till bostadsförmedlingen

att utse ny hyresgäst i den lämnade lägenheten, att senare vid återflyttningen

återfå sin bostad eller likvärdig sådan. Vidare har statens hyresråd i sitt yttrande

över motionen upplyst, att hyresgästs ansökan i uppsägningsmål och

mål om förlängning av tidsbestämt hyresavtal regelmässigt ej bifallits, om

parterna vid upplåtelsen överenskommit, att hyresgästen skall avflytta när

uthyraren på nytt behöver ta lägenheten i anspråk som bostad. Hyresrådet

anmärker dock att den tid handläggningen av dylika mål kräver liksom

intresset av att hyresgästen får något rådrum för att ordna med sin avflyttning

kan medföra, att uthyraren icke alltid kunnat beredas tillfälle att

återinflytta just vid den tidpunkt som förutsattes då avtalet träffades. Slutligen

har bostadsstyrelsen förklarat att reglerna för den statliga bostadslånegivningen

på intet sätt motverkar möjligheterna att återfå en tillfälligt upplåten

bostad. I enlighet med vad sålunda anförts synes den utlandsanställde,

under förutsättning att han antingen låter hyra ut lägenheten genom bostadsförmedlingens

försorg eller ock sluter ett tidsbestämt avtal med en

tillfällig hyresgäst, kunna tillförsäkra sig bostad vid hemkomsten. I andra

fall åter, såsom då den utlandsanställde vistats utrikes under längre tid och

saknar byteslägenhet i hemlandet, torde problemet vara mer svårbemästrat.

Att lösa detta inom hyreslagstiftningens ram synes knappast vara en framkomlig

väg. Bostadsfrågan får i stället behandlas av bostadsförmedlingen i

vanlig ordning, och, ehuru turordningen bland bostadssökande ej är lagligen

reglerad, torde man därvid kunna räkna med att skälig hänsyn tagcs till

den utlandsbosattes speciella situation. I sammanhanget bör emellertid även

anmärkas att 1962 års bostadsförmedlingsutredning har att pröva frågor

om bl. a. den tidsmässiga turordningen i bostadskön ävensom att hyrcslagstiftningssakkunniga

skall utreda frågor om bl. a. utformningen av besittningsskyddet

för hyresgäst i den allmänna liyrcslagstiftningen. Hithörande

frågor kan därför förutsättas komma att i viss mån övervägas av berörda

utredningar.

Med hänsyn till det sålunda anförda finner utskottet, ehuru motionens

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1966

syfte får anses vara förtjänt av beaktande, någon riksdagens åtgärd i anledning

av densamma ej vara påkallad.

Utskottet får således hemställa,

att förevarande motion, 11:277, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 april 1964

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson*, Ebbe Ohlsson, Svante

Kristiansson, Åkesson, Erik Jansson, Herbert Larsson, Lennart Geijer* och

Hermansson;

från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, Nyberg, Wachtmeister*,

Grebäck*, Johansson i öckerö, Svanberg och Hammarberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.