Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om översgn av trafiklagstiftningen. Tx-edje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 44 i första kammaren av herr Jacobsson, Gösta, och herr Kaijser och nr 56 i andra kammaren av fröken Karlsson och herr Magnusson i Borås.

1964-11-03 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1964:36, Utlåtande i anledning av väckta motioner om översgn av trafiklagstiftningen. Tx-edje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 44 i första kammaren av herr Jacobsson, Gösta, och herr Kaijser och nr 56 i andra kammaren av fröken Karlsson och herr Magnusson i Borås.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 1964

1

Nr 36

Utlåtande i anledning av väckta motioner om översgn av trafiklagstiftningen.

Tx-edje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott

hänvisade motioner, nr 44 i första kammaren av herr Jacobsson,

Gösta, och herr Kaijser och nr 56 i andra kammaren av fröken Karlsson och

herr Magnusson i Borås.

I motionerna, som är likalydande, hemställes »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en skyndsam utredning angående översyn

av trafiklagstiftningen i dess helhet under hänsynstagande till de ändrade

förhållanden som uppstår vid övergång till högertrafik».

över motionerna, för vilkas innehåll nedan redogöres, har utskottet på

sätt § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat utlåtande från väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen. Därjämte har på begäran av utskottet yttrande

över motionerna avgivits av Motororganisationernas samarbetsdelegation

(MSD).

Gällande rätt m.m.

Inledning

I den svenska vägtrafiklagstiftningen ingår ett flertal olika författningar.

De grundläggande bestämmelserna om trafiken på väg återfinnes i vägtrafikförordningen

den 28 september 1951 (VTF) och lagen samma dag om

straff för vissa trafikbrott (TL). Undantag från VTF:s föreskrifter om

motorcykel stadgas genom förordningen den 5 maj 1960 om mopeder

(MopF). Av övriga i anslutning till VTF utfärdade författningar må nämnas

vägtrafikkungörelsen den 7 december 1951 (VTK) och kungörelsen

samma dag angående vägmärken m.m. (VMK). I vägtrafiklagstiftningen

ingår vidare bland andra lagen den 30 juni 1916 angående ansvarighet för

skada i följd av automobiltrafik, lagen den 10 maj 1929 om trafikförsäkring

å motorfordon, förordningen den 25 oktober 1940 angående yrkesmässig

automobiltrafik m. m. (YTF) samt förordningen den 2 juni 1922

om automobilskatt m. fl. skatteförfattningar.

Vägtrafiklagstiftningen har i åtskilliga hänseenden omarbetats och utbyggts.

Huvudförfattningen, VTF, har sålunda alltsedan sin tillkomst ändrats,

huvudsakligen i detaljer, varje år. Mera genomgripande ändringar

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1964. 9 samt. 3 avd. Nr 36

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3(i år W6''i

har vidtagits åren 1955 och 1958 på grundval av förslag som framlagts av

1953 års trafiksäkerhetsutredning. 1955 års reform avsåg trafikreglerna,

medan bl. a. reglerna om behörighet att framföra motorfordon omgestaltades

år 1958. Även TL har ändrats. År 1957 skärptes sålunda trafiknykterhetsbestämmelserna

och år 1958 stadgandena om olovlig körning. Vägtrafiklagstiftningen

har även i övrigt utbyggts. Sålunda har stadganden angående

kryssmärken och säkerhetsanordningar vid plankorsningar mellan

järnväg och väg meddelats genom kungörelsen den 20 februari 1959. I fråga

om det militära försvarets respektive civilförsvarets vägtrafik har den 5 november

1954 utfärdats militär vägtrafikkungörelse ävensom vägtrafikkungörelse

för civilförsvaret.

1 motioner vid 1959 års riksdag hemställdes om översyn av vägtrafiklagstiftningen.

Till stöd för yrkandet anfördes följande.

Den nuvarande vägtrafiklagstiftningen bör, trots att den för relativt få

år sedan underkastades en genomgripande revision, överses i olika hänseenden.

Vissa ändringar däri vidtogs visserligen nyligen på grund av det

förslag som framlades av 1953 års trafiksäkerhetsutredning, men också i

andra hänseenden synes en modernisering vara påkallad. En sådan har

också ställts i utsikt, men något initiativ från Kungl. Maj :ts sida har ännu

icke tagits. Frågan bör lösas med skyndsamhet i samverkan med skilda

vägtrafikintressenter och i samarbete med våra nordiska grannländer. Därvid

bör övervägas bl. a. ändringar i fråga om vägmärkena och reglerna för

belysning av vägarna. Förenklingar av olika slag bör vidtagas. Även parkeringsbegreppets

innebörd bör utredas i syfte att förekomma de tillämpningssvårigheter

som de nuvarande reglerna föranlett framför allt i våra

tätorter. En fråga som med säkerhet kommer att på nytt aktualiseras är

övergången för vårt lands vidkommande till högertrafik.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande över motionerna, nr 44/1959, avstyrkte

andra lagutskottet bifall till motionärernas hemställan och anförde

därvid bl. a. följande.

Givetvis kominer vägtrafiklagstiftningen även framdeles att bli föremål

för översyn. Främst måste uppmärksamheten vara riktad på sådana bestämmelser

som direkt eller indirekt syfta till att öka trafiksäkerheten.

Under överinseende av kommunikationsdepartementet pågår emellertid ett

fortlöpande utredningsarbete på området, bl. a. inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och statens trafiksäkerhetsråd. Det kan antagas, att flertalet

av de motionärerna väckta frågorna därvid kommer att uppmärksammas.

Enligt utskottets mening är det åtminstone tills vidare lämpligare att fortsätta

med partiella reformer på grundval av sådant utredningsarbete än

att, som motionärerna förordat, göra en samlad översyn av lagstiftningen.

I det följande lämnas en redogörelse för de viktigaste leden i det fortsatta

reformarbetet på vägtrafiklagstiftningens område.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 196b

3

Vägtrafikförordningen

VTF :s stadgan den har inordnats i följande åtta avdelningar.

I. Inledande bestämmelser: definitioner på vissa i förordningen använda

uttryck;

II. Bestämmelser om fordon: stadganden om fordons beskaffenhet och

utrustning samt om registrering, besiktning och annan fordonskontroll;

III. Bestämmelser om förare av fordon: villkoren för rätt att framföra

fordon och stadganden rörande yrkesmässig utbildning av bil- och motorcykelförare

;

IV. Trafikregler: allmänna föreskrifter, som i fråga om uppträdandet i

vägtrafiken skall gälla för olika slag av vägtrafikanter;

V. Utfärdande av lokala trafikföreskrifter m. m.: bestämmelser om meddelande

av särskilda föreskrifter för trafiken på viss väg eller på vägarna

inom visst område;

VI. Vägmärken m. m.: stadganden om vägmärken, trafiksignaler och

vissa andra trafikanordningar;

VII. Ansvarsbestämmelser; samt

VIII. Särskilda föreskrifter, bl. a. om undantag från VTF:s regler.

I de olika avdelningarna har vidtagits eller övervägs ändringar i bl. a.

följande hänseenden.

Avdelning II. Föreskrifterna i 1 kap. om släpvagnars bromsutrustning

(G § 1 mom.) har skärpts år 1961 (prop. 130, 2 Lu 48, rskr 321). Stadgandena

i 3 kap. om kontroll över motordrivna fordon och släpfordon har underkastats

betydelsefulla ändringar och är även eljest föremål för överväganden.

En särskild sakkunnigutredning skall sålunda överväga möjligheterna

att åstadkomma ett mer rationellt registreringsförfarande. I en

departementspromemoria anges bl. a. följande riktlinjer för utredningens

arbete.

Fordonsregistret bör utformas med hänsyn till dess betydelse i fråga om

fordonskontrollen, bl. a. med aktgivande på den beslutade reformen om

typbesiktning och årlig besiktning av vissa fordon och vad därmed har

samband. Vidare bör beaktas vissa önskemål om en effektivare redovisning

i fordonsregistret av äganderätten till fordon. Reglerna om reservregistrering

av fordon synes vara i behov av viss översyn som lämpligen bör

ske i detta sammanhang. Systemet för registreringsbeteckning av fordon

måste av särskilda skäl nu omarbetas. Vidare finns anledning överväga utformningen

av registreringsskyltarna också i andra hänseenden. Ett effektiviserat

och samtidigt praktiskt smidigt förfarande för bilskatteuppbörd

och även kontrollen över utgörandet av vissa drivmedelsskatter är en

viktig fråga i sammanhanget, liksom problemet att upprätthålla god

kontroll över att försäkringsskyldigheten fullgöres. Frågan om eu förbättring

av statistiken rörande fordon och vad därmed sammanhänger

bör inte lämnas obeaktad av utredningen. Frågan kan vidare bli aktuell

om integration för statistiskt, samhällsplanerande och kommersiellt ändamål

med andra register såsom befolkningsregister och körkortsregister. Det

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 1964

framstår som angeläget att i samband med en översyn av registreringsorganisationen

söka åstadkomma en sådan uppbyggnad av fordonsregistreringen

att möjligheterna till lämpliga lösningar av här antydda frågor och även

andra spörsmål som kan aktualiseras under utredningsarbetet väl utnyttjas.

En bärande tanke bör vara att övervakningen över gällande bestämmelser

i olika hänseenden bör vara så enkel som möjligt. Det är uppenbart men

bör ändå särskilt betonas, att kostnaderna för fordonsregistreringen måste

hållas på en rimlig nivå. Kostnadsbesparingar bör betraktas som ett tungt

vägande argument i valet mellan skilda alternativ. Särskilt måste eventuella

frågor om nya uppgifter för bilregistret bedömas under noggrant hänsynstagande

till kostnaderna härför. I vilken utsträckning kostnaderna för

fordonsregistreringen skall bäras av de enskilda fordonsägarna bör utredningen

förutsättningslöst pröva. Utredningen bör givetvis i tillbörlig

omfattning hålla kontakt med andra utredningar på närliggande områden

och följa behandlingen av redan framlagda förslag med anknytning till ämnet.

Slutligen bör utomlands genomförda lösningar i olika frågor och vunna

erfarenheter härav med lämplig avvägning tillvaratagas i utredningsarbetet

liksom givetvis vår anslutning i vissa frågor till internationella överenskommelser

och vårt deltagande i internordiska och andra internationella

överläggningar måste beaktas.

Det sålunda lämnade uppdraget torde beröra i huvudsak samtliga bestämmelser

om kontroll genom registrering (10—21 §§). I fråga om typbesiktning

(15 §) har statsmakterna dock redan (prop. 71/1964, SU 99/

1964, rskr 219/1964) beslutat åtgärder i syfte att åstadkomma en effektivare

typbesiktning av nya fordon. På senaste tid har vidare beslut fattats

om reformering av den löpande kontrollen över registrerade fordon (22—

24 a §§). Denna kommer efter genomförandet av beslutet om årlig besiktning

av vissa registrerade motorfordon (prop. 91/1963, 3 Lu 22/1963, rskr

184/1963; prop. 132/1964, 3 Lu 32/1964, rskr 182/1964) att utövas genom

dels årlig kontrollbesiktning av vissa specialfordon, dels årlig kontrollbesiktning

av andra registrerade motorfordon och släpvagnar, som är äldre

än tre år, dels kontrollbesiktning i anledning av föreläggande härom eller

körförbud, meddelade vid årlig kontrollbesiktning, flygande inspektion och

inspektion hos försäljare (jfr prop. 200/1964, 3 Lu 43/1964, rskr 422/1964).

Avdelning III. Bestämmelserna om förare av fordon m. m. övervägs, såvitt

angår stadgandena om körkortssystemet och förareutbildningen, av

bilförarntredningen. Trafiknykterhetskommittén har i delbetänkande (SOU

1963:72) föreslagit ändrade regler om förfarandet i ärenden angående återkallelse

av körkort. Reformerna torde beröra bestämmelserna i 29—36 §§.

Avdelning IV. Vad först gäller stadgandena om korsning i plan mellan

väg och järnväg m. m. (42 §) må under hänvisning till utskottets utlåtande

nr 39/1964 här endast nämnas att i en inom kommunikationsdepartementet

upprättad promemoria angående trafiksäkerhetsarbetet under våren 1964

i punkt 15 uttalas följande.

Statens järnvägar och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ägnar särskild

uppmärksamhet åt möjligheterna att begränsa olycksfallsriskerna vid plan
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 1964 5

korsningar melian väg och järnväg. Arbetet sträcker sig över ett brett register

— byggande av planskilda korsningar, avstängning av trafikfarliga

plankorsningar i kombination med trafikomläggningar till trafiksäkrare

korsningar, förbättring av befintliga säkerhetsanordningar och uppsättande

av ytterligare sådana, införande av obligatorisk stoppskyldighet vid

korsningar där så anses påkallat samt propaganda, upplysning och undervisning

m. m.

I kap. 3 lämnas särskilda bestämmelser om trafik med fordon. Härigenom

regleras bl. a. användandet av skilda vägbanor (44 §), fordons plats på

väg och i vägkorsning (45 §), hastighet (46 §), möte och omkörning (47 §),

korsande möte (48 §), stannande och uppställning (49 §), tecken och signaler

(50 §), belysning (51 §) och fordons last (52 §). Dessa stadganden

beröres i stor utsträckning av den beslutade övergången till högertrafik.

De författningsändringar som erfordras med anledning av denna reform

övervägs dels av svenska ledamöter i Nordisk vägtrafikkommitté dels av

statens högertrafikkommission. Kommittén, som har i uppdrag att utarbeta

förslag till gemensam vägtrafiklagstiftning för Danmark, Finland,

Norge och Sverige, avser att under 1964 avlämna ett förslag till enhetliga

trafikregler för de nordiska länderna. Högertrafikkommissionen har enligt

sin instruktion (SFS 1964:27) i uppdrag bl. a. att hos Kungl. Maj :t föreslå

författningsbestämmelser som betingas av trafikomläggningen. Parkeringskommittén

har år 1962 avgivit ett stencilerat betänkande med förslag till vissa

ändringar i VTF rörande parkering och annan uppställning av fordon m. m.

I 4 kap. återfinnes särskilda bestämmelser om trafik med motordrivna

fordon in. in. Såsom framgår av utskottets utlåtande 16/1964 är reglerna

om tillåtet axel- och boggietryck (54 §) under omprövning. Hastighetsbestämmelserna

för tyngre fordon och sammansatta fordon (56 § 1 mom.)

har ändrats genom statsmakternas beslut år 1962 (prop. 155, 3 Lu 34, rskr

278) och är därjämte föremål för ytterligare överväganden. Sålunda har

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med skrivelse den 12 augusti 1963 hos

Kungl. Maj :t framlagt förslag till ändrade hastighetsbestämmelser för personbil

med tillkopplad släpvagn, bl. a. husvagn. I samband härmed föreslås

också vissa ändringar i utrustningsbestämmelserna. Efter beslut av årets

riksdag skall det tidigare försöksvis tillämpade institutet tillfällig hastighetsbegränsning

(56 § 4 mom.) framdeles regelbundet utnyttjas i trafiksäkerhetens

intresse (prop. 132, 3 Lu 32, rskr 182). Genom statsmakternas

förutnämnda beslut år 1962 infördes i 58 § VTF och 10 § MopF skärpta

bestämmelser om fordons behandling i syfte att förebygga störande buller

och färdsätt. Dessa bestämmelser omfattas av Nordisk vägtrafikkommittés

uppdrag (jfr 3 Lu 5/1964).

Särskilda bestämmelser för gående lämnas i 6 kap. (60 §). Även dessa

bestämmelser övervägs av Nordisk vägtrafikkommitté. År 1961 infördes

bland dessa stadganden en rekommendation om gåendes utrustning i mörker

(jfr 2 Lu 63/1960 och 3 Lu 15/1964).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 196i

Avdelning V. Förslag till ändring i VTF:s bestämmelser om utfärdande

av lokala trafikföreskrifter har nyligen framlagts i prop. 176/1964.

Avdelning VI. Stadganden om vägmärken återfinnes i 64 § VTF och i

VMK. Nordisk vägtrafikkommittés aviserade förslag avses skola omfatta

även enhetliga vägmärken för de nordiska länderna.

Trafikbrottslagen

I TL har upptagits regler om ansvar för vårdslöshet i trafik (1 §), hindrande

eller störande av trafik (2 §), olovlig körning (3 §), trafiknykterhet

(4 §) och smitning (5 §). Trafikmålskommittén föreslår i sitt betänkande

(SOU 1963:27) ändrad lydelse av 1 § TL. I delbetänkande (SOU 1963:72)

föreslår vidare 1957 års trafiknykterhetskommitté genomgripande ändringar

i trafiknykterhetsbestämmelserna.

Yrkestrafikförordningen

Landtransportmedlen har sedan 1920-talet varit föremål för trafikpolitiska

tillståndsregleringar av olika slag. Såvitt angår automobiltrafiken

återfinnes bestämmelserna på området i YTF. De av statsmakterna år 1963

beslutade riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken (prop. 191, SU 3 Lu 1,

rskr 424) har medfört och kommer under följande år att medföra ändringar

i YTF. Från och med den 1 juli 1964 har sålunda vissa transporter helt

undantagits från tillämpning av YTF :s bestämmelser eller från däri föreskriven

behovsprövning. I fråga om persontrafiken på landsväg har bl. a.

samåkning i vanliga personbilar till och från arbetsplatser och skolor helt

undantagits från tillståndstvång. De nu angivna reformåtgärderna ingår i

den första reformetappen. Ytterligare ändringar i YTF ingår som ett led i

genomförandet den 1 juli 1966 av den andra reformetappen. Det beslutade

handlingsprogrammet skall i sin helhet ha genomförts den 1 juli 1968, som

är riktpunkten för den tredje reformetappen.

YTF:s bestämmelser om förares arbets- och vilotid m. m. övervägs f. n.

av körtidsutredningen, som har i uppdrag att utreda regleringen av arbetsförhållandena

inom landsvägstrafiken. I direktiven för de sakkunniga framhålles

bl. a. att de ur trafiksäkerhetsintresset härledda motiv, som ligger

baltom nu gällande arbetstids- och körtidsreglering inom den yrkesmässiga

trafiken, talar för att en reglering sker av körtider m. m. även för förare

som är verksamma inom handels- och industriföretag och annan kommersiell

icke yrkesmässig trafik. De sakkunniga skall närmare pröva vilka kategorier

av fordonsförare som bör vara underkastade dylika bestämmelser

och skall vidare bl. a. företa en omprövning av de i 28 § YTF intagna körtidsbestämmelserna

från trafiksäkerhetssynpunkt samt från sociala och eko
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 1964 7

nomiska aspekter. De sakkunniga skall också utarbeta förslag till åtgärder

i syfte att åstadkomma en mer effektiv kontroll och övervakning av bestämmelsernas

efterlevnad. Utredningens betänkande beräknas kunna framläggas

under innevarande höst.

Skrivelse från högertrafikkommissionen

I en den 29 april 1964 dagtecknad skrivelse till chefen för kommunikationsdepartementet

har högertrafikkommissionen anfört följande.

Vid planläggningen av de åtgärder, som erfordras för att genomföra

övergången till högertrafik har högertrafikkommissionen att tillse att trafikomläggningen

kan ske med minsta möjliga friktioner samt så att trafiksäkerheten

på allt sätt tillgodoses.

Omläggningen till högertrafik torde för flertalet trafikanter medföra anpassningssvårigheter.

Vid de diskussioner som förts inom kommissionen

beträffande möjligheterna att göra övergången så enkel och trafiksäker

som möjligt har därför bl. a. framhållits önskvärdheten av att i anslutning

till övergången till högertrafik ändringarna i trafikförfattningarna begränsas

till endast sådana, som har direkt samband med själva trafikomläggningen.

I den mån ändringar i eller tillägg till trafikförfattningarna i övrigt

skall införas, torde dessa sålunda antingen bringas i tillämpning i god tid

före trafikomläggningen och senast från och med 1 januari 1966 eller anstå

till viss tid efter trafikomläggningen. Syftet härmed är att tidsperioden

närmast omkring tidpunkten för trafikomläggningen kan reserveras för införandet

och inlärandet av sådana regler, som har direkt samband med

trafikomläggningen. .....

Kommissionen, som är orienterad om att en rad ändringar i vägmärkeskungörelsen

och vägtrafikförordningen är aktuella, har ansett sig böra

giva denna sin mening tillkänna.

Enligt vad kommissionen erfarit beräknas Nordisk vägtrafikkommitté

komma att i höst framlägga ett betänkande och vidare har genom motioner

till årets riksdag förslag väckts om översyn av gällande trafiklagstiftning.

Vissa av de ifrågasatta ändringarna i trafikbestämmelserna är av den innebörden

att de skulle underlätta en övergång till högertrafik, exempelvis införande

av sådana trafikbestämmelser och trafiksignalsystem som tar större

hänsyn till gångtrafikanterna och ger ökat skydd för dessa vid korsande

av körbana, förbud för gående att gå mot rött ljus och förbud att verkställa

omkörningar på spärrlinjemarkerade vägsträckor.

Bestämmelser sådana som de här nämnda exemplen är enligt kommissionens

mening ägnade att förbättra trafiksäkerheten för gångtrafikanterna

och skulle, om de kunde införas och lända till efterrättelse i god tid före

trafikomläggningen, påtagligt minska olycksriskerna och underlätta övergången

till högertrafik.

Trafiksäkerhetsarbetet

I den tidigare nämnda departementspromemorian angående trafiksäkerhetsarbetet

under våren 1964 upptages under särskilda punkter inspektion

hos försäljare i sylte att förhindra handel med trafikfarliga fordon fl), in
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 1061

tensifierad trafikövervakning (2), intensifierad upplysnings- och propagandaverksamhet

genom NTF (3), årlig besiktning av motorfordon (4),

tillfälliga fartbegränsningar (5), ökad samordning av trafiksäkerhetsarbetet

genom kommunikationsdepartementet (6), medverkan i trafiksäkerhetsarbetet

av olika ideella och fackliga organisationer (7), kampanj inför höstens

mörkerkörning genom NTF samt utredning av åtgärder för åstadkommande

av ändamålsenligare och mera utbyggd gatu- och vägbelysning (8),

förberedande undersökningar angående möjligheterna att i trafiksäkerhetsfrämjande

syfte använda elektroniska hjälpmedel (9), mera effektivt och

aktivt trafiksäkerhetsarbete från polisens sida (10), åtgärder i fråga om

vägbyggnadei, upprustningar m. m. vid särskilt olycksbelastade vägsträckor

(11), effektivare typbesiktning (12), anvisningar till tryggande av att tätorterna

byggs med vederbörligt beaktande av trafikens och trafiksäkerhetens

krav (13), intensifierad trafiksäkerhetsforskning (14), begränsning

av olycksfallsriskerna vid plankorsningar mellan väg och järnväg (15), utbyggnad

och effektivisering av de regionala och lokala trafiksäkerhetsorganen

(16), forcering av bilförarutredningens arbete (17), åtgärder på

grundval av körtidsutredningens aviserade betänkande (18), tillkallande av

särskilda sakkunniga för översyn av gällande vägplan för Sverige (19) samt

intensifiering av Nordisk vägtrafikkommittés arbete (20).

Motionerna

I motionerna erinras till eu början om trafikolycksfallens ständiga stegring.

Det måste enligt motionärerna betraktas som en samhällsuppgift av

allra största vikt att tillförsäkra medborgarna en rimlig säkerhet i trafiken.

Uppgiften anses kräva snabba och planmässiga insatser från de trafikvårdande

myndigheternas sida. Ett trafiksäkerhetsarbete i form av upplysning

och utbildning i trafikkunskap är enligt motionärerna i och för sig av utomordentligt

värde men utgör icke en tillräcklig insats i kampen mot trafikolyckorna.

Det gäller, anför motionärerna, att med hjälp av en moderniserad

trafiklagstiftning och en effektiv trafikövervakning skapa förutsättningar

för ett snabbt ingripande mot den som brister i respekt för trafikreglerna

och i förståelse för trafikens krav på hänsyn mot medtrafikanter.

Lagstiftning och rättskipning måste med större styrka än hittills sättas in

som ett medel bland andra i trafiksäkerhetens tjänst. Motionärerna erinrar

i fortsättningen om det reformarbete som ägt och alltjämt äger rum på

vägtrafiklagstiftningens område, bl. a. inför den förestående övergången

till högertrafik. Det framhålles att högertrafikreformen måste medföra ett

stort antal författningsändringar och att särskilda föreskrifter för trafiken

torde bli erforderliga under en övergångstid närmast efter reformens genomförande.

En samordning av de militära trafikföreskrifterna med VTF:s

bestämmelser anses vidare erforderlig från trafiksäkerhetssynpunkt. Trafik
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 196b

9

säkerhetsforskningens resultat bör utan dröjsmål nyttiggöras genom praktiska

åtgärder, särskilt i form av lagstiftning, inom trafikens område. Avslutade

och pågående utredningar synes motionärerna uteslutande ta sikte

på partiella reformer av vägtrafiklagstiftningen, som, för att helt kunna

fylla sin uppgift i trafiksäkerhetsarbetet, likväl måste fullständigt överses

i sin helhet. Tidpunkten för en sådan översyn anses nu särskilt lämplig,

när lagstiftningen måste anpassas efter beslutet om övergång till högertrafik

och de nordiska trafikreglerna skall samordnas. Vid översynen kunde

också med fördel utnyttjas de förarbeten och erfarenheter som ligger till

grund för de moderna trafiklagarna i andra europeiska länder, exempelvis

England, Schweiz och Österrike. I motionerna uppges att särskilt utvecklingen

i Österrike efter införandet år 1961 av en ny trafiklag haft en gynnsam

inverkan på trafiksäkerhetssituationen i landet. En genomgripande

modernisering av VTF med tillhörande författningar, motsvarande den

som sålunda skett utomlands, anses därför böra företagas.

Beträffande motionernas fullständiga innehåll hänvisar utskottet till motionen

1:44.

Remissyttrandena

Motionärnas hemställan tillstyrkes av MSD och avstyrkes av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen. MSD åberopar till stöd för sitt ställningstagande

en av KAK, MHF, M och Svenska vägföreningen gjord framställning av den

11 februari 1960 till chefen för kommunikationsdepartementet angående en

allmän översyn av vägtrafiklagstiftningen.

I den sålunda åberopade framställningen anfördes bl. a. att trafikutvecklingen

motiverade en skyndsam och genomgripande översyn av vägtrafiklagstiftningen,

i första hand VTF, VTK och VMK. Det främsta argumentet

för en sådan åtgärd ansågs vara att därigenom kunde skapas förutsättningar

för en ökad trafiksäkerhet. Behov förelåg vidare av en översyn av stadganden

i VTF med stor ekonomisk betydelse för trafikanterna. Det påpekades

också att med varje år följde att anordningarna för trafikens reglering

blev allt fler. Uppsättning av vägmärken in. in. drog allt större kostnader

och eventuella ändringar blev dyrare att genomföra, ju längre man

väntade.

I framställningen exemplifierades erforderliga författningsändringar.

Den främsta betydelsen från trafiksäkerhetssynpunkt tillmättes stadgandena

i VTF:s avdelning IV, kap. 2 och 3, vilka i följande hänseenden

angavs vara i behov av översyn:

bestämmelserna i 40 § om beaktande av anvisningar i trafiken, såvitt angick

trafikdirigering och ansvaret för denna vid t. ex. vägarbeten, i den mån

dirigeringen utfördes av annan än uniformerad polisman;

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 1964

bestämmelserna i 42 § om trafiken vid plankorsning mellan väg och järnväg

för att möjliggöra anpassning till storleken av väg- respektive järnvägstrafiken

;

bestämmelserna i 45 § om fordons plats på väg och i vägkorsning för att

motverka olägenheterna av att filkörning ej på samma sätt kan upprätthållas

efter som före gatukorsning;

bestämmelserna i 49 § om stannande och uppställning av fordon i syfte

att modifiera förbudet att stanna framför ingång eller inom visst avstånd

från gatukorsning.

Vidare erinrades om att trafikanterna och deras organisationer vid olika

tillfällen yrkat ändring i de transportekonomiskt betydelsefulla särskilda

bestämmelserna i 4 kap. om trafik med motordrivna fordon, såvitt gällde

axel- och boggietryck samt hastighetsgränser för tyngre fordon. Reformering

ifrågasattes jämväl av VTF:s registreringsbestämmelser och regler om huvudled

i stad.

Rörande behovet av en revidering av VMK anfördes i framställningen

följande.

Bl. a. hänsyn till främmande turisttrafik erfordrar att VMK överses även

i andra avseenden än dem som kan bero av det väntade förslaget om nya

lokaliseringsmärken in. m. Sålunda bör ånyo övervägas om en del av våra

vägmärkens särprägel i förhållande till andra länders alltjämt skall bibehållas.

Starka önskemål finns vidare om lämpliga skyltar för motorismens

serviceanläggningar och samtidigt ligger det nära till att göra en förnyad

översyn av camping- och turistskyltar, ävensom hänvisningsskyltar till industrier

m. in.

En översyn av VMK bör även behandla frågor om vägmärkenas rättsliga

skydd. Dels förekommer att enskilda väghållare uppsätter märken, som till

utseendet överensstämmer med eller är snarlika VMK:s märken. I vissa fall

kan märkena ha uppsatts för att ge sken av att vara beslutade av någon

myndighet. Reglerna för tillståndsgivningen torde behöva omprövas, ävensom

ansvarighetsbestämmelserna.

Kravet på väl synliga skyltar har inom städerna i vissa fall medfört en

övergång till genomskinliga skyltar, invändigt försedda med elektrisk belysning.

Såväl dessa skyltar som andra i ljusreflekterande material ställer

sig dyrbara i utförande och de väghållande myndigheterna har i vissa fall

haft tråkiga erfarenheter av, hur sådana skyltar förstörts av okynne. Skada

på belysta skyltar, gatuarmatur, ljussignaler in. m. är ett hot mot trafiksäkerheten

och ansvarsbestämmelserna för skadegörelse bör bli föremål

för prövning.

Till VMK hör också trafiksignalerna, och det kan ifrågasättas, om det

svenska signalväxlingssystemet alltjämt skall användas eller anpassas till

utomlands använda system.

Avslutningsvis kritiserades det negativa ställningstagande till kravet på

en allmän översyn av trafiklagstiftningen som innefattades i 1959 års riksdagsbeslut.

Det ansågs befogat att företa en allmän översyn, eftersom det

gällde ett reformarbete av stor betydelse för trafiksäkerhet och trafikekonomi.

I framställningen hemställdes att chefen för kommunikationsdepar
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 196''t

11

tementet snarast ville vidtaga åtgärder för den föreslagna översynen av

vägtrafiklagstiftningen.

Enligt MSI) är de i framställningen anförda argumenten alltjämt bärande.

Önskemålet om en utredning sägs visserligen ha tillgodosetts genom tillsättandet

av Nordisk vägtrafikkommitté. Denna utredning har dock ännu

inte lett till några praktiska resultat. MSD anser det vara synnerligen betänkligt

att, trots den alltmer ökande trafiken och därmed ökande behovet

av anpassning av reglerna till trafiksituationen, så lång tid tillåtits förflyta

utan att konkreta åtgärder vidtagits. Det anses icke motiverat att låta denna

anpassning avvakta det tidskrävande arbetet på enhetliga nordiska trafikregler,

även om sådana regler i och för sig är synnerligen önskvärda.

Avslutningsvis anför MSD.

Under de fyra år som förflutit, sedan den ovannämnda skrivelsen inlämnades,

har behovet av en modernisering av trafiklagstiftningen blivit alltmer

accentuerat. MSD stöder därför helt de i motionerna anförda synpunkterna

och vill för sin del föreslå dels att omedelbara åtgärder vidtages för

att påskynda pågående utredningar inom det aktuella området och dels att,

i avvaktan på enhetliga trafikregler för Norden, skyndsamma åtgärder vidtages

för att bringa den svenska trafiklagstiftningen i nivå med de krav som

trafiken ställer.

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen förklarar sig helt dela motionärernas

uppfattning att vad som kan göras också bör göras för att komma till rätta

med utvecklingen mot ett ökande antal trafikolyckor. Det understrykes att

styrelsen vid handhavandet av sina uppgifter inom väg- och vägtrafikområdet

ständigt har för ögonen nödvändigheten av att åtgärder vidtages som

medverkar till ökad trafiksäkerhet. Betydelsen i och för sig av lagstiftning

och straffsanktionering bör enligt styrelsens mening ej övervärderas. De

ändringar i VTF som vidtagits sedan förordningens tillkomst anses dock

verksamt ha bidragit till att trafiksäkerheten i Sverige internationellt sett

är förhållandevis god.

Rörande den moderna österrikiska trafiklagstiftningens inverkan på trafiksäkerheten

därstädes anför styrelsen följande.

Enligt styrelsens förmenande får den svenska vägtrafiklagstiftningen

anses ha en förhållandevis modern utformning. Styrelsen har velat framhålla

detta mot bakgrunden av motionärernas understrykande av den nya

österrikiska lagstiftningens betydelse i sammanhanget. Utan att för övrigt

i detalj gå in på motionärernas synpunkter härvidlag må i förbigående

nämnas, att delade meningar kan råda om betydelsen i och för sig av densamma

såsom orsak till den förbättrade trafiksäkerhetssituationen i Österrike.

Sålunda kan nämnas att ett organ som tillskapats av trafikförsäkringsanstalterna

och motororganisationerna m. fl. bl. a. för upplysning, undervisning

och propaganda samt för konkreta åtgärder i fråga om fordonskontroll

med fordonspatrullering m. m., icke bör frånkännas sin del av

utvecklingen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 1964

Styrelsen säger sig vidare vara övertygad om önskvärdheten av att de

olika ländernas vägtrafiklagstiftning såvitt möjligt är enhetlig. Styrelsen

är ense med motionärerna om att det är nödvändigt att förslag till ändrade

regler framlägges och behandlas i så god tid före övergången till högertrafik

att trafikanterna i vänstertrafik hinner anpassa sig till dessa. Någon ny

utredning för den föreslagna översynen anses emellertid ej påkallad. I yttrandet

anföres härom.

Det må nämligen erinras om att det arbete, som sedan år 1960 pågått

inom Nordisk vägtrafikkommitté, varvid kommittén haft att ta hänsyn till

det arbete i syfte att åstadkomma gemensamma europeiska trafikregler,

som samtidigt pågått och pågår inom en avgränsad grupp inom Europeiska

trafikministerkonferensen, nu får anses ha framskridit så långt, att man

inom överskådlig tid —• styrelsen har haft tillfälle att följa arbetet genom

att tjänsteman hos styrelsen varit förordnad som expert åt kommitténs

svenska sakkunniga — kan förvänta förslag från kommittén. Att då tillsätta

en ny utredning som, såvitt styrelsen kan förstå, först måste ta ställning

till de till myndigheterna överlämnade kommittéförslagen och därutöver

från början sätta sig in i de problemställningar, med vilka bland andra

Nordisk vägtrafikkommitté sysslat i närmare fyra år, synes styrelsen icke

realistiskt. En sådan lösning torde enligt styrelsens mening icke komma

att påskynda frågornas lösning utan snarare tvärtom.

Genom det kontinuerliga samråd, som pågår mellan styrelsen, kommunikationsdepartementet

och högertrafikkommissionen, har styrelsen vidare

kommit till den uppfattningen att frågan om hur den »spegelvändning»

av trafikregler i samband med övergången till högertrafik, som blir erforderlig,

skall ske av de väntade nya trafikreglerna (för vänstertrafik), kommer

att beaktas utan att det torde vara erforderligt att tillsätta någon ny

utredning av annan karaktär än en arbetsgrupp för ändamålet.

Utskottet

Motionärerna anser att lagstiftning och rättskipning måste med större

styrka än hittills sättas in som ett medel bland andra i trafiksäkerhetens

tjänst. Trafiklagstiftningen måste för att kunna fylla denna uppgift enligt

motionärernas mening fullständigt överses. Tidpunkten för en sådan översyn

anses nu vara inne, eftersom en betydande omarbetning av lagstiftningen

ändå måste komma till stånd i anledning av dels övergången till högertrafik

dels samordningen av de nordiska trafikreglerna. Vid översynen

bör, anser motionärerna, också utnyttjas förarbetena till och erfarenheterna

av modern trafiklagstiftning i andra europeiska länder. I motionerna hemställes

om en skyndsam utredning för översyn av trafiklagstiftningen i dess

helhet under hänsynstagande till de ändrade förhållanden som uppstår vid

övergång till högertrafik.

Av den föregående redogörelsen framgår att riksdagen år 1959 vid prövning

av motionsyrkande om en samlad översyn av vägtrafiklagstiftningen

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 1964

uttalat sig för ett fortsatt partiellt reformarbete, som främst borde syfta

till att höja trafiksäkerheten. Den fortsatta reformeringen av lagstiftningen,

som bedrivits i enlighet med de sålunda angivna riktlinjerna, har såsom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uttalat lett till att lagstiftningen fått en

relativt modern utformning. Detta kan anses ha verksamt bidragit till att

trafiksäkerheten i riket internationellt sett är förhållandevis god. I likhet

med motionärerna och remissinstanserna finner utskottet emellertid att utvecklingen

mot ett ökande antal trafikolyckor måste på allt sätt motverkas.

Motionernas syfte att höja trafiksäkerheten genom åtgärder på lagstiftningens

område är således värt allt beaktande.

Vid bedömande av den föreliggande frågan hur det fortsatta reformarbetet

på vägtrafiklagstiftningens område lämpligen bör bedrivas måste, såsom

motionärerna funnit, särskild hänsyn tagas till den förestående samordningen

av de nordiska trafikreglerna och till övergången till högertrafik.

Nämnda faktorers inverkan på reformarbetet har belysts dels i skrivelse

från statens högertrafikkommission till chefen för kommunikationsdepartementet

dels i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens remissyttrande. Kommissionen,

som enligt sin instruktion har att hos Kungl. Maj :t föreslå de

författningsbestämmelser som betingas av trafikomläggningen, anser att

det bl. a. av trafiksäkerhetsskäl är önskvärt att i anslutning till omläggningen

ändringarna i trafikförfattningarna begränsas till endast sådana som har

direkt samband med själva övergången till högertrafik. Härigenom kan perioden

närmast omkring denna reform reserveras för införandet och inlärandet

av dessa regler. Övriga författningsändringar bör enligt kommissionens

mening antingen bringas i tillämpning i god tid före trafikomläggningen

och senast den 1 januari 1966 eller anstå till viss tid efter densamma. Utskottet

vill för sin del — i varje fall såvitt gäller de egentliga trafikreglerna

— ansluta sig till den sålunda förordade principiella uppläggningen av

reformarbetet.

Högertrafikkommissionen har jämväl angivit vissa delreformer, vilkas

genomförande före övergången till högertrafik skulle underlätta denna och

påtagligt minska olycksriskerna. Det är självfallet angeläget att möjligheterna

härutinnan i största möjliga utsträckning tages tillvara. De av kommissionen

ifrågasatta författningsändringarna omfattas i stor utsträckning

av det inom Nordisk vägtrafikkommitté pågående arbetet på gemensamma

nordiska trafikregler. I likhet med MSD finner utskottet det därför vara av

vikt att bl. a. detta utredningsarbete påskyndas, så att erforderliga författningsändringar

kan genomföras inom den av högertrafikkommissionen angivna

tiden. Då eu intensifiering av kommitténs arbete förutskickats i komnnmikationsdepartemcntets

program för trafiksäkerhetsarbetet, synes emellertid

någon riksdagens åtgärd i angivet syfte ej erfordras.

Vidkommande frågan huruvida det sålunda närmast törestående retormarbetet

på sålt motionärerna föreslagit bör uppdragas åt eu ny utredning

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 196A

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, att en sådan utredning

vid sidan av ett ställningstagande till föreliggande kommittéförslag måste

från början sätta sig in i de problemställningar, med vilka bl. a. Nordisk

vägtrafikkommitté sysslat i närmare fyra år. Utskottet finner i likhet med

styrelsen att en sådan lösning icke är ägnad att påskynda reformarbetet.

Beträffande de av själva trafikomläggningen föranledda författningsändringarna

anför styrelsen att man genom det kontinuerliga samrådet mellan

kommunikationsdepartementet, högertrafikkommissionen och styrelsen

kommit till den uppfattningen att spörsmålet om erforderlig »spegelvändning»

av trafikreglerna kan lösas genom att för ändamålet tillsättes en särskild

arbetsgrupp. Icke heller i detta hänseende skulle således någon fördel

kunna vinnas genom tillsättandet av en särskild utredning i annan form.

Vad slutligen angår reformarbetet efter trafikomläggningen framstår det

för utskottet som uppenbart att åtskilliga detaljändringar i trafikförfattningarna

måste genomföras vid nämnda tidpunkt, antingen därför att de

ej medhunnits inom den av högertrafikkommissionen angivna tidsgränsen

eller emedan de föranletts av erfarenheter som vunnits vid omläggningen.

Det är möjligt att detta reformarbete bör ske i form av en allmän

översyn av trafiklagstiftningen. Huruvida en särskild utredning bör tillsättas

för ändamålet kan givetvis nu icke bedömas.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1: 44 och II: 56, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 november 1964

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson, Göran Karlsson, Ebbe

Ohlsson, Svante Kristiansson, Jonasson, Åkesson, Erik Jansson och Lennart

Gei jer*;

från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, Nyberg, Wachtmeister,

fru Torbrink, herrar Grebäck, Persson i Tandö* och Tobé.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 1964

15

Reservation

av herr Nyberg, som ansett att utskottet bort hemställa »att riksdagen i

anledning av förevarande motioner, 1:44 och 11:56, måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet anfört».

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.