Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående byggnaasstadgans bestämmelser om avstånd mellan byggnad och tomtgräns, m. m. Tredje lagutskottet har behandlat två i riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 89 i första kammaren av herr Nilsson, Ferdinand, samt nr 113 i andra kammaren av herrar Börjesson i Falköping och Wahren dorff.

1964-02-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1964:6, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående byggnaasstadgans bestämmelser om avstånd mellan byggnad och tomtgräns, m. m. Tredje lagutskottet har behandlat två i riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 89 i första kammaren av herr Nilsson, Ferdinand, samt nr 113 i andra kammaren av herrar Börjesson i Falköping och Wahren dorff.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1964

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående byggnaasstadgans

bestämmelser om avstånd mellan byggnad och

tomtgräns, m. m.

Tredje lagutskottet har behandlat två i riksdagen väckta, till lagutskott

hänvisade motioner, nr 89 i första kammaren av herr Nilsson, Ferdinand,

samt nr 113 i andra kammaren av herrar Börjesson i Falköping och Wahren
dorff.

I motionerna erinras inledningsvis om de bestämmelser i 39 § byggnadsstadgan

(BS), vilka reglerar byggnads avstånd från gräns mot granntomt

och från annan byggnad på egen tomt samt byggnadsnämnds befogenhet

att, i vissa fall efter hörande av ägare till angränsande tomt, medgiva undantag

från bestämmelserna. Motionärerna framhåller att dessa stadganden ofta

utgör ett svårt hinder för villa- och fastighetsägare att utnyttja den egna

tomtmarken bland annat för uppförande av fristående garagebyggnader.

Sådana byggnader anses utan större olägenhet kunna uppföras även på

mindre tomter. Genom att garage iordningställes vinnes också enligt motionärerna

den fördelen att allmänna kommunikationsleder i motsvarande

mån upphör att vara fasta uppställningsplatser för bilar, något som är särskilt

värdefullt vintertid, då snöröjning förekommer. Motionärerna finner

det angeläget att frågan om en minskning av de i 39 § BS angivna avståndsgränserna

prövas under beaktande av grannelagsrättsliga och sanitära intressen

samt trafik- och brandsäkerhetssynpunkter. I samband därmed

ifrågasättes en omprövning av bestämmelserna om grannes hörande i sådana

fall, då byggnadsåtgärd bedömes medföra endast mindre olägenhet för

denne.

På i huvudsak nu angivna grunder hemställer motionärerna »att riksdagen

i skrivelse till Ivungl. Maj:t måtte anhålla om en prövning av de i

motionen framförda synpunkterna rörande avståndsgrånsen för byggnader

och om sådana ändringar av byggnadsstadgan, som prövningen kan föranleda».

Beträffande motionernas fullständiga lydelse får utskottet hänvisa till

motionen II: 113.

Gällande rätt m. m.

Enligt 39 § första stycket BS skall byggnad förläggas till sådant ställe å

tomten att den på lämpligt sätt ansluter till övrig bebyggelse å denna och å

närbelägen mark. Byggnad inom område med stadsplan eller byggnadsplan

5846 64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 9 saml. 3 avd. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 196b

skall, såvida annat ej föreskrivits i planen eller medgives av byggnadsnämnden,

läggas i gatulinjen eller, om förgård finnes, i inre förgårdslinjen. I

övrigt skall enligt 39 § andra stycket BS, där annat ej är föreskrivet, vid val

av plats iör byggnad iakttagas a) att byggnad, som ej sammanbygges eller

kan förväntas komma att sammanbyggas med byggnad på granntomt, icke

må läggas på mindre avstånd från gränsen mot denna än som motsvarar

hälften av den för byggnaden tillåtna största höjden och ej närmare gränsen

än 4,5 m; samt b) att avståndet mellan byggnader å samma tomt ej må vara

mindre än den för någondera byggnaden tillåtna största höjden.

I 39 § tredje stycket BS stadgas att byggnadsnämnden äger medgiva undantag

från bestämmelserna i andra stycket, om det finnes påkallat av särskilda

skäl samt kan ske utan men för granne eller fara för sundhet, brandsäkerhet

eller trafiksäkerhet och utan att ett lämpligt bebyggande av området

försvåras. Kan åtgärden inverka på förhållandena å angränsande tomt,

skall dess ägare höras i saken.

Ifrågavarande paragraf återfinnes bland bestämmelserna i BS om byggande

(5 kap.), vilka enligt 35 § BS, där annat ej angives, gäller allenast

inom område med fastställd generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller

utomplansbestämmelser. Stadgandena i 39 § BS är i första hand tillämpliga

endast vid nybyggnad men äger enligt 49 § BS motsvarande tillämpning vid

sådan ändring av byggnad, som ej är att hänföra till nybyggnad. Möjlighet

till undantag från bland annat 39 § BS föreligger — vid sidan av de i paragrafen

angivna fallen — enligt 66 § BS beträffande kronan tillhöriga byggnader,

varjämte länsstyrelsen och efter delegation byggnadsnämnd enligt

67 § 1 mom. första stycket och 2 mom. BS kan medge avvikelse från de i

BS givna bestämmelserna om byggnads yttre och inre anordnande.

Bestämmelserna i 39 § BS utgör en komplettering till de föreskrifter som

med stöd av 12 och 13 §§ BS må ha intagits i stadsplan och byggnadsplan

angående byggnadssätt, antal byggnader på tomtplats etc. Rörande dispens

från sådana föreskrifter meddelas bestämmelser i 56 § 2 mom. och 67 § BS.

Anmärkas må att jämväl beträffande dispens enligt 67 § BS från stadsplanebestämmelser

av angivet slag gäller att om den åtgärd, varom är fråga, kan

inverka på grannes rätt, denne skall beredas tillfälle att yttra sig, innan

tillstånd lämnas till åtgärden (67 § 3 mom. BS).

Rörande tillämpningen av undantagsbestämmelsen i 39 § tredje stycket

BS gjordes vid förarbetena vissa uttalanden (se prop. 168/1959 s. 252—253).

Utredningen (1951 års byggnadsutredning),efter vars förslag 39 § utformats,

framhöll sålunda att avsikten med stadgandet givetvis icke var att bestämmelserna

skulle kunna frangas utan vägande skäl. Vid remissbehandlingen

av utredningens förslag ansåg emellertid bostadsstyrelsen att det borde vara

möjligt att generellt medgiva mindre avstånd än dem utredningen föreslagit.

Som skäl härtill åberopades att tomternas storlek tenderade att minska och

att de föreslagna bestämmelserna kunde medföra svårigheter t. ex. beträf
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1964

fande förläggningen av garagebyggnader. Departementschefen fann att en

minskning av minimimåttet under vad utredningen föreslagit visserligen

ibland kunde vara befogad. Detta borde emellertid bli föremål för prövning

från fall till fall. Den av utredningen föreslagna dispensbestämmelsen syntes

enligt departementschefen ge tillräckliga möjligheter för en dylik prövning.

Uttalandet lämnades av riksdagen utan erinran (se tredje lagutskottets

utlåtande 26/1959).

Parkeringsfrågan

Mot bakgrund av det ökande antalet motorfordon har parkeringsproblemet

inom tätorterna på senare tid uppmärksammats i olika sammanhang.

Spörsmålet har sålunda bland annat ingående diskuterats vid förarbetena

till 53 § BS, vilket stadgande innehåller bestämmelser om tomts ordnande.

I enlighet med utredningens förslag intogs i 3 mom. en föreskrift av innebörd

att å tomt skall inom- eller utomhus finnas särskilt, tillräckligt stort

utrymme till parkering, lastning och lossning av fordon för dem som bo

eller vistas på tomten samt för verksamhet som där bedrives, såvida dylikt

utrymme kan beredas för rimlig kostnad och utan synnerlig olägenhet i

övrigt. Byggnadsnämnden äger medge undantag från vad sålunda föreskrivits,

om särskild plats för fordon beretts annorstädes än på tomten eller om

eljest särskilda skäl därtill föreligger. Bestämmelserna innefattar emellertid

enligt motiven icke någon slutlig lösning av parkeringsfragan. I samband

med behandlingen av 1959 års ändringar i byggnadslagstiftningen underströk

riksdagen under åberopande av tredje lagutskottets utlåtande nr 26/

1959 angelägenheten av att parkeringsfrågan upptogs till närmare utredning.

Därefter har chefen för kommunikationsdepartementet enligt Kungl.

Maj :ts bemyndigande tillkallat särskilda sakkunniga (parkeringskommitlén)

för att överse gällande rättsregler om anordnande av parkeringsplatser

för motorfordon in. m. Utredningen skall enligt direktiven (riksdagsberättelsen

år 1961 s. 150 ff.) vara förutsättningsfri. Kommitténs arbete beräknas

enligt uppgift i årets riksdagsberättelse fortgå under år 1961,

Utskottet

Föreskrifter om byggnads placering på tomt och om förbud mot bebyggande

av vissa områden inom tomt kan enligt 12 och 13 §§ byggnadsstadgan

intagas i den för bebyggelsen gällande stads- eller byggnadsplanen. Till komplettering

härav föreskrives i 39 § andra stycket byggnadsstadgan bl. a.

att vid val av plats för byggnad skall, där annat ej är föreskrivet, iakttagas

att byggnad, som ej sammanbygges eller kan förväntas komma alt sammanbyggas

med byggnad på granntomt, icke lägges på mindre avstånd från

gränsen mot denna än som motsvarar hälften av den för byggnaden tilllålna

största höjden och ej närmare gränsen än 4,5 meter. Byggnadsnämnd

äger enligt 39 § tredje stycket byggnadsstadgan medge undantag från

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 196b

nämnda bestämmelse, om det finnes påkallat av särskilda skäl samt kan

ske utan men för granne eller fara för sundhet, brandsäkerhet eller trafiksäkerhet

och utan att ett lämpligt bebyggande av området försvåras. Vidare

föreskrives i tredje stycket att, om åtgärden kan inverka på förhållandena

på angränsande tomt, dess ägare skall höras i saken. Motsvarande gäller

enligt 67 § 3 mom. byggnadsstadgan i ärenden rörande avvikelse från stadsplan.

I motionerna framhålles att bestämmelserna om avstånd mellan byggnad

och tomtgräns ofta hindrar fastighetsägare från att utnyttja sin tomtmark

bl. a. för uppförande av fristående garagebyggnader, vilka utan olägenhet

anses kunna uppföras även på mindre tomter. För att underlätta sådana

byggnadsföretag hemställer motionärerna om minskning av gällande avståndsgränser.

Under hänvisning till att åtgärder av detta slag i regel ej

medför större olägenhet för ägare av granntomt anses jämväl bestämmelserna

om grannes hörande böra omprövas.

Vad först angår frågan om en minskning av avståndet mellan

byggnad och tomtgräns, aktualiserades redan vid remissbehandlingen

av det till grund för bestämmelsen liggande förslaget frågan om en generell

minskning av detta avstånd, varvid åberopades förutom tendensen till en

minskning av tomternas storlek även svårigheterna beträffande förläggning

av garagebyggnader. Föredragande departementschefen fann under hänvisning

till dispensbestämmelsen att en minskning av minimimåttet under vad

som föreslagits och nu gäller visserligen ibland kunde vara befogad men

att frågan härom borde prövas från fall till fall. Vad sålunda anförts lämnades

av 1959 års riksdag utan erinran. Utskottet finner att anledning ej

föreligger att frångå den av statsmakterna år 1959 sålunda intagna ståndpunkten.

Möjligheten att i stads- eller byggnadsplan meddela avvikande

föreskrifter för visst område och dispensmöjligheten i enskilda fall ger

nämligen enligt utskottets mening tillräckligt utrymme för avvikelse från

huvudregeln i alla de fall, där så kan anses befogat. Utskottet vill erinra

om att grannes medgivande icke utgör en ovillkorlig förutsättning härvidlag

utan att föreskriften endast innebär att han skall beredas tillfälle att

yttra sig. Vad särskilt angår garagebyggnader kan det mot bakgrund av

parkeringssvårigheterna i tätorterna förutsättas att byggnadsnämnderna

liksom hittills torde varit fallet tillämpar undantagsbestämmelsen i generös

riktning. Vidare må anmärkas att tätorternas parkeringsproblem för

närvarande överväges av parkeringskommittén. Vid angivna förhållanden

anser utskottet att den av motionärerna ifrågasatta ändringen av 39 §

andra stycket byggnadsstadgan ej är påkallad.

Föreskrifterna om grannes hörande tillgodoser enligt utskottets

mening ett från rättssäkerhetssynpunkt berättigat anspråk från fastighetsägares

sida att bliva underrättad om ifrågasatta åtgärder på angränsande

tomt, vilka innebär avsteg från vad eljest skolat gälla enligt planbestäm
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 dr 1964 5

melser eller stadgandena i 39 § byggnadsstadgan. Den inskränkning av

möjligheten att vinna sådan kännedom, som föreslagits av motionärerna,

kan följaktligen icke anses motiverad. Ej heller eljest föreligger enligt utskottets

mening anledning till ändring av bestämmelserna om grannes hörande

i 39 § tredje stycket byggnadsstadgan. Utskottet avstyrker därför

bifall till motionerna jämväl i denna del.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1:89 och 11:113, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 februari 1964

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendets behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson, Ebbe Ohlsson, Jonasson,

Åkesson, Erik Jansson, Herbert Larsson, Paul Jansson och Åke Larsson;

från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, Wachtmeister*,

fru Torbrink, herrar Grebäck, Svenning*, Hamrin i Kalmar och Tobé.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.