Utlåtande i anledning av väckta motioner angående byggnaasstadgans bestämmelser om avstånd mellan byggnad och tomtgräns, m. m. Tredje lagutskottet har behandlat två i riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 89 i första kammaren av herr Nilsson, Ferdinand, samt nr 113 i andra kammaren av herrar Börjesson i Falköping och Wahren dorff.
1964-02-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
3LU 1964:6, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående byggnaasstadgans bestämmelser om avstånd mellan byggnad och tomtgräns, m. m. Tredje lagutskottet har behandlat två i riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 89 i första kammaren av herr Nilsson, Ferdinand, samt nr 113 i andra kammaren av herrar Börjesson i Falköping och Wahren dorff.
Dokumentets text
Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1964
1
Nr 6
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående byggnaasstadgans
bestämmelser om avstånd mellan byggnad och
tomtgräns, m. m.
Tredje lagutskottet har behandlat två i riksdagen väckta, till lagutskott
hänvisade motioner, nr 89 i första kammaren av herr Nilsson, Ferdinand,
samt nr 113 i andra kammaren av herrar Börjesson i Falköping och Wahren
dorff.
I motionerna erinras inledningsvis om de bestämmelser i 39 § byggnadsstadgan
(BS), vilka reglerar byggnads avstånd från gräns mot granntomt
och från annan byggnad på egen tomt samt byggnadsnämnds befogenhet
att, i vissa fall efter hörande av ägare till angränsande tomt, medgiva undantag
från bestämmelserna. Motionärerna framhåller att dessa stadganden ofta
utgör ett svårt hinder för villa- och fastighetsägare att utnyttja den egna
tomtmarken bland annat för uppförande av fristående garagebyggnader.
Sådana byggnader anses utan större olägenhet kunna uppföras även på
mindre tomter. Genom att garage iordningställes vinnes också enligt motionärerna
den fördelen att allmänna kommunikationsleder i motsvarande
mån upphör att vara fasta uppställningsplatser för bilar, något som är särskilt
värdefullt vintertid, då snöröjning förekommer. Motionärerna finner
det angeläget att frågan om en minskning av de i 39 § BS angivna avståndsgränserna
prövas under beaktande av grannelagsrättsliga och sanitära intressen
samt trafik- och brandsäkerhetssynpunkter. I samband därmed
ifrågasättes en omprövning av bestämmelserna om grannes hörande i sådana
fall, då byggnadsåtgärd bedömes medföra endast mindre olägenhet för
denne.
På i huvudsak nu angivna grunder hemställer motionärerna »att riksdagen
i skrivelse till Ivungl. Maj:t måtte anhålla om en prövning av de i
motionen framförda synpunkterna rörande avståndsgrånsen för byggnader
och om sådana ändringar av byggnadsstadgan, som prövningen kan föranleda».
Beträffande motionernas fullständiga lydelse får utskottet hänvisa till
motionen II: 113.
Gällande rätt m. m.
Enligt 39 § första stycket BS skall byggnad förläggas till sådant ställe å
tomten att den på lämpligt sätt ansluter till övrig bebyggelse å denna och å
närbelägen mark. Byggnad inom område med stadsplan eller byggnadsplan
5846 64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 9 saml. 3 avd. Nr 6
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 196b
skall, såvida annat ej föreskrivits i planen eller medgives av byggnadsnämnden,
läggas i gatulinjen eller, om förgård finnes, i inre förgårdslinjen. I
övrigt skall enligt 39 § andra stycket BS, där annat ej är föreskrivet, vid val
av plats iör byggnad iakttagas a) att byggnad, som ej sammanbygges eller
kan förväntas komma att sammanbyggas med byggnad på granntomt, icke
må läggas på mindre avstånd från gränsen mot denna än som motsvarar
hälften av den för byggnaden tillåtna största höjden och ej närmare gränsen
än 4,5 m; samt b) att avståndet mellan byggnader å samma tomt ej må vara
mindre än den för någondera byggnaden tillåtna största höjden.
I 39 § tredje stycket BS stadgas att byggnadsnämnden äger medgiva undantag
från bestämmelserna i andra stycket, om det finnes påkallat av särskilda
skäl samt kan ske utan men för granne eller fara för sundhet, brandsäkerhet
eller trafiksäkerhet och utan att ett lämpligt bebyggande av området
försvåras. Kan åtgärden inverka på förhållandena å angränsande tomt,
skall dess ägare höras i saken.
Ifrågavarande paragraf återfinnes bland bestämmelserna i BS om byggande
(5 kap.), vilka enligt 35 § BS, där annat ej angives, gäller allenast
inom område med fastställd generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller
utomplansbestämmelser. Stadgandena i 39 § BS är i första hand tillämpliga
endast vid nybyggnad men äger enligt 49 § BS motsvarande tillämpning vid
sådan ändring av byggnad, som ej är att hänföra till nybyggnad. Möjlighet
till undantag från bland annat 39 § BS föreligger — vid sidan av de i paragrafen
angivna fallen — enligt 66 § BS beträffande kronan tillhöriga byggnader,
varjämte länsstyrelsen och efter delegation byggnadsnämnd enligt
67 § 1 mom. första stycket och 2 mom. BS kan medge avvikelse från de i
BS givna bestämmelserna om byggnads yttre och inre anordnande.
Bestämmelserna i 39 § BS utgör en komplettering till de föreskrifter som
med stöd av 12 och 13 §§ BS må ha intagits i stadsplan och byggnadsplan
angående byggnadssätt, antal byggnader på tomtplats etc. Rörande dispens
från sådana föreskrifter meddelas bestämmelser i 56 § 2 mom. och 67 § BS.
Anmärkas må att jämväl beträffande dispens enligt 67 § BS från stadsplanebestämmelser
av angivet slag gäller att om den åtgärd, varom är fråga, kan
inverka på grannes rätt, denne skall beredas tillfälle att yttra sig, innan
tillstånd lämnas till åtgärden (67 § 3 mom. BS).
Rörande tillämpningen av undantagsbestämmelsen i 39 § tredje stycket
BS gjordes vid förarbetena vissa uttalanden (se prop. 168/1959 s. 252—253).
Utredningen (1951 års byggnadsutredning),efter vars förslag 39 § utformats,
framhöll sålunda att avsikten med stadgandet givetvis icke var att bestämmelserna
skulle kunna frangas utan vägande skäl. Vid remissbehandlingen
av utredningens förslag ansåg emellertid bostadsstyrelsen att det borde vara
möjligt att generellt medgiva mindre avstånd än dem utredningen föreslagit.
Som skäl härtill åberopades att tomternas storlek tenderade att minska och
att de föreslagna bestämmelserna kunde medföra svårigheter t. ex. beträf
-
3
Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1964
fande förläggningen av garagebyggnader. Departementschefen fann att en
minskning av minimimåttet under vad utredningen föreslagit visserligen
ibland kunde vara befogad. Detta borde emellertid bli föremål för prövning
från fall till fall. Den av utredningen föreslagna dispensbestämmelsen syntes
enligt departementschefen ge tillräckliga möjligheter för en dylik prövning.
Uttalandet lämnades av riksdagen utan erinran (se tredje lagutskottets
utlåtande 26/1959).
Parkeringsfrågan
Mot bakgrund av det ökande antalet motorfordon har parkeringsproblemet
inom tätorterna på senare tid uppmärksammats i olika sammanhang.
Spörsmålet har sålunda bland annat ingående diskuterats vid förarbetena
till 53 § BS, vilket stadgande innehåller bestämmelser om tomts ordnande.
I enlighet med utredningens förslag intogs i 3 mom. en föreskrift av innebörd
att å tomt skall inom- eller utomhus finnas särskilt, tillräckligt stort
utrymme till parkering, lastning och lossning av fordon för dem som bo
eller vistas på tomten samt för verksamhet som där bedrives, såvida dylikt
utrymme kan beredas för rimlig kostnad och utan synnerlig olägenhet i
övrigt. Byggnadsnämnden äger medge undantag från vad sålunda föreskrivits,
om särskild plats för fordon beretts annorstädes än på tomten eller om
eljest särskilda skäl därtill föreligger. Bestämmelserna innefattar emellertid
enligt motiven icke någon slutlig lösning av parkeringsfragan. I samband
med behandlingen av 1959 års ändringar i byggnadslagstiftningen underströk
riksdagen under åberopande av tredje lagutskottets utlåtande nr 26/
1959 angelägenheten av att parkeringsfrågan upptogs till närmare utredning.
Därefter har chefen för kommunikationsdepartementet enligt Kungl.
Maj :ts bemyndigande tillkallat särskilda sakkunniga (parkeringskommitlén)
för att överse gällande rättsregler om anordnande av parkeringsplatser
för motorfordon in. m. Utredningen skall enligt direktiven (riksdagsberättelsen
år 1961 s. 150 ff.) vara förutsättningsfri. Kommitténs arbete beräknas
enligt uppgift i årets riksdagsberättelse fortgå under år 1961,
Utskottet
Föreskrifter om byggnads placering på tomt och om förbud mot bebyggande
av vissa områden inom tomt kan enligt 12 och 13 §§ byggnadsstadgan
intagas i den för bebyggelsen gällande stads- eller byggnadsplanen. Till komplettering
härav föreskrives i 39 § andra stycket byggnadsstadgan bl. a.
att vid val av plats för byggnad skall, där annat ej är föreskrivet, iakttagas
att byggnad, som ej sammanbygges eller kan förväntas komma alt sammanbyggas
med byggnad på granntomt, icke lägges på mindre avstånd från
gränsen mot denna än som motsvarar hälften av den för byggnaden tilllålna
största höjden och ej närmare gränsen än 4,5 meter. Byggnadsnämnd
äger enligt 39 § tredje stycket byggnadsstadgan medge undantag från
4
Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 196b
nämnda bestämmelse, om det finnes påkallat av särskilda skäl samt kan
ske utan men för granne eller fara för sundhet, brandsäkerhet eller trafiksäkerhet
och utan att ett lämpligt bebyggande av området försvåras. Vidare
föreskrives i tredje stycket att, om åtgärden kan inverka på förhållandena
på angränsande tomt, dess ägare skall höras i saken. Motsvarande gäller
enligt 67 § 3 mom. byggnadsstadgan i ärenden rörande avvikelse från stadsplan.
I motionerna framhålles att bestämmelserna om avstånd mellan byggnad
och tomtgräns ofta hindrar fastighetsägare från att utnyttja sin tomtmark
bl. a. för uppförande av fristående garagebyggnader, vilka utan olägenhet
anses kunna uppföras även på mindre tomter. För att underlätta sådana
byggnadsföretag hemställer motionärerna om minskning av gällande avståndsgränser.
Under hänvisning till att åtgärder av detta slag i regel ej
medför större olägenhet för ägare av granntomt anses jämväl bestämmelserna
om grannes hörande böra omprövas.
Vad först angår frågan om en minskning av avståndet mellan
byggnad och tomtgräns, aktualiserades redan vid remissbehandlingen
av det till grund för bestämmelsen liggande förslaget frågan om en generell
minskning av detta avstånd, varvid åberopades förutom tendensen till en
minskning av tomternas storlek även svårigheterna beträffande förläggning
av garagebyggnader. Föredragande departementschefen fann under hänvisning
till dispensbestämmelsen att en minskning av minimimåttet under vad
som föreslagits och nu gäller visserligen ibland kunde vara befogad men
att frågan härom borde prövas från fall till fall. Vad sålunda anförts lämnades
av 1959 års riksdag utan erinran. Utskottet finner att anledning ej
föreligger att frångå den av statsmakterna år 1959 sålunda intagna ståndpunkten.
Möjligheten att i stads- eller byggnadsplan meddela avvikande
föreskrifter för visst område och dispensmöjligheten i enskilda fall ger
nämligen enligt utskottets mening tillräckligt utrymme för avvikelse från
huvudregeln i alla de fall, där så kan anses befogat. Utskottet vill erinra
om att grannes medgivande icke utgör en ovillkorlig förutsättning härvidlag
utan att föreskriften endast innebär att han skall beredas tillfälle att
yttra sig. Vad särskilt angår garagebyggnader kan det mot bakgrund av
parkeringssvårigheterna i tätorterna förutsättas att byggnadsnämnderna
liksom hittills torde varit fallet tillämpar undantagsbestämmelsen i generös
riktning. Vidare må anmärkas att tätorternas parkeringsproblem för
närvarande överväges av parkeringskommittén. Vid angivna förhållanden
anser utskottet att den av motionärerna ifrågasatta ändringen av 39 §
andra stycket byggnadsstadgan ej är påkallad.
Föreskrifterna om grannes hörande tillgodoser enligt utskottets
mening ett från rättssäkerhetssynpunkt berättigat anspråk från fastighetsägares
sida att bliva underrättad om ifrågasatta åtgärder på angränsande
tomt, vilka innebär avsteg från vad eljest skolat gälla enligt planbestäm
-
Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 dr 1964 5
melser eller stadgandena i 39 § byggnadsstadgan. Den inskränkning av
möjligheten att vinna sådan kännedom, som föreslagits av motionärerna,
kan följaktligen icke anses motiverad. Ej heller eljest föreligger enligt utskottets
mening anledning till ändring av bestämmelserna om grannes hörande
i 39 § tredje stycket byggnadsstadgan. Utskottet avstyrker därför
bifall till motionerna jämväl i denna del.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motioner, 1:89 och 11:113, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 26 februari 1964
På tredje lagutskottets vägnar:
ERIK ALEXANDERSON
Vid detta ärendets behandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Alexanderson, Ebbe Ohlsson, Jonasson,
Åkesson, Erik Jansson, Herbert Larsson, Paul Jansson och Åke Larsson;
från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, Wachtmeister*,
fru Torbrink, herrar Grebäck, Svenning*, Hamrin i Kalmar och Tobé.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.