Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om befrielse från skyldigheten att underrätta grannar m. fl. om byggnadslov. Tredje lagutskottet har behandlat två i riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 225 i första kammaren av herr Enarsson och nr 279 i andra kammaren av herrar Turesson och Jonsson.

1964-02-26 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1964:8, Utlåtande i anledning av väckta motioner om befrielse från skyldigheten att underrätta grannar m. fl. om byggnadslov. Tredje lagutskottet har behandlat två i riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 225 i första kammaren av herr Enarsson och nr 279 i andra kammaren av herrar Turesson och Jonsson.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 8 år 1964

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av väckta motioner om befrielse från skyldigheten

att underrätta grannar m. fl. om byggnadslov.

Tredje lagutskottet har behandlat två i riksdagen väckta och till lagutskott

hänvisade motioner, nr 225 i första kammaren av herr Enarsson och

nr 279 i andra kammaren av herrar Turesson och Jonsson.

I motionerna, som är likalydande, hemställes »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådan ändring av 58 § byggnadsstadgan

den 30 december 1959, att den som erhållit byggnadslov befrias från skyldigheten

att underrätta grannar och andra, vilka kunna beröras av beslutet».

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan får

utskottet, i den mån redogörelse icke lämnas i det följande, hänvisa till

motionen 11:279.

Gällande rätt in. m.

Enligt lag den 4 juni 1954 om besvärstid vid talan mot förvaltande myndighets

beslut skall besvär över sådant beslut, om ej annat följer av lag eller

författning, vid äventyr av talans förlust ha inkommit till vederbörande

myndighet inom tre veckor från det klaganden fick del av beslutet; besvärstiden

för menighet är dock fem veckor. Lagen är tillämplig på bl.a. talan

mot byggnadsnämnds beslut enligt byggnadslagen (BL) eller byggnadsstadgan

(BS). Sådan talan föres jämlikt 71 § 1 mom. första stycket BS genom

besvär hos länsstyrelsen.

I 58 § 1 mom. BS föreskrives att byggnadsnämnds beslut i ärende rörande

byggnadslov skall meddelas sökanden skriftligen. Beviljas byggnadslov,

skall underrättelse om beslutet ofördröj ligen i rekommenderat brev eller

eljest bevisligen tillställas markägare eller annan sakägare, som av byggnadsnämnden

hörts i ärendet. I beslut, varigenom byggnadslov beviljas,

skall intagas anmaning till sökanden att om beslutet bevisligen underrätta

grannar och andra, vilka kan beröras därav.

Bestämmelserna har, såvitt gäller underrättelse till annan än sökanden,

tillkommit på framställning av 1958 års A-riksdag. I de vid nämnda riksdag

väckta fristående motionerna I: 66 och II: 98 hade sålunda hemställts

bl.a. om sådan ändring av då gällande byggnadsstadga att av byggnadsnämnd

fattat beslut vunne laga kraft inom viss bestämd tid. Tredje lagutskottet

framhöll i av riksdagen godkänt utlåtande (9/1958) över motio5847

64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 9 samt. 3 avd. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr S år 1964

nerna bl.a. att följden av då gällande regler om besvärsförfarandet kunde

bli att besvär över beslut om byggnadslov bifölls, sedan byggnadsarbetet

utförts. Utskottet ansåg att detta principiellt icke var en tillfredsställande

ordning. Utskottet fortsatte.

Frågan är emellertid icke ny utan har tidigare övervägts i olika sammanhang.

Vid dessa överväganden har man stannat för att acceptera den

rättsosäkerhet, som oundvikligen följer av det rådande systemet, hellre än

alt föreskriva, att beslutets delgivning genom kungörelse skall bilda utgångspunkt

för besvärstiden, vilket ansetts alltför litet betryggande, eftersom

många kan vara ovetande om byggnadsföretaget och tilläventyrs ej

uppmärksammar kungörelsen. Man har även funnit att den, som erhållit

byggnadslov eller annat dylikt tillstånd, högst avsevärt kan mildra de

olägenheter, som är förbundna med nuvarande besvärsregler, genom att

låta de personer, vilkas rätt rimligen kan beröras, få del av tillståndet.

Utskottet, som fann det vanskligt att taga bestämd ståndpunkt, framhöll

vissa synpunkter på hur frågan lämpligen kunde lösas. Utskottet fann det

uppenbart att byggnadsnämnd icke kunde åläggas att delge samtliga besvärsberätligade

personligen sina beslut, då kretsen av sakägare ofta var

alltför vidsträckt och obestämd. Det ifrågasattes om icke i stället anknytning

borde ske till reglerna om kommunalbesvär, så att besvärstiden alltid

räknades från det tillkännagivande anslagits å kommunens anslagstavla

om att byggnadsnämndens protokoll justerats. För att tillgodose rättssäkerheten

borde byggnadsnämnden därjämte vara skyldig att underrätta sakägare,

som hade särskilt intresse av utgången, ävensom i vissa fali alla

ägare av angränsande fastigheter. Vid ett sådant publiceringsförfarande

borde det enligt utskottets mening åvila den byggande alt underrätta nämnden

om av honom kända sakägare med motstående intressen. Om det vid

Kungl. Maj :ts övervägande av frågan skulle visa sig att denna väg ej var

framkomlig, syntes det utskottet som om åtminstone något skulle vinnas,

om byggnadsnämnden ålades att vid beslutets meddelande skriftligen underrätta

sökanden om de åtgärder denne borde vidtaga för att besiutet

skulle vinna laga kraft mot dem som berördes därav.

De ovan berörda bestämmelserna i 58 § 1 mom. BS hade upptagits i

det genom propositionen nr 168/1959 framlagda förslaget till ny byggnadsstadga.

I propositionen anförde föredragande departementschefen härom

bl.a. följande (prop. s. 305 f.).

Den risk, som en byggnadslovssökande f. n. löper att beslut om bvggnadslov

kan överklagas och eventuellt upphävas eller ändras i efterhand är i

praktiken icke särskilt betydande. F. ö. har vederbörande möjlighet att

befria sig från den genom att själv låta delgiva beslutet med dem, som kan

tänkas klaga.

Vid övervägande av de skäl, som talar för och emot införande av en bestämd

utgångspunkt för besvärstiden, synes avgörandet böra utfalla i den

riktningen, att nuvarande ordning i princip bibehålies.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 8 år 1964

Emellertid synes det lämpligt, att den osäkerhet för den byggnadslovssökande,

som onekligen i vissa fall kan föreligga, så långt möjligt undanröjes

genom skärpning av föreskrifterna om delgivning av byggnadsnämnds beslut.

Givetvis är det icke möjligt att delgiva beslutet med alla dem, som teoretiskt

sett kan tänkas överklaga beslutet. Den egentliga faran för att beslutet

kan komma att ändras möter — såsom utskottet anmärkt — i huvudsak

från de närmaste grannarnas sida och väsentligen blott då beslutet i

något hänseende innebär dispens från gällande plan eller andra gällande

föreskrifter för bebyggandet. Enligt förslaget skall grannarna i regel höras

i dispensärenden. Det synes icke vara att otillbörligt betunga byggnadsnämnden,

om eu föreskrift meddelas att markägare eller annan sakägare,

som hörts i ett ärende angående byggnadslov, skall av byggnadsnämnden

underrättas om nämndens beslut i ärendet. På sätt framgår av det anföxda

torde en sådan föreskrift vara ägnad att skapa betydligt större trygghet

för att beslut om byggnadslov blir bestående. Lämpligt synes dessutom

att i beslut om byggnadslov införes en anmaning till sökanden att låta

bevisligen underrätta grannar och andra, som kan beröras därav, om beslutet.

Jag föreslår att utredningens förslag kompletteras med bestämmelser

av nu avsett innehåll.

Utskottet hälsade förslaget med tillfredsställelse (tredje lagutskottets

utlåtande 26/1959 s. 158).

Besvärssakkunniga

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 mars 1949 tillkallade chefen

för justitiedepartementet särskilda sakkunniga (besvärssakkunniga) för att

verkställa fortsatt utredning rörande det administrativa besvärsförfarandet

och därmed sammanhängande frågor. De sakkunniga avgav år 1955

ett principbetänkande »Administrativt rättsskydd» (SOU 1955. 19), vari,

mot bakgrund av en allmän översikt över det administrativa rättsskyddet,

allmänna riktlinjer i korthet angavs för de förslag som de sakkunniga

ämnade avgiva, sedan utredningen slutförts. I avseende pa besvärsbden

utgick de sakkunniga från att de allmänna regler, som på deras förslag

meddelats i lagen den 4 juni 1954 om besvär stid vid talan mot förvaltande

myndighets beslut, skulle i sak oförändrade upptagas i en blivande lag.

Rörande delgivning av beslut i besvärsmål anförde de sakkunniga bl.a.

följande (bet. s. 95).

Nödvändigt är att lagstiftningen upptager regler angående delgivning.

Principen bör vara, att delgivning skall ombesörjas av den beslutande myndigheten

och ske genom en expedition, som fullständigt återgiver beslutet.

I regel bör expedition överlämnas till vederbörande, i allmänhet genom

allmänna posten. Under vissa förutsättningar bör expedition i stället kunna

delgivas genom anslag, t.cx. å kommunens anslagstavla; därvid bör dock

i erforderlig omfattning meddelade om anslaget införas i tidning och tillställas

kända sakägare. Muntlig delgivning bör gälla endast i avseende på

förberedande beslut vid förhör, förhandling eller annan förrättning. Till

dessa huvudregler böra ansluta sig varjehanda särregler utformade med

ledning av 33 kap. rättegångsbalken.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 8 år 1964

Liksom lagstiftningen om besvär bör lagstiftningen om beslut och deras

delgivning lämna utrymme för avvikande regler i specialförfattningarna;

sådana torde särskilt visa sig erforderliga beträffande delgivning. Den

systematiska genomgång av specialförfattningarna, som de sakkunniga

förutsatt skola äga rum på ett senare stadium av lagstiftningsarbetet, torde

emellertid också böra inriktas på en utmönstring av överflödiga särregler

om beslut och deras delgivning.

I tilläggsdirektiv för de sakkunniga anförde departementschefen till

statsrådsprotokollet den 10 januari 1958 bl.a. följande (se riksdagsberättelsen

år 1959 s. 19 ff.).

Beträffande utformningen av besvärsinstitutet och vad därmed sammanhänger

har de sakkunniga i betänkandet framlagt riktlinjer bl.a. för

besluts överklagbarhet, besvärsrätt, instansordningen, besvärsförfarandet,

tillvaratagandet av allmänna intressen man. Vad de sakkunniga anfört har

i allmänhet mötts med gillande vid remissbehandlingen, men även invändningar

har framkommit i olika avseenden. Från flera håll har framhållits,

att det är vanskligt att bilda sig en säker uppfattning om innebörden av

förslagen innan dessa omsatts i lagtext jämte motiv. — ---I stort sett

synes emellertid förslagen vara ägnade att läggas till grund för en lagstiftning

i amnet. Besvärssakkunniga torde därför nu böra fullfölja sitt arbete

genom att utarbeta lagtext jämte tillhörande motiv.

Enligt uppgift i arets riksdagsberättelse (s. 27) beräknas utredningsarbetet

kunna avslutas under första halvåret 1984.

Utskottet

Besvärstiden vid talan mot byggnadsnämnds beslut räknas enligt 1954

års lag om besvärstid vid talan mot förvaltande myndighets beslut från det

klaganden fått del av beslutet. En följd härav kan alltså bli att besvär över

beslut om byggnadslov bifalles, sedan det tillstadda byggnadsarbetet slutförts.

För att såvitt möjligt undanröja den osäkerhet för sökanden, som

sålunda i vissa fall kan föreligga, infördes i 58 § 1 mom. byggnadsstadgan

vissa bestämmelser om delgivning av beslut om meddelat byggnadslov. Härutinnan

gäller att underrättelse om sådant beslut skall av byggnadsnämnden

bevisligen tillställas markägare eller annan sakägare, som av nämnden

hörts i ärendet. Vidare skall byggnadsnämnden i beslutet, som skriftligen

meddelas sökanden, intaga en anmaning till sökanden att om beslutet

bevisligen underrätta grannar och andra, vilka kan beröras därav.

I motionerna göres gällande att bestämmelsen om vad sökanden har att

iakttaga i praktiken visat sig erbjuda svårigheter. Ovisshet kan sålunda

råda såväl om vilka personer som bör delgivas som om sättet för delgivningen.

Regeln skapar därför enligt motionärerna icke någon garanti för

att beslut om beviljat byggnadslov ej överklagas, sedan byggnadsarbetet

påbörjats eller slutförts. På grund därav hemställes i motionerna om sådan

ändring i 58 § byggnadsstadgan att den som erhållit byggnadslov be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr S är 1964 5

frias från skyldigheten att underrätta grannar och andra, vilka kan beröras

av beslutet.

Den genom motionerna aktualiserade frågan om möjligheten att åstadkomma

en fast utgångspunkt för beräkning av besvärstid vid talan mot

byggnadsnämnds beslut har tidigare övervägts, utan att en från alla

synpunkter tillfredsställande lösning kunnat uppnås. Tanken att beträffande

sådana beslut införa ett anslagsförfarande bar sålunda avvisats under

hänvisning till den osäkerhet för sakägare ett sådant system kan medföra.

Utskottet vill här erinra om att fastighetsägare kan vara bosatt på annan

ort. Vidare har möjligheter till personlig delgivning med envar sakägare

icke ansetts föreligga, eftersom kretsen av sakägare i ärenden av hithörande

slag kan vara vidsträckt och obestämd. De bestämmelser som i förevarande

hänseende intagits i 58 § 1 mom. byggnadsstadgan utgör enligt utskottets

mening visserligen icke någon fullständig lösning av problemet. Såsom

föredragande departementschefen anfört i samband med bestämmelsernas

tillkomst är emellertid den risk en byggnadslovssökande löper att beslut

om byggnadslov efter överklagande upphäves eller ändras i efterhand i

praktiken icke särskilt betydande. Det bör vidare framhållas att det av

motionärerna kritiserade stadgandet endast innebär att sökanden underrättas

om vilka åtgärder han själv — med utnyttjande av sin närmare kännedom

om sakägarkretsen — kan vidtaga för att minska denna risk. Stadgandet

innefattar således icke någon skyldighet för honom i detta hänseende.

På grund härav, och då motionärernas förslag innebär ett upphävande

av en bestämmelse som i någon mån bidrager till att avhjälpa de olägenheter

som är förenade med besvärsreglernas nuvarande utformning, avstyrker

utskottet bifall till motionerna. Utskottet vill dock anmärka att

de av motionärerna åsyftade olägenheterna för sökanden kan komma att

minska, därest den lagstiftning om det administrativa besvärsförfarandet,

som kan föranledas av besvärssakkunnigas snart föreliggande förslag i

ämnet, medför en utvidgning av byggnadsnämnds delgivningsskyldighet.

Utskottet får således hemställa,

att förevarande motioner, 1:225 och 11:279, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 februari 1964

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr S år 196b

Vid detta ärendets behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson, Ebbe Ohlsson, Jonasson,

Åkesson, Erik Jansson, Herbert Larsson, Paul Jansson och Åke Larsson;

från andra kammaren: herrar Johansson i Torp, Wachtmeister*, fru

Torbrink, herrar Grebäck, Svenning*, Hamrin i Kalmar, Tobé och Hammarberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

K L BECKMANS TRYCKERIER AB . STHLM 1964

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.