Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder till förmån för rörelsehindrade.

1964-03-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1964:13, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder till förmån för rörelsehindrade.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 196b

3

Nr 13

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder till förmån

för rörelsehindrade.

I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade likalydande motionerna

1:32 av herr Erik Filip Petersson m. fl. och 77:40 av herr Gustavsson i

Alvesta m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

anhålla om skyndsam utredning och förslag rörande svårt rörelsehindrade

människors situation i samhället, särskilt avseende undervisningens utformning

och möjligheterna av särskilda bostadsområden, i enlighet med vad

som anförts i motionerna.

I motionerna påpekas att det pågår utredning rörande högstadieundervisningens

ordnande för handikappade ungdomar, men att denna i huvudsak

berör den organisatoriska utformningen.

Motionärerna understryker vikten av att lämpliga lärarkrafter kan ställas

till förfogande. Det kan vara lämpligt att använda lärare, som själva

har rörelsehandikapp. Oftast torde det vara sa, att en lärare med sådant

handikapp har större möjlighet än andra att göra undervisningen och fritiden

meningsfylld för eleverna. Det torde även vara psykologiskt värdefullt

för eleverna på det sättet att det klargör möjligheterna för dem att som

vuxna övervinna de svårigheter som är förenade med deras handikapp. Situationen

vid en internatskola för handikappade är sådan, att den väl passar

för en handikappad lärare. Denne lärare får en meningsfylld sysselsättning

och samtidigt sin försörjning tryggad. Vidare framhåller motionärerna att

handikappade människor kan utnyttjas för ledning av undervisningen i

skyddade verkstäder för rörelsehindrade.

Motionärerna föreslår vidare att man för vuxna rörelsehindrade människor

inrättar särskilda bostadsområden. Man hör därvid försöka blanda

människor med olika handikapp.

Samhället måste effektivisera sina insatser rörande undervisning, sysselsättning

och bostadsmiljö.

Beträffande motiveringen i övrigt hänvisas till motion 11:40.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från skolöverstyrelsen

samt berett Svenska landstingsförbundet och De vanföras riksförbund tillfälle

att inkomma med yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 196i

Skolöverstyrelsen anför:

Beträffande de i motionerna skisserade möjligheterna för handikappade

lärare att vinna anställning vid skolor för handikappade kan meddelas att

överstyrelsen redan — där så befunnits i övrigt lämpligt — tillämpar denna

princip. Blinda lärare har sålunda anställts vid Tomteboda blindinstitut, vid

anpassningsskolorna för vuxna synskadade i Kristinehamn och Växjö samt

vid anpassningskurserna för blinda i Skellefteå. Vid Norrbackainstitutet

har en lärare med annat handikapp (rörelsehinder) anställts.

Vad gäller frågan om särskilda bostadsområden för handikappade ställer

sig överstyrelsen tveksam till lämpligheten härav.

överstyrelsen finner icke skäl tillstyrka bifall till yrkandet om tillsättande

av en särskild utredning i dessa frågor, överstyrelsen vill i stället förorda

att centrala rehabiliteringsberedningen och 1962 års utredning angående

högstadieundervisningen för rörelsehindrade m. m. får i uppdrag

att uppmärksamma frågan om handikappade lärares anställning vid

specialskolor, därest så icke redan har skett. Frågan om särskilda bostadsområden

för handikappade torde böra hänskjutas till statens institut för

byggnadsforskning, som den 13 december 1963 erhöll Kungl. Maj:ts uppdrag

att utreda samhällsplaneringen för handikappade.

Svenska landstingsförbundet framhåller att landstingen i ökad omfattning

intresserar sig för rörelsehindrades problem och anför vidare:

Bl. a. ha åtgärder på sina håll vidtagits eller planerats för att lösa det

svårbemästrade transportproblemet. En närmare kartläggning av de frågor,

som här komma i blickfältet, synes även enligt styrelsens mening motiverad.

Huruvida denna kan anförtros en redan arbetande kommitté eller om

en särskild utredning är påkallad undandrar sig styrelsens bedömande.

De vanföras riksförbund (DVB) påpekar att samhället genom att i allt

större utsträckning ställa ekonomiska och tekniska resurser till förfogande

för att möjliggöra för de handikappade att bryta isoleringen sökt bereda dem

möjligheter till en så normal tillvaro som möjligt. Ytterligare förbättringar

är dock önskvärda anser DVR och anför:

Den bild som motionärerna ger av de studerande invalidiserades situation

stämmer icke helt med de verkliga förhållandena. Vanföra ungdomar som

erhåller en högre utbildning arbetsplaceras i mycket hög grad, även om det

icke sker i så stor utsträckning inom undervisningens område. Alla akademiskt

studerande är inte heller lämpade för läraryrket. De handikappade

måste också ha personlig frihet att välja yrke. Man kan inte heller generellt

påstå, att ett handikapp gör en person speciellt lämpad att undervisa andra

handikappade, även om den gemensamma situationen kan ha sin betydelse,

när det gäller att förstå handikapproblemen.

Inom modern vanförevård strävar man efter att komma bort från ett begränsat

yrkesval för de handikappade, önskemålet att få fram lärare till

högstadieundervisningen för handikappade anser DVR bör kunna tillgodoses

genom andra åtgärder än att hänvisa en speciell grupp medborgare till

denna uppgift.

Vad det gäller frågan att lösa de handikappades bostadsproblem vill förbundet

avstyrka tanken på invalidbyar. De handikappade vill ha rätt att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 7.1 år 196i 5

välja bostadsort och bostadsform med hänsyn till personliga önskemål. För

vissa höggradigt invalidiserade kan det visserligen vara nödvändigt, att det

skapas familjehotell, där de kan erhålla den önskvärda servicen. Dessa familjehotell

bör emellertid ha en begränsad storlek och inrättas på skilda håll

i landet. För de flesta handikappade gäller, att de önskar få sin bostadsfråga

ordnad i de vanliga bostadshusen. Behovet av specialinredda bostäder

är emellertid icke på långt när tillgodosett, varför det kan %ara önskvärt

med ökade insatser från samhällets sida för att stimulera byggandet av sådana.

Speciellt är de högre hyrorna i nyproducerade hus ett hinder for

många handikappade att hyra en erbjuden specialbostad.

Frågor rörande de handikappades situation i samhället utredes för närvarande

av flera statliga kommittéer, bl. a. rehabiliteringsberedningen, socialpolitiska

kommittén, sjukförsäkringsutredningen och utredningen rörande

skolväsendet inom vanförevarden. Förbundet finner det angeläget, att

man inom dessa tar upp de olika problemställningar som beröres i motionen,

men avstyrker bestämt att de i motionen framförda förslagen skall

ligga till grund för en sådan utredning.

Skolöverstyrelsen och DVR anser således icke erforderligt att någon ny

utredning tillsättes medan Landstingsförbundet icke tagit ställning till

denna fråga.

Utskottet

I motionsyrkandet föreslås utredning rörande svårt rörelsehindrade människors

situation i samhället, särskilt i vad gäller undervisningens utformning

och möjligheterna att sammanföra rörelsehindrade till särskilda bostadsområden.

Utskottet har vid åtskilliga tillfällen haft att handlägga frågor rörande

de rörelsehindrades förhållanden och därvid understrukit vikten av energiska

insatser från det allmännas sida för att lösa de problem som i detta

sammanhang anmäler sig. Om utskottet således hyser förståelse för motionernas

allmänna syfte att förbättra de handikappades villkor kan utskottet

dock för sin del icke finna de av motionärerna anvisade vägarna lämpliga

för detta syfte.

Ett betydelsefullt led i det allmännas omvårdnad om de rörelsehindrade

är att tillse, att de beredes samma möjligheter som andra att utnyttja sin

självklara rätt att inplaceras i arbetslivet. Det är också ett samhällsekonomiskt

intresse att den värdefulla arbetskraft de representerar blir tillvaratagen

på ett rationellt sätt. Vad beträffar statlig och statsunderstödd verksamhet

har vissa regler och rekommendationer utfärdats beträffande anställande

av bl. a. rörelsehindrade (SFS nr 553/1960).

En grundläggande förutsättning för att de rörelsehindrades vilja och förmåga

till arbetsinsatser skall komma helt till sin rätt är självfallet att spörsmålen

om deras undervisning och utbildning löses. Dessa frågor ägnas f. n.

stor uppmärksamhet. Sålunda arbetar, vid sidan av centrala rehabiliterings
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 196i

beredningen, 1962 års utredning angående högstadieundervisningen för röie)sehindrade

in. in. med organisationen av denna undervisning. Utredningen,

som sysslar med utbildningen från och med grundskolans högstadium

och även innefattar yrkesutbildningen, har nyligen framlagt ett delförslag

angående frivillig skolutbildning efter grundskolan för rörelsehindrade vid

Norrbackainstitutets skolhem och vid Bräcke östergård i Göteborg, vilken

skulle påbörjas läsåret 1964—65. I detta sammanhang må också framhållas

att den tvååriga fackskola, varom förslag nu föreligger, möjligen kan visa

sig vara en skolform, som väl lämpar sig för de handikappade.

Motionärerna har i fråga om undervisningen särskilt framhållit att det

skulle vara önskvärt att i större utsträckning anlita handikappade lärare

för undervisning av handikappade elever. Enligt vad utskottet erfarit kan

det förutsättas att de ovannämnda utredningarna i sitt fortsatta arbete kommer

att taga upp bl. a. frågan om lärare för undervisning av handikappade

i hela dess vidd. En ledande synpunkt i strävandena att ordna undervisningen

för de rörelsehindrade är härvid och bör självfallet även fortsättningsvis

vara att undervisningen sa långt möjligt sker inom den vanliga skolundervisningen

tillsammans med icke handikappade elever. Även lärarfrågan kan

förutsättas bli bedömd med bl. a. denna utgångspunkt.

Motionärerna har även föreslagit prövning av frågan om särskilda bostadsområden

för rörelsehindrade. Det må framhållas att den samhällsplanering

lör handikappade som statens institut för byggnadsforskning har i uppdrag

att utreda har en helt annan och enligt utskottets mening riktigare målsättning.

Syftet är nämligen att åstadkomma en planering som underlättar

för de rörelsehindrade att integreras i det normala, vardagliga samhällslivet.

Denna målsättning överensstämmer med den av de handikappades

organisation redovisade uppfattningen. Det kan visserligen i särskilda fall

vara ändamålsenligt att i viss utsträckning vidtaga anordningar som innebär

att en byggnad eller en mindre samling byggnader särskilt förbehålls

rörelsehindrade. Detta kan vara motiverat exempelvis för att bereda bostad

åt handikappade vid skyddade verkstäder eller vid specialskolor för

handikappade. Likaså kan det från praktiska synpunkter ibland vara lämpligt

att t. ex. en särskild våning i ett vanligt hyreshus särskilt iordningställes

för rörelsehindrade. Åtgärder av denna art har prövats på skilda

håll men det har då icke varit fråga om att sammanföra enbart rörelsehindrade

till särskilda, hela bostadsområden.

Utskottet vill också erinra om att det i mycket stor usträckning ankommer

på kommuner och landsting att ordna hithörande förhållanden. Statligt

stöd till bl. a. lämpliga bostäder lämnas nu utöver invalidbostadsbidragen

via anslag till de handikappades organisationer. Det kan nämnas att exempelvis

anslaget till bidrag till De vanföras riksförbund i årets statsverksproposition

föreslås uppräknat från 425 000 till 600 000 kronor.

Utskottet får sammanfattningsvis framhålla, att olika aspekter på de ro
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1964

7

relsehindrades problem är uppmärksammade i ett antal statliga utredningar.

Härutinnan kan erinras om, utöver de ovan nämnda, socialpolitiska kommittén

och sjukförsäkringsutredningen. Ett icke oväsentligt underlag för

praktiska åtgärder föreligger även, och utskottet vill understryka vikten av

att reformarbetet på detta område påskyndas och intensifieras.

Utskottet finner med hänsyn till det ovan anförda icke skäl förorda

någon ny utredning, utan hemställer,

att de likalydande motionerna 1:32 och 11:40 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 mars 1964

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Widén, Schött*, Söderberg*, Eric Gustaf

Peterson*, Tage Johansson, Svanström*, Wallmark och Hedlund;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i

Sala, Carlsson i Huskvarna, Dickson, fru Jäderberg, herrar Nilsson i Bästekille,

Lundmark*, Börjesson i Glömminge, fröken Anderson i Lerum, herrar

Svanberg och Hyltander*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.